Hur ska vi mäta vårdtyngden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ska vi mäta vårdtyngden?"

Transkript

1 Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 Med detta nyhetsbrev - som ska räcka hela sommaren - ber vi att få önska trevlig sommar. Nästa nyhetsbrev kommer i slutet av augusti början på september. Hur ska vi mäta vårdtyngden? Palliativa enheten i NU-sjukvården har en vårdavdelning med vårdplatser för vuxna patienter, inskrivna på enheten och i behov av aktiva åtgärder i symtomlindrande syfte, vilka inte kan göras i hemmet. Vi har korta vårdtider, cirka 7 dygn, vi vårdplanerar de allra flesta och vi hade under 2012 haft 145 dödsfall på avdelningen, vilket motsvarar drygt 20 % av dem som läggs in på avdelningen. Vi upplever att vårdtyngden ökar men kan inte visa det. Vi letar efter en metod att mäta vårdtyngden på en palliativ vårdavdelning, där stöd till närstående ingår. I vårt uppdrag ingår även att vara stöd till patienter/ närstående som vistas i det egna hemmet, mellan stycken och att ge råd till hemsjukvården/hemtjänsten åt dessa patienter. De kan ringa alla tider på dygnet och många gånger medför det en akut inläggning. Hur ska vi mäta vårdtyngden? Tacksam för hjälp med idéer och information. Ewa Lidman, Bitr. avdelningschef, Palliativa enheten, Uddevalla e-post: Tel: Utredning om legitimation för kuratorer Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en utbildning som leder till legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Det här är ett avgörande beslut för höjd kvalitet inom vården. Vi har arbetat med den här frågan under lång tid. Det banbrytande beslut som regeringen fattar idag är ett avgörande framsteg i kampen för en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Det är en stor seger, inte bara för kuratorerna utan än mer för Sveriges patienter, säger Heike Erkers förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Huvudargumenten för att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården är, förutom ökad patientsäkerhet, att den psykosociala kompetensen inom vården säkras och att det sociala arbetet tillmäts lika stor betydelse som övriga discipliner inom vården. Yrket skyddas och arbetsgivarna får inte anställa någon annan än den som har adekvat utbildning SSR maj 2013 SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 1 (10)

2 Svåra beslut, samverkan och lärande ett palliativt perspektiv Inbjudan till konferens Lund, 4-5 september 2013 Palliativt Centrum vid Lunds Universitet och Region Skåne inbjuder till en konferens om svåra beslut, samverkan och lärande i ett erfarenhetsutbyte mellan den palliativa vården och akutsjukvården. Föreläsningar kommer att följas av diskussioner i workshopform. Konferensen vänder sig i till läkare och sjuksköterskor inom akutsjukvården och inom den palliativa vården; i första hand till dem som är direkt ansvariga för svåra beslut och för de konsekvenser som besluten medför. Gästföreläsare är dr Jamie von Roenn, Northwestern Memorial Hospital and Feinberg School of Medicine, Chicago. Jamies huvudföreläsning sker onsdagen den 4 september på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Hon kommer även att medverka under torsdagen, då på Medicon Village. Onsdag 4 september 1. Kl Integration och samverkan - palliativ vård och cancervård på sjukhuset Torsdag 5 september 2. Kl Svåra beslut på akuten och IVA - ett palliativt perspektiv 3. Kl Bedside-undervisning i palliativ vård - outnyttjade möjligheter Det går att anmäla sig till de tre olika delarna separat. Det kostar inget att delta i konferensen men deltagarantalet är begränsat. För ett detaljerat program och för förhandsanmälan som vi vill ha senast den 19 augusti 2013 hör av dig till Iréne Fajersdotter, Varmt välkomna! Carl Johan Fürst, och Christel Wihlborg, En vägledning för dietister som arbetar inom palliativ vård med cancerpatienter Under de senaste åren har vi kunnat konstatera att behovet av nutritionskompetens inom den palliativa vården ökat. Det har medfört att antalet dietister inom palliativ vård blivit fler. Fortfarande saknar dock flertalet specialiserade sluten- och hemsjukvårdsenheter runt om i landet tillgång till dietist. Idag erbjuds patienter med obotlig sjukdom behandling under lång tid och även i sena skeden av sin sjukdom. För att orka med dessa behandlingar krävs en god nutritionsvård. Många av behandlingarna har dessutom biverkningar som medför svårigheter att äta. Med dietistkompetens i vårdteamet ökar förutsättning för gott nutritionsomhändertagande av patienten genom hela det palliativa förloppet. SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 2 (10)

3 Vi som skrivit detta dokument är alla legitimerade dietister med erfarenhet av att arbeta med patienter i palliativ vård. Vår målsättning med dokumentet är att sprida kunskap om hur man som dietist kan arbeta med denna patientgrupp. Vi vill också att de dietister som arbetar i palliativ vård sprider samma budskap vad gäller nutritionsbehandlingen till patienter och närstående. Då dokumentet är framtaget i samarbete med DIO så riktar det sig främst till dietister som arbetar med palliativa onkologiska patienter. Vår förhoppning är att detta dokument ska fungera som kunskapskälla och vägledning för dietister som arbetar inom palliativ vård av patienter med cancer. Vi önskar även att andra yrkeskategorier som arbetar inom palliativ vård läser detta och inser vilken fördel det är att ha tillgång till dietist i teamet runt den palliativa patienten. Dokumentet är framtaget av DIO:s Jenny McGreevy och Anna Agdestein i samarbete med leg dietister Gunilla Källbäcker, Anneli Rundlöf och Emma Davachi. Hela dokumentet kan du ladda ner från Hur sprider vi palliativ kunskap och vårdfilosofi till studenterna? Palliativ vård bedrivs i alla vårdformer och flertalet av sjukvårdspersonalen kommer att i sitt arbete komma i kontakt med döende patienter och eller deras närstående. Därför är det av yttersta vikt att så många studenter som möjligt blir erbjudna att läsa obligatoriska palliativa kurser på högskolan men även att ha sin verksamhetsförlagda utbildning ute på palliativa enheter. På Stockholms Sjukhem bedrivs ett studentprojekt inom den specialiserade palliativa vården med syftet att sprida den palliativa vårdfilosofin till så många studenter som möjligt, främst sjuksköterskestudenter under grundutbildningen. Under projektets gång kommer en tredubbling av antalet studenter att tas emot på den palliativa verksamheten på Stockholms Sjukhem. Då förändras förutsättningarna avsevärt. Många kollegor ute i verksamheterna är ovana vid ett stort antal studenter och det verkar nästan som att den specialiserade palliativa vården har varit lite av en skyddad verkstad när det gäller studentverksamhet - med så speciell vård att verksamhetsförlagd utbildning inte riktigt varit aktuellt överhuvudtaget. Tanken slår mig. Hur ser det ut i resten av Sverige? Hur ser det ut med antalet studenter på andra palliativa enheter i detta avlånga land? Och hur ser det ut på grundutbildningarna på högskolorna, erbjuder man obligatoriska kurser i palliativ vård? Får studenterna lära sig tillräckligt om palliativ vård så de är rustade inför framtiden? Projektet med att sprida den palliativa kunskapen och vårdfilosofin till studenter fortsätter och vi vill gärna ha kontakt med andra enheter för att byta erfarenheter och tips. Maria Mjörnberg, leg. sjuksköterska & projektledare på Palliativt Centrum, Stockholms Sjukhem e-post: SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 3 (10)

4 Palliativ vård I Europa En sammanställning av den palliativa vården i Europa presenterades på konferensen i Prag 30 maj 2 juni Framtagandet av sammanställningen har fått stöd av EAPC - European Association for Palliative Care och har samordnats av Carlos Centeno professor vid University of Navarra, Spanien och David Clark professor vid University of Glasgow, Storbritannien. Översikten visar verksamheter, strategier och politik för att förbättra vården i livets slutskede i de 53 länder som utgör den europeiska delen av Världshälsoorganisationen - WHO. Informationen tyder på att det finns ett samband mellan mängden palliativ vård som erbjuds i de olika länderna och HDI- Human Development Index som är ett jämförelsetal för att jämföra välståndet i olika länder. HDI är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. Sammanställningen innehåller detaljerade rapporter om palliativ vård i de olika länderna baserad på information från Den högsta koncentrationen av palliativa verksamheter finns i Irland, Island och Belgien med nästan verksamheter per miljon innevånare. Storbritannien, Sverige, Holland, Polen och Österrike är länder med verksamheter per miljon innevånare. Enligt data som erhållits har tillgängligheten till palliativ vård i Östeuropa de senaste 5 åren trots relativt dålig levnadsstandard i denna del av Europa. Andra resultat visar att 14 av länderna har accepterat palliativ medicin som en specialitet eller sub-specialitet och att tillgången till palliativ vård för barn ökar. En annan viktig nyhet är att ett drygt dussintal länder har infört palliativ medicin i läkarutbildningen. Du kan läsa eller ladda ner hela sammanställningen på atlas europa full edition och via platform - Apple Store and Google Play genom appen icsatlantes (sök t.ex orden ATLAS eller ATLANTES med versaler). Magisteruppsats: Jag fattade ju aldrig att det var så kort tid kvar - att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård och på hospice heter uppsatsen i omvårdnad som las fram vid Högskolan i Kristianstad av Katarina Ekman, specialistsjuksköterska inom onkologi och palliativ vård. Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård i Sverige bedrivs både på sjukhus, hospice, i kommunala boendeformer och i patientens hem. Då patienten vårdas i hemmet får detta på många plan konsekvenser för de närstående och de tar ofta ett stort ansvar även då patienten läggs in på hospice. Oavsett var vården bedrivs spelar de närstående en central roll och har rätt till individuellt anpassade stödåtgärder. SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 4 (10)

5 Syfte: Att beskriva och tolka erfarenheter av att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård, och dör på hospice. Metod: Elva kvalitativa intervjuer genomfördes med närmast anhörig till patienter som vårdats vid en enhet för avancerad palliativ vård i södra Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av en fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Ricoeur. Resultat: Fenomenet att vara anhörig till en person i livets slutskede innebar att delta i ett drama med okänt manus. Tre huvudteman framträdde förändring, utsatthet och stöd. Förändring: anhöriga upplevde att den sjukes försämring gick så snabbt att tillvaron beskrevs som kaotisk. De tvingades axla rollen som den sjukes vårdare/förälder/talesman, och fick ändra den bild de hade av hur livet skulle gestalta sig. Utsatthet: anhöriga beskrev eget lidande i form av rädsla, trötthet, sorg och chock. De satte sig själv och sina behov i andra hand. En källa till ovisshet var att inte veta hur framtiden skulle gestalta sig, en annan att inte kunna tala med den sjuke om var denne ville vårdas och dö. Okunskap om vilka vårdalternativ som fanns beskrevs. Maktlöshet upplevdes när den anhörige inte blev trodd av personalen eller inte kunde förstå vad den sjuke ville. Stöd: anhöriga beskrev hur de ordnade hemmet för att allt skulle fungera, och tog på sig uppgifter även av medicinsk art. Även sedan den sjuke lagts in på hospice fortsatte den anhöriga att ta stort ansvar i form av att vara nära i tid och rum, skydda och föra den sjukes talan. Stödet från personalen beskrevs som trygghet och tillgänglighet. Miljön på hospice beskrevs som fridfull och välkomnande. Fenomenet tolkades i ljuset av Katie Eriksson teori om lidande, där lidandet beskrivs som ett drama. Då vårdpersonalen var medaktörer till den anhörige och bekräftade hennes lidande, lindrades lidandet. Stöd innebar att underlätta för den anhörige och den sjuke att vara regissörer i sitt eget lidandes drama, även då vården bytte scen till hospice. Diskussion och kliniska implikationer: I en tid som präglas av individualism och valfrihet ställs allt högre krav på en fungerande kommunikation mellan de olika aktörerna i den palliativa vårdkontexten. En utmaning för personalen är att vara lyhörda för alla inblandade aktörer i det drama som livets slutskede utgör. Varje familj måste få ha sitt eget manus. Det viktigaste stödet vårdpersonalen kan ge är kanske att vara en katalysator för det stöd som familjen själv kan åstadkomma, genom att underlätta och uppmuntra dialog inom familjen. För kontakt och om du vill ha hela uppsatsen Katarina Ekman, e-post: Vård i livets slutskede för barn och unga får egen professur Vård i livets slutskede, palliativ vård, har länge varit eftersatt i Sverige. Nu skapas ny unik professur med inriktning mot barn och ungdomar vid Erstas palliativa forskningscentrum. Satsningen blir möjlig genom en generös donation från Gålöstiftelsen på 12 miljoner kronor under fem år. Målet med satsningen är att ytterligare stärka profilområdet palliativ vård på Ersta, där ett SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 5 (10)

6 palliativt forskningscentrum nyligen startades genom ett samarbete mellan Ersta Sköndal Högskola och Ersta sjukhus. Det palliativa forskningsområdet är angeläget och viktigt. Professuren kommer att betyda mycket för den fortsatta kunskapsutvecklingen kring lindrande och stödjande insatser till barn och barnfamiljer med behov av palliativ vård, säger Joakim Öhlén, professor och chef för forskningscentret. Idag bedrivs hospicevård för både barn och vuxna inom Ersta diakonis verksamhetsområden Det skapar möjligheter för de kliniska verksamheterna att bidra till ny och relevant kunskap ur ett livscykelperspektiv. Professuren förenas med klinisk verksamhet vid Lilla Erstagårdens, nordens enda hospice för barn och ungdomar. Den nya professuren, som ännu inte är tillsatt, finansieras genom en donation på 12 miljoner på fem år från Gålöstiftelsen. Den får namnet Gålöstiftelsens professur i palliativ vård med inriktning mot barn och ungdom. Vi är oerhört glada och stolta över att få motta denna donation och få möjligheten att inrätta en barnprofessur vid palliativt forskningscentrum. Ersta maj 2013 Reflektioner från EAPC-konferensen Prag 30maj 2 juni 2013 Efter 4 lärorika och givande dagar på EAPC kongressen lämnar vi nu ett regnigt och översvämmat Prag och åker hem, fyllda med nya kunskaper, erfarenheter och bekantskaper! Vi visste inte vad som väntade oss och vad vi hade att se fram emot men det överträffade våra förväntningar! Vi hade bokat in oss på olika föreläsningar inom våra intresseområden och allt eftersom vi blev varma i kläderna kunde vi komplettera med fler föreläsningar. Otroligt inspirerande att få möta människor från olika länder och byta/dela erfarenheter med varandra. Ibland nog så givande! Föreläsningarna var intressanta och oftast väldigt givande. Ur vår synvinkel tog diagram och siffror en stor del av talarnas korta tid, men vi förstår att med andra glasögon på, gav det mer. Ibland var vi också förvånade över forskning som presenterades. För oss kändes vissa resultat som en självklarhet och att vi redan jobbar på det sättet. En klok professor i vår närhet sa dock "det måste ner på papper" :-)) Det blev ett kvitto att vi ligger i framkant och det känns härligt! René Schaerer, Frankrike, presenterade Have we been faithful to our values and principles? en tillbakablick på vad som skett under de tidigare 25 åren och kunde konstatera att synen på palliativ vård har förändrats till det bättre. Arbetet med palliativ vård började i Storbritannien och var då endast för cancerpatienter men detta har förändrats, som vi alla vet, och nu finns palliativ vård till för alla svårt sjuka! Det hålls utbildningar och forskas runt om i världen i palliativ omvårdnad. Tänk vad som kan hända på nästa 25 år! Johanna Annerser från Tyskland Psychosocial Burdens in 165 Patients with ALS. Is There a Need for Involvment of Palliative Care Service? menade att det var svårt både för patient SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 6 (10)

7 och vårdgivare att hantera de obevekliga fysiska försämringarna. Studien visar att en stor del av ALS patienterna oroar sig för att vara en belastning och indikerar att de har skuldkänslor. Så många som 84 % av de 165 tillfrågade patienter var positiva till stöd om detta erbjöds för att hantera de psykosociala påfrestningarna. Det vi tog med oss var att vi ska våga prata mer om det som upplevs som påfrestningar för ALS- patienten. Vi gick även nöjda från föreläsningen av Pia Hakola från Stockholm Sjukhem, Teenagers Advice to the Health Care Staff Caring for Dying Parents of Teenage Children. En studie på 852 barn mellan år som förlorat en förälder i cancer. Tonåringarna fick bl. a svara på frågan om vilket råd de ville ge omvårdnadspersonalen som träffade tonåringar med en döende förälder. Majoriteten svarade att de vill veta! De vill ha en öppen, rak och ärlig information. Att veta gör situationen mer hanterbar. Det är inte alltid så lätt att nå de här ungdomarna som vi möter när vi vårdar deras föräldrar. Vi som vårdpersonal bär många gånger på en rädsla av att uttrycka oss fel för att skydda dem. Men som vanligt, ärlighet varar längst! Vi vill passa på att tacka vår chef Karin Hammarberg, Axlagårdens stiftelse samt FVU som erbjöd oss att få åka iväg på detta äventyr! Det borde fler undersköterskor få möjlighet till. Det här är något för alla! Avslutningsvis, en liten reflektion som följt oss under kongressen; Hur många av dessa deltagare har hållit en döende människas i handen och delat dennes sista tid i livet? Johanna Nygaard och Katarina Norman, undersköterskor, Axlagården Hospice, Umeå e-post: NOPA 2013, en mycket engagerande och livlig vårdkonferens om palliativ vård Den maj, samlades experter, aktörer och intresserade av palliativ vård vid Sophiahemmets Högskola för att delta i Nordisk Vårdkonferens om Palliativ Vård (NOPA). Konferensens fokus låg på hur ett palliativt förhållningssätt kan implementeras utanför specialiserade palliativa enheter. Konferensen inleddes av Carl Johan Fürst som introducerade Den palliativa vårdens tre ben: kunskap, kommunikation och vårdens etik. Därefter presenterades ett gott exempel på hur palliativ vård har implementerats i hjärtsjukvården och blivit en enhet med specialiserad palliativ vård i den akuta vården vid avdelning 65 på Danderyds Sjukhus. Andra exempel på hur palliativ vården kan fungera på akutsjukhus, bland annat inom strokevård - Karin Listemar och intensivvård - Isabell Fridh.. Karin Listemar, leg. sjuksköterska och studerande i magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap inriktning akutsjukvård vid Sophiahemmet Högskola, introducerade ett nytt begrepp Akut palliativ vård för att synliggöra specifika behov som finns för palliativ vård inom akutsjukvården. Den palliativa vården beskrevs vid konferensen ur ett livscykelperspektiv, från omhändertagandet av barn till detsamma för den äldre människan. Hur och var vården kan bedrivas, såväl i hemmet som på sjukhus och inom äldreomsorg belystes. Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH) berättade om arbetet med palliativ vård av barn i hemmet. Fokus för andra dagen var vårdprogram och SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 7 (10)

8 kunskapsstöd samt teamarbete och samverkan. Nationella vårdprogrammet och Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd presenterades av Susanne Lind, leg. sjuksköterska och doktorand vid Ersta Sköndal Högskola. Multiprofessionella team har stor betydelse i palliativ vård, men hur fungerar teamet? Anna Klarare, leg. sjuksköterska och doktorand vid Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet presenterade förutsättningar och utmaningar. Margareta Carl Johan Fürst, professor vid Palliativt Centrum, Lunds Universitet Brännström, presenterade HOPP ett forskningsprojekt om palliativ vård i samverkan med specialiserad sjukvård. Arbetet som drivs för att möta behov av palliativ vård inom den nationella cancerstrategin presenterades av Helena Adlitzer, leg. sjuksköterska, utvecklingssjuksköterska och processledare för Palliativ vård, Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland. Margareta Brännström, leg sjuksköterska, lektor Institutionen Texten är även publicerad på Sophiahemmets högskolas hemsida för omvårdnad, Umeå Universitet Har du en historia att berätta? Skriv om något du upplevt i ditt yrkesliv! Har du som anställd inom vår den en historia att berätta? Vill du få den publicerad i en bok tillsammans med andra spännande berättelser från hälso- och sjukvården? En jury kommer att granska samtliga bidrag, de bästa kommer att publiceras i en bok och tävlar dessutom om att vinna förstapriset på kr! Skicka in ditt bidrag senast den 31 augusti Många inom vårdyrken stöter i sitt yrkesliv på livsöden och historier som är värda att berättas. Skriv om något självupplevt, skriv om något som greppade tag om dig, som engagerar dig. Skriv om något som inte fungerar, som frustrerar dig eller gör dig glad skriv om din vardag! Juryn består av: Ulf H Fröberg, VD/Chefsjurist Institutet för Medicinsk Rätt AB Sara Gunnarsdotter, journalist med inriktning på hälso- och sjukvårdsfrågor Per M Johansson, Sektionsöverläkare för kognitiv medicin och geriatrik, Sahlgrenska Sjukhuset Antal ord: , Typsnitt: Times New Roman, Teckenstorlek:12, Radavstånd:1,5 Bifoga ditt bidrag som en word-fil till: och ange Berättartävling i ämnesraden samt lämna dina kontaktuppgifter i e-posten. Genom att skicka in ditt bidrag överlåter du upphovsrätten till texten till IMR AB. SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 8 (10)

9 Sista dag för att skicka in abstrakt 15 oktober 2013 till EAPC:s 8:e palliativa forskningskonferens som äger rum i juni 2014 i Spanien. För information se Boklotteri Till månadens boklotteri har vi av författaren fått 3 exemplar av diktboken I rummet där du låg röster ur en sorg av Lennart Carlsson utgiven på LT:s förlag. På baksidestexten står bland annat: Lennart Carlsson återkommer med en samling enkla och avklarnade dikter som berättar om sorgearbetet vid sin hustrus sjukdom och död. I rummet där du låg är en diktsamling med ett brett känsloregister, där alla känslor släpps fram, också de förbjudna. Vill du vara med på utlottningen så skicka e-post till senast den 28 augusti 2013 och glöm inte namn och adress dit boken ska skickas om du vinner Utlottning av maj månads böcker vanns av Ulrika Jacobsson, Lerum, Margareta Rydén- Kortelainen, Finland, Annmari Svensson, Sävar Uganda no country for old men. så heter en film om arbetet med palliativ vård i Uganda med cancerpatienter och patienter med HIV. Filmen som är på engelska ger en bild av hur det är i stora delar av världen när det gäller sjukvård och palliativ vård men också vad man kan göra med mycket små medel Döende ska få bättre vård debattartikel i 11 juni 2103 Långtifrån alla erbjuds god vård i livets slutskede. Döende patienter åker in och ut på sjukhus, och riskerar att inte få smärtlindring och hjälp att hantera sin ångest. För att säkra tillgång till palliativ vård på lika villkor för alla presenterar vi i dag nationella rekommendationer, skriver företrädare för Socialstyrelsen. Hela debattartikeln finns på Det nationella kunskapsstödet för god palliativ vård i livets slutskede innehåller vägledning, rekommendationer, termer och definitioner samt indikatorer. Rekommendationerna innefattar bland annat samordning, fortbildning, handledning, kommunikation och smärtskattning. Sammanfattningen och kunskapsstödet finns på under Ladda ner filer SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 9 (10)

10 Palliativt Centrum för samskapad vård bildades 1 januari 2013 vid Linnéuniversitetet i samverkan med landstinget Kronoberg. Målet är att skapa en hållbar palliativ vård som är samskapad av patienter, närstående, personal och forskare. Palliativt Centrum bedriver forskning, utbildning och klinisk utveckling inom palliativ vård med utgångspunkt i Kronobergs län och finansieras av Familjen Kamprads Stiftelse, Linnéuniversitetet och landstinget Kronoberg. Strävan är att alla patienter ska uppleva en god palliativ vård, ett gott döende och en god död och att närstående upplever att de får tillräckligt stöd i sorgeprocessen före och efter dödstillfället. Målet är att all personal ska vara väl utbildade i palliativ vård för att tillsammans med patienter och närstående skapa en välfungerande palliativ vård för alla personer i Småland. Den palliativa vården inom landsting och kommun ska utvecklas, så att patienter, närstående och personal, tillsammans med forskare, implementerar evidensbaserad vård i ett kontinuerligt integrativt lärande. Detta stärker patienters och närståendes inflytande och delaktighet i vården och ökar vårdkvaliteten. Sommarhälsningar Sylvia Sauter Carl Johan Fürst Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Vill du inte längre ha Nyhetsbrevet eller har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång (10)

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Välkommen till disputation! Marit Karlsson disputerar den 25 maj kl. 13.00 i Stockholm i Radiumhemmets föreläsningssal på CCK på sin avhandling: End of life care and

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Efterlysning Anhöriggrupper för närstående till patienter i hemsjukvård

Efterlysning Anhöriggrupper för närstående till patienter i hemsjukvård Nyhetsbrev september 2010 nr 82 årgång 9 Hej nu är det snart höst och då är det bland annat dags för SPN:s nyhetsbrev igen. Det är 9:e året vi skickar ut nyhetsbrevet och nu har vi snart 2500 e postadresser

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård 2009 Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care of dying Pathway

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. REMEO är Linde Healthcares

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Framtidsplan för Specialiserad Palliativ Vård

Framtidsplan för Specialiserad Palliativ Vård Framtidsplan för Specialiserad Palliativ Vård Specialitetsgruppen i palliativ vård. Ulrika Gärdsback, ordförande specialitetsgruppen palliativ vård. Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen

Läs mer

Personcentrerad vård 2015

Personcentrerad vård 2015 Framtidens vårdmodell: Personcentrerad vård 2015 kunskap utveckling inspiration Lär dig mer om planering, dokumentering, strukturerat arbetssätt och utvärdering av personcentrerad vård Öka förståelsen

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Volontärer på avdelning

Volontärer på avdelning Volontärer på avdelning Charlotte Thålin, medicinkliniken, Danderyds sjukhus, Ann-Charlotte Laska, medicinkliniken, Danderyds sjukhus, Staffan Lundström, Stockholms sjukhem Bakgrund Nära en av fyra (23%)

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Specialistrådsmöte Sandviks Gård 14-15 maj

Specialistrådsmöte Sandviks Gård 14-15 maj Specialistrådsmöte Sandviks Gård 14-15 maj Sammanfattning lägesrapport Dalarna Har vi vårdavdelningar, dagvårdsavdelning och specialistmottagning Barn- och ungdomsmedicin Dalarna. Verksamheterna har en

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt trevlig sommar när semestern väl kommer!

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt trevlig sommar när semestern väl kommer! Kunskapscentrum för sexuell hälsa SRHR Nytt Aktuellt juni 2013 Sommaren är här snart! Utanför mitt kontorsfönster skiner solen från en klarblå himmel och det känns som om sommaren äntligen har kommit till

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Minnesanteckningar Palliativa rådet 2014-11-11

Minnesanteckningar Palliativa rådet 2014-11-11 MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Marit Raninen Lundin 023-77 70 59 Datum 2014-11-11 Minnesanteckningar Palliativa rådet 2014-11-11 1. Välkomna Nya ordförande Gunilla Lundquist och alla närvarande

Läs mer

LCP Liverpool Care Pathway. Palliativregistret kvalitetsregistret för döende. Nyhetsbrev oktober 2010 nr 83 årgång 9

LCP Liverpool Care Pathway. Palliativregistret kvalitetsregistret för döende. Nyhetsbrev oktober 2010 nr 83 årgång 9 Nyhetsbrev oktober 2010 nr 83 årgång 9 I förra månadens nyhetsbrev fanns en enkät med några frågor om nyhetsbrevet och SPN. Det är få som har svarat på enkäten och vi behöver få mer information om vilka

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård. Palliativguiden 2008

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård. Palliativguiden 2008 Palliativguiden vägvisaren till lindrande vård 2008 Palliativguiden 2008 Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV är en ideell förening med uppgift och mål att verka för en samordnad god palliativ vård

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Inför legitimation för kuratorer snarast

Inför legitimation för kuratorer snarast Inför legitimation för kuratorer snarast Debatt Expressen 2015-04-20 11:05 En utskrift från Expressens nätupplaga Expressen.se Alliansregeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Sonja Modin Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Lena Carlsson Stifelsen Äldrecentrum

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer