Hur ska vi mäta vårdtyngden?

Transkript

1 Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 Med detta nyhetsbrev - som ska räcka hela sommaren - ber vi att få önska trevlig sommar. Nästa nyhetsbrev kommer i slutet av augusti början på september. Hur ska vi mäta vårdtyngden? Palliativa enheten i NU-sjukvården har en vårdavdelning med vårdplatser för vuxna patienter, inskrivna på enheten och i behov av aktiva åtgärder i symtomlindrande syfte, vilka inte kan göras i hemmet. Vi har korta vårdtider, cirka 7 dygn, vi vårdplanerar de allra flesta och vi hade under 2012 haft 145 dödsfall på avdelningen, vilket motsvarar drygt 20 % av dem som läggs in på avdelningen. Vi upplever att vårdtyngden ökar men kan inte visa det. Vi letar efter en metod att mäta vårdtyngden på en palliativ vårdavdelning, där stöd till närstående ingår. I vårt uppdrag ingår även att vara stöd till patienter/ närstående som vistas i det egna hemmet, mellan stycken och att ge råd till hemsjukvården/hemtjänsten åt dessa patienter. De kan ringa alla tider på dygnet och många gånger medför det en akut inläggning. Hur ska vi mäta vårdtyngden? Tacksam för hjälp med idéer och information. Ewa Lidman, Bitr. avdelningschef, Palliativa enheten, Uddevalla e-post: eva.lidman@vgregion.se Tel: Utredning om legitimation för kuratorer Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en utbildning som leder till legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Det här är ett avgörande beslut för höjd kvalitet inom vården. Vi har arbetat med den här frågan under lång tid. Det banbrytande beslut som regeringen fattar idag är ett avgörande framsteg i kampen för en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Det är en stor seger, inte bara för kuratorerna utan än mer för Sveriges patienter, säger Heike Erkers förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Huvudargumenten för att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården är, förutom ökad patientsäkerhet, att den psykosociala kompetensen inom vården säkras och att det sociala arbetet tillmäts lika stor betydelse som övriga discipliner inom vården. Yrket skyddas och arbetsgivarna får inte anställa någon annan än den som har adekvat utbildning SSR maj 2013 SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 1 (10)

2 Svåra beslut, samverkan och lärande ett palliativt perspektiv Inbjudan till konferens Lund, 4-5 september 2013 Palliativt Centrum vid Lunds Universitet och Region Skåne inbjuder till en konferens om svåra beslut, samverkan och lärande i ett erfarenhetsutbyte mellan den palliativa vården och akutsjukvården. Föreläsningar kommer att följas av diskussioner i workshopform. Konferensen vänder sig i till läkare och sjuksköterskor inom akutsjukvården och inom den palliativa vården; i första hand till dem som är direkt ansvariga för svåra beslut och för de konsekvenser som besluten medför. Gästföreläsare är dr Jamie von Roenn, Northwestern Memorial Hospital and Feinberg School of Medicine, Chicago. Jamies huvudföreläsning sker onsdagen den 4 september på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Hon kommer även att medverka under torsdagen, då på Medicon Village. Onsdag 4 september 1. Kl Integration och samverkan - palliativ vård och cancervård på sjukhuset Torsdag 5 september 2. Kl Svåra beslut på akuten och IVA - ett palliativt perspektiv 3. Kl Bedside-undervisning i palliativ vård - outnyttjade möjligheter Det går att anmäla sig till de tre olika delarna separat. Det kostar inget att delta i konferensen men deltagarantalet är begränsat. För ett detaljerat program och för förhandsanmälan som vi vill ha senast den 19 augusti 2013 hör av dig till Iréne Fajersdotter, irene.fajersdotter@skane.se Varmt välkomna! Carl Johan Fürst, carljohan.furst@med.lu.se och Christel Wihlborg, christel.wihlborg@skane.se En vägledning för dietister som arbetar inom palliativ vård med cancerpatienter Under de senaste åren har vi kunnat konstatera att behovet av nutritionskompetens inom den palliativa vården ökat. Det har medfört att antalet dietister inom palliativ vård blivit fler. Fortfarande saknar dock flertalet specialiserade sluten- och hemsjukvårdsenheter runt om i landet tillgång till dietist. Idag erbjuds patienter med obotlig sjukdom behandling under lång tid och även i sena skeden av sin sjukdom. För att orka med dessa behandlingar krävs en god nutritionsvård. Många av behandlingarna har dessutom biverkningar som medför svårigheter att äta. Med dietistkompetens i vårdteamet ökar förutsättning för gott nutritionsomhändertagande av patienten genom hela det palliativa förloppet. SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 2 (10)

3 Vi som skrivit detta dokument är alla legitimerade dietister med erfarenhet av att arbeta med patienter i palliativ vård. Vår målsättning med dokumentet är att sprida kunskap om hur man som dietist kan arbeta med denna patientgrupp. Vi vill också att de dietister som arbetar i palliativ vård sprider samma budskap vad gäller nutritionsbehandlingen till patienter och närstående. Då dokumentet är framtaget i samarbete med DIO så riktar det sig främst till dietister som arbetar med palliativa onkologiska patienter. Vår förhoppning är att detta dokument ska fungera som kunskapskälla och vägledning för dietister som arbetar inom palliativ vård av patienter med cancer. Vi önskar även att andra yrkeskategorier som arbetar inom palliativ vård läser detta och inser vilken fördel det är att ha tillgång till dietist i teamet runt den palliativa patienten. Dokumentet är framtaget av DIO:s Jenny McGreevy och Anna Agdestein i samarbete med leg dietister Gunilla Källbäcker, Anneli Rundlöf och Emma Davachi. Hela dokumentet kan du ladda ner från Hur sprider vi palliativ kunskap och vårdfilosofi till studenterna? Palliativ vård bedrivs i alla vårdformer och flertalet av sjukvårdspersonalen kommer att i sitt arbete komma i kontakt med döende patienter och eller deras närstående. Därför är det av yttersta vikt att så många studenter som möjligt blir erbjudna att läsa obligatoriska palliativa kurser på högskolan men även att ha sin verksamhetsförlagda utbildning ute på palliativa enheter. På Stockholms Sjukhem bedrivs ett studentprojekt inom den specialiserade palliativa vården med syftet att sprida den palliativa vårdfilosofin till så många studenter som möjligt, främst sjuksköterskestudenter under grundutbildningen. Under projektets gång kommer en tredubbling av antalet studenter att tas emot på den palliativa verksamheten på Stockholms Sjukhem. Då förändras förutsättningarna avsevärt. Många kollegor ute i verksamheterna är ovana vid ett stort antal studenter och det verkar nästan som att den specialiserade palliativa vården har varit lite av en skyddad verkstad när det gäller studentverksamhet - med så speciell vård att verksamhetsförlagd utbildning inte riktigt varit aktuellt överhuvudtaget. Tanken slår mig. Hur ser det ut i resten av Sverige? Hur ser det ut med antalet studenter på andra palliativa enheter i detta avlånga land? Och hur ser det ut på grundutbildningarna på högskolorna, erbjuder man obligatoriska kurser i palliativ vård? Får studenterna lära sig tillräckligt om palliativ vård så de är rustade inför framtiden? Projektet med att sprida den palliativa kunskapen och vårdfilosofin till studenter fortsätter och vi vill gärna ha kontakt med andra enheter för att byta erfarenheter och tips. Maria Mjörnberg, leg. sjuksköterska & projektledare på Palliativt Centrum, Stockholms Sjukhem e-post: maria.mjornberg@brommageriatriken.se SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 3 (10)

4 Palliativ vård I Europa En sammanställning av den palliativa vården i Europa presenterades på konferensen i Prag 30 maj 2 juni Framtagandet av sammanställningen har fått stöd av EAPC - European Association for Palliative Care och har samordnats av Carlos Centeno professor vid University of Navarra, Spanien och David Clark professor vid University of Glasgow, Storbritannien. Översikten visar verksamheter, strategier och politik för att förbättra vården i livets slutskede i de 53 länder som utgör den europeiska delen av Världshälsoorganisationen - WHO. Informationen tyder på att det finns ett samband mellan mängden palliativ vård som erbjuds i de olika länderna och HDI- Human Development Index som är ett jämförelsetal för att jämföra välståndet i olika länder. HDI är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. Sammanställningen innehåller detaljerade rapporter om palliativ vård i de olika länderna baserad på information från Den högsta koncentrationen av palliativa verksamheter finns i Irland, Island och Belgien med nästan verksamheter per miljon innevånare. Storbritannien, Sverige, Holland, Polen och Österrike är länder med verksamheter per miljon innevånare. Enligt data som erhållits har tillgängligheten till palliativ vård i Östeuropa de senaste 5 åren trots relativt dålig levnadsstandard i denna del av Europa. Andra resultat visar att 14 av länderna har accepterat palliativ medicin som en specialitet eller sub-specialitet och att tillgången till palliativ vård för barn ökar. En annan viktig nyhet är att ett drygt dussintal länder har infört palliativ medicin i läkarutbildningen. Du kan läsa eller ladda ner hela sammanställningen på atlas europa full edition och via platform - Apple Store and Google Play genom appen icsatlantes (sök t.ex orden ATLAS eller ATLANTES med versaler). Magisteruppsats: Jag fattade ju aldrig att det var så kort tid kvar - att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård och på hospice heter uppsatsen i omvårdnad som las fram vid Högskolan i Kristianstad av Katarina Ekman, specialistsjuksköterska inom onkologi och palliativ vård. Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård i Sverige bedrivs både på sjukhus, hospice, i kommunala boendeformer och i patientens hem. Då patienten vårdas i hemmet får detta på många plan konsekvenser för de närstående och de tar ofta ett stort ansvar även då patienten läggs in på hospice. Oavsett var vården bedrivs spelar de närstående en central roll och har rätt till individuellt anpassade stödåtgärder. SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 4 (10)

5 Syfte: Att beskriva och tolka erfarenheter av att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård, och dör på hospice. Metod: Elva kvalitativa intervjuer genomfördes med närmast anhörig till patienter som vårdats vid en enhet för avancerad palliativ vård i södra Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av en fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Ricoeur. Resultat: Fenomenet att vara anhörig till en person i livets slutskede innebar att delta i ett drama med okänt manus. Tre huvudteman framträdde förändring, utsatthet och stöd. Förändring: anhöriga upplevde att den sjukes försämring gick så snabbt att tillvaron beskrevs som kaotisk. De tvingades axla rollen som den sjukes vårdare/förälder/talesman, och fick ändra den bild de hade av hur livet skulle gestalta sig. Utsatthet: anhöriga beskrev eget lidande i form av rädsla, trötthet, sorg och chock. De satte sig själv och sina behov i andra hand. En källa till ovisshet var att inte veta hur framtiden skulle gestalta sig, en annan att inte kunna tala med den sjuke om var denne ville vårdas och dö. Okunskap om vilka vårdalternativ som fanns beskrevs. Maktlöshet upplevdes när den anhörige inte blev trodd av personalen eller inte kunde förstå vad den sjuke ville. Stöd: anhöriga beskrev hur de ordnade hemmet för att allt skulle fungera, och tog på sig uppgifter även av medicinsk art. Även sedan den sjuke lagts in på hospice fortsatte den anhöriga att ta stort ansvar i form av att vara nära i tid och rum, skydda och föra den sjukes talan. Stödet från personalen beskrevs som trygghet och tillgänglighet. Miljön på hospice beskrevs som fridfull och välkomnande. Fenomenet tolkades i ljuset av Katie Eriksson teori om lidande, där lidandet beskrivs som ett drama. Då vårdpersonalen var medaktörer till den anhörige och bekräftade hennes lidande, lindrades lidandet. Stöd innebar att underlätta för den anhörige och den sjuke att vara regissörer i sitt eget lidandes drama, även då vården bytte scen till hospice. Diskussion och kliniska implikationer: I en tid som präglas av individualism och valfrihet ställs allt högre krav på en fungerande kommunikation mellan de olika aktörerna i den palliativa vårdkontexten. En utmaning för personalen är att vara lyhörda för alla inblandade aktörer i det drama som livets slutskede utgör. Varje familj måste få ha sitt eget manus. Det viktigaste stödet vårdpersonalen kan ge är kanske att vara en katalysator för det stöd som familjen själv kan åstadkomma, genom att underlätta och uppmuntra dialog inom familjen. För kontakt och om du vill ha hela uppsatsen Katarina Ekman, e-post: katarina.ekman@skane.se Vård i livets slutskede för barn och unga får egen professur Vård i livets slutskede, palliativ vård, har länge varit eftersatt i Sverige. Nu skapas ny unik professur med inriktning mot barn och ungdomar vid Erstas palliativa forskningscentrum. Satsningen blir möjlig genom en generös donation från Gålöstiftelsen på 12 miljoner kronor under fem år. Målet med satsningen är att ytterligare stärka profilområdet palliativ vård på Ersta, där ett SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 5 (10)

6 palliativt forskningscentrum nyligen startades genom ett samarbete mellan Ersta Sköndal Högskola och Ersta sjukhus. Det palliativa forskningsområdet är angeläget och viktigt. Professuren kommer att betyda mycket för den fortsatta kunskapsutvecklingen kring lindrande och stödjande insatser till barn och barnfamiljer med behov av palliativ vård, säger Joakim Öhlén, professor och chef för forskningscentret. Idag bedrivs hospicevård för både barn och vuxna inom Ersta diakonis verksamhetsområden Det skapar möjligheter för de kliniska verksamheterna att bidra till ny och relevant kunskap ur ett livscykelperspektiv. Professuren förenas med klinisk verksamhet vid Lilla Erstagårdens, nordens enda hospice för barn och ungdomar. Den nya professuren, som ännu inte är tillsatt, finansieras genom en donation på 12 miljoner på fem år från Gålöstiftelsen. Den får namnet Gålöstiftelsens professur i palliativ vård med inriktning mot barn och ungdom. Vi är oerhört glada och stolta över att få motta denna donation och få möjligheten att inrätta en barnprofessur vid palliativt forskningscentrum. Ersta maj 2013 Reflektioner från EAPC-konferensen Prag 30maj 2 juni 2013 Efter 4 lärorika och givande dagar på EAPC kongressen lämnar vi nu ett regnigt och översvämmat Prag och åker hem, fyllda med nya kunskaper, erfarenheter och bekantskaper! Vi visste inte vad som väntade oss och vad vi hade att se fram emot men det överträffade våra förväntningar! Vi hade bokat in oss på olika föreläsningar inom våra intresseområden och allt eftersom vi blev varma i kläderna kunde vi komplettera med fler föreläsningar. Otroligt inspirerande att få möta människor från olika länder och byta/dela erfarenheter med varandra. Ibland nog så givande! Föreläsningarna var intressanta och oftast väldigt givande. Ur vår synvinkel tog diagram och siffror en stor del av talarnas korta tid, men vi förstår att med andra glasögon på, gav det mer. Ibland var vi också förvånade över forskning som presenterades. För oss kändes vissa resultat som en självklarhet och att vi redan jobbar på det sättet. En klok professor i vår närhet sa dock "det måste ner på papper" :-)) Det blev ett kvitto att vi ligger i framkant och det känns härligt! René Schaerer, Frankrike, presenterade Have we been faithful to our values and principles? en tillbakablick på vad som skett under de tidigare 25 åren och kunde konstatera att synen på palliativ vård har förändrats till det bättre. Arbetet med palliativ vård började i Storbritannien och var då endast för cancerpatienter men detta har förändrats, som vi alla vet, och nu finns palliativ vård till för alla svårt sjuka! Det hålls utbildningar och forskas runt om i världen i palliativ omvårdnad. Tänk vad som kan hända på nästa 25 år! Johanna Annerser från Tyskland Psychosocial Burdens in 165 Patients with ALS. Is There a Need for Involvment of Palliative Care Service? menade att det var svårt både för patient SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 6 (10)

7 och vårdgivare att hantera de obevekliga fysiska försämringarna. Studien visar att en stor del av ALS patienterna oroar sig för att vara en belastning och indikerar att de har skuldkänslor. Så många som 84 % av de 165 tillfrågade patienter var positiva till stöd om detta erbjöds för att hantera de psykosociala påfrestningarna. Det vi tog med oss var att vi ska våga prata mer om det som upplevs som påfrestningar för ALS- patienten. Vi gick även nöjda från föreläsningen av Pia Hakola från Stockholm Sjukhem, Teenagers Advice to the Health Care Staff Caring for Dying Parents of Teenage Children. En studie på 852 barn mellan år som förlorat en förälder i cancer. Tonåringarna fick bl. a svara på frågan om vilket råd de ville ge omvårdnadspersonalen som träffade tonåringar med en döende förälder. Majoriteten svarade att de vill veta! De vill ha en öppen, rak och ärlig information. Att veta gör situationen mer hanterbar. Det är inte alltid så lätt att nå de här ungdomarna som vi möter när vi vårdar deras föräldrar. Vi som vårdpersonal bär många gånger på en rädsla av att uttrycka oss fel för att skydda dem. Men som vanligt, ärlighet varar längst! Vi vill passa på att tacka vår chef Karin Hammarberg, Axlagårdens stiftelse samt FVU som erbjöd oss att få åka iväg på detta äventyr! Det borde fler undersköterskor få möjlighet till. Det här är något för alla! Avslutningsvis, en liten reflektion som följt oss under kongressen; Hur många av dessa deltagare har hållit en döende människas i handen och delat dennes sista tid i livet? Johanna Nygaard och Katarina Norman, undersköterskor, Axlagården Hospice, Umeå e-post: johanna.nygaard@axlagarden.se katarina.norman@axlagarden.se NOPA 2013, en mycket engagerande och livlig vårdkonferens om palliativ vård Den maj, samlades experter, aktörer och intresserade av palliativ vård vid Sophiahemmets Högskola för att delta i Nordisk Vårdkonferens om Palliativ Vård (NOPA). Konferensens fokus låg på hur ett palliativt förhållningssätt kan implementeras utanför specialiserade palliativa enheter. Konferensen inleddes av Carl Johan Fürst som introducerade Den palliativa vårdens tre ben: kunskap, kommunikation och vårdens etik. Därefter presenterades ett gott exempel på hur palliativ vård har implementerats i hjärtsjukvården och blivit en enhet med specialiserad palliativ vård i den akuta vården vid avdelning 65 på Danderyds Sjukhus. Andra exempel på hur palliativ vården kan fungera på akutsjukhus, bland annat inom strokevård - Karin Listemar och intensivvård - Isabell Fridh.. Karin Listemar, leg. sjuksköterska och studerande i magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap inriktning akutsjukvård vid Sophiahemmet Högskola, introducerade ett nytt begrepp Akut palliativ vård för att synliggöra specifika behov som finns för palliativ vård inom akutsjukvården. Den palliativa vården beskrevs vid konferensen ur ett livscykelperspektiv, från omhändertagandet av barn till detsamma för den äldre människan. Hur och var vården kan bedrivas, såväl i hemmet som på sjukhus och inom äldreomsorg belystes. Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH) berättade om arbetet med palliativ vård av barn i hemmet. Fokus för andra dagen var vårdprogram och SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 7 (10)

8 kunskapsstöd samt teamarbete och samverkan. Nationella vårdprogrammet och Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd presenterades av Susanne Lind, leg. sjuksköterska och doktorand vid Ersta Sköndal Högskola. Multiprofessionella team har stor betydelse i palliativ vård, men hur fungerar teamet? Anna Klarare, leg. sjuksköterska och doktorand vid Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet presenterade förutsättningar och utmaningar. Margareta Carl Johan Fürst, professor vid Palliativt Centrum, Lunds Universitet Brännström, presenterade HOPP ett forskningsprojekt om palliativ vård i samverkan med specialiserad sjukvård. Arbetet som drivs för att möta behov av palliativ vård inom den nationella cancerstrategin presenterades av Helena Adlitzer, leg. sjuksköterska, utvecklingssjuksköterska och processledare för Palliativ vård, Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland. Margareta Brännström, leg sjuksköterska, lektor Institutionen Texten är även publicerad på Sophiahemmets högskolas hemsida för omvårdnad, Umeå Universitet Har du en historia att berätta? Skriv om något du upplevt i ditt yrkesliv! Har du som anställd inom vår den en historia att berätta? Vill du få den publicerad i en bok tillsammans med andra spännande berättelser från hälso- och sjukvården? En jury kommer att granska samtliga bidrag, de bästa kommer att publiceras i en bok och tävlar dessutom om att vinna förstapriset på kr! Skicka in ditt bidrag senast den 31 augusti Många inom vårdyrken stöter i sitt yrkesliv på livsöden och historier som är värda att berättas. Skriv om något självupplevt, skriv om något som greppade tag om dig, som engagerar dig. Skriv om något som inte fungerar, som frustrerar dig eller gör dig glad skriv om din vardag! Juryn består av: Ulf H Fröberg, VD/Chefsjurist Institutet för Medicinsk Rätt AB Sara Gunnarsdotter, journalist med inriktning på hälso- och sjukvårdsfrågor Per M Johansson, Sektionsöverläkare för kognitiv medicin och geriatrik, Sahlgrenska Sjukhuset Antal ord: , Typsnitt: Times New Roman, Teckenstorlek:12, Radavstånd:1,5 Bifoga ditt bidrag som en word-fil till: imrab@imrab.se och ange Berättartävling i ämnesraden samt lämna dina kontaktuppgifter i e-posten. Genom att skicka in ditt bidrag överlåter du upphovsrätten till texten till IMR AB. SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 8 (10)

9 Sista dag för att skicka in abstrakt 15 oktober 2013 till EAPC:s 8:e palliativa forskningskonferens som äger rum i juni 2014 i Spanien. För information se Boklotteri Till månadens boklotteri har vi av författaren fått 3 exemplar av diktboken I rummet där du låg röster ur en sorg av Lennart Carlsson utgiven på LT:s förlag. På baksidestexten står bland annat: Lennart Carlsson återkommer med en samling enkla och avklarnade dikter som berättar om sorgearbetet vid sin hustrus sjukdom och död. I rummet där du låg är en diktsamling med ett brett känsloregister, där alla känslor släpps fram, också de förbjudna. Vill du vara med på utlottningen så skicka e-post till infospn@stockholmssjukhem.se senast den 28 augusti 2013 och glöm inte namn och adress dit boken ska skickas om du vinner Utlottning av maj månads böcker vanns av Ulrika Jacobsson, Lerum, Margareta Rydén- Kortelainen, Finland, Annmari Svensson, Sävar Uganda no country for old men. så heter en film om arbetet med palliativ vård i Uganda med cancerpatienter och patienter med HIV. Filmen som är på engelska ger en bild av hur det är i stora delar av världen när det gäller sjukvård och palliativ vård men också vad man kan göra med mycket små medel Döende ska få bättre vård debattartikel i 11 juni 2103 Långtifrån alla erbjuds god vård i livets slutskede. Döende patienter åker in och ut på sjukhus, och riskerar att inte få smärtlindring och hjälp att hantera sin ångest. För att säkra tillgång till palliativ vård på lika villkor för alla presenterar vi i dag nationella rekommendationer, skriver företrädare för Socialstyrelsen. Hela debattartikeln finns på Det nationella kunskapsstödet för god palliativ vård i livets slutskede innehåller vägledning, rekommendationer, termer och definitioner samt indikatorer. Rekommendationerna innefattar bland annat samordning, fortbildning, handledning, kommunikation och smärtskattning. Sammanfattningen och kunskapsstödet finns på under Ladda ner filer SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 9 (10)

10 Palliativt Centrum för samskapad vård bildades 1 januari 2013 vid Linnéuniversitetet i samverkan med landstinget Kronoberg. Målet är att skapa en hållbar palliativ vård som är samskapad av patienter, närstående, personal och forskare. Palliativt Centrum bedriver forskning, utbildning och klinisk utveckling inom palliativ vård med utgångspunkt i Kronobergs län och finansieras av Familjen Kamprads Stiftelse, Linnéuniversitetet och landstinget Kronoberg. Strävan är att alla patienter ska uppleva en god palliativ vård, ett gott döende och en god död och att närstående upplever att de får tillräckligt stöd i sorgeprocessen före och efter dödstillfället. Målet är att all personal ska vara väl utbildade i palliativ vård för att tillsammans med patienter och närstående skapa en välfungerande palliativ vård för alla personer i Småland. Den palliativa vården inom landsting och kommun ska utvecklas, så att patienter, närstående och personal, tillsammans med forskare, implementerar evidensbaserad vård i ett kontinuerligt integrativt lärande. Detta stärker patienters och närståendes inflytande och delaktighet i vården och ökar vårdkvaliteten. Sommarhälsningar Sylvia Sauter Carl Johan Fürst Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Vill du inte längre ha Nyhetsbrevet eller har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till infospn@stockholmssjukhem.se SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång (10)