Hur ska vi mäta vårdtyngden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ska vi mäta vårdtyngden?"

Transkript

1 Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 Med detta nyhetsbrev - som ska räcka hela sommaren - ber vi att få önska trevlig sommar. Nästa nyhetsbrev kommer i slutet av augusti början på september. Hur ska vi mäta vårdtyngden? Palliativa enheten i NU-sjukvården har en vårdavdelning med vårdplatser för vuxna patienter, inskrivna på enheten och i behov av aktiva åtgärder i symtomlindrande syfte, vilka inte kan göras i hemmet. Vi har korta vårdtider, cirka 7 dygn, vi vårdplanerar de allra flesta och vi hade under 2012 haft 145 dödsfall på avdelningen, vilket motsvarar drygt 20 % av dem som läggs in på avdelningen. Vi upplever att vårdtyngden ökar men kan inte visa det. Vi letar efter en metod att mäta vårdtyngden på en palliativ vårdavdelning, där stöd till närstående ingår. I vårt uppdrag ingår även att vara stöd till patienter/ närstående som vistas i det egna hemmet, mellan stycken och att ge råd till hemsjukvården/hemtjänsten åt dessa patienter. De kan ringa alla tider på dygnet och många gånger medför det en akut inläggning. Hur ska vi mäta vårdtyngden? Tacksam för hjälp med idéer och information. Ewa Lidman, Bitr. avdelningschef, Palliativa enheten, Uddevalla e-post: Tel: Utredning om legitimation för kuratorer Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en utbildning som leder till legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Det här är ett avgörande beslut för höjd kvalitet inom vården. Vi har arbetat med den här frågan under lång tid. Det banbrytande beslut som regeringen fattar idag är ett avgörande framsteg i kampen för en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Det är en stor seger, inte bara för kuratorerna utan än mer för Sveriges patienter, säger Heike Erkers förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Huvudargumenten för att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården är, förutom ökad patientsäkerhet, att den psykosociala kompetensen inom vården säkras och att det sociala arbetet tillmäts lika stor betydelse som övriga discipliner inom vården. Yrket skyddas och arbetsgivarna får inte anställa någon annan än den som har adekvat utbildning SSR maj 2013 SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 1 (10)

2 Svåra beslut, samverkan och lärande ett palliativt perspektiv Inbjudan till konferens Lund, 4-5 september 2013 Palliativt Centrum vid Lunds Universitet och Region Skåne inbjuder till en konferens om svåra beslut, samverkan och lärande i ett erfarenhetsutbyte mellan den palliativa vården och akutsjukvården. Föreläsningar kommer att följas av diskussioner i workshopform. Konferensen vänder sig i till läkare och sjuksköterskor inom akutsjukvården och inom den palliativa vården; i första hand till dem som är direkt ansvariga för svåra beslut och för de konsekvenser som besluten medför. Gästföreläsare är dr Jamie von Roenn, Northwestern Memorial Hospital and Feinberg School of Medicine, Chicago. Jamies huvudföreläsning sker onsdagen den 4 september på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Hon kommer även att medverka under torsdagen, då på Medicon Village. Onsdag 4 september 1. Kl Integration och samverkan - palliativ vård och cancervård på sjukhuset Torsdag 5 september 2. Kl Svåra beslut på akuten och IVA - ett palliativt perspektiv 3. Kl Bedside-undervisning i palliativ vård - outnyttjade möjligheter Det går att anmäla sig till de tre olika delarna separat. Det kostar inget att delta i konferensen men deltagarantalet är begränsat. För ett detaljerat program och för förhandsanmälan som vi vill ha senast den 19 augusti 2013 hör av dig till Iréne Fajersdotter, Varmt välkomna! Carl Johan Fürst, och Christel Wihlborg, En vägledning för dietister som arbetar inom palliativ vård med cancerpatienter Under de senaste åren har vi kunnat konstatera att behovet av nutritionskompetens inom den palliativa vården ökat. Det har medfört att antalet dietister inom palliativ vård blivit fler. Fortfarande saknar dock flertalet specialiserade sluten- och hemsjukvårdsenheter runt om i landet tillgång till dietist. Idag erbjuds patienter med obotlig sjukdom behandling under lång tid och även i sena skeden av sin sjukdom. För att orka med dessa behandlingar krävs en god nutritionsvård. Många av behandlingarna har dessutom biverkningar som medför svårigheter att äta. Med dietistkompetens i vårdteamet ökar förutsättning för gott nutritionsomhändertagande av patienten genom hela det palliativa förloppet. SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 2 (10)

3 Vi som skrivit detta dokument är alla legitimerade dietister med erfarenhet av att arbeta med patienter i palliativ vård. Vår målsättning med dokumentet är att sprida kunskap om hur man som dietist kan arbeta med denna patientgrupp. Vi vill också att de dietister som arbetar i palliativ vård sprider samma budskap vad gäller nutritionsbehandlingen till patienter och närstående. Då dokumentet är framtaget i samarbete med DIO så riktar det sig främst till dietister som arbetar med palliativa onkologiska patienter. Vår förhoppning är att detta dokument ska fungera som kunskapskälla och vägledning för dietister som arbetar inom palliativ vård av patienter med cancer. Vi önskar även att andra yrkeskategorier som arbetar inom palliativ vård läser detta och inser vilken fördel det är att ha tillgång till dietist i teamet runt den palliativa patienten. Dokumentet är framtaget av DIO:s Jenny McGreevy och Anna Agdestein i samarbete med leg dietister Gunilla Källbäcker, Anneli Rundlöf och Emma Davachi. Hela dokumentet kan du ladda ner från Hur sprider vi palliativ kunskap och vårdfilosofi till studenterna? Palliativ vård bedrivs i alla vårdformer och flertalet av sjukvårdspersonalen kommer att i sitt arbete komma i kontakt med döende patienter och eller deras närstående. Därför är det av yttersta vikt att så många studenter som möjligt blir erbjudna att läsa obligatoriska palliativa kurser på högskolan men även att ha sin verksamhetsförlagda utbildning ute på palliativa enheter. På Stockholms Sjukhem bedrivs ett studentprojekt inom den specialiserade palliativa vården med syftet att sprida den palliativa vårdfilosofin till så många studenter som möjligt, främst sjuksköterskestudenter under grundutbildningen. Under projektets gång kommer en tredubbling av antalet studenter att tas emot på den palliativa verksamheten på Stockholms Sjukhem. Då förändras förutsättningarna avsevärt. Många kollegor ute i verksamheterna är ovana vid ett stort antal studenter och det verkar nästan som att den specialiserade palliativa vården har varit lite av en skyddad verkstad när det gäller studentverksamhet - med så speciell vård att verksamhetsförlagd utbildning inte riktigt varit aktuellt överhuvudtaget. Tanken slår mig. Hur ser det ut i resten av Sverige? Hur ser det ut med antalet studenter på andra palliativa enheter i detta avlånga land? Och hur ser det ut på grundutbildningarna på högskolorna, erbjuder man obligatoriska kurser i palliativ vård? Får studenterna lära sig tillräckligt om palliativ vård så de är rustade inför framtiden? Projektet med att sprida den palliativa kunskapen och vårdfilosofin till studenter fortsätter och vi vill gärna ha kontakt med andra enheter för att byta erfarenheter och tips. Maria Mjörnberg, leg. sjuksköterska & projektledare på Palliativt Centrum, Stockholms Sjukhem e-post: SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 3 (10)

4 Palliativ vård I Europa En sammanställning av den palliativa vården i Europa presenterades på konferensen i Prag 30 maj 2 juni Framtagandet av sammanställningen har fått stöd av EAPC - European Association for Palliative Care och har samordnats av Carlos Centeno professor vid University of Navarra, Spanien och David Clark professor vid University of Glasgow, Storbritannien. Översikten visar verksamheter, strategier och politik för att förbättra vården i livets slutskede i de 53 länder som utgör den europeiska delen av Världshälsoorganisationen - WHO. Informationen tyder på att det finns ett samband mellan mängden palliativ vård som erbjuds i de olika länderna och HDI- Human Development Index som är ett jämförelsetal för att jämföra välståndet i olika länder. HDI är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. Sammanställningen innehåller detaljerade rapporter om palliativ vård i de olika länderna baserad på information från Den högsta koncentrationen av palliativa verksamheter finns i Irland, Island och Belgien med nästan verksamheter per miljon innevånare. Storbritannien, Sverige, Holland, Polen och Österrike är länder med verksamheter per miljon innevånare. Enligt data som erhållits har tillgängligheten till palliativ vård i Östeuropa de senaste 5 åren trots relativt dålig levnadsstandard i denna del av Europa. Andra resultat visar att 14 av länderna har accepterat palliativ medicin som en specialitet eller sub-specialitet och att tillgången till palliativ vård för barn ökar. En annan viktig nyhet är att ett drygt dussintal länder har infört palliativ medicin i läkarutbildningen. Du kan läsa eller ladda ner hela sammanställningen på atlas europa full edition och via platform - Apple Store and Google Play genom appen icsatlantes (sök t.ex orden ATLAS eller ATLANTES med versaler). Magisteruppsats: Jag fattade ju aldrig att det var så kort tid kvar - att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård och på hospice heter uppsatsen i omvårdnad som las fram vid Högskolan i Kristianstad av Katarina Ekman, specialistsjuksköterska inom onkologi och palliativ vård. Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård i Sverige bedrivs både på sjukhus, hospice, i kommunala boendeformer och i patientens hem. Då patienten vårdas i hemmet får detta på många plan konsekvenser för de närstående och de tar ofta ett stort ansvar även då patienten läggs in på hospice. Oavsett var vården bedrivs spelar de närstående en central roll och har rätt till individuellt anpassade stödåtgärder. SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 4 (10)

5 Syfte: Att beskriva och tolka erfarenheter av att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård, och dör på hospice. Metod: Elva kvalitativa intervjuer genomfördes med närmast anhörig till patienter som vårdats vid en enhet för avancerad palliativ vård i södra Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av en fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Ricoeur. Resultat: Fenomenet att vara anhörig till en person i livets slutskede innebar att delta i ett drama med okänt manus. Tre huvudteman framträdde förändring, utsatthet och stöd. Förändring: anhöriga upplevde att den sjukes försämring gick så snabbt att tillvaron beskrevs som kaotisk. De tvingades axla rollen som den sjukes vårdare/förälder/talesman, och fick ändra den bild de hade av hur livet skulle gestalta sig. Utsatthet: anhöriga beskrev eget lidande i form av rädsla, trötthet, sorg och chock. De satte sig själv och sina behov i andra hand. En källa till ovisshet var att inte veta hur framtiden skulle gestalta sig, en annan att inte kunna tala med den sjuke om var denne ville vårdas och dö. Okunskap om vilka vårdalternativ som fanns beskrevs. Maktlöshet upplevdes när den anhörige inte blev trodd av personalen eller inte kunde förstå vad den sjuke ville. Stöd: anhöriga beskrev hur de ordnade hemmet för att allt skulle fungera, och tog på sig uppgifter även av medicinsk art. Även sedan den sjuke lagts in på hospice fortsatte den anhöriga att ta stort ansvar i form av att vara nära i tid och rum, skydda och föra den sjukes talan. Stödet från personalen beskrevs som trygghet och tillgänglighet. Miljön på hospice beskrevs som fridfull och välkomnande. Fenomenet tolkades i ljuset av Katie Eriksson teori om lidande, där lidandet beskrivs som ett drama. Då vårdpersonalen var medaktörer till den anhörige och bekräftade hennes lidande, lindrades lidandet. Stöd innebar att underlätta för den anhörige och den sjuke att vara regissörer i sitt eget lidandes drama, även då vården bytte scen till hospice. Diskussion och kliniska implikationer: I en tid som präglas av individualism och valfrihet ställs allt högre krav på en fungerande kommunikation mellan de olika aktörerna i den palliativa vårdkontexten. En utmaning för personalen är att vara lyhörda för alla inblandade aktörer i det drama som livets slutskede utgör. Varje familj måste få ha sitt eget manus. Det viktigaste stödet vårdpersonalen kan ge är kanske att vara en katalysator för det stöd som familjen själv kan åstadkomma, genom att underlätta och uppmuntra dialog inom familjen. För kontakt och om du vill ha hela uppsatsen Katarina Ekman, e-post: Vård i livets slutskede för barn och unga får egen professur Vård i livets slutskede, palliativ vård, har länge varit eftersatt i Sverige. Nu skapas ny unik professur med inriktning mot barn och ungdomar vid Erstas palliativa forskningscentrum. Satsningen blir möjlig genom en generös donation från Gålöstiftelsen på 12 miljoner kronor under fem år. Målet med satsningen är att ytterligare stärka profilområdet palliativ vård på Ersta, där ett SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 5 (10)

6 palliativt forskningscentrum nyligen startades genom ett samarbete mellan Ersta Sköndal Högskola och Ersta sjukhus. Det palliativa forskningsområdet är angeläget och viktigt. Professuren kommer att betyda mycket för den fortsatta kunskapsutvecklingen kring lindrande och stödjande insatser till barn och barnfamiljer med behov av palliativ vård, säger Joakim Öhlén, professor och chef för forskningscentret. Idag bedrivs hospicevård för både barn och vuxna inom Ersta diakonis verksamhetsområden Det skapar möjligheter för de kliniska verksamheterna att bidra till ny och relevant kunskap ur ett livscykelperspektiv. Professuren förenas med klinisk verksamhet vid Lilla Erstagårdens, nordens enda hospice för barn och ungdomar. Den nya professuren, som ännu inte är tillsatt, finansieras genom en donation på 12 miljoner på fem år från Gålöstiftelsen. Den får namnet Gålöstiftelsens professur i palliativ vård med inriktning mot barn och ungdom. Vi är oerhört glada och stolta över att få motta denna donation och få möjligheten att inrätta en barnprofessur vid palliativt forskningscentrum. Ersta maj 2013 Reflektioner från EAPC-konferensen Prag 30maj 2 juni 2013 Efter 4 lärorika och givande dagar på EAPC kongressen lämnar vi nu ett regnigt och översvämmat Prag och åker hem, fyllda med nya kunskaper, erfarenheter och bekantskaper! Vi visste inte vad som väntade oss och vad vi hade att se fram emot men det överträffade våra förväntningar! Vi hade bokat in oss på olika föreläsningar inom våra intresseområden och allt eftersom vi blev varma i kläderna kunde vi komplettera med fler föreläsningar. Otroligt inspirerande att få möta människor från olika länder och byta/dela erfarenheter med varandra. Ibland nog så givande! Föreläsningarna var intressanta och oftast väldigt givande. Ur vår synvinkel tog diagram och siffror en stor del av talarnas korta tid, men vi förstår att med andra glasögon på, gav det mer. Ibland var vi också förvånade över forskning som presenterades. För oss kändes vissa resultat som en självklarhet och att vi redan jobbar på det sättet. En klok professor i vår närhet sa dock "det måste ner på papper" :-)) Det blev ett kvitto att vi ligger i framkant och det känns härligt! René Schaerer, Frankrike, presenterade Have we been faithful to our values and principles? en tillbakablick på vad som skett under de tidigare 25 åren och kunde konstatera att synen på palliativ vård har förändrats till det bättre. Arbetet med palliativ vård började i Storbritannien och var då endast för cancerpatienter men detta har förändrats, som vi alla vet, och nu finns palliativ vård till för alla svårt sjuka! Det hålls utbildningar och forskas runt om i världen i palliativ omvårdnad. Tänk vad som kan hända på nästa 25 år! Johanna Annerser från Tyskland Psychosocial Burdens in 165 Patients with ALS. Is There a Need for Involvment of Palliative Care Service? menade att det var svårt både för patient SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 6 (10)

7 och vårdgivare att hantera de obevekliga fysiska försämringarna. Studien visar att en stor del av ALS patienterna oroar sig för att vara en belastning och indikerar att de har skuldkänslor. Så många som 84 % av de 165 tillfrågade patienter var positiva till stöd om detta erbjöds för att hantera de psykosociala påfrestningarna. Det vi tog med oss var att vi ska våga prata mer om det som upplevs som påfrestningar för ALS- patienten. Vi gick även nöjda från föreläsningen av Pia Hakola från Stockholm Sjukhem, Teenagers Advice to the Health Care Staff Caring for Dying Parents of Teenage Children. En studie på 852 barn mellan år som förlorat en förälder i cancer. Tonåringarna fick bl. a svara på frågan om vilket råd de ville ge omvårdnadspersonalen som träffade tonåringar med en döende förälder. Majoriteten svarade att de vill veta! De vill ha en öppen, rak och ärlig information. Att veta gör situationen mer hanterbar. Det är inte alltid så lätt att nå de här ungdomarna som vi möter när vi vårdar deras föräldrar. Vi som vårdpersonal bär många gånger på en rädsla av att uttrycka oss fel för att skydda dem. Men som vanligt, ärlighet varar längst! Vi vill passa på att tacka vår chef Karin Hammarberg, Axlagårdens stiftelse samt FVU som erbjöd oss att få åka iväg på detta äventyr! Det borde fler undersköterskor få möjlighet till. Det här är något för alla! Avslutningsvis, en liten reflektion som följt oss under kongressen; Hur många av dessa deltagare har hållit en döende människas i handen och delat dennes sista tid i livet? Johanna Nygaard och Katarina Norman, undersköterskor, Axlagården Hospice, Umeå e-post: NOPA 2013, en mycket engagerande och livlig vårdkonferens om palliativ vård Den maj, samlades experter, aktörer och intresserade av palliativ vård vid Sophiahemmets Högskola för att delta i Nordisk Vårdkonferens om Palliativ Vård (NOPA). Konferensens fokus låg på hur ett palliativt förhållningssätt kan implementeras utanför specialiserade palliativa enheter. Konferensen inleddes av Carl Johan Fürst som introducerade Den palliativa vårdens tre ben: kunskap, kommunikation och vårdens etik. Därefter presenterades ett gott exempel på hur palliativ vård har implementerats i hjärtsjukvården och blivit en enhet med specialiserad palliativ vård i den akuta vården vid avdelning 65 på Danderyds Sjukhus. Andra exempel på hur palliativ vården kan fungera på akutsjukhus, bland annat inom strokevård - Karin Listemar och intensivvård - Isabell Fridh.. Karin Listemar, leg. sjuksköterska och studerande i magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap inriktning akutsjukvård vid Sophiahemmet Högskola, introducerade ett nytt begrepp Akut palliativ vård för att synliggöra specifika behov som finns för palliativ vård inom akutsjukvården. Den palliativa vården beskrevs vid konferensen ur ett livscykelperspektiv, från omhändertagandet av barn till detsamma för den äldre människan. Hur och var vården kan bedrivas, såväl i hemmet som på sjukhus och inom äldreomsorg belystes. Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH) berättade om arbetet med palliativ vård av barn i hemmet. Fokus för andra dagen var vårdprogram och SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 7 (10)

8 kunskapsstöd samt teamarbete och samverkan. Nationella vårdprogrammet och Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd presenterades av Susanne Lind, leg. sjuksköterska och doktorand vid Ersta Sköndal Högskola. Multiprofessionella team har stor betydelse i palliativ vård, men hur fungerar teamet? Anna Klarare, leg. sjuksköterska och doktorand vid Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet presenterade förutsättningar och utmaningar. Margareta Carl Johan Fürst, professor vid Palliativt Centrum, Lunds Universitet Brännström, presenterade HOPP ett forskningsprojekt om palliativ vård i samverkan med specialiserad sjukvård. Arbetet som drivs för att möta behov av palliativ vård inom den nationella cancerstrategin presenterades av Helena Adlitzer, leg. sjuksköterska, utvecklingssjuksköterska och processledare för Palliativ vård, Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland. Margareta Brännström, leg sjuksköterska, lektor Institutionen Texten är även publicerad på Sophiahemmets högskolas hemsida för omvårdnad, Umeå Universitet Har du en historia att berätta? Skriv om något du upplevt i ditt yrkesliv! Har du som anställd inom vår den en historia att berätta? Vill du få den publicerad i en bok tillsammans med andra spännande berättelser från hälso- och sjukvården? En jury kommer att granska samtliga bidrag, de bästa kommer att publiceras i en bok och tävlar dessutom om att vinna förstapriset på kr! Skicka in ditt bidrag senast den 31 augusti Många inom vårdyrken stöter i sitt yrkesliv på livsöden och historier som är värda att berättas. Skriv om något självupplevt, skriv om något som greppade tag om dig, som engagerar dig. Skriv om något som inte fungerar, som frustrerar dig eller gör dig glad skriv om din vardag! Juryn består av: Ulf H Fröberg, VD/Chefsjurist Institutet för Medicinsk Rätt AB Sara Gunnarsdotter, journalist med inriktning på hälso- och sjukvårdsfrågor Per M Johansson, Sektionsöverläkare för kognitiv medicin och geriatrik, Sahlgrenska Sjukhuset Antal ord: , Typsnitt: Times New Roman, Teckenstorlek:12, Radavstånd:1,5 Bifoga ditt bidrag som en word-fil till: och ange Berättartävling i ämnesraden samt lämna dina kontaktuppgifter i e-posten. Genom att skicka in ditt bidrag överlåter du upphovsrätten till texten till IMR AB. SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 8 (10)

9 Sista dag för att skicka in abstrakt 15 oktober 2013 till EAPC:s 8:e palliativa forskningskonferens som äger rum i juni 2014 i Spanien. För information se Boklotteri Till månadens boklotteri har vi av författaren fått 3 exemplar av diktboken I rummet där du låg röster ur en sorg av Lennart Carlsson utgiven på LT:s förlag. På baksidestexten står bland annat: Lennart Carlsson återkommer med en samling enkla och avklarnade dikter som berättar om sorgearbetet vid sin hustrus sjukdom och död. I rummet där du låg är en diktsamling med ett brett känsloregister, där alla känslor släpps fram, också de förbjudna. Vill du vara med på utlottningen så skicka e-post till senast den 28 augusti 2013 och glöm inte namn och adress dit boken ska skickas om du vinner Utlottning av maj månads böcker vanns av Ulrika Jacobsson, Lerum, Margareta Rydén- Kortelainen, Finland, Annmari Svensson, Sävar Uganda no country for old men. så heter en film om arbetet med palliativ vård i Uganda med cancerpatienter och patienter med HIV. Filmen som är på engelska ger en bild av hur det är i stora delar av världen när det gäller sjukvård och palliativ vård men också vad man kan göra med mycket små medel Döende ska få bättre vård debattartikel i 11 juni 2103 Långtifrån alla erbjuds god vård i livets slutskede. Döende patienter åker in och ut på sjukhus, och riskerar att inte få smärtlindring och hjälp att hantera sin ångest. För att säkra tillgång till palliativ vård på lika villkor för alla presenterar vi i dag nationella rekommendationer, skriver företrädare för Socialstyrelsen. Hela debattartikeln finns på Det nationella kunskapsstödet för god palliativ vård i livets slutskede innehåller vägledning, rekommendationer, termer och definitioner samt indikatorer. Rekommendationerna innefattar bland annat samordning, fortbildning, handledning, kommunikation och smärtskattning. Sammanfattningen och kunskapsstödet finns på under Ladda ner filer SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång 12 9 (10)

10 Palliativt Centrum för samskapad vård bildades 1 januari 2013 vid Linnéuniversitetet i samverkan med landstinget Kronoberg. Målet är att skapa en hållbar palliativ vård som är samskapad av patienter, närstående, personal och forskare. Palliativt Centrum bedriver forskning, utbildning och klinisk utveckling inom palliativ vård med utgångspunkt i Kronobergs län och finansieras av Familjen Kamprads Stiftelse, Linnéuniversitetet och landstinget Kronoberg. Strävan är att alla patienter ska uppleva en god palliativ vård, ett gott döende och en god död och att närstående upplever att de får tillräckligt stöd i sorgeprocessen före och efter dödstillfället. Målet är att all personal ska vara väl utbildade i palliativ vård för att tillsammans med patienter och närstående skapa en välfungerande palliativ vård för alla personer i Småland. Den palliativa vården inom landsting och kommun ska utvecklas, så att patienter, närstående och personal, tillsammans med forskare, implementerar evidensbaserad vård i ett kontinuerligt integrativt lärande. Detta stärker patienters och närståendes inflytande och delaktighet i vården och ökar vårdkvaliteten. Sommarhälsningar Sylvia Sauter Carl Johan Fürst Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Vill du inte längre ha Nyhetsbrevet eller har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till SPN Nyhetsbrev juni 2013 nr 111 årgång (10)

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Välkommen till disputation! Marit Karlsson disputerar den 25 maj kl. 13.00 i Stockholm i Radiumhemmets föreläsningssal på CCK på sin avhandling: End of life care and

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV

Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV Nyhetsbrev maj 2013 nr 110 årgång 12 Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV har startat en ny multiprofessionell tidskrift - Svensk Palliativ Tidskrift den riktar sig till samtliga professioner inom

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4 Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Seminarium i Palliativ vård

Seminarium i Palliativ vård Seminarium i Palliativ vård Länets palliativa rådgivningsteam arrangerade ett stort seminarium i Palliativ vård 28 september 2010 på Nordkalotten Konferens & Hotell i Luleå. Seminariet vände sig till chefer

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010 Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

PALLIATIV VÅRD I HEMMET inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 november 2012 TALARE FRÅN Ersta Sköndal högskola Anna Whitaker Lektor och docent i socialt arbete Mittuniversitetet Titti Melin-Johansson Sjuksköterska och

Läs mer

Motionssvar: Kvalificerad vård i livets slutskede

Motionssvar: Kvalificerad vård i livets slutskede Thomas Kunze, chefläkare Ärendenr HSN 2016/264 1 (5) Handlingstyp Beslutsärende Datum 5 juli 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motionssvar: Kvalificerad vård i livets slutskede Förslag till beslut Hälso-

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Deltagare: Eva-Lena Andersson, Marie Billing, Tora Campbell-Chiru, (Maria Hellgren), Karin Johnsson, Marit Karlsson, Margret Skuladottir Bakgrund Arbetet

Läs mer

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

WPCA World Palliative Care Alliance har kommit med en ny rapport. Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10

WPCA World Palliative Care Alliance har kommit med en ny rapport. Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10 Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10 Nya nationellt överenskomna termer, begrepp och definitioner har publicerats i Socialstyrelsens termbank. De rör bland annat palliativ vård, nutrition och handläggning

Läs mer

Artikel publicerad i tidskriften Omsorg på temat - Utdanning i palliasjon

Artikel publicerad i tidskriften Omsorg på temat - Utdanning i palliasjon Artikel publicerad i tidskriften Omsorg på temat - Utdanning i palliasjon Av: Liv Meidell adjunkt vid Institutionen för Omvårdnad, Umeå universitet och Axlagården Hospice AB Internetbaserad kurs i allmän

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA

UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA MITT UPPDRAG SOM UTBILDARE AV UTBILDARE I PALLIATIV VÅRD DALARNA - Att utbilda leg. Sjuksköterska till lokala utbildare i palliativ vård i kommunala och landstingsdrivna

Läs mer

Svenska döda köar allt längre

Svenska döda köar allt längre Nyhetsbrev april 2011 nr 89 årgång 10 En dag om den nationella cancerstrategin Måndagen den 23 maj 2011 arrangerar Socialdepartementet en heldagskonferens i Stockholm om regeringens initiativ för att förverkliga

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård TRE PEDAGOGISKA PERSPEKTIV Lärandemodell för verksamhetsintegrerat lärande Universitet och högskola i SAMVERKAN med hälso- och sjukvård samt tandvård Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Efterlysning Anhöriggrupper för närstående till patienter i hemsjukvård

Efterlysning Anhöriggrupper för närstående till patienter i hemsjukvård Nyhetsbrev september 2010 nr 82 årgång 9 Hej nu är det snart höst och då är det bland annat dags för SPN:s nyhetsbrev igen. Det är 9:e året vi skickar ut nyhetsbrevet och nu har vi snart 2500 e postadresser

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg SWEDPOS Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering Pia Dellson Specialistläkare i onkologi och psykiatri Enheten för cancerrehabilitering

Läs mer

Utredning - Palliativ vård i Region Halland

Utredning - Palliativ vård i Region Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-11-11 HSS130096 Hälso- och sjukvård Utredning - Palliativ vård i Region Halland Bakgrund Palliativ vård, det vill säga symptomlindrande

Läs mer

Palliativ vård - behovet

Palliativ vård - behovet God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen. Marie Berglund, Projektledare Struktur 2015 Ärendenr 2013/444 Handlingstyp Informationsärende 1 (10) Datum 30 mars 2015 Palliativa teamets ökade uppdrag Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid

Läs mer

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

VFU konferens Workshop 2 Onsdag den 26 oktober 2016 kl

VFU konferens Workshop 2 Onsdag den 26 oktober 2016 kl VFU konferens Workshop 2 Onsdag den 26 oktober 2016 kl 9.00-12.00 Anna Ehrenberg Anne-Marie Boström Margareta Levin Att diskutera: Nyttan med förenade läraranställningar för vårdverksamhet och högskola/universitet

Läs mer

NU - Specialiserad palliativ vård

NU - Specialiserad palliativ vård NU - Specialiserad palliativ vård 1 Enkät för utvärdering av palliativ vård i livets slutskede Syftet med nationell utvärdering av palliativ vård i livets slutskede är att utvärdera hälso- och sjukvården

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART

Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Inger Fridegren, ordförande i Nationella Rådet för Palliativ Vård, som var en av arrangörerna hälsade oss välkomna. Hon introducerade tämligen omgående konferensensappen

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

http://www.anpdm.com/newsletterprint/15884705/41455c4472434b...

http://www.anpdm.com/newsletterprint/15884705/41455c4472434b... 1 of 7 2015-12-14 16:46 Svenskt Palliativt Nätverk informerar Om nyhetsbrevet ser konstigt ut klicka här för en webbversion» PDF Version» Utskriftsversion» Skicka till en vän» Avprenumerera» Nyhetsbrev

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer