Att möta människor i kris. Vad händer med hjälparen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att möta människor i kris. Vad händer med hjälparen?"

Transkript

1 TEOLOGISKA HÖGSKOLAN, STOCKHOLM PM Lena Denke HT 2013/VT 2014 Anders Elfström Att förstå och möta människor i kris 15,0 hp Monica Huerta Staffan Juteräng Att möta människor i kris. Vad händer med hjälparen? Kursledning: Daniel Brattgård Ulla Burman Annika Hedelin Cecilia Melder (examinator)

2 Detta arbete är en examensuppgift i kursen Att möta och förstå människor i kris vid Stockholms teologiska högskola, Bromma. Lena Denke har arbetat som arbetsterapeut sedan 1985 framför allt inom psykiatri, äldrevård och palliativ vård. Sedan 2010 arbetar hon som diakoniassistent i Svenska kyrkan i Täby församling, Stockholm. Där möter hon många människor i sorg och kris. I hennes arbete ingår även Byle Gård, en palliativ vårdenhet i Täby. Lena är antagen som diakonkandidat i Svenska kyrkan, Stockholms stift. Hon är utbildad i själavård genom den kristna ekumeniska själavårdsrörelsen Helhet genom Kristus. Anders Elfström är pastor i Equmeniakyrkan. Mellan 1987 och 2007 har Anders varit pastor i Töreboda, Mariestad & Karlskrona. Sedan 2007 jobbar han som sjukhuspastor och sedan 2012 som häktespastor i Växjö. De fortbildningar han har genomfört har det främst handlat om själavård, diakoni & religionspedagogik. Han har erfarenhet av handledning och vägledning i yrkesmässiga och existentiella frågeställningar. Monica Huerta har arbetat som sjuksköterska sedan Hon har framför allt erfarenhet av akutsjukvård men har även arbetat med palliativ vård. Under 5 år var hon verksam på Byle Gård, en palliativ vårdenhet i Täby. Sedan 2007 arbetar Monica som sjuksköterska på Danderyds sjukhus AB:s akutmottagning och har som ansvarsområde katastrof och beredskap. Monica har en kandidatexamen inom kardiologisk omvårdnadsvetenskap. De sista åren har hon fördjupat sig inom området krisberedskap med kurser inom kemiska, biologiska, radioaktiva/nukleära och explosiva händelser (CBRNE) samt katastrofmedicin. Staffan Juteräng är pastor i Equmeniakyrkan. Han har varit pastor i Tullinge, Österbymo och Vänersborg mellan 1984 och Sedan 2008 arbetar han som sjukhuspastor i NUsjukvården, NÄL Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Staffan har kandidatexamen i teologi. Han sitter med i NU-sjukvårdens PKL-grupp. Staffan har genomgått S:t Lukas utbildning för själavårdare i församlingen och S:t Lukas grundutbildning i psykoterapi (steg 1). Dessutom har han genomgått Sjukhuskyrkans utbildningar i sjukhussjälavård, del 1 och del 2. Omslagsfoto: Olivia Huerta Bratteng 2

3 Innehåll 1. Inledning Syfte Den traumatiska krisens förlopp enligt Johan Cullberg Att vara tålare Stöd till hjälparen genom kamratstöd Sekundärtraumatisering Att ta väl hand om sig själv Avslutning Litteratur Bilagor Checklista för personal som stöd efter tillbud Åtgärdslista för personal som stöd efter vardaglig händelse Åtgärdslista för personal som stöd efter allvarlig händelse

4 1. Inledning Att hjälpa andra att hjälpa sig själv. Frågan: Vems är ansvaret? är central för den som vill samtala professionellt. Det är stort att vara kärleksfull och hjälpa andra människor men om vår kärlek innebär att vi bär andras bördor, sjunker vi snart ner av tyngden från alla andras bekymmer. Genom att lyssna kan vi hjälpa andra att hjälpa sig själva. Vi kan ta reda på vad människor känner och vad de verkligen vill med det de säger. Sedan kan vi lämna över ansvaret till dem. Att vara den som i sitt yrke får lyssna till andra människor är både en gåva och en gåva att bära. Ibland blir bärandet lite för stort för att med klarsynthet riktigt kunna leda och inspirera. Därför kan det vara viktigt att som lyssnare inte ta för stort ansvar och heller inte för lite ansvar för processen i en annan människas liv. Hjälp till att inse vad den andra har för slags egen förmåga och tillföra det som gör att processen inte avstannar utan istället fördjupas. 2. Syfte Syftet med detta PM är att med hjälp av kurslitteraturen sätta hjälparen i fokus. Vad händer med hjälparen i mötet med människor som varit med om kriser eller katastrofer? Utifrån litteraturen kommer vi att ta fram tre checklistor/åtgärdslistor som kan vara till hjälp för chefer och arbetslag efter tillbud, vardaglig händelse och allvarlig händelse. Med tillbud avses en mindre incident eller händelse som inte kräver någon uppföljande åtgärd. En vardaglig händelse avser däremot en mindre incident eller händelse som kräver någon form av uppföljande åtgärd. Med allvarlig händelse avses akuta krissituationer, katastrofsituationer där livet är allvarligt hotat eller plötslig, oväntad död har inträffat. Disposition I det tredje avsnittet lyfts den traumatiska krisens förlopp fram samt stressorer och copingstrategier utifrån Johan Cullbergs beskrivning (2006). Dessutom beskrivs människors vilsenhet i vår tid vilket kan medföra särskilda risker vid kris och katastrof. Vår tids vilsenhet har särskilts lyfts fram i Cecila Melders avhandling (Melder 2011.) 4

5 Avsnitt fyra beskriver utifrån Arman och Rehnsfeldt (2012) hjälparen som tålare. Olika kvalitéer och ingredienser hos tålaren lyfts fram vilka kan leda till ett möte som känns underlättande och vårdande för en drabbad och lidande människa. Det femte avsnittet behandlar stödet till insatspersonal som har varit engagerad i en allvarlig händelse. Detta stöd kan bl.a. ske genom kamratstödjare. Flera organisationers beredskapsplaner tar upp behovet av att ge stöd till personal som har varit involverad i krisarbetet vid en allvarlig händelse (FoU 2003.) Den som arbetar under lång tid med människor i kris löper en risk att indirekt själv bli drabbad. Avsnitt sex beskriver begreppet sekundärtraumatisering. Här lyfts också fram strategier för att motverka de risker som hjälpare utsätts för i mötet med drabbade (Hordvik 2012.) Avsnitt sju uppmärksammar att det är extra viktigt att ta hand om och vårda sig själv vid arbete nära människor som är drabbade av olika svåra händelser. Avslutningsvis ges i avsnitt åtta några sammanfattande kommentarer om litteraturen och de checklistor/åtgärdslistor som vi tagit fram och som finns som bilagor i detta PM. 3. Den traumatiska krisens förlopp enligt Johan Cullberg En traumatisk kris är enligt Cullberg individens psykiska situation vid en yttre händelse som är av den arten eller graden att den fysiska existensen, sociala identiteten och tryggheten eller de grundläggande möjligheterna till tillfredsställelse i tillvaron hotas (Cullberg 2006:120). Den traumatiska krisen utlöses av oväntade händelser (Cullberg 2006:121.) Daniel Brattgård lyfter i KAMEDO-rapport 72 fram vikten av att ställa en psykologisk diagnos på både direkt och indirekt drabbade människor. Här kan, enligt Brattgård, Johan Cullbergs frågor i boken Kris och utveckling vara till hjälp. 1. Vad har hänt denna människa? 2. Vilken inre betydelse har detta för denna människa? 3. I vilken livsperiod befinner sig denna människa? 4. Hur ser den sociala situationen ut omkring denna människa? Brattgård menar att dessa frågor är viktiga frågor som bör rulla såsom en film i bakhuvudet inför mötet med en människa i kris oavsett kultur och religion. (Brattgård 1998:29.) 5

6 Cullbergs fasteori har sedan 1970-talet varit en pedagogisk modell och en reaktion mot ett gammaldags sätt att tänka om sorg och kris. Den kom som en reaktion mot att man skulle "bita ihop" och inte "väcka den björn som sover". Cullbergs fasteori ses idag som en kraftig förenkling av vad som i själva verket är en komplex teori. I boken Krisstöd lyfter Hedrenius och Johansson (2013:28) fram de problem som kan uppstå vid generaliseringar. Därför bör Cullbergs fasteori framställas inte som fasta faser som alla måste gå igenom utan som exempel på hur det kan vara. Samtidigt är det viktigt att förstå att krisfaser går in i varandra och att inga klara gränser finns. Chockfas Chockfasen varar från ett kort ögonblick till några dygn. Individen håller verkligheten ifrån sig, den drabbade kan vara ytligt välordnad men under ytan är allt kaos. Personen kan ha svårt att minnas vad som sagts eller skett. Vissa kan uppträda starkt avvikande, skrika, upprepa en mening, förvirrat tala om likgiltigheter, affektiv stupor (ligga tyst orörlig, paralyserad), grumlat medvetande, psyket avskärmar sig från verkligheten. (Cullberg 2006:143). Under denna fas är det viktigt med ett gott allmänt omhändertagande och den drabbade bör inte lämnas ensam om chocken är stark. Genom att exempelvis ge den drabbade något att dricka markeras hjälparens moderliga funktioner vilket ger den drabbade tillåtelse att regrediera. Kroppskontakt förmedlar trygghet. Regressionen är ett sätt att samla krafter för att senare orka ta in verkligheten. (Cullberg 2006:165.) Dyregrov kallar denna fas för overklighetsfas. Hur länge den varar varierar från person till person. Chocken fördröjer reaktionerna på det som hänt så att man kan ta in lite i taget av vad som hänt. (Dyregrov Kari, Dyregrov Atle 2012:39.) Reaktionsfas Reaktionsfasen har till uppgift att integrera verkligheten på ett så funktionellt sätt som möjligt. Individens försvarsmekanismer mobiliseras. Man försöker finna mening i den kaotiska situationen och kan ha magiska föreställningar. Frågan Varför? är frekvent. Försvarsmekanismer kallas de omedvetna psykiska reaktionssätt som har till uppgift att minska upplevelsen av och medvetandet om hot och fara för jaget. Det är vanligt med regression som förhållningssätt till inre och yttre påfrestningar (Cullberg 2006:144.) 6

7 Chockfasen och reaktionsfasen ingår i den akuta krisen och en sorgereaktion är en väsentlig del av den. Många uppvisar aggressivitet i olika former under den akuta krisen (Cullberg 2006:151). Den akuta krisen är även en fysisk påfrestning på kroppen och man drabbas av olika stressymptom på grund av att kroppen alltför länge varit i alarmberedskap (Cullberg 2006: 152.) Verbalisering av olika känslor och upplevelser betyder att det blir mer konkret. Att känslorna kan få yppas inför en annan människa som accepterar dem och förstår dem har stor betydelse för det egna erkännandet av upplevelserna (Cullberg 2006: 167.) Bearbetning Bearbetningsfasen är påtagligast ungefär sex till tolv månader efter traumat. Individen börjar vända sig mot framtiden (Cullberg 2006: 152). Förnekelsen minskar, detta är viktigt för att individen ska komma vidare (Cullberg 2006:153.) Nyorientering Om den drabbade har kunnat försona sig med det som skett, återupprättas den skakade självkänslan och de svikna förhoppningarna bearbetas. Årsdagen eller andra påminnelser om det som hänt kan fortfarande vara smärtsamma. (Cullberg 2006:154.) I samband med den akuta krishjälpen är kunskap om krisreaktioner, erfarenhet och empati i möte med den krisdrabbade det mest centrala. (Dyregrov Kari, Dyregrov Atle 2012:18.) En central princip är att de som leder och planerar krisberedskap har god insikt i människors reaktioner och behov (Heltne & Dyregrov K. 2012:19.) Stressorer och copingstrategier Detta avsnitt belyser begreppen coping/copingstrategier samt de stressorer som är själva utgångspunkten för oss som möter människor. Coping är ett svårt begrepp som handlar om hur människor bemöter eller hanterar kritiska situationer som är stressrelaterade och kan innefatta både inre som yttre stress. Stress/överbelastning har en skadlig verkan på kroppen - man skiljer på de yttre som orsakar 7

8 överbelastning s.k. stressorer, och den effekt de får på organismen s.k. stress. Människans motgift på stressorer yttrar sig i en kombination av psykologiskt och fysiologiskt försvar. Processen engagerar personen, emotionellt, socialt och fysiologiskt. (Geels, A&Wikström,O 2006:357). Katastroftrauman består oftast av många olika stressorer och mer än en dimension. Fem av de viktigaste stressorerna är dödsfara, kroppsskador/fysisk utmattning, vittnesupplevelser, ansvarsbörda samt förlust. Ju fler stressorerna är, desto större är risken för psykologisk traumatisering. När stressorer nämns är det också viktigt att nämna, att den stress som människor utsätts för vid traumatiska händelser kan utvecklas till ett sjukdomstillstånd. (Arnetz, Ekman 2013:329.) Människor som upplevt extremt traumatiska händelser, som svåra naturkatastrofer eller olyckor, krig eller tortyr, våldtäkt m.m., kan ibland långt senare drabbas av svåra psykiska störningar, s.k. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, posttraumatic stress disorder (Cullberg 2006:199.) Behandlingen av PTSD behöver anpassas individuellt utifrån den enskilde patientens förutsättningar och behov. En noggrann diagnostisering bör föregå beslutet om ett behandlingsupplägg (Socialstyrelsen 2012: ) Vilsenhet i vår tid I sin avhandling Vilsenhetens epidemiologi: en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa lyfter Cecilia Melder fram att människor i vårt sekulariserade, postmoderna samhälle står inför särskilda utmaningar. Den tid och den kultur vi lever i innebär särskilda utmaningar för såväl den enskilda individen som för kyrkor och institutioner. Den postmoderna kontexten kan i vissa fall leda till mental dysfunktion, då tillvaron inte längre erbjuder några absoluta sanningar eller odiskutabla livsåskådningar som tolkar individens liv och hjälper människan att hantera olika situationer som uppkommer. (Melder 2011:24.) Därför är det viktigt att de som stöder och hjälper människor i kriser och i katastrofer har en medvetenhet om det utsatta läge den drabbade människan är i och då i synnerhet den människa som saknar en meningsbärande livsåskådning. 8

9 4. Att vara tålare Centralt för oss som yrkesmässigt möter människor i kris är att vara väl rustade inför varje möte, att förvänta oss det oväntade. Drabbade människor vill möta en medmänniska för vilken inget mänskligt är främmande. I boken DEF Det Existentiella Förbandet gör Arman och Rehnsfeldt ett försök att beskriva tålaren, d.v.s. medmänniskan som tål. Ingen är i det avseendet fullkomlig, men vi kan alla vara på väg att bli tålare. (Arman & Rehnsfeldt 2012:60 61.) Vad gör oss till tålare? Vad gör en medmänniska, en yrkesmänniska, ideellt arbetande eller privatperson till en tålare? Här är ett utkast på kvalitéer och ingredienser hos tålaren vilka kan leda till ett möte som känns underlättande och vårdande för en drabbad och lidande människa: Empati och människokärlek Förvärvad livserfarenhet och varm personlighet En grundton av vördnad och respekt för medmänniskan En ton av tacksamhet över det egna livet samt medlidande med andra En äkthet och autenticitet i personligheten En universell (humanistisk) livssyn, i vilken alla människor är lika värda och förbundna med varandra En caritativ hållning av tjänande kärlek gentemot andra. (Arman & Rehnsfeldt 2012:60 61.) Det kan också sägas att det/de vi får möta utifrån våra yrkesroller påverkar oss personligen som människor och vårt förhållningssätt - därför citeras här några ord från boken Krisepsykologi i praksis i stycket under rubriken Om å arbeide med sorg over tid. Utfordringa blir kanskje å holde ut saman med den andre, utan å gjere noko anna enn å vere der, tole å ta imot smerta, tole å ikkje vere aktiv, men berre med i det som hender. (Hordvik 2012:220.) 9

10 5. Stöd till hjälparen genom kamratstöd I dagsläget finns det inte några entydiga evidens- eller konsensusbaserade riktlinjer hur stödet ska se ut för insatspersonal som har varit engagerad i en allvarlig händelse. Begreppet Allvarlig händelse definieras enligt Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd katastrofmedicinsk beredskap som en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt (Socialstyrelsen 2013:3). Däremot har man sett att mötet tillsammans med personal efter en händelse kan fylla flera syften. Det kan t.ex. vara att utvärdera den egna insatsen after action review (utvärdering av insatsen) eller att chefen får möjlighet att fånga upp individuella eller gruppens behov av stöd. Ett syfte kan vara att arbetskamraterna får chans att ge socialt stöd till varandra. Utvecklandet av kamratstöd har fått alltmer fokus i organisationer samt att utbildning i stresshantering (Socialstyrelsen 2012:163.) Flera organisationers beredskapsplaner tar upp behovet av att ge stöd till personal som har varit involverad i krisarbetet vid en allvarlig händelse. I Svenska kyrkans Handbok i krisberedskap (2007:30) står det att information, handledning och stöd till arbetslaget är viktigt. Både till de som arbetat direkt med de drabbade och till den personal som indirekt blivit involverad i krisarbetet. Betydelsefullt är även det stöd som arbetskamraterna ger varandra. Enligt Socialstyrelsens Krisstöd vid allvarlig händelse (Socialstyrelsen 2008:42), skrivet av expertis inom området, skall gemensamma personalstödsåtgärder, främst kamratstöd och avlastningssamtal ges till insatspersonal efter en allvarlig händelse. Därför har vi valt att belysa kamratstöd som en viktig komponent i stödet till personal efter en allvarlig händelse men även som stöd i dagliga händelser i arbetet. Hur kan då stöd definieras? En definition av stöd finner vi hos Cobb (Kristoffersen 2012:89) som säger att stöd innebär en känsla av att bli värdesatt och en upplevelse av tillhörighet. Det kan vara tillhörighet till ett nätverk, en familj, arbetsplats eller en organisation. Förståelsen är central i det sociala stödet. För att kunna ge trovärdigt stöd måste man utgå från samma bas som gör att stödet blir trovärdigt. Det kan t.ex. vara att man utgår från samma jobbsituation. 10

11 De flesta människor återhämtar sig bättre när de känner att de har kontakt och känner sig förstådda av andra som bryr sig. Genom att avsätta tid och att lyssna kan man hjälpa sina kamrater att hantera en traumatisk händelse. Vissa har behov att berätta vad de har upplevt medan andra väljer att avstå. Det viktigaste är att man känner närhet, samhörighet och acceptans i gruppen.(socialstyrelsen 2008:42.) I en rapport från FoU (FoU 2003:21) beskrivs syfte och mål med kamratstöd som stödinsats. Syftet är huvudsakligen att stärka den psykosociala arbetsmiljön med hjälp av en genomtänkt modell, för medmänskligt förhållningssätt i samband med att individer på arbetsplatsen varit utsatta för starka stressorer. Målet med att ha kamratstöd är att gynna återhämtningsprocessen för den/dem som utsatts för påfrestningen samt stärka den sociala tryggheten inom enheten. Ett organiserat kamratstödssystem bör ingå som en del av organisationens krisstödplan. Historik till kamratstöd finner man i engelska ursprunget peer support som betyder lika man. På 1930-talet bildades anonyma alkoholister (AA) som vissa kallar en tidig form av kamratstöd. På 1950-talet tog polisen i Boston och Chicago lärdom från AA:s stödjande arbete och etablerade organiserat peer support eller peer counseling, grupper som blev förebild för dagens kamratstödsgrupper. Syftet med kamratstödet var att stödja kolleger med alkoholproblem, men resultatet blev så positivt att man utökade verksamheten till att även till andra problemområden. Vårt grannland Norge var föregångare i organiserat kamratstöd redan under 1990-talet. På nationell nivå gick justitiedepartementet ut till samtliga polisdistrikt med instruktioner hur kamratstöd skulle organiseras. Den norska grundutbildningen i kamratstöd bestod av 40 timmars utbildning och anses vara den mest organiserade kamratstödjarinsatsen i Skandinavien. (Kristoffersen 2012:83.) Var finns kamratstödsfunktionen? Det är framför allt i organisationer med olika typer av insatspersonal som använder sig av kamratstöd, t.ex. polis, räddningstjänst och sjukvård. Gemensamt för dessa grupper är att de utsätts för tydliga stressorer i mötet med människor i krissituationer. Kamratstödfunktionen ska vara ett komplement till ordinarie företagshälsovård. Det är ofta i dagliga arbetssituationer, på jobbet som kamratstödjarfunktionen visar sin styrka. Det kan t.ex. vara upplevelse av stressiga arbetssituationer eller stöttning av sjukskriven personal. Kamratstödjarna ska vara lyhörda och kunna fånga upp signaler från kolleger som är i behov av stöd. Gruppen bör ha tillgång till kvalificerad expertis, psykolog eller psykiatriker som är knutna till arbetsplatsen. 11

12 Det finns få beskrivningar i litteraturen hur belastande kamratstödsfunktionen egentligen är. Det är därför viktigt att man väljer lämpade personer till kamratstödjare samt att de får adekvat utbildning för ansvaret de tar på sig. Utbildningen bör vara ca 40 timmar. Arbetskamraterna bör själva skriftligt föreslå arbetskolleger vilka de anser vara lämpade för uppgiften. Felaktigt val av personer eller att personer föreslås på oklara premisser kan leda till dåligt fungerade grupper. Dessförinnan ska information angående kamratstödets funktion, syfte och mål förmedlas till samtlig personal. Detta ska även vara förankrat i organisationen och hos cheferna. Orealistiska mål och förväntningar kan bidra till dåligt fungerade kamratstöd. (Kristoffersen 2012:85 96.) Kamratstöd, under en insats, kan vara att det finns personer närvarande som har kunskap om vilka reaktioner som kan visa sig hos insatspersonal, uppmärksamma stressreaktioner samt se tecken på att personalen börjar fungera sämre i arbetet. De ska kunna ge ett kortvarigt stöd och ge råd till ledningen hur personen ska omhändertas. (Mitchell & Bray, 1990, se Dyregrov 2002:266.) Efter en insats, hävdar Dyregrov (2002:270), är stöd och förståelse från kolleger av stor betydelse liksom mobilisering av kamratstöd. De som har deltagit i en insats utvecklar en stark gruppkänsla som i gruppen stöttar varandra även med hjälp av kamratstöd. Övriga arbetskolleger som inte varit delaktiga i händelsen kan känna sig utanför. Det är därför en viktig uppgift för kamratstödjargruppen att de är medvetna om detta och inte bidrar till att främja utanförskapet. Genom utvärdering av insatsarbete vid allvarliga händelser och katastrofer kan man inhämta stor kunskap för framtida bruk. Socialstyrelsens KAMEDO-rapport 97 är en sammanställning av en mycket omfattande utredning och material om händelserna den 22 juli 2011 i Norge (Socialstyrelsen 2012:73 123). Det var då Anders Behring Breivik först detonerade en bomb i centrala Oslo i närhet av regeringskvarteren vilken orsakade 8 personers liv. Därefter dödade han totalt 69 mestadels unga personer på ön Utöya, där Arbeiderpartiets ungdomsförbund hade sommarläger. Dessa händelser involverade och krävde stora resurser och insatser från det norska samhället. Insatserna bestod i att ta hand om det stora antalet skadade, identifiering av döda, psykosocialt omhändertagande av överlevande och närstående. Den psykiska belastningen var stor för insatspersonal. I rapporten kan man se att insatsorganisationen bör genomföra mer moderna utbildningar för sin personal och sina chefer som stämmer överens 12

13 med internationella rekommendationer. Stödinsatser för personal bör bygga på evidensbaserade metoder som psykologisk första hjälp, förmåga till psykologisk återhämtning samt fokus på utvecklandet av kamratstöd i organisationer. 6. Sekundärtraumatisering I mötet med människor i kris kan hjälparen bli belastad av det de drabbade berättar. Den som arbetar under lång tid med människor i kris löper en risk att indirekt själv bli drabbad. Sekundärtraumatisering innebär att hjälparen indirekt (sekundärt) utsätter sig för en människas trauma. Hjälparen blir vittne till berättelser som handlar om lidande, rädsla och smärta. Elin Hordvik arbetar som specialist i klinisk psykologi vid Senter for Krisepsykologi i Bergen, Norge. Hordvik skriver i boken Krisepsykologi i praksis om begreppet sekundärtraumatisering: Vi kan bli påverka av dette og bli engstelege [sv. ängsliga] for att alt like godt kan skje med oss. Dette er kalla sekundærtraumatisering, vi kan bli plaga av det andre fortel oss. Vi kan bli engstelege for att borna vore for kreft, vi kjenner etter symptoma på hjarteinfarkt eller blir redde for och fly. (Hordvik 2012:221.) Att dagligen samtala med människor som råkat ut för svåra händelser innebär att få kunskap om hemska saker som kan ske. Det vi inte trodde var möjligt, svåra händelser som vi tidigare inte har mött, kan göra att vår bild av världen förändras. Vi börjar bli oroliga för att det som händer andra också kan hända oss. Vi kan bli rädda för att också vårt eget barn kan få cancer eller att vi själva kanske snart får en hjärtinfarkt. (Hordvik 2012:221.) Begreppet sekundär traumatisering nämns i ett annat sammanhang av professorn i psykologi Johan Cullberg. I boken Kris och utveckling (Cullberg 2006:183) diskuterar Cullberg frågan om barn möjligen kan ha traumatiserats sekundärt av att titta på upprepade TV-sändningar av attackerna mot World Trade Center i New York I studien Katastrofens öga beskriver Liselotte Englund journalister som sekundärt drabbade när de blir vittne till katastrofer: Tidigare studier har visat att journalister som ögonvittnen är att betrakta som indirekt drabbade vid katastrofer. (Englund 2008:89.) Att personal kan drabbas sekundärt vid katastrofer finns det idag en stor medvetenhet om. I KAMEDO-rapporten Bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utøya 2011 (Socialstyrelsen 2012:85) beskrivs bl.a. de stödinsatser för personal som deltagit i hjälp- 13

14 arbetet. Den frivilliga, strukturerade genomgången som man erbjöd personalen fokuserade inte på emotionellt material utan fokus var på stöd och bekräftelse av personalen. I sin examensuppsats Hur påverkas psykoterapeuter av att behandla traumatiserade patienter lyfter sjukhuspastorn och psykoterapeuten Roger Samuelsson fram begreppen vikarierande traumatisering, och sekundär traumatisk stress. Vikarierade traumatisering introducerades av McCann & Pearlman 1990 (Samuelsson 2010:4) och sekundär traumatisk stress 1 beskrivs av Charles Figley 1995 (Samuelsson 2010:6.) Vikarierande traumatisering är en process och inte en enskild händelse man plötsligt drabbas av. [ ] identiteten, synen på världen, och den existentiella dimensionen [ ] Vikarierande traumatisering gör att alla dessa tre områden påverkas djupgående. [ ] (Samuelsson:2010:5.) Vikarierande traumatisering kan göra att synen på världen blir mörkare. Världen verkar bli en farligare plats. I kontakt med det onda som människor gör eller drabbas av kan terapeuten skakas i sin grundläggande tro och sitt hopp. Det kan också medföra att livets meningsfullhet blir ifrågasatt. Sekundär traumatisk stress visar på en annan aspekt som terapeuter riskerar att utveckla. Överspändhet, sömnstörningar, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och mardrömmar är några av de symtom kan drabba den som under lång tid möter traumatiserade människor. Symtomen liknar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), men skiljer sig från PTSD eftersom sekundär traumatisk stress inte är resultatet av en händelse utan av en långvarig, kumulativ (växande) process. Dessutom har terapeuten frivilligt gått in i mötet med patienten. (Samuelsson 2010:5.) Begreppen vikarierande traumatisering och sekundär traumatisk stress är viktiga att känna till för alla som arbetar med människor i kris. De kan göra oss uppmärksamma så att vi i möjligaste mån kan skydda och ta hand om oss själva. Strategier för att undvika sekundärtraumatisering Hordvik lyfter fram många råd och tips för den som möter människor i kris och katastrof. Att kunna tala med varandra i ett arbetslag, att spontant prata av sig att stötta varandra är viktigt. Det gäller att se till att inte bli för involverad i mötet med människan i kris. Det är 1 Begreppen sekundärtraumatisering, vikarierade traumatisering och sekundär traumatisk stress gränsar till och i viss mån överlappar varandra. Begreppet sekundär traumatisk stress används av Figley synonymt med compassion fatigue, enligt Samuelsson (2010:6.) 14

15 inte hjälparens känslor som ska vara fokus även om den hjälpande blir berörd av det som hänt. Att skilja mellan arbete och fritid är viktigt. Att planera sin fritid så att det finns glädjande saker att se fram emot kan bidra till att kunna känna glädje under arbetsdagen och skapa distans. Det kan handla om roliga saker som kultur, gemenskap med vänner, resor etc. Det är inte ett tecken på bristande engagemang att känna sig sorglös och må gott, när patienten lämnat samtalsrummet. Att skriva av sig, få handledning och att lära sig att hantera sina egna efterreaktioner är andra exempel på strategier för att undvika sekundärtraumatisering. Att själv handleda eller undervisa skapar distans till arbetet med människor i kris och blir i sig en bearbetning av tunga arbetsuppgifter. Att variera arbetsuppgifterna är viktigt så att det inte blir för mycket kris och katastrof. Att sätta gränser och ibland tvingas säga nej till en patient som skulle kunna få hjälp är viktigt men svårt. Den som tar på sig för många arbetsuppgifter riskerar att försämra kvalitén i det arbete som redan sker med patienter man sagt ja till. Slutligen påpekar Hordvik att humor och ibland galghumor kan bli en ventil som är hälsosam och välgörande när kollegor möts efter tunga arbetsuppgifter. (Hordvik 2012: ) Samuelsson beskriver sju olika förhållningssätt som psykoterapeuter använder sig av för att möta, bemästra och förebygga risker och svårigheter: 1. Att få variation i arbetsuppgifter, t.ex. handledning av andra och att föreläsa för personal inom kommun, landsting. 2. Att själv få arbetshandledning där det också finns utrymme för avlastingssamtal. 3. Att ingå i ett arbetslag med god kollegial gemenskap. 4. Att se människan och inte bara traumat. 5. Att inte bara samtala med drabbade utan använda sig andra ickeverbala metoder såsom massage eller bildterapi. 6. Egen existentiell bearbetning. 7. Kunskap och egen fördjupning. (Samuelsson 2010:15 19.) Sammanfattningsvis kan sägas att det finns risker för den som arbetar med människor i kriser och katastrofer. Därför behöver den som hjälper människor i kris ha en medvetenhet om dessa risker. Dessutom är det viktigt lära sig att använda olika strategier för att undvika att drabbas indirekt av det svåra som andra människor varit med om. 15

16 7. Att ta väl hand om sig själv I krisstödsarbetet är det viktigt att komma ihåg hjälparen. När man använder sig själv som redskap och är nära människor som är drabbade av olika svåra händelser är det extra viktigt att ta hand om sig själv och att vårda sig själv - att hitta den påfyllning man behöver för att orka och för att hålla till pensionen samt för familjens skull. Enligt Elin Hordvik är det en plikt att ta oss den tiden. Det är svårt att sätta gränser när många söker hjälp och det inte går att hjälpa alla (Hordvik 2012:224). Man upplever en otillräcklighet (Hordvik 2012:227). Det värsta är att säga nej till någon som man kunde ha hjälpt (Hordvik 2012:225.) Jobbet är viktigt men inte det viktigaste i mitt liv (Hordvik 2012:227). Det behövs ett liv utanför arbetet som ger påfyllning och det är bra att ha en hobby. Ibland behöver vi ett aktivt engagemang och andra gånger behöver vi låta kropp och tankar slappna av och göra ingenting. Det är bra att ha något att glädja sig åt som en morot. Det ska vara något konkret definierat och planerat samt eventuella biljetter ska vara beställda så att det blir av. Det kan vara en konsert, en middag med vänner eller familjen. Humor kan vara bra i rätt sammanhang, galghumor och ironi kan både hjälpa och stjälpa (Hordvik 2012:228). Vila, ta tid för återhämtning, aktiv avslappning och motion är viktiga delar för att fungera väl i krisstödsarbetet och för att må bra (Svenska kyrkan 2007:46.) Var och en som arbetar med krisstöd har ett eget ansvar att uppsöka stöd när man behöver det. Men vi behöver också använda vår sensivitet och lyhördhet till att uppmärksamma kolleger för att få ett tryggt och stöttande arbetsklimat. Vi behöver diskutera problemställningar, ha spontan debriefing och reflektera kring vardagliga dilemman med varandra på arbetsplatsen. (Hordvik 2012:228) Dagar som är extra svåra fungerar tack vare ett tryggt och stöttande klimat på arbetet. Kunskap om arbetsmiljö och stöd mellan kolleger är ett område de arbetar med vid Senter for Krisepsykologi i Bergen (Hordvik 2012:229.) All personal som arbetar direkt med krissituationen behöver få adekvat handledning och stöd. (Svenska kyrkan 2007:23). Eftersom mötet med en människa som står i en akut katastrofsituation alltid måste innebära ett visst mått av inlevelse och därmed identifikation aktualiseras lätt den egna katastrofångesten, med allmänna obehagskänslor som följd. (Cullberg 2006: 174) Egna livserfarenheter och den aktuella personliga livssituationen har stor betydelse för förutsättningen för en äkta inlevelse. (Cullberg 2006: 175.) 16

17 I Svenska kyrkans handbok i krisberedskap står att varje arbetsplats enligt lag är skyldig att upprätta en personalstödsplan. Det ska finnas planer och rutiner att ta hand om egen personal vid påfrestningar liksom utbildning och fortbildning. Planen ska vara konkret och kortfattad, göras känd för alla anställda och omfatta åtgärder både inför, under och efter en allvarlig händelse. (Svenska kyrkan 2007:18.) Personalstödsplanen ska omfatta en kartläggning och kort beskrivning av särskilda risker i den dagliga verksamheten som kan utlösa krisreaktioner eller allvarligt påverka personalens psykiska hälsa liksom tänkbara konsekvenser av sådana händelser. (Svenska kyrkan 2007:19.) I Svenska kyrkans Handbok i krisberedskap finns det olika insatskort/checklistor som är till hjälp vid organisering av personalresurser, mat, vila samt egen återhämtning. Hur länge orkar vi som grupp? När och hur kan vi lösas av? (Svenska kyrkan 2007:56.) Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv och att personalen får vila. På så sätt ökar organisationens uthållighet (Socialstyrelsen 2009:48.) Litteraturen visar således på hur viktigt det är med handledning, stöd, återhämtning, gränser, att vårda sig själv och påfyllning för att orka vara en empatisk, lyhörd och närvarande person i krisstödsarbete samt för att kunna må bra trots stora påfrestningar i arbetet. 8. Avslutning Den frågeställning som vi har lyft fram i detta arbete är vad som händer med hjälparen. Av naturliga skäl lyfter kurslitteraturen om kris och katastrof främst fram de drabbades reaktioner och hur hjälpare bör stödja människor i kris. Det finns dock en del i kurslitteraturen som beskriver och lyfter fram hjälparens situation och reaktioner. Att ställa sig till förfogade för stödinsatser till drabbade människor är inte riskfritt. Stödpersonal behöver använda sig av olika strategier för att undvika sekundärtraumatisering och andra reaktioner som kan drabba hjälpare. Dyregrov hävdar att efter en insats är stöd och förståelse från kollegor av stor betydelse och mobilisering av kamratstöd. De som har deltagit i en insats och även stöttat varandra med hjälp av kamratstöd, utvecklar en stark gruppkänsla. (Dyregrov 2002:270.) 17

18 Att ta hand om sig själv är en konst som hjälpare behöver utveckla. Att i arbetslag lyfta frågor om kamratstöd och stressreaktioner hos hjälpare är viktigt. De checklistor som vi tagit fram kan med fördel användas för att bilda ett samtalsunderlag med ansvarig chef eller vid en arbetslagträff. Förlag på genomförande på den egna arbetsplatsen: 1. Ta kontakt med ansvarig chef och presentera detta PM:s åtgärdslistor, se bilagor 2. Föreslå en arbetslagsträff där huvudfokus kommer att vara Vad händer med oss som hjälpare? Använd gärna åtgärdslistorna som samtalsunderlag. 3. Dokumentera vad som kommit fram under arbetslagsträffen och boka in ett uppföljande möte. 4. Medverka till att en handlingsplan för fortsatt arbete med frågan tas fram. 18

19 9. Litteratur Arman Maria & Rehnsfeldt Arne (2012): DEF Det Existentiella Förbandet. Existentiellt omhändertagande efter katastrof. Stockholm: Liber. Arnetz, Bengt & Ekman, Rolf (2013): Stress: Gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber Cullberg, Johan (2006). Kris och utveckling. 5. omarb. och utök. utg. Stockholm: Natur och Kultur Brattgård, Daniel (1998) Del 2. I Bombattentaten i Jerusalem, Ashkelon och Tel Aviv Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig på Internet: Dyregrov, Atle (2002). Katastrofpsykologi. 2:a upplagan.studentlitteratur. Malmö:Holmbergs Dyregrov Kari & Dyregrov Atle (red) (2012) Krisepsykologi i praksis. 2. Opplag. Bergen: Fagboksforlaget Englund, Liselotte (2008). Katastrofens öga: en studie av journalisters arbete på olycksplats. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, Tillgänglig på Internet: FoU rapport (2003). [Elektronisk]. Kamratstöd och avlastningssamtal Metoder att hantera och bearbeta starkt stressfyllda händelser (SRV). s.21. Tillgänglig på Internet: cursnet.srv.se clm... kamratstod och avlastningssamta-fou-srv200.pdf Geels, Antoon & Wikström, Owe (2006). Den religiösa människan. Stockholm: Natur och Kultur Hedrenius, Sara & Johansson, Sara (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser: att stärka människors motståndskraft. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur Heltne Unni & Dyregrov Kari Oppbygging av kriseberedskap i kommunal regi (2012). I Dyregrov, Kari & Dyregrov, Atle (red.) Krisepsykologi i praksis. 2:a upplagan. Bergen: Fagbokforlaget Hordvik, Elin (2012). Koleris påverkar det oss å arbeide med kriser og katastrofar. I Dyregrov, Kari & Dyregrov, Atle (red.) Krisepsykologi i praksis. 2:a upplagan. Bergen: Fagbokforlaget Kristoffersen, Jakob Inge (2012). Organisert kollegastotte-erfaringer fra praksis. I Dyregrov, Kari & Dyregrov, Atle (red.) Krisepsykologi i praksis. 2:a upplagan. Bergen: Fagbokforlaget Melder, Cecilia A. (2011). Vilsenhetens epidemiologi [Elektronisk resurs] : en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2011 Tillgänglig på Internet: 19

20 Samuelsson Roger (2010) Hur påverkas psykoterapeuter av att behandla traumatiserade patienter? Stockholm: Ersta Sköndals högskola. Tillgänglig på Internet: Socialstyrelsen (2008). [Elektronisk]. Krisstöd vid allvarlig händelse. Tillgänglig på Internet: Socialstyrelsen (2009). Krisberedskap inom socialtjänstens område: vägledning för planering. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig på Internet: Socialstyrelsen (2012). Bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utöya 2011, Kamedorapport 97. Västerås: Edita Västra Aros. Tillgänglig på Internet: Socialstyrelsen (2013). Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd katastrofmedicins beredskap (SOSFS 2013:22), Västerås: Edita Västa Aros Svenska kyrkan (2007). Handbok i krisberedskap, Kyrkokansliet Uppsala Svenska kyrkans kriscentrum. Solna: Intellecta 20

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 2010-09-02 Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 Mål Målen med krisplanen är att vid traumatiska händelser bland elever och anställda ge ett bra omhändertagande av drabbade och ge stöd åt de anställda

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Stor oro skapas i hela organisationen när

Stor oro skapas i hela organisationen när Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 3 mars 2014 Karlfeldtgymnasiets krisplan Om en allvarlig olycka eller dödsfall inträffar där elev, lärare eller övrig personal på skolan är inblandad skall

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

människor i kris Konferens 7-8 december, temadag 9 december, Salén konferens, Stockholm

människor i kris Konferens 7-8 december, temadag 9 december, Salén konferens, Stockholm Utveckla bemötande och bättre stöd till människor i kris Konferens 7-8 december, temadag 9 december, Salén konferens, Stockholm Krissamtal så bemöter du människor i krisens olika faser för bättre stödja

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet

Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet Central krisgrupp Titel Namn Jobb Mobil Bostad Rektor Geneskolan Malin Petersson 26 53 62 073-086 68 44 765 27 Rektor Geneskolan Nicklas Wästlund 26

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Datum 2015-01-20. Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun

Datum 2015-01-20. Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun Datum 2015-01-20 Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning... 4 Vid olycka på förskolan/pedagogisk omsorg... 5 Till dig som kontaktar förskolechef:...

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Ansvar Respektive chef har huvudansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas vid krissituationer på den

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud.

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud. Krisplan för Lillegårdsskolan Inledning I krissituationer är det av högsta vikt att ha en bra och tydlig beredskap. Det skall finnas en välstrukturerad krisgrupp som är till hands för alla berörda vid

Läs mer

Handledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet

Handledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet Uppdaterad ht 2010 Handledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet Trivsel och god psykisk arbetsmiljö på skolan... 1 Åtgärder vid förekomst av kränkande behandling...

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN

KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN VÄSTERÅS STAD 2013-10-15 1(8) Krisplan för KRISPLAN FÖR VIKSÄNGSSKOLAN I samband med svår olycka eller dödsfall gällande elever och medarbetare VÄSTERÅS STAD 2013-10-15 2(8) Krisplan för Innehållsförteckning

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Policy och handlingsplan vid krishantering Omsorgsnämnden Torsby kommun

Policy och handlingsplan vid krishantering Omsorgsnämnden Torsby kommun Policy och handlingsplan vid krishantering Omsorgsnämnden Torsby kommun Antagen av Omsorgsnämnden 2006-03-10 37 2011-08-03 2 Innehållsförteckning: 1. Omsorgsnämndens policy Sida - Målsättning 3 - Risk-

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer