Att möta människor i kris. Vad händer med hjälparen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att möta människor i kris. Vad händer med hjälparen?"

Transkript

1 TEOLOGISKA HÖGSKOLAN, STOCKHOLM PM Lena Denke HT 2013/VT 2014 Anders Elfström Att förstå och möta människor i kris 15,0 hp Monica Huerta Staffan Juteräng Att möta människor i kris. Vad händer med hjälparen? Kursledning: Daniel Brattgård Ulla Burman Annika Hedelin Cecilia Melder (examinator)

2 Detta arbete är en examensuppgift i kursen Att möta och förstå människor i kris vid Stockholms teologiska högskola, Bromma. Lena Denke har arbetat som arbetsterapeut sedan 1985 framför allt inom psykiatri, äldrevård och palliativ vård. Sedan 2010 arbetar hon som diakoniassistent i Svenska kyrkan i Täby församling, Stockholm. Där möter hon många människor i sorg och kris. I hennes arbete ingår även Byle Gård, en palliativ vårdenhet i Täby. Lena är antagen som diakonkandidat i Svenska kyrkan, Stockholms stift. Hon är utbildad i själavård genom den kristna ekumeniska själavårdsrörelsen Helhet genom Kristus. Anders Elfström är pastor i Equmeniakyrkan. Mellan 1987 och 2007 har Anders varit pastor i Töreboda, Mariestad & Karlskrona. Sedan 2007 jobbar han som sjukhuspastor och sedan 2012 som häktespastor i Växjö. De fortbildningar han har genomfört har det främst handlat om själavård, diakoni & religionspedagogik. Han har erfarenhet av handledning och vägledning i yrkesmässiga och existentiella frågeställningar. Monica Huerta har arbetat som sjuksköterska sedan Hon har framför allt erfarenhet av akutsjukvård men har även arbetat med palliativ vård. Under 5 år var hon verksam på Byle Gård, en palliativ vårdenhet i Täby. Sedan 2007 arbetar Monica som sjuksköterska på Danderyds sjukhus AB:s akutmottagning och har som ansvarsområde katastrof och beredskap. Monica har en kandidatexamen inom kardiologisk omvårdnadsvetenskap. De sista åren har hon fördjupat sig inom området krisberedskap med kurser inom kemiska, biologiska, radioaktiva/nukleära och explosiva händelser (CBRNE) samt katastrofmedicin. Staffan Juteräng är pastor i Equmeniakyrkan. Han har varit pastor i Tullinge, Österbymo och Vänersborg mellan 1984 och Sedan 2008 arbetar han som sjukhuspastor i NUsjukvården, NÄL Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Staffan har kandidatexamen i teologi. Han sitter med i NU-sjukvårdens PKL-grupp. Staffan har genomgått S:t Lukas utbildning för själavårdare i församlingen och S:t Lukas grundutbildning i psykoterapi (steg 1). Dessutom har han genomgått Sjukhuskyrkans utbildningar i sjukhussjälavård, del 1 och del 2. Omslagsfoto: Olivia Huerta Bratteng 2

3 Innehåll 1. Inledning Syfte Den traumatiska krisens förlopp enligt Johan Cullberg Att vara tålare Stöd till hjälparen genom kamratstöd Sekundärtraumatisering Att ta väl hand om sig själv Avslutning Litteratur Bilagor Checklista för personal som stöd efter tillbud Åtgärdslista för personal som stöd efter vardaglig händelse Åtgärdslista för personal som stöd efter allvarlig händelse

4 1. Inledning Att hjälpa andra att hjälpa sig själv. Frågan: Vems är ansvaret? är central för den som vill samtala professionellt. Det är stort att vara kärleksfull och hjälpa andra människor men om vår kärlek innebär att vi bär andras bördor, sjunker vi snart ner av tyngden från alla andras bekymmer. Genom att lyssna kan vi hjälpa andra att hjälpa sig själva. Vi kan ta reda på vad människor känner och vad de verkligen vill med det de säger. Sedan kan vi lämna över ansvaret till dem. Att vara den som i sitt yrke får lyssna till andra människor är både en gåva och en gåva att bära. Ibland blir bärandet lite för stort för att med klarsynthet riktigt kunna leda och inspirera. Därför kan det vara viktigt att som lyssnare inte ta för stort ansvar och heller inte för lite ansvar för processen i en annan människas liv. Hjälp till att inse vad den andra har för slags egen förmåga och tillföra det som gör att processen inte avstannar utan istället fördjupas. 2. Syfte Syftet med detta PM är att med hjälp av kurslitteraturen sätta hjälparen i fokus. Vad händer med hjälparen i mötet med människor som varit med om kriser eller katastrofer? Utifrån litteraturen kommer vi att ta fram tre checklistor/åtgärdslistor som kan vara till hjälp för chefer och arbetslag efter tillbud, vardaglig händelse och allvarlig händelse. Med tillbud avses en mindre incident eller händelse som inte kräver någon uppföljande åtgärd. En vardaglig händelse avser däremot en mindre incident eller händelse som kräver någon form av uppföljande åtgärd. Med allvarlig händelse avses akuta krissituationer, katastrofsituationer där livet är allvarligt hotat eller plötslig, oväntad död har inträffat. Disposition I det tredje avsnittet lyfts den traumatiska krisens förlopp fram samt stressorer och copingstrategier utifrån Johan Cullbergs beskrivning (2006). Dessutom beskrivs människors vilsenhet i vår tid vilket kan medföra särskilda risker vid kris och katastrof. Vår tids vilsenhet har särskilts lyfts fram i Cecila Melders avhandling (Melder 2011.) 4

5 Avsnitt fyra beskriver utifrån Arman och Rehnsfeldt (2012) hjälparen som tålare. Olika kvalitéer och ingredienser hos tålaren lyfts fram vilka kan leda till ett möte som känns underlättande och vårdande för en drabbad och lidande människa. Det femte avsnittet behandlar stödet till insatspersonal som har varit engagerad i en allvarlig händelse. Detta stöd kan bl.a. ske genom kamratstödjare. Flera organisationers beredskapsplaner tar upp behovet av att ge stöd till personal som har varit involverad i krisarbetet vid en allvarlig händelse (FoU 2003.) Den som arbetar under lång tid med människor i kris löper en risk att indirekt själv bli drabbad. Avsnitt sex beskriver begreppet sekundärtraumatisering. Här lyfts också fram strategier för att motverka de risker som hjälpare utsätts för i mötet med drabbade (Hordvik 2012.) Avsnitt sju uppmärksammar att det är extra viktigt att ta hand om och vårda sig själv vid arbete nära människor som är drabbade av olika svåra händelser. Avslutningsvis ges i avsnitt åtta några sammanfattande kommentarer om litteraturen och de checklistor/åtgärdslistor som vi tagit fram och som finns som bilagor i detta PM. 3. Den traumatiska krisens förlopp enligt Johan Cullberg En traumatisk kris är enligt Cullberg individens psykiska situation vid en yttre händelse som är av den arten eller graden att den fysiska existensen, sociala identiteten och tryggheten eller de grundläggande möjligheterna till tillfredsställelse i tillvaron hotas (Cullberg 2006:120). Den traumatiska krisen utlöses av oväntade händelser (Cullberg 2006:121.) Daniel Brattgård lyfter i KAMEDO-rapport 72 fram vikten av att ställa en psykologisk diagnos på både direkt och indirekt drabbade människor. Här kan, enligt Brattgård, Johan Cullbergs frågor i boken Kris och utveckling vara till hjälp. 1. Vad har hänt denna människa? 2. Vilken inre betydelse har detta för denna människa? 3. I vilken livsperiod befinner sig denna människa? 4. Hur ser den sociala situationen ut omkring denna människa? Brattgård menar att dessa frågor är viktiga frågor som bör rulla såsom en film i bakhuvudet inför mötet med en människa i kris oavsett kultur och religion. (Brattgård 1998:29.) 5

6 Cullbergs fasteori har sedan 1970-talet varit en pedagogisk modell och en reaktion mot ett gammaldags sätt att tänka om sorg och kris. Den kom som en reaktion mot att man skulle "bita ihop" och inte "väcka den björn som sover". Cullbergs fasteori ses idag som en kraftig förenkling av vad som i själva verket är en komplex teori. I boken Krisstöd lyfter Hedrenius och Johansson (2013:28) fram de problem som kan uppstå vid generaliseringar. Därför bör Cullbergs fasteori framställas inte som fasta faser som alla måste gå igenom utan som exempel på hur det kan vara. Samtidigt är det viktigt att förstå att krisfaser går in i varandra och att inga klara gränser finns. Chockfas Chockfasen varar från ett kort ögonblick till några dygn. Individen håller verkligheten ifrån sig, den drabbade kan vara ytligt välordnad men under ytan är allt kaos. Personen kan ha svårt att minnas vad som sagts eller skett. Vissa kan uppträda starkt avvikande, skrika, upprepa en mening, förvirrat tala om likgiltigheter, affektiv stupor (ligga tyst orörlig, paralyserad), grumlat medvetande, psyket avskärmar sig från verkligheten. (Cullberg 2006:143). Under denna fas är det viktigt med ett gott allmänt omhändertagande och den drabbade bör inte lämnas ensam om chocken är stark. Genom att exempelvis ge den drabbade något att dricka markeras hjälparens moderliga funktioner vilket ger den drabbade tillåtelse att regrediera. Kroppskontakt förmedlar trygghet. Regressionen är ett sätt att samla krafter för att senare orka ta in verkligheten. (Cullberg 2006:165.) Dyregrov kallar denna fas för overklighetsfas. Hur länge den varar varierar från person till person. Chocken fördröjer reaktionerna på det som hänt så att man kan ta in lite i taget av vad som hänt. (Dyregrov Kari, Dyregrov Atle 2012:39.) Reaktionsfas Reaktionsfasen har till uppgift att integrera verkligheten på ett så funktionellt sätt som möjligt. Individens försvarsmekanismer mobiliseras. Man försöker finna mening i den kaotiska situationen och kan ha magiska föreställningar. Frågan Varför? är frekvent. Försvarsmekanismer kallas de omedvetna psykiska reaktionssätt som har till uppgift att minska upplevelsen av och medvetandet om hot och fara för jaget. Det är vanligt med regression som förhållningssätt till inre och yttre påfrestningar (Cullberg 2006:144.) 6

7 Chockfasen och reaktionsfasen ingår i den akuta krisen och en sorgereaktion är en väsentlig del av den. Många uppvisar aggressivitet i olika former under den akuta krisen (Cullberg 2006:151). Den akuta krisen är även en fysisk påfrestning på kroppen och man drabbas av olika stressymptom på grund av att kroppen alltför länge varit i alarmberedskap (Cullberg 2006: 152.) Verbalisering av olika känslor och upplevelser betyder att det blir mer konkret. Att känslorna kan få yppas inför en annan människa som accepterar dem och förstår dem har stor betydelse för det egna erkännandet av upplevelserna (Cullberg 2006: 167.) Bearbetning Bearbetningsfasen är påtagligast ungefär sex till tolv månader efter traumat. Individen börjar vända sig mot framtiden (Cullberg 2006: 152). Förnekelsen minskar, detta är viktigt för att individen ska komma vidare (Cullberg 2006:153.) Nyorientering Om den drabbade har kunnat försona sig med det som skett, återupprättas den skakade självkänslan och de svikna förhoppningarna bearbetas. Årsdagen eller andra påminnelser om det som hänt kan fortfarande vara smärtsamma. (Cullberg 2006:154.) I samband med den akuta krishjälpen är kunskap om krisreaktioner, erfarenhet och empati i möte med den krisdrabbade det mest centrala. (Dyregrov Kari, Dyregrov Atle 2012:18.) En central princip är att de som leder och planerar krisberedskap har god insikt i människors reaktioner och behov (Heltne & Dyregrov K. 2012:19.) Stressorer och copingstrategier Detta avsnitt belyser begreppen coping/copingstrategier samt de stressorer som är själva utgångspunkten för oss som möter människor. Coping är ett svårt begrepp som handlar om hur människor bemöter eller hanterar kritiska situationer som är stressrelaterade och kan innefatta både inre som yttre stress. Stress/överbelastning har en skadlig verkan på kroppen - man skiljer på de yttre som orsakar 7

8 överbelastning s.k. stressorer, och den effekt de får på organismen s.k. stress. Människans motgift på stressorer yttrar sig i en kombination av psykologiskt och fysiologiskt försvar. Processen engagerar personen, emotionellt, socialt och fysiologiskt. (Geels, A&Wikström,O 2006:357). Katastroftrauman består oftast av många olika stressorer och mer än en dimension. Fem av de viktigaste stressorerna är dödsfara, kroppsskador/fysisk utmattning, vittnesupplevelser, ansvarsbörda samt förlust. Ju fler stressorerna är, desto större är risken för psykologisk traumatisering. När stressorer nämns är det också viktigt att nämna, att den stress som människor utsätts för vid traumatiska händelser kan utvecklas till ett sjukdomstillstånd. (Arnetz, Ekman 2013:329.) Människor som upplevt extremt traumatiska händelser, som svåra naturkatastrofer eller olyckor, krig eller tortyr, våldtäkt m.m., kan ibland långt senare drabbas av svåra psykiska störningar, s.k. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, posttraumatic stress disorder (Cullberg 2006:199.) Behandlingen av PTSD behöver anpassas individuellt utifrån den enskilde patientens förutsättningar och behov. En noggrann diagnostisering bör föregå beslutet om ett behandlingsupplägg (Socialstyrelsen 2012: ) Vilsenhet i vår tid I sin avhandling Vilsenhetens epidemiologi: en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa lyfter Cecilia Melder fram att människor i vårt sekulariserade, postmoderna samhälle står inför särskilda utmaningar. Den tid och den kultur vi lever i innebär särskilda utmaningar för såväl den enskilda individen som för kyrkor och institutioner. Den postmoderna kontexten kan i vissa fall leda till mental dysfunktion, då tillvaron inte längre erbjuder några absoluta sanningar eller odiskutabla livsåskådningar som tolkar individens liv och hjälper människan att hantera olika situationer som uppkommer. (Melder 2011:24.) Därför är det viktigt att de som stöder och hjälper människor i kriser och i katastrofer har en medvetenhet om det utsatta läge den drabbade människan är i och då i synnerhet den människa som saknar en meningsbärande livsåskådning. 8

9 4. Att vara tålare Centralt för oss som yrkesmässigt möter människor i kris är att vara väl rustade inför varje möte, att förvänta oss det oväntade. Drabbade människor vill möta en medmänniska för vilken inget mänskligt är främmande. I boken DEF Det Existentiella Förbandet gör Arman och Rehnsfeldt ett försök att beskriva tålaren, d.v.s. medmänniskan som tål. Ingen är i det avseendet fullkomlig, men vi kan alla vara på väg att bli tålare. (Arman & Rehnsfeldt 2012:60 61.) Vad gör oss till tålare? Vad gör en medmänniska, en yrkesmänniska, ideellt arbetande eller privatperson till en tålare? Här är ett utkast på kvalitéer och ingredienser hos tålaren vilka kan leda till ett möte som känns underlättande och vårdande för en drabbad och lidande människa: Empati och människokärlek Förvärvad livserfarenhet och varm personlighet En grundton av vördnad och respekt för medmänniskan En ton av tacksamhet över det egna livet samt medlidande med andra En äkthet och autenticitet i personligheten En universell (humanistisk) livssyn, i vilken alla människor är lika värda och förbundna med varandra En caritativ hållning av tjänande kärlek gentemot andra. (Arman & Rehnsfeldt 2012:60 61.) Det kan också sägas att det/de vi får möta utifrån våra yrkesroller påverkar oss personligen som människor och vårt förhållningssätt - därför citeras här några ord från boken Krisepsykologi i praksis i stycket under rubriken Om å arbeide med sorg over tid. Utfordringa blir kanskje å holde ut saman med den andre, utan å gjere noko anna enn å vere der, tole å ta imot smerta, tole å ikkje vere aktiv, men berre med i det som hender. (Hordvik 2012:220.) 9

10 5. Stöd till hjälparen genom kamratstöd I dagsläget finns det inte några entydiga evidens- eller konsensusbaserade riktlinjer hur stödet ska se ut för insatspersonal som har varit engagerad i en allvarlig händelse. Begreppet Allvarlig händelse definieras enligt Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd katastrofmedicinsk beredskap som en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt (Socialstyrelsen 2013:3). Däremot har man sett att mötet tillsammans med personal efter en händelse kan fylla flera syften. Det kan t.ex. vara att utvärdera den egna insatsen after action review (utvärdering av insatsen) eller att chefen får möjlighet att fånga upp individuella eller gruppens behov av stöd. Ett syfte kan vara att arbetskamraterna får chans att ge socialt stöd till varandra. Utvecklandet av kamratstöd har fått alltmer fokus i organisationer samt att utbildning i stresshantering (Socialstyrelsen 2012:163.) Flera organisationers beredskapsplaner tar upp behovet av att ge stöd till personal som har varit involverad i krisarbetet vid en allvarlig händelse. I Svenska kyrkans Handbok i krisberedskap (2007:30) står det att information, handledning och stöd till arbetslaget är viktigt. Både till de som arbetat direkt med de drabbade och till den personal som indirekt blivit involverad i krisarbetet. Betydelsefullt är även det stöd som arbetskamraterna ger varandra. Enligt Socialstyrelsens Krisstöd vid allvarlig händelse (Socialstyrelsen 2008:42), skrivet av expertis inom området, skall gemensamma personalstödsåtgärder, främst kamratstöd och avlastningssamtal ges till insatspersonal efter en allvarlig händelse. Därför har vi valt att belysa kamratstöd som en viktig komponent i stödet till personal efter en allvarlig händelse men även som stöd i dagliga händelser i arbetet. Hur kan då stöd definieras? En definition av stöd finner vi hos Cobb (Kristoffersen 2012:89) som säger att stöd innebär en känsla av att bli värdesatt och en upplevelse av tillhörighet. Det kan vara tillhörighet till ett nätverk, en familj, arbetsplats eller en organisation. Förståelsen är central i det sociala stödet. För att kunna ge trovärdigt stöd måste man utgå från samma bas som gör att stödet blir trovärdigt. Det kan t.ex. vara att man utgår från samma jobbsituation. 10

11 De flesta människor återhämtar sig bättre när de känner att de har kontakt och känner sig förstådda av andra som bryr sig. Genom att avsätta tid och att lyssna kan man hjälpa sina kamrater att hantera en traumatisk händelse. Vissa har behov att berätta vad de har upplevt medan andra väljer att avstå. Det viktigaste är att man känner närhet, samhörighet och acceptans i gruppen.(socialstyrelsen 2008:42.) I en rapport från FoU (FoU 2003:21) beskrivs syfte och mål med kamratstöd som stödinsats. Syftet är huvudsakligen att stärka den psykosociala arbetsmiljön med hjälp av en genomtänkt modell, för medmänskligt förhållningssätt i samband med att individer på arbetsplatsen varit utsatta för starka stressorer. Målet med att ha kamratstöd är att gynna återhämtningsprocessen för den/dem som utsatts för påfrestningen samt stärka den sociala tryggheten inom enheten. Ett organiserat kamratstödssystem bör ingå som en del av organisationens krisstödplan. Historik till kamratstöd finner man i engelska ursprunget peer support som betyder lika man. På 1930-talet bildades anonyma alkoholister (AA) som vissa kallar en tidig form av kamratstöd. På 1950-talet tog polisen i Boston och Chicago lärdom från AA:s stödjande arbete och etablerade organiserat peer support eller peer counseling, grupper som blev förebild för dagens kamratstödsgrupper. Syftet med kamratstödet var att stödja kolleger med alkoholproblem, men resultatet blev så positivt att man utökade verksamheten till att även till andra problemområden. Vårt grannland Norge var föregångare i organiserat kamratstöd redan under 1990-talet. På nationell nivå gick justitiedepartementet ut till samtliga polisdistrikt med instruktioner hur kamratstöd skulle organiseras. Den norska grundutbildningen i kamratstöd bestod av 40 timmars utbildning och anses vara den mest organiserade kamratstödjarinsatsen i Skandinavien. (Kristoffersen 2012:83.) Var finns kamratstödsfunktionen? Det är framför allt i organisationer med olika typer av insatspersonal som använder sig av kamratstöd, t.ex. polis, räddningstjänst och sjukvård. Gemensamt för dessa grupper är att de utsätts för tydliga stressorer i mötet med människor i krissituationer. Kamratstödfunktionen ska vara ett komplement till ordinarie företagshälsovård. Det är ofta i dagliga arbetssituationer, på jobbet som kamratstödjarfunktionen visar sin styrka. Det kan t.ex. vara upplevelse av stressiga arbetssituationer eller stöttning av sjukskriven personal. Kamratstödjarna ska vara lyhörda och kunna fånga upp signaler från kolleger som är i behov av stöd. Gruppen bör ha tillgång till kvalificerad expertis, psykolog eller psykiatriker som är knutna till arbetsplatsen. 11

12 Det finns få beskrivningar i litteraturen hur belastande kamratstödsfunktionen egentligen är. Det är därför viktigt att man väljer lämpade personer till kamratstödjare samt att de får adekvat utbildning för ansvaret de tar på sig. Utbildningen bör vara ca 40 timmar. Arbetskamraterna bör själva skriftligt föreslå arbetskolleger vilka de anser vara lämpade för uppgiften. Felaktigt val av personer eller att personer föreslås på oklara premisser kan leda till dåligt fungerade grupper. Dessförinnan ska information angående kamratstödets funktion, syfte och mål förmedlas till samtlig personal. Detta ska även vara förankrat i organisationen och hos cheferna. Orealistiska mål och förväntningar kan bidra till dåligt fungerade kamratstöd. (Kristoffersen 2012:85 96.) Kamratstöd, under en insats, kan vara att det finns personer närvarande som har kunskap om vilka reaktioner som kan visa sig hos insatspersonal, uppmärksamma stressreaktioner samt se tecken på att personalen börjar fungera sämre i arbetet. De ska kunna ge ett kortvarigt stöd och ge råd till ledningen hur personen ska omhändertas. (Mitchell & Bray, 1990, se Dyregrov 2002:266.) Efter en insats, hävdar Dyregrov (2002:270), är stöd och förståelse från kolleger av stor betydelse liksom mobilisering av kamratstöd. De som har deltagit i en insats utvecklar en stark gruppkänsla som i gruppen stöttar varandra även med hjälp av kamratstöd. Övriga arbetskolleger som inte varit delaktiga i händelsen kan känna sig utanför. Det är därför en viktig uppgift för kamratstödjargruppen att de är medvetna om detta och inte bidrar till att främja utanförskapet. Genom utvärdering av insatsarbete vid allvarliga händelser och katastrofer kan man inhämta stor kunskap för framtida bruk. Socialstyrelsens KAMEDO-rapport 97 är en sammanställning av en mycket omfattande utredning och material om händelserna den 22 juli 2011 i Norge (Socialstyrelsen 2012:73 123). Det var då Anders Behring Breivik först detonerade en bomb i centrala Oslo i närhet av regeringskvarteren vilken orsakade 8 personers liv. Därefter dödade han totalt 69 mestadels unga personer på ön Utöya, där Arbeiderpartiets ungdomsförbund hade sommarläger. Dessa händelser involverade och krävde stora resurser och insatser från det norska samhället. Insatserna bestod i att ta hand om det stora antalet skadade, identifiering av döda, psykosocialt omhändertagande av överlevande och närstående. Den psykiska belastningen var stor för insatspersonal. I rapporten kan man se att insatsorganisationen bör genomföra mer moderna utbildningar för sin personal och sina chefer som stämmer överens 12

13 med internationella rekommendationer. Stödinsatser för personal bör bygga på evidensbaserade metoder som psykologisk första hjälp, förmåga till psykologisk återhämtning samt fokus på utvecklandet av kamratstöd i organisationer. 6. Sekundärtraumatisering I mötet med människor i kris kan hjälparen bli belastad av det de drabbade berättar. Den som arbetar under lång tid med människor i kris löper en risk att indirekt själv bli drabbad. Sekundärtraumatisering innebär att hjälparen indirekt (sekundärt) utsätter sig för en människas trauma. Hjälparen blir vittne till berättelser som handlar om lidande, rädsla och smärta. Elin Hordvik arbetar som specialist i klinisk psykologi vid Senter for Krisepsykologi i Bergen, Norge. Hordvik skriver i boken Krisepsykologi i praksis om begreppet sekundärtraumatisering: Vi kan bli påverka av dette og bli engstelege [sv. ängsliga] for att alt like godt kan skje med oss. Dette er kalla sekundærtraumatisering, vi kan bli plaga av det andre fortel oss. Vi kan bli engstelege for att borna vore for kreft, vi kjenner etter symptoma på hjarteinfarkt eller blir redde for och fly. (Hordvik 2012:221.) Att dagligen samtala med människor som råkat ut för svåra händelser innebär att få kunskap om hemska saker som kan ske. Det vi inte trodde var möjligt, svåra händelser som vi tidigare inte har mött, kan göra att vår bild av världen förändras. Vi börjar bli oroliga för att det som händer andra också kan hända oss. Vi kan bli rädda för att också vårt eget barn kan få cancer eller att vi själva kanske snart får en hjärtinfarkt. (Hordvik 2012:221.) Begreppet sekundär traumatisering nämns i ett annat sammanhang av professorn i psykologi Johan Cullberg. I boken Kris och utveckling (Cullberg 2006:183) diskuterar Cullberg frågan om barn möjligen kan ha traumatiserats sekundärt av att titta på upprepade TV-sändningar av attackerna mot World Trade Center i New York I studien Katastrofens öga beskriver Liselotte Englund journalister som sekundärt drabbade när de blir vittne till katastrofer: Tidigare studier har visat att journalister som ögonvittnen är att betrakta som indirekt drabbade vid katastrofer. (Englund 2008:89.) Att personal kan drabbas sekundärt vid katastrofer finns det idag en stor medvetenhet om. I KAMEDO-rapporten Bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utøya 2011 (Socialstyrelsen 2012:85) beskrivs bl.a. de stödinsatser för personal som deltagit i hjälp- 13

14 arbetet. Den frivilliga, strukturerade genomgången som man erbjöd personalen fokuserade inte på emotionellt material utan fokus var på stöd och bekräftelse av personalen. I sin examensuppsats Hur påverkas psykoterapeuter av att behandla traumatiserade patienter lyfter sjukhuspastorn och psykoterapeuten Roger Samuelsson fram begreppen vikarierande traumatisering, och sekundär traumatisk stress. Vikarierade traumatisering introducerades av McCann & Pearlman 1990 (Samuelsson 2010:4) och sekundär traumatisk stress 1 beskrivs av Charles Figley 1995 (Samuelsson 2010:6.) Vikarierande traumatisering är en process och inte en enskild händelse man plötsligt drabbas av. [ ] identiteten, synen på världen, och den existentiella dimensionen [ ] Vikarierande traumatisering gör att alla dessa tre områden påverkas djupgående. [ ] (Samuelsson:2010:5.) Vikarierande traumatisering kan göra att synen på världen blir mörkare. Världen verkar bli en farligare plats. I kontakt med det onda som människor gör eller drabbas av kan terapeuten skakas i sin grundläggande tro och sitt hopp. Det kan också medföra att livets meningsfullhet blir ifrågasatt. Sekundär traumatisk stress visar på en annan aspekt som terapeuter riskerar att utveckla. Överspändhet, sömnstörningar, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och mardrömmar är några av de symtom kan drabba den som under lång tid möter traumatiserade människor. Symtomen liknar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), men skiljer sig från PTSD eftersom sekundär traumatisk stress inte är resultatet av en händelse utan av en långvarig, kumulativ (växande) process. Dessutom har terapeuten frivilligt gått in i mötet med patienten. (Samuelsson 2010:5.) Begreppen vikarierande traumatisering och sekundär traumatisk stress är viktiga att känna till för alla som arbetar med människor i kris. De kan göra oss uppmärksamma så att vi i möjligaste mån kan skydda och ta hand om oss själva. Strategier för att undvika sekundärtraumatisering Hordvik lyfter fram många råd och tips för den som möter människor i kris och katastrof. Att kunna tala med varandra i ett arbetslag, att spontant prata av sig att stötta varandra är viktigt. Det gäller att se till att inte bli för involverad i mötet med människan i kris. Det är 1 Begreppen sekundärtraumatisering, vikarierade traumatisering och sekundär traumatisk stress gränsar till och i viss mån överlappar varandra. Begreppet sekundär traumatisk stress används av Figley synonymt med compassion fatigue, enligt Samuelsson (2010:6.) 14

15 inte hjälparens känslor som ska vara fokus även om den hjälpande blir berörd av det som hänt. Att skilja mellan arbete och fritid är viktigt. Att planera sin fritid så att det finns glädjande saker att se fram emot kan bidra till att kunna känna glädje under arbetsdagen och skapa distans. Det kan handla om roliga saker som kultur, gemenskap med vänner, resor etc. Det är inte ett tecken på bristande engagemang att känna sig sorglös och må gott, när patienten lämnat samtalsrummet. Att skriva av sig, få handledning och att lära sig att hantera sina egna efterreaktioner är andra exempel på strategier för att undvika sekundärtraumatisering. Att själv handleda eller undervisa skapar distans till arbetet med människor i kris och blir i sig en bearbetning av tunga arbetsuppgifter. Att variera arbetsuppgifterna är viktigt så att det inte blir för mycket kris och katastrof. Att sätta gränser och ibland tvingas säga nej till en patient som skulle kunna få hjälp är viktigt men svårt. Den som tar på sig för många arbetsuppgifter riskerar att försämra kvalitén i det arbete som redan sker med patienter man sagt ja till. Slutligen påpekar Hordvik att humor och ibland galghumor kan bli en ventil som är hälsosam och välgörande när kollegor möts efter tunga arbetsuppgifter. (Hordvik 2012: ) Samuelsson beskriver sju olika förhållningssätt som psykoterapeuter använder sig av för att möta, bemästra och förebygga risker och svårigheter: 1. Att få variation i arbetsuppgifter, t.ex. handledning av andra och att föreläsa för personal inom kommun, landsting. 2. Att själv få arbetshandledning där det också finns utrymme för avlastingssamtal. 3. Att ingå i ett arbetslag med god kollegial gemenskap. 4. Att se människan och inte bara traumat. 5. Att inte bara samtala med drabbade utan använda sig andra ickeverbala metoder såsom massage eller bildterapi. 6. Egen existentiell bearbetning. 7. Kunskap och egen fördjupning. (Samuelsson 2010:15 19.) Sammanfattningsvis kan sägas att det finns risker för den som arbetar med människor i kriser och katastrofer. Därför behöver den som hjälper människor i kris ha en medvetenhet om dessa risker. Dessutom är det viktigt lära sig att använda olika strategier för att undvika att drabbas indirekt av det svåra som andra människor varit med om. 15

16 7. Att ta väl hand om sig själv I krisstödsarbetet är det viktigt att komma ihåg hjälparen. När man använder sig själv som redskap och är nära människor som är drabbade av olika svåra händelser är det extra viktigt att ta hand om sig själv och att vårda sig själv - att hitta den påfyllning man behöver för att orka och för att hålla till pensionen samt för familjens skull. Enligt Elin Hordvik är det en plikt att ta oss den tiden. Det är svårt att sätta gränser när många söker hjälp och det inte går att hjälpa alla (Hordvik 2012:224). Man upplever en otillräcklighet (Hordvik 2012:227). Det värsta är att säga nej till någon som man kunde ha hjälpt (Hordvik 2012:225.) Jobbet är viktigt men inte det viktigaste i mitt liv (Hordvik 2012:227). Det behövs ett liv utanför arbetet som ger påfyllning och det är bra att ha en hobby. Ibland behöver vi ett aktivt engagemang och andra gånger behöver vi låta kropp och tankar slappna av och göra ingenting. Det är bra att ha något att glädja sig åt som en morot. Det ska vara något konkret definierat och planerat samt eventuella biljetter ska vara beställda så att det blir av. Det kan vara en konsert, en middag med vänner eller familjen. Humor kan vara bra i rätt sammanhang, galghumor och ironi kan både hjälpa och stjälpa (Hordvik 2012:228). Vila, ta tid för återhämtning, aktiv avslappning och motion är viktiga delar för att fungera väl i krisstödsarbetet och för att må bra (Svenska kyrkan 2007:46.) Var och en som arbetar med krisstöd har ett eget ansvar att uppsöka stöd när man behöver det. Men vi behöver också använda vår sensivitet och lyhördhet till att uppmärksamma kolleger för att få ett tryggt och stöttande arbetsklimat. Vi behöver diskutera problemställningar, ha spontan debriefing och reflektera kring vardagliga dilemman med varandra på arbetsplatsen. (Hordvik 2012:228) Dagar som är extra svåra fungerar tack vare ett tryggt och stöttande klimat på arbetet. Kunskap om arbetsmiljö och stöd mellan kolleger är ett område de arbetar med vid Senter for Krisepsykologi i Bergen (Hordvik 2012:229.) All personal som arbetar direkt med krissituationen behöver få adekvat handledning och stöd. (Svenska kyrkan 2007:23). Eftersom mötet med en människa som står i en akut katastrofsituation alltid måste innebära ett visst mått av inlevelse och därmed identifikation aktualiseras lätt den egna katastrofångesten, med allmänna obehagskänslor som följd. (Cullberg 2006: 174) Egna livserfarenheter och den aktuella personliga livssituationen har stor betydelse för förutsättningen för en äkta inlevelse. (Cullberg 2006: 175.) 16

17 I Svenska kyrkans handbok i krisberedskap står att varje arbetsplats enligt lag är skyldig att upprätta en personalstödsplan. Det ska finnas planer och rutiner att ta hand om egen personal vid påfrestningar liksom utbildning och fortbildning. Planen ska vara konkret och kortfattad, göras känd för alla anställda och omfatta åtgärder både inför, under och efter en allvarlig händelse. (Svenska kyrkan 2007:18.) Personalstödsplanen ska omfatta en kartläggning och kort beskrivning av särskilda risker i den dagliga verksamheten som kan utlösa krisreaktioner eller allvarligt påverka personalens psykiska hälsa liksom tänkbara konsekvenser av sådana händelser. (Svenska kyrkan 2007:19.) I Svenska kyrkans Handbok i krisberedskap finns det olika insatskort/checklistor som är till hjälp vid organisering av personalresurser, mat, vila samt egen återhämtning. Hur länge orkar vi som grupp? När och hur kan vi lösas av? (Svenska kyrkan 2007:56.) Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv och att personalen får vila. På så sätt ökar organisationens uthållighet (Socialstyrelsen 2009:48.) Litteraturen visar således på hur viktigt det är med handledning, stöd, återhämtning, gränser, att vårda sig själv och påfyllning för att orka vara en empatisk, lyhörd och närvarande person i krisstödsarbete samt för att kunna må bra trots stora påfrestningar i arbetet. 8. Avslutning Den frågeställning som vi har lyft fram i detta arbete är vad som händer med hjälparen. Av naturliga skäl lyfter kurslitteraturen om kris och katastrof främst fram de drabbades reaktioner och hur hjälpare bör stödja människor i kris. Det finns dock en del i kurslitteraturen som beskriver och lyfter fram hjälparens situation och reaktioner. Att ställa sig till förfogade för stödinsatser till drabbade människor är inte riskfritt. Stödpersonal behöver använda sig av olika strategier för att undvika sekundärtraumatisering och andra reaktioner som kan drabba hjälpare. Dyregrov hävdar att efter en insats är stöd och förståelse från kollegor av stor betydelse och mobilisering av kamratstöd. De som har deltagit i en insats och även stöttat varandra med hjälp av kamratstöd, utvecklar en stark gruppkänsla. (Dyregrov 2002:270.) 17

18 Att ta hand om sig själv är en konst som hjälpare behöver utveckla. Att i arbetslag lyfta frågor om kamratstöd och stressreaktioner hos hjälpare är viktigt. De checklistor som vi tagit fram kan med fördel användas för att bilda ett samtalsunderlag med ansvarig chef eller vid en arbetslagträff. Förlag på genomförande på den egna arbetsplatsen: 1. Ta kontakt med ansvarig chef och presentera detta PM:s åtgärdslistor, se bilagor 2. Föreslå en arbetslagsträff där huvudfokus kommer att vara Vad händer med oss som hjälpare? Använd gärna åtgärdslistorna som samtalsunderlag. 3. Dokumentera vad som kommit fram under arbetslagsträffen och boka in ett uppföljande möte. 4. Medverka till att en handlingsplan för fortsatt arbete med frågan tas fram. 18

19 9. Litteratur Arman Maria & Rehnsfeldt Arne (2012): DEF Det Existentiella Förbandet. Existentiellt omhändertagande efter katastrof. Stockholm: Liber. Arnetz, Bengt & Ekman, Rolf (2013): Stress: Gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber Cullberg, Johan (2006). Kris och utveckling. 5. omarb. och utök. utg. Stockholm: Natur och Kultur Brattgård, Daniel (1998) Del 2. I Bombattentaten i Jerusalem, Ashkelon och Tel Aviv Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig på Internet: Dyregrov, Atle (2002). Katastrofpsykologi. 2:a upplagan.studentlitteratur. Malmö:Holmbergs Dyregrov Kari & Dyregrov Atle (red) (2012) Krisepsykologi i praksis. 2. Opplag. Bergen: Fagboksforlaget Englund, Liselotte (2008). Katastrofens öga: en studie av journalisters arbete på olycksplats. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, Tillgänglig på Internet: FoU rapport (2003). [Elektronisk]. Kamratstöd och avlastningssamtal Metoder att hantera och bearbeta starkt stressfyllda händelser (SRV). s.21. Tillgänglig på Internet: cursnet.srv.se clm... kamratstod och avlastningssamta-fou-srv200.pdf Geels, Antoon & Wikström, Owe (2006). Den religiösa människan. Stockholm: Natur och Kultur Hedrenius, Sara & Johansson, Sara (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser: att stärka människors motståndskraft. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur Heltne Unni & Dyregrov Kari Oppbygging av kriseberedskap i kommunal regi (2012). I Dyregrov, Kari & Dyregrov, Atle (red.) Krisepsykologi i praksis. 2:a upplagan. Bergen: Fagbokforlaget Hordvik, Elin (2012). Koleris påverkar det oss å arbeide med kriser og katastrofar. I Dyregrov, Kari & Dyregrov, Atle (red.) Krisepsykologi i praksis. 2:a upplagan. Bergen: Fagbokforlaget Kristoffersen, Jakob Inge (2012). Organisert kollegastotte-erfaringer fra praksis. I Dyregrov, Kari & Dyregrov, Atle (red.) Krisepsykologi i praksis. 2:a upplagan. Bergen: Fagbokforlaget Melder, Cecilia A. (2011). Vilsenhetens epidemiologi [Elektronisk resurs] : en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2011 Tillgänglig på Internet: 19

20 Samuelsson Roger (2010) Hur påverkas psykoterapeuter av att behandla traumatiserade patienter? Stockholm: Ersta Sköndals högskola. Tillgänglig på Internet: Socialstyrelsen (2008). [Elektronisk]. Krisstöd vid allvarlig händelse. Tillgänglig på Internet: Socialstyrelsen (2009). Krisberedskap inom socialtjänstens område: vägledning för planering. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig på Internet: Socialstyrelsen (2012). Bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utöya 2011, Kamedorapport 97. Västerås: Edita Västra Aros. Tillgänglig på Internet: Socialstyrelsen (2013). Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd katastrofmedicins beredskap (SOSFS 2013:22), Västerås: Edita Västa Aros Svenska kyrkan (2007). Handbok i krisberedskap, Kyrkokansliet Uppsala Svenska kyrkans kriscentrum. Solna: Intellecta 20

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,

Läs mer

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry organisationens ledning fysisk arbetsmiljö Att upprätthålla och stärka den mentala hälsan personligt ansvar psykosocial

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Krishanteringsplan för

Krishanteringsplan för Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse

Läs mer

Om det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser

Om det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser Om det händer Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser 1 Människor reagerar olika i en våldssituation En del reagerar direkt med stressreaktioner eller chocktillstånd, andra

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Krisstödsrutin. för social- och omsorgsförvaltningens anställda

Krisstödsrutin. för social- och omsorgsförvaltningens anställda Krisstödsrutin för social- och omsorgsförvaltningens anställda Revidering fastställd i ledningsgrupp mars 2016 Arbetsmiljö Ett gott omhändertagande i den akuta situationen är av stor betydelse för att

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011. Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 2010-09-02 Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 Mål Målen med krisplanen är att vid traumatiska händelser bland elever och anställda ge ett bra omhändertagande av drabbade och ge stöd åt de anställda

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet

Läs mer

Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun

Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Akut våldshändelse, hot om våld eller olycksfall 4 Uppgifter om anhörigs arbetsplats och telefonnummer

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Möllegårdens skola 2012-11-30 Handlingsplan vid våld eller hot om våld Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Identifierade risker Konflikt elev

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Rune Larsson. Christina Doctare

Rune Larsson. Christina Doctare Januari 2005 Augusti 2004 Rune Larsson Christina Doctare Stöd i ledarskapet i en svår tid. En fruktansvärd katastrof En fruktansvärd naturkatastrof drabbade världen den 26 december. Efter en veckas fullkomligt

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3 Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag

Läs mer

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar

Läs mer

Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar...

Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar... Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar... Sveriges Byggindustrier Human Relations Box 7835 103 98 Stockholm Tfn 08-698 58 00 Fax 08-698 59 00 E-post info@bygg.org www.bygg.org 2 Innehåll

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.4) Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2006-05-03 74 Revisions datum

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Drogpolicy och Beredskapsplan

Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy Selånger FK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran. För oss är det viktigt att våra barn och ungdomar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Stor oro skapas i hela organisationen när

Stor oro skapas i hela organisationen när Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Målsättning. Fastställd

Målsättning. Fastställd Krisstödspolicy Fastställd 2007-10-04 Arbete inom räddningstjänsten innebär att i det dagliga arbetet möta människor som utsatts för svåra händelser och olyckor. Det finns därmed en risk för psykiska stressreaktioner

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 2 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade... 18 Våld och hot på skolan med en eller flera inblandade... 19

Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade... 18 Våld och hot på skolan med en eller flera inblandade... 19 Krispärm Innehåll KRISGRUPP... 3 KRISPLAN... 4 KRISPLAN ELEV... 5 Sidhänvisning... 5 Om någon elev mister livet, under skoltid... 6 Om någon elev mister livet, utanför skoltid... 7 Om elev mister nära

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Checklistor för krisstöd

Checklistor för krisstöd December 2015 Bilaga 1 till Skolchefens ansvar för krisstöd till anställda och studenter Checklistor för krisstöd Innehåll 1 Checklista omedelbart krisstöd, 0-24 timmar 2 1.1 Checklista för dig som är

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer