Arvika huvudkontor Charlottenberg Edane Koppom Töcksfors Åmotfors Årjäng Kundcenter / Telefonbanken

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Innehåll VD har ordet 1 Förvaltningsberättelse 2 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 8 Balansräkning 9 Rapport över förändringar i eget kapital 10 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 10 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken 11 Not 2 Redovisningsprinciper 11 Not 3 Finansiella risker 18 Not 4 Räntenetto 27 Not 5 Erhållna utdelningar 28 Not 6 Provisionsintäkter 28 Not 7 Provisionskostnader 28 Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 28 Not 9 Övriga rörelseintäkter 29 Not 10 Allmänna administrationskostnader 29 Not 11 Övriga rörelsekostnader 31 Not 12 Kreditförluster, netto 31 Not 13 Nedskrivning av finansiella tillgångar 31 Not 14 Bokslutsdispositioner 31 Not 15 Skatter 31 Not 16 Utlåning till kreditinstitut 32 Not 17 Utlåning till allmänheten 32 Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 32 Not 19 Aktier och andelar 32 Not 20 Aktier och andelar i onoterade intresseföretag 33 Not 21 Materiella tillgångar 33 Not 22 Övriga tillgångar 34 Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 34 Not 24 Skulder till kreditinstitut 34 Not 25 Inlåning ifrån allmänheten 34 Not 26 Övriga skulder 34 Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 Not 28 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 35 Not 29 Obeskattade reserver 35 Not 30 Eget kapital 35 Not 31 Ställda säkerheter 35 Not 32 Ansvarsförbindelser 35 Not 33 Åtaganden 36 Not 34 Närstående 36 Not 35 Finansiella tillgångar och skulder 37 Not 36 Händelser efter balansdagen 39 Not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar 39 Not 38 Kapitaltäckning 39 Not 39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 40 Underskrifter 41 Revisionsberättelse 42 Företagsstyrning 43 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. 44 Bild på styrelsen 45

3 VD har ordet MYCKET STABILT 2014 Westra Wermlands Sparbank grundades 1856 och den sparbanksidé som föddes av apotekare Johan Wilhelm Blomén lever och utvecklas även 159 år senare. Bankens syfte att skapa långsiktig ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder, samt bidra till att utveckla bygden känns mer relevant idag än någonsin. Vi ska vara ett alternativ till storbankerna och säkerställa att det långsiktigt finns ett väl fungerande finansiellt system i våra tre kommuner Arvika, Eda och Årjäng. Vi ska vara den bank där relationerna till företag, privatpersoner och till det lokala samhället står i fokus. Vi ska vara med i den allt snabbare utvecklingen av mobila tjänster och dra nytta av de fördelar som digitaliseringen innebär, samtidigt som vi slår vakt om våra värderingar och grundläggande banktjänster. Vi är övertygade om att vi har kundernas stöd när vi fortsätter att satsa på våra kontor. Alla sju kontor Arvika, Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng är fullservicekontor med kunnig personal och tillgång till bankens alla resurser och tjänster inklusive kontantservice. Vi är mycket stolta och glada att våra kunder uppskattar vårt arbete så mycket att vi återigen är i topp vid Svenskt kvalitetsindex mätning över Sveriges nöjdaste bankkunder. Vi var 2014 rankade trea slagna endast av Åse Viste Sparbank och Åtvidabergs Sparbank och långt före samtliga storbanker. Kundernas uppskattning och lojalitet ger oss uppmuntran att fortsätta att satsa på personlig service och lokala kontor. KONJUNKTUREN FORTSATT RELATIVT SVAG 2014 var ett år då omvärlden förändrades i snabb takt. Oljepriset halverades, räntorna gick mot noll, Greklandskrisen förstärktes och oron i Östeuropa påverkade världsekonomin. Även lokalt var konjunkturutvecklingen svag. Företagen i vårt område är mycket friskare idag än för fem år sedan, men minnet sitter kvar av krisen 2008 och investeringsviljan är fortsatt svag. Trots detta har vi ökat affärsvolymen över 6 % under året. Inom banksektorn har det varit fortsatt fokus kring nya regelkrav för banker och vi motsvarar redan idag alla de nya krav som kommer att ställas på bankerna de närmaste åren. Den flodvåg av nya regelkrav som har kommit under 2014 har tagit stora resurser i anspråk i banken. Bankens soliditet är idag 26,3 %, vilket är bland de allra högsta i bankbranschen gick banken över 1 miljarder kronor i eget kapital och nu fem år senare är det egna kapitalet för första gången över 2 miljarder kronor. Vår starka soliditet och goda likviditet gör att vi står mycket starka för de kommande åren. BANKENS RESULTAT Under 2014 hade banken en mycket positiv resultatutveckling och efter kreditförluster var bankens resultat 152 Mkr. Bankens räntenetto var oförändrat trots det låga ränteläget, och ökade utdelningar, starkt provisionsnetto, oförändrade kostnader och minskade kreditförluster bidrog till att resultatet förbättrades med 13 % mot Genom bankens starka finansiella ställning kan vi säkerställa att vi kan vara självförsörjande även i framtiden och därigenom fortsätta att bidra till ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder. Westra Wermlands Sparbank vilar på tre stabila fundament nöjda kunder, solid ekonomi och kompetenta medarbetare. Med dessa fundament ser vi fram emot 2015 och kommande år med tillförsikt. Håkan Nordblad VD Westra Wermlands Sparbank

4 Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Westra Wermlands Sparbank (organisationsnummer ) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 159:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6 % i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 % i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserve i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3 % i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 % under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3 % i årstakt under För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. 2 3

5 Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2 % jämfört med Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2 %. Ytterligare sänkningar som resulterade i en negativ reporänta genomfördes i början av Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Ekonomin i västra Värmland Även lokalt har den ekonomiska aktiviteten för tillverkande företag varit fortsatt låg, vilket resulterat i en låg kreditefterfrågan från befintliga kunder på främst investeringskrediter. Tillväxttakten i gränshandeln mattades av under året beroende på den norska kronans försvagning. Försvagningen är främst orsakad av det fallande oljepriset vilket även medfört personalneddragningar inom oljesektorn. Detta påverkar naturligtvis den lokala ekonomin då många bosatta inom området har sin dagliga sysselsättning i Norge. Det finns dock ett fortsatt intresse från norska företag att etablera produktionsenheter i Västvärmland. Året har präglats av fortsatt stabila bostadspriser inom verksamhetsområdet. Inom respektive kommuncentra råder bostadsbrist, främst på hyreslägenheter. Då nyproduktionen är ytterst marginell är risken för väsentliga prisfall låg, så länge inte utflyttning sker. Bankens verksamhet Bankens verksamhetsområde omfattar Arvika, Eda och Årjängs kommuner. Huvudkontoret är beläget i Arvika med kontor i Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng. Banken är en fullservicebank och tillhandahåller på samtliga sju kontor in- och utlåningstjänster, placeringar, notariattjänster inklusive familjejuridik, betalningsförmedling, valutahandel och förvaring. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till en långsiktig bankrelation. 4 3

6 Under Under 2014 har 2014 vi arbetat har vi arbetat vidare vidare med att: med att: - ge våra - ge kunder våra kunder en fullgod en fullgod service service på alla på våra alla kontor, våra kontor, samt via samt telefonbank via telefonbank personlig personlig service service - öka antalet - öka antalet rådgivningar rådgivningar med fokus med på fokus långsiktiga på långsiktiga kundrelationer kundrelationer - bidra - till bidra ekonomisk till ekonomisk tillväxt, tillväxt, både för både för verksamhetsområdet i helhet i helhet och för och den för enskilde den enskilde kunden kunden Landets Landets tredje tredje bästa bästa bank när bank kunderna när kunderna får bestämma. får bestämma. Westra Westra Wermlands Wermlands Sparbank Sparbank hamnar hamnar återigen återigen bland landets bland landets bästa banker bästa banker när kunderna när kunderna får säga får sitt. säga sitt. Överst Överst på listan på kom listan Åse kom Viste Åse Sparbank Viste Sparbank och Åtvidabergs och Åtvidabergs Sparbank. Sparbank. I I undersökningen var sparbanker var sparbanker klart dominerande klart dominerande och långt och före långt den före första den första affärsbanken. affärsbanken. Det visar Det den visar årliga den årliga undersökningen från från Svenskt Svenskt Kvalitetsindex Kvalitetsindex (SKI). (SKI). Vad gäller Vad just gäller service just service får Westra får Westra Wermlands Wermlands Sparbank Sparbank högst betyg högst av betyg av alla banker alla banker i årets i undersökning årets undersökning och hamnar och hamnar på hela på 86,6 hela av 86,6 100 av möjliga. 100 möjliga. Detta kan Detta jämföras kan jämföras med med bankbranschen bankbranschen totalt som totalt ligger som på ligger 78,1. på Personalens 78,1. Personalens bemötande bemötande inom Westra inom Westra Wermlands Wermlands Sparbank Sparbank får hela får 91,5 hela i betyg 91,5 i av betyg kunderna. av kunderna. Utveckling Utveckling av Sparbankens av Sparbankens ställning ställning och resultat och resultat Den totala Den totala sparandevolymen ökade ökade under under året med året 10,0 med % 10,0 och % uppgick och uppgick till till 10 mkr 295 vid mkr årets vid slut. årets slut. Inlåning Inlåning från allmänheten från allmänheten ökade ökade med 2,0 med % 2,0 till 5 % 561 till 5 mkr 561 och mkr förmedlat och förmedlat sparande sparande ökade ökade genom genom en kombination kombination av kursökningar av kursökningar och nysparande och nysparande med hela med 21,2 hela % 21,2 till 4 % 734 till 4 mkr. 734 mkr. Den totala Den kreditvolymen totala kreditvolymen ökade ökade under under året med året 1,9 med % 1,9 och % uppgick och uppgick till till 7 mkr 374 vid mkr årets vid slut. årets En slut. En fortsatt fortsatt svag svag kreditefterfrågan medförde medförde en minskning en minskning av utlåningen av utlåningen i egen i balansräkning egen balansräkning med 50 med mkr 50 mkr (-1,0 %). (-1,0 Förmedlade %). Förmedlade hypotekskrediter ökade ökade med 11,4 med % 11,4 till 2 % 258 till 2 mkr. 258 Beviljade mkr. Beviljade ej utnyttjade ej utnyttjade krediter krediter minskade minskade med 9,9 med % 9,9 till 389 % till mkr. 389 mkr. Den låga Den låga kreditefterfrågan under under det gångna det gångna räkenskapsåret räkenskapsåret har medfört har medfört att bankens att bankens goda goda Under 2014 har likviditetssituationen arbetat vidare ytterligare med ytterligare att: stärkts. stärkts. Vid utgången Vid utgången av räkenskapsåret av räkenskapsåret uppgick uppgick bankens bankens - ge våra likviditetsreserv kunder likviditetsreserv en fullgod enligt service definitionen enligt på definitionen alla i våra FFFS kontor, i FFFS 2010:7 samt 2010:7 till 1 via 350 till telefonbank 1 mkr. 350 Tillsammans mkr. personlig Tillsammans med service andra med andra - öka antalet rådgivningar marknadsnoterade med tillgångar fokus tillgångar (1 på 561 långsiktiga (1 mkr) 561 uppgick mkr) kundrelationer uppgick den totalt den tillgängliga totalt tillgängliga likviditeten likviditeten till till 2 mkr. 911 Detta mkr. Detta - bidra till innebär ekonomisk innebär att banken tillväxt, att banken kommer både kommer för att verksamhetsområdet uppfylla att uppfylla kraven kraven på likviditetsreserv i helhet på likviditetsreserv och för som den införs enskilde som under införs kunden under 2015 med 2015 god med god marginal, marginal, samtidigt samtidigt som risken som risken för för kraftig en kraftig marknadsstörning kan hanteras. kan hanteras. Förutom Förutom den information den information Landets om tredje likviditetsrisker om bästa likviditetsrisker bank som när lämnas kunderna som lämnas på får bankens på bestämma. bankens hemsida, hemsida, finns i finns not 3 i kompletterande not 3 kompletterande information information om om kontraktuella kontraktuella bindningstider bindningstider samt i samt i kassaflödesanalysen förändringen förändringen under under räkenskapsåret. Westra Wermlands Sparbank hamnar återigen bland landets bästa banker när kunderna får säga sitt. Överst på Bankens listan Bankens kom soliditet Åse soliditet Viste har ökat Sparbank har från ökat 24,7 från och % 24,7 Åtvidabergs till 26,3 % till %, 26,3 tack Sparbank. %, vare tack ett vare I undersökningen relativt ett relativt högt resultat högt var resultat sparbanker i kombination i kombination med med klart dominerande en fortsatt en fortsatt och positiv långt positiv kursutveckling före kursutveckling den första på affärsbanken. aktieinnehavet på aktieinnehavet Det i Swedbank visar i Swedbank den AB årliga (publ). AB undersökningen (publ). Kapitalrelationen från uppgår uppgår till till Svenskt hela Kvalitetsindex 27,78 hela 27,78 % jämfört (SKI). % jämfört Vad med gäller nuvarande med just nuvarande service minimikravet får minimikravet Westra på 10,5 Wermlands på % 10,5 inklusive % Sparbank inklusive buffertkrav. högst buffertkrav. Nyckeltal betyg Nyckeltal av och och alla banker ekonomisk i årets ekonomisk undersökning utveckling utveckling under och under hamnar fem år fem finns på år hela på finns sid 86,6 på 7 och av sid och möjliga. 8. Detta kan jämföras med bankbranschen totalt som ligger på 78,1. Personalens bemötande inom Westra Wermlands Sparbank får hela 91,5 Trots i betyg sjunkande Trots av sjunkande kunderna. marknadsräntor blev räntenettot blev räntenettot i stort sett i stort oförändrat sett oförändrat jämfört jämfört med med Utveckling Under av Under Sparbankens 2014 erhölls 2014 erhölls en ställning utdelning en utdelning och på bankens resultat på bankens innehav innehav i Swedbank i Swedbank AB (publ) AB (publ) med 44,9 med mkr 44,9 (f mkr å 41,8 (f å 41,8 mkr). mkr). Den totala sparandevolymen ökade under året med 10,0 % och uppgick till mkr vid årets slut. Inlåning från Som allmänheten framgår Som framgår av not ökade av 6 är not med det 6 är främst 2,0 det % främst till värdepappersprovisionerna mkr och förmedlat sparande samt samt ökade försäkringsprovisioner genom en som som kombination redovisas av redovisas kursökningar i posten i posten övriga och övriga nysparande provisioner provisioner som med står hela som för 21,2 står huvuddelen % för till huvuddelen av mkr. ökningen av ökningen av posten av posten provisionsintäkter. Den totala kreditvolymen ökade under året med 1,9 % och uppgick till mkr vid årets slut. En fortsatt svag Årets kreditefterfrågan utfall Årets (6,9 utfall mkr) (6,9 av medförde mkr) posten av posten nettoresultat minskning nettoresultat av av finansiella utlåningen av finansiella transaktioner i egen transaktioner balansräkning (not 8) (not är med lägre 8) är 50 än lägre mkr förra än årets förra årets (-1,0 %). utfall Förmedlade (9,5 utfall mkr). (9,5 hypotekskrediter Detta mkr). är Detta beroende är beroende ökade på med lägre på 11,4 realiserade lägre % realiserade till vinster mkr. vinster på Beviljade räntebärande på räntebärande ej utnyttjade värdepapper värdepapper och och krediter minskade spaxar. spaxar. med 9,9 % till 389 mkr. Ökade Ökade personalkostnader står för står huvuddelen för huvuddelen av ökade av ökade allmänna allmänna administrationskostnader (1,1 %). (1,1 %). Den låga kreditefterfrågan under det gångna räkenskapsåret har medfört att bankens goda likviditetssituationen ytterligare stärkts. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick bankens likviditetsreserv enligt definitionen i FFFS 2010:7 till mkr. Tillsammans med andra marknadsnoterade tillgångar (1 561 mkr) uppgick den totalt tillgängliga likviditeten till mkr. Detta innebär 4 att banken kommer att uppfylla kraven på likviditetsreserv som införs under 2015 med god marginal, samtidigt som risken för en kraftig marknadsstörning kan hanteras. Förutom den information om likviditetsrisker som lämnas på bankens hemsida, finns i not 3 kompletterande information om 5 5

7 Den minskning som skedde av de osäkra fordringarna under 2013 har bidragit till att kreditförlusterna för räkenskapsåret är på en historiskt låg nivå. Andelen osäkra fordringar vid räkenskapsårets slut pekar på att kreditkvalitén är fortsatt god. Årets övriga totalresultat uppgår till +62 mkr (f å +222 mkr) vilket huvudsakligen beror på en fortsatt positiv kursutveckling på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ). Sparbankens balansomslutning har under året ökat från mkr till mkr (3,6 %). Sparbankens samlade affärsvolym har ökat från mkr till mkr (6,5 %). Information om risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheter har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policyer och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I not 3 finns närmare beskrivningar av ovan nämnda risker samt vissa analyser för att åskådliggöra de risker sparbanken är utsatt för. Utöver detta sker en intern kapitalutvärdering som syftar till att säkerställa att sparbanken har tillräcklig kapitalbas både på kort och lång sikt för att täcka de sammanlagda risker sparbanken är utsatt för. I not 38 finns en beskrivning av sparbankens kapitalsituation. Information om icke-finansiella resultatindikationer Miljöcertifierade Banken är miljöcertifierad enligt ISO Miljöarbetet är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärs- och miljönytta går hand i hand. Genom ett internt aktivt miljöarbete där ett antal mål satts, exempelvis avseende minskad energi- och pappersförbrukning, vill vi bidra till att miljöbelastningen minskar. Även kunderna kommer att märka av att banken är miljöcertifierad bland annat genom att: De mer miljövänliga tjänsterna kommer att framhållas Miljöfrågor kommer att ingå som en del i beslutsunderlaget vid kreditgivning till företag. Förhoppningsvis kommer allt fler kunder att väga in miljötänkandet även i sitt val av bankkontakt. Bankens miljöarbete styrs genom ett miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy, miljömål och strategier. Certifikatet gäller i tre år. En gång per år revideras Miljöledningssystemet externt. Omcertificering sker vart tredje år. Personal Sparbankens ambition är att kännetecknas som en god arbetsgivare som verkar för en trygg arbetsplats och jämställdhet. Detta avspeglar sig i ett antal policyer inom dessa områden. Ett ständigt pågående projekt är utveckling vilket är speciellt viktigt i dessa tider med snabbt ökade kunskapskrav och ändrade regelverk. En årlig mätning av personalens upplevda nöjdhet såsom anställd i banken utförs, därutöver genomförs medarbetarsamtal med varje anställd i syfte att fånga upp eventuella kompetensglapp. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen I not 10 redovisas berednings- och beslutsprocessen för ersättningar till ledningen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Enligt gjorda prognoser för det kommande verksamhetsåret kommer sparbankens rörelseresultat att bli lägre jämfört med Detta beror främst på att det rekordlåga ränteläget kommer att resultera i ett väsentligt lägre räntenetto. Den samlade bedömningen är att rörelseresultatet förväntas minska med mellan 10 % och 20 %. 5 6

8 Fem år i sammandrag - Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 6,47 9,17 6,05 3,29 6,56 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + eget kapitalandel av obeskattade reserver 26,29 24,70 21,78 20,74 22,38 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 3,47 2,96 2,96 2,84 2,96 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 27,78 21,20 23,45 22,75 23,71 Resultat Placeringsmarginal Räntenettoi % av MO 2,05 2,14 2,44 2,77 2,65 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital Avkastning på tillgångar Nettoresultat i % av balansomslutningen K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 1,59 1,64 1,68 1,54 1,39 0,90 0,85 0,78 0,53 0,44 6,06 6,22 6,02 4,30 3,73 1,66 1,74 1,11 0,91 0,81 0,43 0,45 0,46 0,52 0,57 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,44 0,48 0,54 0,66 0,67 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) 52,04 53,65 40,22 38,68 47,55 0,22 0,26 0,74 0,88 0,42 0,02 0,18 0,47 0,67 0,46 Ut-/inlåningskvot 0,85 0,88 0,78 0,88 1,01 Utlåning till allmänheten / Inlåning fr. allmänheten Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

9 8 Resultat- och balansräkning, tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Nedskrivning av aktier i intressebolag Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital Förslag till behandling av sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens totala kapitalrelation efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 27,78 % (föregående år 23,67 %). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen resultatdisposition till mkr (1 050 mkr) och samlat kapitalkrav inklusive buffertkrav uppgår till 482 mkr (355 mkr). Specifikation av posterna framgår av not 38 om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 7

10 Resultaträkning 1 januari - 31 december Not tkr Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivningar av aktier i intressebolag Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat enligt resultaträkningen Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat Skatt hänförlig till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

11 Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar i intresseföretag Derivat Materiella tillgångar - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättning för pensioner Avsättning för garantiåtaganden Uppskjuten skatteskuld Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, obeskattade reserver, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser Åtaganden Not

12 Verkligt Verkligt värde värde Årets Årets Totalt Totalt eget eget Reservfond Reservfond Rapport Rapport över över förändringar i eget i eget kapital kapital reserv reserv resultat resultat kapital kapital tkr tkr Ingående Ingående eget eget kapital kapital Årets Årets resultat resultat Årets Årets övrigt övrigt totalresultat totalresultat Årets Årets totalresultat totalresultat Resultatdisposition Utgående Utgående eget eget kapital kapital Ingående Ingående eget eget kapital kapital Årets Årets resultat resultat Årets Årets övrigt övrigt totalresultat totalresultat Årets Årets totalresultat totalresultat Resultatdisposition Utgående Utgående eget eget kapital kapital Kassaflödesanalys (indirekt (indirekt metod) metod) 1 januari 1 januari - 31 december - 31 december tkr tkr Den Den löpande löpande verksamheten Rörelseresultat (+) (+) Justering Justering för poster för poster som som inte ingår inte ingår i kassaflödet i kassaflödet Förändring Förändring av upplupet av upplupet anskaffningsvärde under under perioden, perioden, netto netto (+/-) (+/-) Orealiserad Orealiserad del av del nettoresultat av av finansiella av finansiella transaktioner (+/-) (+/-) Reavinst/reaförlust vid försäljning vid försäljning av finansiella av finansiella tillgångar tillgångar (-/+) (-/+) Reavinst/reaförlust vid försäljning vid försäljning av materiella av materiella tillgångar tillgångar (-/+) (-/+) Av-/nedskrivningar (+) (+) Kreditförluster (+) (+) Betald Betald inkomstskatt (-) (-) Kassaflöde från från den löpande den löpande verksamheten före före förändringar av rörelsekapital av Kassaflöde från från förändringar i rörelsekapital i Ökning/minskning av utlåning av utlåning till kreditinstitut, till utländsk utländsk valuta valuta (-/+) (-/+) Ökning/minskning av utlåning av utlåning till allmänheten till (-/+) (-/+) Ökning/minskning av värdepapper av (-/+) (-/+) Ökning/minskning av inlåning av inlåning från allmänheten från (+/-) (+/-) Ökning/minskning av skulder av skulder till kreditinstitut till (+/-) (+/-) Förändring Förändring av övriga av övriga tillgångar tillgångar (+/-) (+/-) Förändring Förändring av övriga av övriga skulder skulder (+/-) (+/-) Kassaflöde från från den löpande den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella av finansiella tillgångar tillgångar (+) (+) Investering Investering i finansiella i finansiella tillgångar tillgångar (-) (-) Avyttring Avyttring av materiella av materiella tillgångar tillgångar (+) (+) Förvärv Förvärv av materiella av materiella tillgångar tillgångar (-) (-) Kassaflöde från från investeringsverksamheten Årets Årets kassaflöde kassaflöde Likvida Likvida medel medel vid årets vid årets början början Likvida Likvida medel medel vid årets vid årets slut slut tkr tkr Följande Följande delkomponenter ingår ingår i likvida i likvida medel medel Kassa Kassa Utlåning Utlåning till kreditinstitut, till svensk svensk valuta valuta Summa Summa enligt enligt balansräkningen Outnyttjad Outnyttjad checkräkningskredit Summa Summa likvida likvida medel medel

13 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Westra Wermlands Sparbank med säte i Arvika. Adressen till huvudkontoret är Västra Torggatan 1 A, Arvika. 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23/02/2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 08/05/2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37. (e) Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som sparbanken tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning. Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. ( Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen innebär att poster inom "Övrigt totalresultat" har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets resultat. Poster som har omförts eller kan omföras är omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Poster som inte kan omföras är omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar. Då banken inte har poster som inte kan omföras till årets resultat har denna förändring inte påverkat bankens balans- och resultaträkningar. (f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på sparbankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka sparbankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli innan den 1 januari IASB har publicerat de tre första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS

14 Effekten för banken är i huvudsak begränsad till förändrad redovisning av skillnaden mellan upplupet anskaffningsvärde och aktuellt marknadsvärde på bankens innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper. Denna skillnad (per tkr) redovisas idag i fond för verkligt värde, där årets förändring ingår i övrigt totalresultat. (g) Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i intresseföretag. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskrivningsprövning. (h) Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. (i) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Se vidare (j) (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. (j) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (k) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (l) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som innehas för handel

15 - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar. (m) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. (n) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (o) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (p) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när sparbanken presterat och en avtalsenligt skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för 14 13

16 handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Därutöver redovisas innehavet i Sparbanken Likviditetsfond löpande till verkligt värde då bedömningen är att detta ger en mer rättvisande bild av sparbankens ställning. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iii) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde. (q) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan regleras netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (r) Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av räntetak och valutaterminer. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 14 15

17 1. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt värdepapper i utländsk valuta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde av att upplåningsräntan överstiger kundens lånetak b) risken för förändring i valutakurser vilket medför risk för värdenedgång på värdepapper noterade i utländsk valuta. (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med räntetak, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationen 1 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet. Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. (ii) Säkring av finansiell tillgång i utländsk valuta För ekonomisk säkring av finansiell tillgång mot valutakursrisk används valutaterminer. Detta har skett genom att de belopp i utländsk valuta som erhålls på slutförfallodagen valutakurssäkrats. I redovisningen värderas både den underliggande tillgången och säkringsinstrumentet till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. (s) Metoder för bestämning av verkligt värde I not 35 beskrivs de metoder och antagande sparbanken använder för beräkning av verkligt värde. (t) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla krediter som är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till SEK. Inga gruppvisa reserveringar sker. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att 16 15

18 hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg för att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. (u) Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med sparbankens principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. (v) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer

19 (iii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5 år - inventarier, verktyg och installationer 5 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 40 år. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. (w) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för sparbankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning över resultaträkningen redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen fördelas proportionellt mellan de tillgångar som ingår i den kassagenererande enheten. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. (x) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. (ii) Pensionering i egen regi För VD:s pension från 65 års ålder betalar sparbanken en löpande tjänstepensionspremie utgörande 35 % av månadslönen. Därutöver betalar sparbanken en löpande premie på 15 % av månadslönen till en kapitalförsäkring. Utfallande belopp från denna kommer att betalas ut som direktpension till VD från tidigast 60 års ålder. Premieinbetalningarna är avgiftsbestämda och upphör vid avgång från tjänst oavsett om detta beror på förtida pensionering eller annan anledning. Värdet av kapitalförsäkringen tkr ingår i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 28 "Avsättning för pensioner". (iii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om sparbanken är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. (iv) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt

20 (y) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. (z) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Arbetsutskottet rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl. a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig