VD har ordet 2 Förvaltningsberättelse 3

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2

3 Innehåll VD har ordet 2 Förvaltningsberättelse 3 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 9 Balansräkning 9 Rapport över förändringar i eget kapital 10 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 10 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken 11 Not 2 Redovisningsprinciper 11 Not 3 Finansiella risker 18 Not 4 Räntenetto 27 Not 5 Erhållna utdelningar 28 Not 6 Provisionsintäkter 28 Not 7 Provisionskostnader 28 Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 28 Not 9 Övriga rörelseintäkter 29 Not 10 Allmänna administrationskostnader 29 Not 11 Övriga rörelsekostnader 31 Not 12 Kreditförluster, netto 31 Not 13 Nedskrivning av finansiella tillgångar 31 Not 14 Bokslutsdispositioner 31 Not 15 Skatter 31 Not 16 Utlåning till kreditinstitut 32 Not 17 Utlåning till allmänheten 32 Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 32 Not 19 Aktier och andelar 32 Not 20 Aktier och andelar i onoterade intresseföretag 33 Not 21 Materiella tillgångar 33 Not 22 Övriga tillgångar 34 Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 34 Not 24 Skulder till kreditinstitut 34 Not 25 Inlåning ifrån allmänheten 34 Not 26 Övriga skulder 34 Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 Not 28 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 35 Not 29 Obeskattade reserver 35 Not 30 Eget kapital 35 Not 31 Ställda säkerheter 35 Not 32 Ansvarsförbindelser 35 Not 33 Åtaganden 36 Not 34 Närstående 36 Not 35 Finansiella tillgångar och skulder 37 Not 36 Händelser efter balansdagen 39 Not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar 39 Not 38 Kapitaltäckning 39 Not 39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 40 Underskrifter 41 Revisionsberättelse 42 Företagsstyrning 43 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. 44 Bild på styrelsen 45

4 VD har ordet Fortsatt förstärkning under 2013 Verksamhetsåret 2013 har inneburit en fortsatt förstärkning av Westra Wermlands Sparbank som en stark lokal bank med en förankring i värderingar om samhällsnytta som har följt oss sedan banken grundades Den sparbanksidé som då föddes lever och utvecklas även år Bankens syfte att skapa långsiktig ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder, samt bidra till att utveckla bygden är lika relevant idag som förr. Ur ett allmännyttigt perspektiv kan Westra Wermlands Sparbank vara ett konkurrenskraftigt alternativ med en annan framtoning än storbankerna. Vi ska vara den bank där relationerna till företag, privatpersoner och till det lokala samhället står i fokus. Vi återinvesterar våra vinster i våra tre kommuner såväl genom att upprätthålla en hög servicenivå, som att säkerställa att vi kan ha ett väl fungerande finansiellt system i västra Värmland och att ge tillbaka till samhället i form av sponsring och samhällsengagemang. Vi fortsätter enträget vår satsning på att hålla en hög lokal servicegrad och samtliga våra sju bankkontor Arvika, Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng är fullservicekontor med kompetent personal och tillgång till bankens alla resurser. Vi är mycket stolta och glada att våra kunder uppskattar vårt arbete så mycket att vi återigen är i topp vid Svenskt kvalitetsindex mätning över Sveriges nöjdaste bankkunder. Vi var 2013 rankade tvåa slagna endast av Ålems Sparbank och långt före samtliga storbanker. Våra kunders uppskattning och lojalitet ger oss uppmuntran att fortsätta att satsa på personlig service och lokala kontor. Konjunkturen fortsatt relativt svag 2013 minskade den finansiella oron i vår omvärld, men konjunkturen var svag såväl globalt som lokalt. Detta har lett till en försiktig inställning till investeringar och kreditefterfrågan är fortsatt relativt svag. Trots detta har vi ökat vår affärsvolym med 9 % under året. En relativt stor del av denna tillväxt kommer från nya kunder. Inom banksektorn har det varit fortsatt fokus kring nya regelkrav för banker och vi motsvarar redan idag alla de nya krav som kommer att ställas på bankerna de närmaste åren. Bankens soliditet är idag 24,7 %, vilket är bland de allra högsta i bankbranschen i landet och vår kapitalstyrka är ca tre gånger så stor som det lagstadgade kravet. Vår starka soliditet och goda likviditet gör att vi står mycket starka för de kommande åren. Bankens resultat Under 2013 hade banken en positiv resultatutveckling och efter kreditförluster var bankens resultat 135 Mkr. Bankens räntenetto minskade något på grund av det låga ränteläget, men ökade utdelningar, starkt provisionsnetto och minskade kreditförluster bidrog till resultatet förbättrades med 18 % mot Genom bankens starka finansiella ställning kan vi säkerställa att vi kan vara självförsörjande även i framtiden och därigenom fortsätta att bidra till ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder. Westra Wermlands Sparbank vilar på tre stabila fundament - nöjda kunder, solid ekonomi och kompetenta medarbetare. Med dessa fundament ser vi fram emot 2014 och kommande år med tillförsikt. Håkan Nordblad VD Westra Wermlands Sparbank 2

5 Redovisning för verksamhetsåret 2013 Styrelsen för Westra Wermlands Sparbank (organisationsnummer ) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2013, bankens 158:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Omläggning av den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5 % till 0,25 % i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat med en ökning av BNP med 0,8 8%i genomsnitt under de tre första kvartalen Positivt var att den inhemska efterfrågan förbättrades under senare delen av året. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Inflationen var endast 0,1 % i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2 %. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1 % till 0,75 %, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan

6 Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring 10,0 7,5 5,0 %-förändring 2,5 0,0-2,5-5,0-7, Source: Reuters EcoWin Ekonomin i västra Värmland Även lokalt har den ekonomiska aktiviteten varit fortsatt låg. Kreditefterfrågan från befintliga kunder på främst investeringskrediter har varit svag. Några tendenser som pekar mot ökad efterfrågan på våra kunders produkter har dock observerats mot slutet av Inom verksamhetsområdet har under året ytterligare gränsbutiker öppnats. De senaste årens tillväxt i gränshandeln mattades dock av i slutet på året beroende främst på den norska kronas försvagning. Norge har arbetskraftsbrist inom vissa yrkesgrupper vilket gör att många bosatta inom området har sin dagliga sysselsättning i Norge. Förhoppningsvis kan även närheten till Norge leda till att ett ökat intresse från norska företag att etablera produktionsenheter i Västvärmland. Året har präglats av fortsatt stabila bostadspriserna inom verksamhetsområdet. Inom respektive kommuncentra råder bostadsbrist, främst på hyreslägenheter. Då nyproduktionen är ytterst marginell är risken för väsentliga prisfall på fastigheter låg, så länge inte utflyttning sker. Bankens verksamhet Bankens verksamhetsområde omfattar Arvika, Eda och Årjängs kommuner. Huvudkontoret är beläget i Arvika med kontor i Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng. Banken är en fullservicebank och tillhandahåller på samtliga sju kontor in- och utlåningstjänster, placeringar, notariattjänster inklusive familjejuridik, betalningsförmedling, valutahandel och förvaring. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till en långsiktig bankrelation. Under 2013 har vi arbetat vidare med att: - ge våra kunder en fullgod service på alla våra kontor, samt via telefonbank personlig service - öka antalet rådgivningar med fokus på långsiktiga kundrelationer - bidra till ekonomisk tillväxt, både för verksamhetsområdet i helhet och för den enskilde kunden Fortsatt nöjda kunder Även i årets kundnöjdhetsmätning, som utförs av det oberoende Svenskt Kvalitetsindex, hamnade vi på en andraplats i mätningen av privatmarknad, endast slagen av Ålems Sparbank. I mätningen av företagsmarknad fick vi det femte högsta betyget endast slagen av fyra andra sparbanker. Mätningen visar att vi återigen har de särklassigt nöjdaste kunderna bland de banker som finns representerade i västra Värmland. Resultatet av mätningen visar att vår affärsmodell med många kontor med hög bemanning fortsatt uppskattas av våra kunder. 4 4

7 Utveckling av Sparbankens ställning och resultat Den totala sparandevolymen ökade under året med 10,5 % och uppgick till mkr vid årets slut. Inlåning från allmänheten ökade med 4,0 % till mkr och förmedlat sparande ökade främst till följd av stigande kurser samt ökat pensionssparande med 21,0 % till mkr. Den totala kreditvolymen ökade under året med 7,5 % och uppgick till mkr vid årets slut. Trots fortsatt svag kreditefterfrågan från befintliga kunder ökade utlåningen i egen balansräkning med 669 mkr (16,3 %). Detta genom utlåning till nya kunder samt placering av hypotekskrediter i egen balansräkning. Följden blev att förmedlade krediter minskade med 9,7 % under året till mkr. Beviljade ej utnyttjade krediter samt utställda garantier ökade med 14,5 % till 432 mkr. Utlåningen har under året växt snabbare än inlåningen. Detta resulterade i att ut-/inlåningskvoten ökade från 0,78 till 0,88. Trots detta är likviditetssituationen fortsatt mycket god. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick bankens likviditetsreserv enligt definitionen i FFFS 2010:7 till mkr. Tillsammans med andra marknadsnoterade tillgångar g (1 516 mkr) uppgick den totalt tillgängliga g g likviditeten till mkr. Detta innebär att banken står väl rustad inför såväl kommande regelverk avseende likviditetsreserv som för risken för en kraftigt marknadsstörning. Förutom den information om likviditetsrisker som lämnas på bankens hemsida, finns i not 3 kompletterande information om kontraktuella bindningstider samt i kassaflödesanalysen förändringen under räkenskapsåret. Bankens soliditet har ökat från 21,8 % till 24,7 %, främst beroende på fortsatt positiv kursutveckling på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ). Kapitalkvoten uppgår till oförändrade 2,96 jämfört med det lagstadgade kravet på 1,0. Nyckeltal och ekonomisk utveckling under fem år finns på sid 7 och 8. Lägre allmänt ränteläge under 2013 jämfört med 2012 medförde en minskning av bankens räntenetto med 3,3 % till 155,5 mkr. Under 2013 erhölls en utdelning på bankens innehav i Swedbank AB (publ) med 41,8 mkr (f å 21,0 mkr). Som framgår av not 6 är det främst värdepappersprovisionerna samt försäkringsprovisioner som redovisas i posten övriga provisioner som står för huvuddelen av ökningen av posten provisionsintäkter. Årets utfall (9,5 mkr) av posten nettoresultat av finansiella transaktioner (not 8) är avsevärt lägre än förra årets utfall (17,7 mkr). Förra året redovisades realiserade aktievinster på nästan 12,3 mkr, varav FSR Holding AB stod för 11,4 mkr, att jämföra med årets utfall på 0. Ökning av realiserade och orealiserade positiva värdeförändringar på räntebärande värdepapper och spaxar från 1,9 mkr till 5,7 mkr kompenserade i viss mån de minskade intäkterna från aktieförsäljningarna. Ökade personalkostnader ligger bakom förändringen av allmänna administrationskostnader. Kreditförlusterna har minskat med 62 %, och ligger nu på en mer acceptabel nivå. Kvalitén i kreditstocken har förbättrats under året vilket medfört att storleken på de osäkra fordringar är nere på en historiskt låg nivå. Årets övriga totalresultat uppgår till +222 mkr (f å +148 mkr) vilket beror på den fortsatt positiva kursutvecklingen på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ). Sparbankens balansomslutning har under året ökat från mkr till mkr (7,7 %). Sparbankens samlade affärsvolym har ökat från mkr till mkr (9,2 %). Information om risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheter har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I not 3 finns närmare beskrivningar av ovan nämnda risker samt vissa analyser för att åskådliggöra de risker sparbanken är utsatt för. Utöver detta sker en intern kapitalutvärdering som syftar till att säkerställa att sparbanken har tillräcklig kapitalbas både på kort och lång sikt för att täcka de sammanlagda risker sparbanken är utsatt för. I not 38 finns en beskrivning av sparbankens kapitalsituation. 5 5

8 Information om icke-finansiella resultatindikationer Miljöcertifierade Banken är miljöcertifierad enligt ISO Miljöarbetet är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönytta går hand i hand. Genom ett internt aktivt miljöarbete där ett antal mål satts, exempelvis avseende minskad energi- och pappersförbrukning, vill vi bidra till att den miljöbelastningen minskar. Även kunderna kommer att märka av miljöcertifieringen bland annat genom att: De mer miljövänliga tjänsterna kommer att framhållas Miljöfrågor kommer att ingå som en del i beslutsunderlaget vid kreditgivning till företag. Förhoppningsvis kommer allt fler kunder att väga in miljötänkandet även i sitt val av bankkontakt. Bankens miljöarbete styrs genom ett miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy, miljömål och strategier. Certifikatet gäller i tre år. En gång per år revideras Miljöledningssystemet externt. Personal Sparbankens ambition är att kännetecknas som en god arbetsgivare som verkar för en trygg arbetsplats och jämställdhet. Detta avspeglar sig i ett antal policies inom dessa områden. Ett ständigt pågående projekt är utveckling vilket är speciellt viktigt i dessa tider med snabbt ökade kunskapskrav och ändrade regelverk. En årlig mätning av personalens upplevda nöjdhet såsom anställd i banken utförs, därutöver genomförs medarbetarsamtal med varje anställd i syfte att fånga upp eventuella kompetensglapp. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen I not 10 redovisas berednings- och beslutsprocessen för ersättningar till ledningen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Enligt gjorda prognoser för det kommande verksamhetsåret kommer sparbankens rörelseresultat att bli något lägre jämfört med Trots ett allmänt lägre ränteläge är bedömningen ett räntenetto i nivå med 2013 års utfall. Ökade erhållna utdelningar samt ett oförändrat provisionsnetto tros inte kompensera effekten av ett lägre nettoresultat av finansiella transaktioner fullt ut. De totala rörelsekostnaderna kommer att öka något beroende på höjda personal- och IT-kostnader. Sammantaget tros resultatet före kreditförluster minska med mellan 5 och 10 %. 6 6

9 Fem år i sammandrag - Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 9,17 6,05 3,29 6,56 10,76 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + eget kapitalandel av obeskattade reserver 24,70 21,78 20,74 22,38 22,00 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,96 2,96 2,84 2,96 3,09 Resultat Placeringsmarginal Räntenettoi % av MO 2,14 2,44 2,77 2,65 2,82 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 1,64 1,68 1,54 1,39 1,91 0,85 0,78 0,53 0,44 0,79 6,22 6,02 4,30 3,73 6,95 0,45 0,46 0,52 0,57 0,45 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,48 0,54 0,66 0,67 0,59 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) 53,65 40,22 38,68 47,55 33,92 0,26 0,74 0,88 0,42 1,04 0,18 0,47 0,67 0,46 0,82 Ut-/inlåningskvot 0,88 0,78 0,88 1,01 1,05 Utlåning till allmänheten / Inlåning fr. allmänheten Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

10 Resultat- och balansräkning, tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Nedskrivning av aktier i intressebolag Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital Förslag till behandling av sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 2,96 (föregående år 2,96). Kapitalbasen uppgår efter förslagen resultatdisposition till 1050 mkr (956 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 355 mkr (323 mkr). Specifikation av posterna framgår av not 38 om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 8 8

11 Resultaträkning 1 januari - 31 december Not tkr Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivningar av aktier i intressebolag Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat enligt resultaträkningen Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat Skatt hänförlig till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar i intresseföretag Derivat Materiella tillgångar - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättning för pensioner Avsättning för garantiåtaganden Uppskjuten skatteskuld Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, obeskattade reserver, avsättningar och eget kapital

12 Poster inom linjen Not Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser Åtaganden Reservfond Verkligt värde reserv Årets resultat Totalt eget kapital Rapport över förändringar i eget kapital tkr Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Resultatdisposition Utgående eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Resultatdisposition Utgående eget kapital Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Reavinst/reaförlust vid försäljning av finansiella tillgångar (-/+) Reavinst/reaförlust vid försäljning av materiella tillgångar (-/+) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut, utländsk valuta (-/+) Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut, svensk valuta Summa enligt balansräkningen Outnyttjad checkräkningskredit Summa likvida medel

13 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Westra Wermlands Sparbank med säte i Arvika. Adressen till huvudkontoret är Västra Torggatan 1 A, Arvika. 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24/02/2014. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 09/05/2014. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37. (e) Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som sparbanken tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2013 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning. Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. (Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen innebär att poster inom "Övrigt totalresultat" har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets resultat. Poster som har omförts eller kan omföras är omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Poster som inte kan omföras är omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar. Då banken inte har poster som inte kan omföras till årets resultat har denna förändring inte påverkat bankens balans- och resultaträkningar. (f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på sparbankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka sparbankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli innan den 1 januari IASB har publicerat de tre första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS

14 Effekten för banken är i huvudsak begränsad till förändrad redovisning av skillnaden mellan upplupet anskaffningsvärde och aktuellt marknadsvärde på bankens innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper. Denna skillnad (per tkr) redovisas idag i fond för verkligt värde, där årets förändring ingår i övrigt totalresultat. (g) Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i intresseföretag. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskrivningsprövning. (h) Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. (i) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Se vidare (j) (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. (j) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (k) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (l) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som innehas för handel

15 - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar. (m) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. (n) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (o) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (p) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när sparbanken presterat och en avtalsenligt skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för 13 13

16 handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Därutöver redovisas innehavet i Sparbanken Likviditetsfond löpande till verkligt värde då bedömningen är att detta ger en mer rättvisande bild av sparbankens ställning. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iii) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde. (q) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan regleras netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (r) Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av räntetak och valutaterminer. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 14 14