Barndom i Norden under 1900-talet Ingrid Söderlind & Cecilia Lindgren
|
|
- Nils Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NODISKA BARNAVÅRDSKONGRESSEN Stockholm september 2012 Barndom i Norden under 1900-talet Ingrid Söderlind & Cecilia Lindgren MANUS Får ej citeras eller användas utan medgivande från författarna INLEDNING Mycket av dagens diskussion om barn och barns villkor tar sin utgångspunkt i barnkonventionen från 1989, men frågor som rör barns bästa och barns rättigheter hör inte bara till vår egen tid. När de nordiska välfärdsstaterna etablerades i början av förra århundradet tillhörde frågor om hur ansvaret för barn skulle fördelas mellan föräldrar och stat, och vad som var barnets bästa det som väckte mycket diskussion. Under hela 1900-talet har det också funnits ett nära samarbete mellan de nordiska länderna när det gäller just barnpolitik och barns rättigheter och i ett nordiskt forskningsprojekt har vi tillsammans med forskare från alla de nordiska länderna studerat hur den nordiska välfärdspolitiken framträder utifrån barn. Projektet blev en bok Barnen och välfärdspolitiken. Nordiska barndomar och det är den som ligger till grund för vår presentation här idag. 1 Boken tar sin utgångspunkt i den kritik som riktats mot den nordiska välfärdsstatsforskningen för att den varit komparativ och jämfört ländernas utveckling, men förbisett att komparation ofta spelat en avgörande roll för hur politiska frågor formulerats och för vilka beslut som fattats. Komparation, dvs. att de nordiska länderna sinsemellan jämfört sig med varandra och påverkats av det, har varit en politisk praktik. Forskare som studerat det socialpolitiska samarbetet i Norden har visat att det präglats av jämförelser och konkurrens, och att hänvisningar till det nordiska och till de andra länderna kunde bli kraftfulla argument i nationella debatter. En utgångspunkt för oss var därför att studera hur samarbete och konkurrens tett sig på områden som rör barn, hur man resonerat kring det gemensamma och det nationellt specifika när det gäller barns rättigheter och behov. Hundra år är en lång period och vi har därför valt att fördjupa oss i några områden med stor betydelse för barn och där nordiskt samarbete haft en viktig roll. Barns egna röster framträder sällan i det källmaterial som vi har använt, men vi har arbetat utifrån ett barnperspektiv i den meningen att barn sätts i fokus för analysen. Beslut och förändringar diskuteras utifrån hur de påverkar barn och målet är att synliggöra barn och barns villkor i den historiska processen. BARNDOMENS DEMOGRAFI 1 Boken är rikt illustrerad och under vårt anförande vid kongressen visade vi ett antal av bokens bilder. De har dock inte varit möjliga att reproducera här pga. frågor som rör bildrättigheter. 1
2 En av delstudierna belyser barns levnadsvillkor utifrån en rad demografiska aspekter såsom ålder, familjemönster, skolgång och arbete. Vi vill lyfta fram två exempel på demografiska förhållanden som hade direkt betydelse för barns livssituation. Det första handlar om dödlighet. Vid 1900-talets början fick barn i Norden många syskon, men dödligheten var hög. 10% av barnen dog före 1 års ålder och 85% kunde förväntas leva fram till sin 15-årsdag. Det innebär att det var en vanlig erfarenhet att förlora ett syskon. Kring 1950 såg det ganska annorlunda ut. Dödligheten bland spädbarn hade mer än halverats och 97% fick uppleva sin 15-årsdag. Vid 1900-talets slut överlevde 99% sin 15-årsdag. Det innebär att relativt få barn behövde uppleva att ett syskon dog. Något som också påverkat barns villkor är familjemönster. Vid seklets början var det vanligt att barn förlorade inte bara ett syskon, utan också en förälder. Vid seklets mitt hade livslängden ökat och det var en relativt ovanlig erfarenhet för ett barn att ha förlorat en förälder. Dessutom var skilsmässofrekvensen låg, vilket innebär att barn vid den här tiden levde i relativt stabila familjekonstellationer. Under senare delen av 1900-talet blev skilsmässa betydligt vanligare och många levde i ombildade familjer eller som idag, växelvis i två familjer. Det som idag ofta beskrivs som något nytt, att barn inte lever i sin kärnfamilj, är inte nytt. Det var en vanlig livssituation vid seklets början, med då på grund av att man förlorat någon, inte som idag för att man ofta får en så kallad bonusfamilj. DE NORDISKA BARNAVÅRDSKONGRESSERNA Tiden kring sekelskiftet 1900, som är startpunkt för vår studie, var en period som präglades av stora strukturella problem och starka sociala och politiska spänningar, men det fanns i samhället också ett ökat intresse för barn och barndom som drev på insatser av olika slag. På både lokal och nationell nivå vidtogs åtgärder av olika slag. På nationell nivå antogs den första barnavårdslagstiftningen i flera av de nordiska länderna -- barnavård blev en offentlig angelägenhet. Lokalt inrättades, ofta på privat initiativ, barnkrubbor (föregångare till daghem/förskola), arbetsstugor (föregångare till eftermiddagshem/fritidshem), sk. Mjölkdroppar (en slag föregångare till barnavårdscentraler), sommarlovskolonier och barnhem. De filantropiska föreningarna var en mäktig kraft och enbart i Stockholm fanns vid sekelskiftet föreningar som sysslade med välgörenhet för barn. Utvecklingen i de nordiska länderna var inte unik, den var en del av en mer allmän internationell rörelse för att som det hette rädda barn. Mjölkdroppeverksamhet t.ex. startades och utvecklades i Frankrike och barnhem är en gammal katolsk tradition. Intresset för barn och satsningarna på barn kan ses både som en oro för framtiden för vad de starka sociala och politiska spänningarna skulle föra med sig och som ett uttryck för framtidsoptimism genom att satsa på barnen såg man en möjlighet att påverka framtiden. Det var också vid sekelskiftet 1900 som ett samarbete om barn och barnfrågor etablerades mellan de nordiska länderna. Lärare, barnträdgårdslärarinnor och aktiva inom barnavårdsfältet samlades till träffar av olika slag. Inom barnavårdsfältet formulerades även tidigt en önskan om att agera gemensamt på en internationell arena. I det nordiska samarbetet kring barn har de nordiska barnavårdskongresserna haft en viktig roll. Kongresserna var stora tillställningar med flera hundra deltagare och omfattande program med föredrag, presentationer av förhållandena i de olika länderna, inte minst lagstiftning och 2
3 förändringar i lagstiftning, och gemensamma diskussioner om olika frågor. Kongresserna kan beskrivas som en arena för kunskapsutbyte, för kunskapsproduktion och för nordiskt nätverksbyggande och de reflekterar både nordiskt samarbete och barnavårdens samhälleliga betydelse. Över tid kan vi se en förändring i vad som diskuterades. Före andra världskriget var det en ganska stor variation vad gäller olika teman: medicin, pedagogik, organisation, juridik, sociala frågor. Efter andra världskriget försvann medicinska frågor nästan helt. Det skedde förändringar, men några frågor återkommer. En gällde om barn vars föräldrar inte kunde ta hand om dem eller ansågs kunna ta hand om dem skulle placeras i fosterhem eller på institution. Det är en fråga som vi kan följa i nationella och i nordiska diskussioner under hela 1900-talet, och även idag. En annan fråga gällde barn som fötts utom äktenskapet här fanns skillnader mellan länderna i barns rätt till arv och namn liksom fastställande av faderskap diskuterades ett förslag till samnordisk lagstiftning om fastställandet av faderskap och det fördes under flera år nordiska förhandlingar där man försökte nå enighet om gemensamma regler, men skillnaderna kvarstod. Barn födda utom äktenskapet hade i Norge, Danmark och Island rätt till faderns namn samt arvsrätt. Danmark och Island var inspirerade av norsk lagstiftning även om regelverket inte var helt identiskt. Motsvarande rättigheter i Finland och Sverige gällde bara sk. trolovningsbarn. Diskussioner och förhandlingar visar att det fanns en önskan om likhet, men i denna fråga kom nationell praxis att väga tyngst. I Norge, Danmark och Island betonades barns rättigheter, i Finland och Sverige ville man inte kränka mäns rättigheter. Samtidigt kan man konstatera att myndigheternas behov av att hitta en manlig försörjare för barn verkade vara starkare i Norge, Danmark och Island än i Sverige och Finland. DEN SOCIALA BARNAVÅRDEN I ett kapitel följer vi den sociala barnavården på en mer nationell nivå hur diskussioner kring barndom och familjeliv påverkade den sociala barnavårdens inriktning och hur lagstiftningen förändrades. Århundradena kring mitten av 1900-talet skedde en upprioritering av fosterhem i lagstiftningen i alla länderna. Barnhem sågs inte längre som en lämplig uppväxtmiljö. I Danmark fortsatte dock institutionerna att ha en stark ställning - likartad lagstiftning innebär inte nödvändigtvis likartad praktik. Många fosterbarn har varit stadsbarn som flyttats till landsbygden, det gäller hela 1900-talet. Att bli fosterbarn har därför inte endast inneburit en förändrad familjetillhörighet utan även en förändrad geografisk tillhörighet. Fosterbarns flyttmönster har varit motsatt det som gällt andra grupper som ofta sökt sig från landsbygden till storstäder. Det är där man sett framtiden. Inom välfärdsforskning beskrivs ofta Sverige som föregångare. När det gäller den sociala barnavården är bilden lite annorlunda. Här har norsk lagstiftning i flera fall varit föregångare. Norge var först med särskild lagstiftning om vanartade och försummade barn, 1896, och Norge hade tidigt liksom Danmark en hög åldersgräns för tillsyn av fosterbarn, 14 år - i Sverige gällde 7 år i den första lagstiftningen från Det är också Norge som i Norden 3
4 var först ut när det gäller utredningar i vår egen tid om vanvård och bristande omsorg inom den sociala barnavården. Samtidigt är det också är viktigt att påpeka att detta är frågor som funnits med under hela 1900-talet. Att de nu lyfts fram på ett annat sätt kan ses som ett uttryck för att barns samhälleliga status och position ändå förändrats även om det är vuxnas barndom som är i fokus. ADOPTION När det gäller adoption inleddes ett nordiskt samarbete tidigt, Man hade gemensamma nordiska överläggningar och antog liknande lagar under perioden , med undantag för Island som fick sin första lag I ett kapitel skildrar vi diskussionerna kring adoptivbarns rättigheter och familjetillhörighet. Vi ska här ge ett exempel på det vi kallar komparation som politisk praktik, det vill säga hur samarbetet mellan länderna också ledde till anpassning, och till att man gjorde avkall på egna principer. När den första adoptionslagen antogs i Sverige 1917 var det en hätsk debatt om vid vilken ålder ett barn som adopteras måste ge sitt samtycke, 12 eller 15. Beslutet blev 12 år i enlighet med vad man faktiskt kommit överens om i de nordiska överläggningarna. Men med tiden uppdagades att flera länder avvikit från detta. Bland annat hade Norge möjliggjort ett undantag upp till 16 års ålder om barnet inte visste om att det var fosterbarn. Då kunde man genomföra en adoption utan att barnet informerades och gav sitt samtycke. Motiveringen var att fosterföräldrar kanske skulle tveka att adoptera om det innebar att barnet måste tillfrågas. Så ville man inte att det skulle bli eftersom adoption ansågs vara bra för fosterbarn, som då fick ökad social och ekonomisk trygghet. Vid de nordiska förhandlingarna 1955 enades man så om den norska regeln. Sverige gjorde det motvilligt. Man menade att det inte var lämpligt att rucka på kravet om barns eget medgivande, men att strävan efter nordisk rättslikhet fick väga tyngre. För att nå enighet fick man helt enkelt ge avkall på egna principer. BARNS HÄLSA I kapitlet om hälsa följer vi diskussionen kring en mängd insatser för barns hälsa, alltifrån kampen mot tuberkulos vid seklets början, till diskussionen om mental hälsa efter kriget och om fetma och mobbning vid seklets slut. Ett av de teman som lyfts fram är skolmåltiden, och här är det intressanta skillnader inom Norden, snarare än likheter. Trots liknande diskussioner kring mat och näring så valde man helt olika vägar. Sverige och Finland införde offentligt organiserad och gratis skolmåltid, varm mat för alla barn. Norge, Danmark och Island å andra sidan höll fast vid sin tradition av medhavd måltid med smörgås och mjölk. Hur kommer det sig att man valde så olika lösningar? Det finns flera förklaringar som har att göra med ländernas nationella förutsättningar. I Finland hade man under 1940-talet ett läge med stark statlig styrning och ett reellt svälthot. I det sammanhanget var en offentligt organiserad skolmåltid ändamålsenlig. I Norge däremot var det inte lika akut. Man stödde familjers ekonomi generellt genom sociala reformer. Kvinnor förväntades dessutom vara hemma och det var mödrarna som skulle ha kunskap om och ansvar för barnens kost. I Sverige pågick en kraftig uppgång av kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och det fanns ett politiskt stöd för det. Skolmaten blev i det sammanhanget en avlastning för den 4
5 yrkesaktiva familjen. Olika förutsättningar gjorde alltså att de nordiska länderna, trots liknande problemformuleringar, valde olika lösningar. Frågan om skolmaten är lika aktuell idag som då men i ett annat sammanhang. Den är fortfarande en del av hälsopolitiken, men inte längre med målet att hindra undernäring utan som en del i kampen mot det nya hotet - fetma. Tidigare skulle välfärd vara lösningen på problemet undernäring, idag är det välfärden som är orsaken till problemet fetma och osund livsstil. Barn och unga etablerar dåliga matvanor och en förklaring som lyfts fram är att föräldrar är stressade och inte har tid eller förmåga att erbjuda en sund kost. En organiserad näringsriktig skolmåltid kan då ses som en god insats som kan ge barn en bättre skoldag och ge långsiktiga effekter på folkhälsan. KRIGS- OCH FLYKTINGBARN Minskad barnadödlighet är ett av de utmärkande dragen för 1900-talet, ett annat att de nordiska länderna gått från att ha varit utvandrarländer till att bli invandrarländer. Detta är ett område som liksom många av bokens frågor är högst aktuellt idag, både när det gäller anhöriginvandring och ensamkommande flyktingbarn. I Norden är det Sverige och Danmark som har tagit emot många barn. Tidigare kom många barn genom organiserade barntransporter, idag handlar det om ensamkommande barn. Det har också skett en förändring från mer näraliggande länder till att barnen kommer från länder som ligger långt borta, även om krisen i Jugoslavien i början av 1990-talet också märktes i Norden. Historien kring barngrupper som flytt eller omplacerats pga. krig eller omvälvande samhällskriser speglar inte bara den internationella oron utan också de nordiska ländernas hållning till främmande barn under olika tider. Det handlar både om vilka man tagit emot och hur man tar emot. En del barn har setts som mer främmande än andra. Att få en plats i familj var t.ex. ett tecken på acceptans. Frivilligorganisationer och privatpersoner har haft en central roll när det gäller flyktingbarn, men samarbete med regering och utrikesdepartementen var också viktigt när det gäller grupptransporter, och mottagarlandets och avsändarlandets politiska relationer har haft stor betydelse för hur barnen tagits emot och vad de erbjudits eller nekats. Barnhjälpen fick inte strida mot utrikespolitiken. Barnens religion, etnicitet eller deras ursprungslands politik har vägt tungt jämfört med deras status som barn, trots att det funnits en relativt allmän förståelse av barn som en kategori som behöver skydd och omvårdnad. Spanska barn som kom till Danmark på 1930-talet blev positivt omskrivna, de uppfattades som en del i kampen mot fascismen. En positiv inställning hittar vi också till finska barn under andra världskriget då barn flyttades från Finland. Detsamma gäller barn från Östeuropa under kalla kriget. Men av de tals judiska barn som sändes ut från Tyskland och Österrike efter Kristallnatten 1938 kom bara ett litet fåtal till Norden. Däremot togs danska och norska judiska barn emot i Sverige utan större problem under kriget. Flyktingpolitiken hade då blivit generösare, men dessa judiska barn var också nordiska barn. Tyska barn som kom till Danmark i krigets slutskede sågs däremot som en fiende som Danmark nu ville distansera sig ifrån. De placerades i läger och fick minsta möjliga hjälp. 5
6 Under första delen av århundradet var krigs- och flyktingbarn en grupp utan formella rättigheter, idag ser det annorlunda ut. De internationella konventionerna liksom inrättandet av Barnombudsmän har haft betydelse inte bara för inhemska barns situation utan också för krigs- och flyktingbarn, även om det också finns mycket mer att göra. AVSLUTNING Den här undersökningen av nordisk välfärdspolitik riktad mot barn visar att mycket är gemensamt. Det har i många fall funnits en önskan om likhet man har samarbetat, inspirerats av varandra och ibland direkt övertagit från varandra. Men det finns också skillnader som visar att synen på barns behov och på statens ansvar kan skilja sig åt, beroende på olika förutsättningar och traditioner Vår studie sträcker sig över hundra år. Det historiska perspektivet innebär inte bara att se bakåt, det ger också kunskap om vår samtid och om framtiden. Samtiden påverkas av beslut som ibland fattats långt tillbaka och på samma sätt kommer de beslut som vi fattar idag att påverka framtiden. Det är därför viktigt att ta lärdom av tidigare erfarenheter och kritiskt granska de idéer och ställningstaganden som ligger till grund för dagens beslut. Kanske är det särskilt viktigt inom den sociala barna- och ungdomsvården där beslut får livsavgörande konsekvenser för många barn. Kontaktuppgifter Cecilia Lindgren Inst. för Tema, tema Barn Linköpings universitet, campus Valla LINKÖPING cecilia.lindgren@liu.se Ingrid Söderlind Institutet för Framtidsstudier Box Stockholm ingrid.soderlind@iffs.se även Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Campus Norrköping, Linköpings universitet Norrköping ingrid.soderlind@liu.se 6
INTRESSEPOLITISKT PROGRAM
INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är
Läs merSamhällets Styvbarns kunskapsbank
Samhällets Styvbarns kunskapsbank 1924 års barnavårdslag (SFS 1924:361) Denna barnavårdslag antogs av riksdagen 1924. Den gällde från 1 januari 1926 och upphörde den 1 januari 1961, då den efterträddes
Läs merVi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt
Läs merDen eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -
Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin
Läs merNär Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare
När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för
Läs merSFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01
Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-
Läs merBarn och unga deras roll och betydelse förr och nu. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013
Barn och unga deras roll och betydelse förr och nu Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merHar du varit i fosterhem eller på barnhem och söker din historia? Örebro Stadsarkiv
Har du varit i fosterhem eller på barnhem och söker din historia? Örebro Stadsarkiv Alla har vi minnen av vår barndom. Om man minns den som lycklig eller olycklig är högst personligt. Många människor har
Läs merBarnafödandets upp- och nedgångar
9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten
Läs mer24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013)
This document was reproduced from http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24{html}=sfst_lst&%24{oohtml}=sfst_dok&%24{snhtml}=sfst_err&% 24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August
Läs merRubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.
Source: http://tinyurl.com/c93pkcw Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 1950:382
Läs merNordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk
Läs merSverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.
090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda
Läs merPage 1 of fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.
Page 1 of 8 SFS nr: 1950:382 Departement/ myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap Utfärdad: 1950-06-22 Författningen har upphävts genom: SFS 2001:82 Ändring införd:
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd
Läs merOrkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning
Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning ORKLA MATBAROMETER Orkla är en av de största aktörerna på den nordiska livsmedelsmarknaden och har därmed ett ansvar för att bidra till ökad folkhälsa,
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,
Läs merSmå barn har stort behov av omsorg
Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola
Läs merAssisterad befruktning etiska aspekter
Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merSvensk författningssamling 2001:82
Document created from: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag-200182-omsvenskt-medbo_sfs-2001-82/?bet=2001:82 (accessed 02.01.15) Svensk författningssamling 2001:82
Läs merRóisín Ryan-Flood. KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna
Róisín Ryan-Flood KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna ploppar upp som svampar ur marken och att alla lesbiska kvinnor runt omkring mig skaffar barn. I Róisín Ryan-Floods
Läs merDOM Meddelad i Jönköping
DOM 2018-05-30 Meddelad i Jönköping Sida 1 KLAGANDE Skatteverket MOTPART 1. A 2. B Ombud: K Juristfirman K ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 15 februari 2017 i mål nr 2940-16
Läs merModerniseringens kris
Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle
Läs merAnmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun
BESLUT inspektionenforvårdochomsorg Avdelning sydöst Cecilia Lobos Cecilia.Lobosgivo.se 2013-09-04 Dnr 8.1.2-30137/20131(5) Motala kommun Socialnämnden 591 86 Motala Ärendet Anmälan enligt lex Sarah enligt
Läs merF rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext
F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext Kristina Engwall & Helerppéterson '.r Serie framtider INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER DIALOGOS FÖRLAG Innehåll 1. Barnfri i ett barnvänligt samhälle
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merBARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN?
BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM 14.4.2004 VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN? Justitieombudsmannens syn på främjandet av barns rättigheter
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merLag (1993:335) om Barnombudsman
Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda
Läs merTeckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd
Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan
Läs merDe nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte
De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska
Läs merBarns vardag i det senmoderna samhället
Barns vardag i det senmoderna samhället Margareta Bäck-Wiklund och Tommy Lundström (red) Natur och Kultur Innehåll Om författarna 11 Förord 13 Inledning 15 Margareta Bäck-Wiklund och Tommy Lundström Uppväxtvillkor
Läs merBarns strategier och ekonomisk utsatthet
Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg
Läs merUNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
Läs merNordisk funktionshinderpolitik. Kurs på rätt arbete och samarbete
Nordisk funktionshinderpolitik Kurs på rätt arbete och samarbete Aktivera resurser seminarium, Tammerfors 9.6.2015 1 Nordisk funktionshinderpolitik Funktionshinderpolitiska strategier medel för att säkra
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merSpädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet
Spädbarn igår idag i morgon Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet Spädbarn igår Sverige på 16-1800 talet Sjukdom, försummelse, okunskap och fattigdom
Läs merENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
Läs merArbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016
Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande
Läs merAnsökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn
Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn Obs! Det finns flera sätt att bli svensk medborgare. Testa vilket som passar dig bäst i Medborgarskapsguiden på www.migrationsverket.se På webbplatsen
Läs merRemissvar Remiss nya regler om faderskap och föräldraskap, Dnr Ju2018/04106/L2 (SOU:68)
Remissvar Remiss nya regler om faderskap och föräldraskap, (SOU:68) Stiftelsen Allmänna Barnhuset tillstyrker de förslag som remissen nya regler om faderskap och föräldraskap innehåller. Betänkandet är
Läs merKultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merKommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004.
Kommittédirektiv Översyn av föräldraförsäkringen Dir. 2004:44 Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av reglerna
Läs merBarnen i befolkningen
17 Barnen i befolkningen Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0 17 år (22 procent). Som en följd av bl.a. låga födelsetal under en stor del av 1990 talet kommer den andelen att minska
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs merVad säger Smer om assisterad befruktning?
Vad säger Smer om assisterad befruktning? Kjell Asplund Ordförande Statens medicinsk- etiska råd (Smer) Familjecentralernas rikskonferens Östersund maj 2014 Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende
Läs merInformation. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst
Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Om du har varit omhändertagen för samhällsvård och blivit utsatt
Läs merDe svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse
VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden
Läs merFinland under 1950 talet.
Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred
Läs merSwisha valfritt belopp till och ange SKOLMAT
Foto: UNFPA/Linsey Addrio/VII Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange SKOLMAT SKOLMAT EN UTSTÄLLNING OM HUR SKOLMAT FÅR BARN TILL SKOLAN Utbildning är en mänsklig rättighet. I dag börjar 9 av 10 barn
Läs merResultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete
Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merVi vet att vi kan satsa fullt, de är våra nu.
Institutionen för socialt arbete Vi vet att vi kan satsa fullt, de är våra nu. En kvalitativ studie av familjehems upplevelser av vårdnadsöverflyttning Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Veronica
Läs merBESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010.
Tillsyn, Region syd, Sektion 4 BESLUT 1(6) 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 Vuxennämnden i Landskrona Stadshuset 261 80 Landskrona ÄRENDET Tillsyn enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) av handläggning
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som
Läs merInvandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund
32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen
Läs merEn presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
Läs merStockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius
1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna
Läs merPOLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Läs merHär följer en kortfattad information om hur du söker efter uppgifter. Kommunstyrelseförvaltningen. Datum Dok nr Sida 2014-06-04 39647 1 (5)
Datum Dok nr Sida 2014-06-04 39647 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Kommunarkivet Har du varit placerad på fosterhem eller barnhem och söker din historia? Ett antal människor har blivit omhändertagna
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merSOS Barnbyar Mongoliet. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Mongoliet Landinfo 2017 Om Mongoliet Mongoliet är ett land med berg, öken och grästäckt böljande stäpp. Hårt klimat och långa avstånd gör landet sårbart för naturkatastrofer, svåra vintrar
Läs merTema: varje BARNS RÄTT TILL trygghet och omvårdnad. Min
Tema: varje BARNS RÄTT TILL trygghet och omvårdnad Min FAMILJ Min familj Alla barn har rätt till omvårdnad och skydd av en eller flera vuxna. I den här övningen får barnen visa att en familj kan se ut
Läs merYttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,
Läs merBarnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården
Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården Forskningsprojektet En politik för barns bästa? Målkonflikter i socialtjänstens arbete med utsatta barn Maria Heimer, Elisabet
Läs merNorden blir kristet långsamt
Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som
Läs merHar du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?
Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp
Läs merBarn vars föräldrar avlidit
Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade
Läs merFAMILJERÄTT- BARN OCH FÖRÄLDRAR. Daniel Nordström
FAMILJERÄTT- BARN OCH FÖRÄLDRAR Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Barnkonventionen Föräldrabalken Faderskap Namn för barn Vårdnadshavare Vårdnad vid äktenskapsförhållande Vårdnads
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merVi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 18-tal et och kraftiga svängningar under 19-talet. I dag beräk nas kvinnor i genomsnitt
Läs merDIANA NYMAN En romsk eldsjäl Redan som barn fick romen Diana Nyman uppleva utanförskap till följd av diskriminering. Som medlem för Göteborgs romska råd gör hon sitt yttersta för att historien inte skall
Läs merFörklaranderapport. 1. Inledning
Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera
Läs merSamhällets Styvbarns kunskapsbank
Samhällets Styvbarns kunskapsbank Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980? (Socialstyrelsens rapport, mars 2006) Den 8 december 2005 gav dåvarande socialminister
Läs merBESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-06-19 Dnr 1510-2012 Sid 1 (6) Myndighetsnämnden i Färgelanda kommun får viss kritik för handläggningen av en s.k. barnavårdsutredning. Även fråga om
Läs merMauno Koivistoseminarium. Helsingfors
Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen
Läs merATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR
ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden
Läs merStatens ansvar för de adopterade
2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen
Läs merBrobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden
Brobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden Kristin Marklund Anna Gärdegård 4 okt 2018 IntegrationNorden.org Lärande exempel Forskning Nordiska möten 3 Enligt FN:s flyktingorgan
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs mer3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande
Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merBESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson
BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare
Läs merBosättningsanknytningar i gränsöverskridande familj erättsförhällanden
Bosättningsanknytningar i gränsöverskridande familj erättsförhällanden En internationellt privat- och processrättslig Studie Kristina Örtenhed IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning Förord 5 Förkortningar
Läs merDet bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv
Det bästa ur två världar Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv Värmlands Arbetslivsforum har haft som mål att skapa bättre förutsättningar för balans mellan arbete och familjeliv. Projektet
Läs merRiksförbundet för Samhällets Styvbarn
Inledning Vi är många som för längre eller kortare tid har vistats på barnhem, fosterhem, familjehem eller liknande institution för samhällets barnavård. Bortåt 400 000 människor har den erfarenheten.
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merSamhällets Styvbarns kunskapsbank
Samhällets Styvbarns kunskapsbank Att vara fosterbarn gemensamma erfarenheter av 1900-talet Den 30 maj 2013 hölls en temakväll på Stockholms stadsarkiv i anslutning till utställningen Hitta hem. Utställningen
Läs merEUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR
EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader
Läs merSAGOR. Från tidernas begynnelse till idag
SAGOR Från tidernas begynnelse till idag SAKPELSEMYTER Sagor om ursprunget Handlar om hur människorna kom till jorden Kampen mellan ont och gott Muntliga berättelser Skrevs mer i Messopotamien för ca 6000
Läs mer"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Läs mer