Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Transkript

1 Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin Frih Anna Prestjan Marie Öhman Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - I Sverige vid sekelskiftet 1900 påbörjades flera processer som skulle leda till att åtgärder vidtogs för att främja såväl individers hälsa som nationens utveckling. Det handlade om att på olika sätt öka det allmänna hälsotillståndet i samhället. Människans kropp, dess förmågor och duglighet stod framför allt i fokus. Genom en rad reglerande tekniker blev individers kroppar föremål för korrigering; en styrning i riktning mot specifika kroppsliga diskursiva normer. De varierande former av åtgärdsprogram som vidtogs, resulterade bl.a. i olika gränsdragningsprocesser mellan det normala och onormala (friska och sjuka). Människors kroppar diskuterades och definierades i syfte att få till stånd en eftersträvansvärd kropp. Projektets övergripande syften är: - att studera gränsdragningar på olika samhälleliga nivåer mellan normala och onormala kroppar. Hur har dessa definierats och förändrats under välfärdsstatens framväxt? - att studera de normala och eftersträvansvärda kropparna i relation till samtidens skönhetsideal (vackra kroppar). Har den friska (normala) kroppen kallats vacker, eller har den sjuka (onormala) kroppen varit eftersträvansvärd? Tidsperioden rymmer en utvecklingsfas i samhället där biologiska/fysiologiska/medicinska förklaringsmodeller på individens kroppslighet stått i förgrunden, till en mer omfattande helhetssyn på individens utveckling. Med hjälp av en diskursanalytisk ansats blir det möjligt att studera gränsdragningsprocesser och synliggöra det som exkluderas och inkluderas, och därmed urskilja gränserna för det kroppsligt normala och eftersträvansvärda. Det innebär i detta sammanhang att synen på kropp och dess förändring kan ses som ett resultat av gränsdragningsprocesserna. Delstudie 1 Anna-Karin Frih Det (o)normala barnet om gränsdragningar mellan friskt och sjukt, hälsosamt och ohälsosamt hos barn i de svenska barnavårdscentralernas journaler och statistik under 1930, 1950 och talen. Den svenska offentliga barnhälsovårdens historia kan spåras tillbaka till 1700-talet men det var vid sekelskiftet 1900 som barns hälsa och vällevnad verkligen började uppmärksammas. Kring denna tid växte diskussionen om det normala barnet och resultatet blev en rad statliga åtgärder för att öka barns och i slutändan nationens hälsotillstånd. Hälsovårdsarbetet tog sig form ibland annat råd och hjälp till mödrar och den s.k. Mjölkdroppeverksamheten startades i Sverige efter engelsk förebild. Under 1930-talet hade den förebyggande barnhälsovården bl.a. lett till att spädbarnsdödligheten sjunkit betydligt men samtidigt levde många barn fattigt och ohälsosamt. Ohälsan tillsammans med oron för den låga nativiteten, ledde fram till att flera

2 familjepolitiska reformer drevs igenom. Ett resultat blev beslutet om statsbidrag till barnhälsovården 1937 och de första barnavårdscentralerna (bvc) som startades ett år senare. Det var inte bara de sjuka barnen som intresserade läkarna och staten. Intresset riktades mot alla barn som skulle observeras, undersökas, mätas och vägas. I slutet av 1930-talet kontrollerades ungefär femton procent av alla spädbarn. Tjugo år senare hade verksamheten expanderat så pass att antalet var nästan nittio procent. Uppgifter om barnen fördes in i speciella journaler som också innehöll tabeller och tillväxtkurvor. Under hela tiden pågick en diskussion om vad som var normalt och onormalt men också om hur avvikelser skulle hanteras och förklaras. Min avsikt är att studera hur gränsen mellan det normala och onormala definierades och förändrades under uppbyggnaden av det svenska välfärdssamhället under perioden till 1970-talet. Hur förväntades ett barn se ut, vad skulle det kunna och hur fick det inte vara under respektive 1970-talet? Vad rymdes inom det normala? Tidsperioden rymmer den intressanta utvecklingen från en begynnande barnhälsovård i en tid då biologiska förklaringar av barnet dominerade till en tid då det sociala livet stod i förgrunden och systemet var välutvecklat och omfattade alla svenska barn. Delstudie 2 Marie Öhman Gränsdragningar mellan normala och onormala (friska och sjuka) kroppar i skolämnet idrott och hälsa från 1930-talet fram till idag Syftet med projektet är att studera hur gränsen mellan normala och onormala kroppar har definierats och förändrats i skolämnet idrott och hälsa från 1930 talet fram till idag. Skolämnet idrott och hälsa kan sägas utgöra en del av den folkhälsodebatt som pågått parallellt med välfärdsstatens framväxt, framför allt vad gäller handlingar som avser att stärka kropp och hälsa. För att få till stånd önskvärda kroppshandlingar har skolan vidtagit en rad olika åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är bl.a. hållningsgymnastik, fotgymnastik och olika former av specialgymnastik. I det här avseendet kan skolan ses som en normaliserande instans som innefattar tekniker som klassificerar och reglerar det normala. Andra exempel är de betygskriterier som anger vad som krävs av eleven för att få godkänt i ämnet. Skolämnet idrott och hälsa erbjuder därför goda möjligheter att studera såväl gränsdragningar mellan normala och onormala kroppar som förändringar av kroppslig normalitet över tid. Övergripande frågeställningar: - På vilka sätt har den kroppsliga normaliteten förändrats över tid i skolämnet idrott och hälsa? - Hur definieras de kroppar som behövdes/behövs åtgärdas i olika former av specialgymnastik? - Hur definieras de kroppar som ansågs/anses godkända respektive underkända i ämnet? Det empiriska materialet består av olika styr- och policydokument vad gäller dels rekommendationer för vilka elever som bör erbjudas olika former av specialgymnastik, och dels kriterier för vad som krävs av eleven för att få betyget godkänt i ämnet.

3 Delstudie 3 Anna Prestjan Bilder av kroppen - hur kroppens avbildningar kan ge kunskap om samband mellan medicinsk och kulturell idealbildning. I vissa sammanhang ges media skulden för den självbild hos unga människor som ger upphov till kroppsfixering, ätstörningar och andra typer av försök att förändra det yttre. Hur kroppen ser ut har ofta kopplats till föreställningar om hälsa och sjukdom, och i förlängningen till gott och ont, bra och dåligt. Genom vissa delstudier vill jag undersöka sambanden mellan den avbildade kroppen och den eftersträvansvärda kroppen i syfte att se hur förhållandena mellan den medicinska och den kulturella idealbildningen tar sig uttryck under perioden c a 1880 till c a Undersökningen ska handla om hur skönhetsideal har kopplats till de fysiska och psykiska funktionerna och om hur det estetiska har kopplats till det funktionella. Särskilt intressant är förändringar i detta förhållande. Har den friska kroppen kallats vacker i en tid, medan det i en annan tid är den vackra kroppen som kallats frisk? Eller har till och med den sjuka kroppen varit eftersträvansvärd? I delstudierna är bildanalys en viktig beståndsdel, men också debatter i medicinska och populärmedicinska tidskrifter samt till exempel veckopressens hälso- och skönhetsrådgivning. Jag föreslår att undersökningen genomförs genom tre delstudier: - Det medicinska fotografiet c a Det medicinska fotografiet som skapare och förmedlare av föreställningar kring den eftersträvansvärda kroppen. Hur skapas samband mellan sjukt-fult och friskt-vackert? - Den naturliga kroppen tal Hur kroppsidealet framställs i de tidskrifter kring frisksport och naturism som gjorde sitt intåg runt talet. - För betraktarens öga 1960-tal? Hur den estetiska och eftersträvansvärda kroppen presenteras i och med modefotografiets intåg och hur föreställningar om hälsa står i relation till detta. Referenser: (ofullständig) Baggens, Christina, Barns och föräldrars möte med sjuksköterskan i barnhälsovården. Linköping Hörnfeldt, Helena, Konstruktionen av det normala barnet : en intervjustudie med BVCsjuksköterskor och föräldrar i södra Stockholm. Stockholm Ohrlander, Kajsa, I barnens och nationens intresse. Socialliberal reformpolitik Stockholm 1992.