Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -"

Transkript

1 Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin Frih Anna Prestjan Marie Öhman Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - I Sverige vid sekelskiftet 1900 påbörjades flera processer som skulle leda till att åtgärder vidtogs för att främja såväl individers hälsa som nationens utveckling. Det handlade om att på olika sätt öka det allmänna hälsotillståndet i samhället. Människans kropp, dess förmågor och duglighet stod framför allt i fokus. Genom en rad reglerande tekniker blev individers kroppar föremål för korrigering; en styrning i riktning mot specifika kroppsliga diskursiva normer. De varierande former av åtgärdsprogram som vidtogs, resulterade bl.a. i olika gränsdragningsprocesser mellan det normala och onormala (friska och sjuka). Människors kroppar diskuterades och definierades i syfte att få till stånd en eftersträvansvärd kropp. Projektets övergripande syften är: - att studera gränsdragningar på olika samhälleliga nivåer mellan normala och onormala kroppar. Hur har dessa definierats och förändrats under välfärdsstatens framväxt? - att studera de normala och eftersträvansvärda kropparna i relation till samtidens skönhetsideal (vackra kroppar). Har den friska (normala) kroppen kallats vacker, eller har den sjuka (onormala) kroppen varit eftersträvansvärd? Tidsperioden rymmer en utvecklingsfas i samhället där biologiska/fysiologiska/medicinska förklaringsmodeller på individens kroppslighet stått i förgrunden, till en mer omfattande helhetssyn på individens utveckling. Med hjälp av en diskursanalytisk ansats blir det möjligt att studera gränsdragningsprocesser och synliggöra det som exkluderas och inkluderas, och därmed urskilja gränserna för det kroppsligt normala och eftersträvansvärda. Det innebär i detta sammanhang att synen på kropp och dess förändring kan ses som ett resultat av gränsdragningsprocesserna. Delstudie 1 Anna-Karin Frih Det (o)normala barnet om gränsdragningar mellan friskt och sjukt, hälsosamt och ohälsosamt hos barn i de svenska barnavårdscentralernas journaler och statistik under 1930, 1950 och talen. Den svenska offentliga barnhälsovårdens historia kan spåras tillbaka till 1700-talet men det var vid sekelskiftet 1900 som barns hälsa och vällevnad verkligen började uppmärksammas. Kring denna tid växte diskussionen om det normala barnet och resultatet blev en rad statliga åtgärder för att öka barns och i slutändan nationens hälsotillstånd. Hälsovårdsarbetet tog sig form ibland annat råd och hjälp till mödrar och den s.k. Mjölkdroppeverksamheten startades i Sverige efter engelsk förebild. Under 1930-talet hade den förebyggande barnhälsovården bl.a. lett till att spädbarnsdödligheten sjunkit betydligt men samtidigt levde många barn fattigt och ohälsosamt. Ohälsan tillsammans med oron för den låga nativiteten, ledde fram till att flera

2 familjepolitiska reformer drevs igenom. Ett resultat blev beslutet om statsbidrag till barnhälsovården 1937 och de första barnavårdscentralerna (bvc) som startades ett år senare. Det var inte bara de sjuka barnen som intresserade läkarna och staten. Intresset riktades mot alla barn som skulle observeras, undersökas, mätas och vägas. I slutet av 1930-talet kontrollerades ungefär femton procent av alla spädbarn. Tjugo år senare hade verksamheten expanderat så pass att antalet var nästan nittio procent. Uppgifter om barnen fördes in i speciella journaler som också innehöll tabeller och tillväxtkurvor. Under hela tiden pågick en diskussion om vad som var normalt och onormalt men också om hur avvikelser skulle hanteras och förklaras. Min avsikt är att studera hur gränsen mellan det normala och onormala definierades och förändrades under uppbyggnaden av det svenska välfärdssamhället under perioden till 1970-talet. Hur förväntades ett barn se ut, vad skulle det kunna och hur fick det inte vara under respektive 1970-talet? Vad rymdes inom det normala? Tidsperioden rymmer den intressanta utvecklingen från en begynnande barnhälsovård i en tid då biologiska förklaringar av barnet dominerade till en tid då det sociala livet stod i förgrunden och systemet var välutvecklat och omfattade alla svenska barn. Delstudie 2 Marie Öhman Gränsdragningar mellan normala och onormala (friska och sjuka) kroppar i skolämnet idrott och hälsa från 1930-talet fram till idag Syftet med projektet är att studera hur gränsen mellan normala och onormala kroppar har definierats och förändrats i skolämnet idrott och hälsa från 1930 talet fram till idag. Skolämnet idrott och hälsa kan sägas utgöra en del av den folkhälsodebatt som pågått parallellt med välfärdsstatens framväxt, framför allt vad gäller handlingar som avser att stärka kropp och hälsa. För att få till stånd önskvärda kroppshandlingar har skolan vidtagit en rad olika åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är bl.a. hållningsgymnastik, fotgymnastik och olika former av specialgymnastik. I det här avseendet kan skolan ses som en normaliserande instans som innefattar tekniker som klassificerar och reglerar det normala. Andra exempel är de betygskriterier som anger vad som krävs av eleven för att få godkänt i ämnet. Skolämnet idrott och hälsa erbjuder därför goda möjligheter att studera såväl gränsdragningar mellan normala och onormala kroppar som förändringar av kroppslig normalitet över tid. Övergripande frågeställningar: - På vilka sätt har den kroppsliga normaliteten förändrats över tid i skolämnet idrott och hälsa? - Hur definieras de kroppar som behövdes/behövs åtgärdas i olika former av specialgymnastik? - Hur definieras de kroppar som ansågs/anses godkända respektive underkända i ämnet? Det empiriska materialet består av olika styr- och policydokument vad gäller dels rekommendationer för vilka elever som bör erbjudas olika former av specialgymnastik, och dels kriterier för vad som krävs av eleven för att få betyget godkänt i ämnet.

3 Delstudie 3 Anna Prestjan Bilder av kroppen - hur kroppens avbildningar kan ge kunskap om samband mellan medicinsk och kulturell idealbildning. I vissa sammanhang ges media skulden för den självbild hos unga människor som ger upphov till kroppsfixering, ätstörningar och andra typer av försök att förändra det yttre. Hur kroppen ser ut har ofta kopplats till föreställningar om hälsa och sjukdom, och i förlängningen till gott och ont, bra och dåligt. Genom vissa delstudier vill jag undersöka sambanden mellan den avbildade kroppen och den eftersträvansvärda kroppen i syfte att se hur förhållandena mellan den medicinska och den kulturella idealbildningen tar sig uttryck under perioden c a 1880 till c a Undersökningen ska handla om hur skönhetsideal har kopplats till de fysiska och psykiska funktionerna och om hur det estetiska har kopplats till det funktionella. Särskilt intressant är förändringar i detta förhållande. Har den friska kroppen kallats vacker i en tid, medan det i en annan tid är den vackra kroppen som kallats frisk? Eller har till och med den sjuka kroppen varit eftersträvansvärd? I delstudierna är bildanalys en viktig beståndsdel, men också debatter i medicinska och populärmedicinska tidskrifter samt till exempel veckopressens hälso- och skönhetsrådgivning. Jag föreslår att undersökningen genomförs genom tre delstudier: - Det medicinska fotografiet c a Det medicinska fotografiet som skapare och förmedlare av föreställningar kring den eftersträvansvärda kroppen. Hur skapas samband mellan sjukt-fult och friskt-vackert? - Den naturliga kroppen tal Hur kroppsidealet framställs i de tidskrifter kring frisksport och naturism som gjorde sitt intåg runt talet. - För betraktarens öga 1960-tal? Hur den estetiska och eftersträvansvärda kroppen presenteras i och med modefotografiets intåg och hur föreställningar om hälsa står i relation till detta. Referenser: (ofullständig) Baggens, Christina, Barns och föräldrars möte med sjuksköterskan i barnhälsovården. Linköping Hörnfeldt, Helena, Konstruktionen av det normala barnet : en intervjustudie med BVCsjuksköterskor och föräldrar i södra Stockholm. Stockholm Ohrlander, Kajsa, I barnens och nationens intresse. Socialliberal reformpolitik Stockholm 1992.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa 2 Titel Förord Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre. Det är en positiv utveckling som visar att satsningar

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten Med stöd av Europeiska kommissionen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Doktorsavhandling i pedagogik 2004

Doktorsavhandling i pedagogik 2004 2003 Doktorsavhandling i pedagogik 2004 MALMÖ STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES No. 10 CHARLOTTE TULLGREN DEN VÄLREGLERADE FRIHETEN Att konstruera det lekande barnet MALMÖ HÖGSKOLA LÄRARUTBILDNINGEN Charlotte

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Mötas av hinder. en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.

Mötas av hinder. en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Mötas av hinder en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning Rapport 2014:2 Författare: Kristina Engwall DO:s ärende LED 2012/236 Rapport 2014:2

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Barnet i den sociala barnavården

Barnet i den sociala barnavården Barnet i den sociala barnavården Gunvor Andersson Karin Aronsson Sven Hessle Anna Hollander Tommy Lundström Centrum för utvärdering av socialt arbete Liber Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i

Läs mer

När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa

När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa Förord Detta är redovisningen av vårt uppdrag att kartlägga hur unga med självupplevd

Läs mer

BARN SOM FAR ILLA. Socialhögskolan Magisterutbildningen i Socialt Arbete Vårterminen 2005. Författare: Nina Åkerlund Handledare: Karin Lundén

BARN SOM FAR ILLA. Socialhögskolan Magisterutbildningen i Socialt Arbete Vårterminen 2005. Författare: Nina Åkerlund Handledare: Karin Lundén Socialhögskolan Magisterutbildningen i Socialt Arbete Vårterminen 2005 BARN SOM FAR ILLA HUR BVC-SJUKSKÖTERSKOR DEFINIERAR BEGREPPET BARN SOM FAR ILLA SAMT HUR DE FÖRHÅLLER SIG TILL ANMÄLNINGSSKYLDIGHETEN

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14 Diarienummer 40-2009:2037 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz Kvalitetsgranskning

Läs mer

DEMENSSJUKDOM. Vård av personer med. vad vet vi idag?

DEMENSSJUKDOM. Vård av personer med. vad vet vi idag? PER MAGNUS PERSSON/JOHNÉR Den här skriften vänder sig till personal och beslutsfattare med ansvar för demensvård i kommunerna. Den bygger på slutsatserna i en SBUrapport om demenssjukdomar. Syftet med

Läs mer

Design for all ett perspektiv på inkluderingsbegreppet

Design for all ett perspektiv på inkluderingsbegreppet Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Design for all ett perspektiv på inkluderingsbegreppet Design for all - A perspective on the concept of

Läs mer

Att ha någon som bryr sig

Att ha någon som bryr sig FoU-rapport 2014:1 PUFF-enheten Vård- och omsorgskontoret Att ha någon som bryr sig En studie av framgångsfaktorer i arbetet för en ökad skolnärvaro Elin Lundin Sammanfattning Syftet med denna deskriptiva

Läs mer

Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer

Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer Ida Ekman C-uppsats i psykologi, HT 2008 Handledare: Lena Almqvist Examinator:

Läs mer

Det behövs en synvända! Stödet till barn och elever som riskerar att inte nå målen

Det behövs en synvända! Stödet till barn och elever som riskerar att inte nå målen Det behövs en synvända! Stödet till barn och elever som riskerar att inte nå målen Författare: Martin Westin, Jonatan Block, Eva Andersson, 2006. Tryck: 08-Tryck Tryckt med vegetabiliska färger på Dito

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Nya verktyg för föräldrar

Nya verktyg för föräldrar Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg (redaktör) statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg

Läs mer

Vem vill veta vad för att välja?

Vem vill veta vad för att välja? Rapport 2014:1 Vem vill veta vad för att välja? Om vilken information olika grupper av personer vill ha för att välja vårdcentral Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten

Läs mer

Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet

Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet En utmaning för välfärdssystemet Elisabeth Olin Bibbi Ringsby Jansson Rapport 1:2009 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport

Läs mer

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker På fritids tänker man inte på att man lär sig saker Lärande på fritidshem Ingrid Bardon D-uppsats Pedagogik Höstterminen 2008 Handledare Ann Ludvigsson Examinator Christina Chaib HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE

Läs mer

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd 11 Förord Föräldrar är de viktigaste personerna

Läs mer

Föräldrars röster hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem

Föräldrars röster hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem Föräldrars röster hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem Brukare och forskare samverkar Ingrid Höjer STIFTELSEN SKRIFTSERIE Allmänna Barnhuset 2007:2 Barnhuset Föräldrars röster hur är det att

Läs mer

Ensam i sin profession i skolans värld

Ensam i sin profession i skolans värld Thesis for licentiate degree 2008 Ensam i sin profession i skolans värld skolsköterskans upplevelser av förutsättningar att utöva och utveckla yrket Siv Morberg Ensam i sin profession i skolans värld skolsköterskans

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

KONSTRUKTIV NORMKRITIK. En rapport om normkritik i Europeiska socialfondens projekt

KONSTRUKTIV NORMKRITIK. En rapport om normkritik i Europeiska socialfondens projekt KONSTRUKTIV NORMKRITIK En rapport om normkritik i Europeiska socialfondens projekt NÅGRA ORD OM TEMA LIKABEHANDLING Tema Likabehandling är en av Europeiska socialfondens fem nationella temagrupper, som

Läs mer

YRKESKRAV. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet: www.projektcarpe.

YRKESKRAV. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet: www.projektcarpe. YRKESKRAV Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet: Stöd och service till personer med funktionsnedsättning www.projektcarpe.se 2 INLEDNING Verksamhetsområdet stöd och service till personer

Läs mer