Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet"

Transkript

1 Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet En utmaning för välfärdssystemet Elisabeth Olin Bibbi Ringsby Jansson Rapport 1:2009

2 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport vid FoU i Väst/GR ska: - vara relevant för praktiskt verksamma och politiker inom välfärdsområdet, - sätta studien i ett vidare sammanhang och vända sig till en bredare målgrupp än de som är direkt berörda, - vara utvecklingsorienterad, - anknyta till relevant forskning/kunskapsutveckling inom området, - innehålla en beskrivning av metod och tillvägagångssätt samt en genom arbetad analys, - vara tillgänglig, välstrukturerad och kännetecknas av god språkbehandling, - före publicering granskas av forskare och anställda inom Göteborgsregionens kommunal förbund och Västra Götalandsregionen. FoU i Väst/GR Första upplagan maj 2009 Layout: Infogruppen GR Omslagsbild: Ola Kjelbye Tryckeri: PR-Offset, Mölndal ISBN: FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post:

3 Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet en utmaning för välfärdssystemet Elisabeth Olin Bibbi Ringsby Jansson

4 Förord I chefsnätverken vid Göteborgsregionens kommunalförbund och i samrådsgruppen för FoU i Väst/GR har vi många gånger talat om att det finns unga människor med lindriga funktionshinder som inte vill ha daglig verksamhet. De känner sig kanske inte hemma med att bli identifierade som personer med funktionsnedsättningar och de riskerar att fara illa. En viktig fråga för oss i kommunerna är hur vi ska kunna skapa bättre förutsättningar för att stödja dessa personer. Denna verksamhetsnära fråga har bidragit till att den här FoU-rapporten skrivits. Min förhoppning är att rapporten ska användas av chefer, personal och förtroendevalda politiker inom olika delar av välfärdsområdet så att vi gemensamt kan bidra till att unga människor får den självklara möjligheten till arbete och sysselsättning. Eva Saletti Verksamhetschef funktionshinder Öckerö 4

5 Denna rapport utgör slutredovisning av forskningsprojektet Nya tider och förändrade stödformer för unga med funktionshinder, som pågått under åren Den skildrar olika välfärdsaktörers perspektiv och erfarenheter av att ge stöd till unga människor med funktionshinder som befinner sig i arbetslivets utmarker. I rapporten framkommer tydligt att det är en komplicerad uppgift, som karaktäriseras av komplexitet och motstridiga intressen, att få de unga delaktiga i samhälle och yrkesliv. Det har varit ett spännande och stimulerande projekt för oss som forskare och vår förhoppning är att rapporten kan inspirera till diskussioner inom olika verksamheter. Det är en stor utmaning för politiker, såväl som forskare och praktiker, att skapa förutsättningar, utveckla kunskap och visa på alternativa handlingsmöjligheter i syfte att öka möjligheterna för unga människor med funktionshinder att integreras i samhället. Men också att ta vara på de kreativa idéer och flexibla lösningar som finns i olika verksamheter, vilket vi ger flera exempel på i rapporten. Mycket återstår att göra och förhoppningsvis kan vår rapport utgöra ett bidrag i denna komplicerade process. Studien är genomförd vid FoU i Väst/GR i samarbete med och med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den har genomförts i dialog med yrkesföreträdare för arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänstens handikappomsorg, individ- och familjeomsorg samt gymnasieskola. För den vetenskapliga granskningen av vårt slutmanus står professor Anders Möller, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och tillika forskningschef på Bräcke Diakoni och fil.dr Per-Åke Karlsson, vetenskaplig ledare vid FoU Sjuhärad-Välfärd. Yvonne Andersson, planeringsledare inom handikappomsorgen i Göteborgs Stad samt Christan Linde och Linda Weichselbraun från Inre rum, har granskat vår rapport utifrån ett verksamhets- och brukarperspektiv. Vi är mycket tacksamma för er noggranna genomläsning och kreativa och konstruktiva kritik. Stort tack till alla som bidragit till den här studien och rapporten! Och med hopp om givande läsning! Elisabeth Olin Bibbi Ringsby Jansson 5

6 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning Inledning Unga med funktionshinder en utsatt grupp Syfte och frågeställningar Två bilder av ungas möte med välfärdssystemet Kort om rapporten Några utblickar mot tidigare forskning Välfärdsorganisationernas förändring nya relationer mellan välfärdsaktörerna och deras klienter Bedömning om rätt till stöd en komplicerad process Ung och funktionshindrad i möte med arbetslivet Möjligheter och svårigheter i stödet till unga med funktionshinder Daglig verksamhet som alternativ till arbete eller som ett steg mot arbete Metod och genomförande Planering och förankring av studien Referensgruppens funktion och betydelse Konstruktion av vinjetter Pilotstudie Etiska överväganden

7 Fokusgrupper steg för steg Arbetsprocessen i fokusgrupperna Moderatorns och observatörens roll och funktion Dokumentation Bearbetning och analys Hur beskrivs och förklaras de ungas situation och problem? Individrelaterade faktorer Diagnostiska förklaringsmodeller Fördelar och nackdelar med en diagnos Diffusa problem Miljörelaterade faktorer Problematiska familjeförhållanden En skola för vissa men inte för alla Samhällsrelaterade faktorer Ett hårdare samhällsklimat Måste alla ut i arbete? Summering De ungas möte med välfärdens organisationer strategier och handlingsvägar Ta avstånd från eller slingra sig ur klientrollen Undandragande Protestera mot stigmatisering Bjuda motmakt Ikläda sig rollen som klient Uppfylla rollen som välanpassad klient Ta över problembeskrivningen Att tvingas bita i det sura äpplet Summering Vägar till arbetslivet en kvalificeringsprocess med olika former av stöd Arbetsförmedlingens stödformer att kvalificera sig för arbetslivet Någon måste säga stopp Uppdrag som grindvakt Aktivitetsersättning en stödform för steget före Aktivitetsersättningens dubbla funktion Vi kan inte jobba med alla Störst hjälppotential kommer först

8 Daglig verksamhet ett mål i sig eller en språngbräda? Sista utposten? En svårsåld lösning som väg till arbete Summering Svårigheter i arbetet med att ge stöd till unga med funktionshinder Problem relaterat till de unga Problem relaterat till organisation och samhälle Summering Vad hjälper strategier för framgång Mot alla odds Engagemang som utmanar det invanda Att beröra och låta sig beröras Att vara utvald Att jämställa sig Platsens och tidens betydelse Att fiska på grumligt vatten ett sökande förhållningssätt Inte är det konstigt att man längtar bort Summering Avslutande reflektioner Problembilder av unga med funktionshinder kategoriseringar och konsekvenser Diagnos på gott och ont Kategoriseringar får konsekvenser Tre integrationsarenor med likartade mål men olikartade normalitetsförväntningar Kvalificering eller diskvalificering som krav för tillträde Inkluderande arenor och marginella rum Välfärdsaktörer i korseld Till sist Referenser Bilaga

9 Sammanfattning Rapporten handlar om några av välfärdssamhällets aktörer och deras möte med och insatser för unga personer med lindriga intellektuella, psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Det är en grupp unga som ofta befinner sig i en problematisk situation, inte minst när det gäller möjligheten att få arbete och i förhållande till de förändrade krav som gäller i arbetslivet. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur olika välfärdsaktörer, som företrädare för arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten och gymnasieskolan, beskriver och förklarar de ungas situation och svårigheter. Men också hur de ser på sin roll och sitt ansvar såväl som sina möjligheter och svårigheter att ge stöd till de unga, främst vad gäller sysselsättning och delaktighet i arbetsliv och samhälle. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Med utgångspunkt från konkreta och empiriskt grundade fall, så kallade vinjetter, har intervjuer genomföras i två fokusgrupper, tre gånger vardera. Fokusgrupperna har varit sammansatta av representanter från olika verksamhetsfält, som alla har bred erfarenhet av stöd och hjälpinsatser i förhållande till gruppen, som handläggare för aktivitetsersättning inom försäkringskassan, tjänstemän inom arbetsförmedlingen, handläggare av ekonomiskt bistånd, LSS-handläggare och andra nyckelpersoner inom skola och socialtjänst. Informanternas sätt att beskriva och förstå de ungas situation kan relateras till tre olika nivåer, som individuella problem eller egenskapsbrister hos 9

10 de unga, som familjerelaterade eller miljörelaterade faktorer, men också som faktorer som kan hänföras till strukturella och samhälleliga förhållanden. Det finns en tydlig tendens att problemen förläggs till individnivån, men också en ambivalens som kommer till uttryck i välfärdsaktörernas tveksamhet inför förenklade diagnostiska förklaringar som riskerar att fokusera problemen snarare än möjligheterna. Välfärdsaktörerna beskriver att de unga utvecklar olika strategier i mötet med organisationen, som att med olika medel försöka ta avstånd från, slingra sig ur eller bjuda motstånd mot klientrollen. Men det finns också de som accepterar rollen som klient, menar informanterna, och beskriver det som att de ungas strategi då är att uppträda på det sätt som de tror att välfärdsaktörerna förväntar sig. Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten erbjuder olika former av stöd och hjälp till unga personer med funktionshinder på deras väg ut i arbetslivet. De tre organisationerna syftar alla till att skapa betingelser för de ungas integration på arbetsmarknaden och i samhällslivet, däremot har de olika krav och rutiner för att reglera vem som ges tillgång till de begränsade resurser som erbjuds. De tre organisationerna skiljer sig också åt vad gäller vilken typ av normalitetsförväntningar som är knutna till respektive organisation, men också sett till förhållandet mellan organisationen och det omgivande samhället. Svårigheterna med att ge hjälp till de unga beskriver informanterna dels i termer av den speciella problematik som de unga är bärare av och dels i problem som kan relateras till den organisation som välfärdsaktörerna har att verka inom. Långa väntetider för utredning, oflexibla försörjningssystem och brist på resurser skapar hinder och svårigheter. Men i informanternas berättelser finns också uttryck för framgångsstrategier och alternativa handlingsmöjligheter, som präglas av stort engagemang, personlig involvering och en särskild känsla av ansvar. De situationer där man tycker sig verkligen ha kunnat var till hjälp för de unga karaktäriseras av kreativa lösningar och okonventionella arbetsmetoder, med insatser som ofta, i alla fall delvis, faller utanför det direkta ansvar yrkesaktörerna har inom ramen för sin formella yrkesroll. Det handlar om att låta sig beröras av de ungas situation, att utmana beprövad erfarenhet och söka nya lösningar, såväl som att använda tid och plats som en möjlighet att möta och få kunskap om de unga på ett nytt sätt. 10

11 1. Inledning Det förfaller som om det finns grupper av unga som, trots omfattande hjälpbehov, inte efterfrågar samhällets stöd och hjälp eller där hjälpsystemen inte fungerar i förhållande till de unga. Hur den här gruppens livssituation ser ut och vilka de långsiktiga konsekvenserna av den här utvecklingen kommer att bli vet vi inte. Det finns väldigt begränsade kunskaper om hur hjälpsystemen och insatserna skulle vara utformade för att fungera i förhållande till de unga. (Citat från intervju med LSS- handläggare) Unga med funktionshinder en utsatt grupp Den här rapporten handlar om unga människor med lindriga intellektuella, psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionshinder 1, ibland i kombination med olika former av social problematik, och deras möte med välfärdssamhället. Av välfärdssamhällets aktörer beskrivs den här gruppen befinna sig i gränslandet mellan normalitet och avvikelse, de lever i flera sorters gemenskaper, där en del är erkända och andra inte. De unga befinner sig också i en annan form av gränsland, den mellan att vara ungdom och vuxen. Unga människors vuxenblivande är i dag en mer utdragen process än tidigare och deras livssituation och handlingsmönster 1. I rapporten används begreppet funktionshinder omväxlande med begreppet funktionsnedsättning, då det är de begrepp som i huvudsak används av informanterna. 11

12 har ändrats i takt med det moderna samhällets inriktning mot ökad flexibilitet och individualisering. Vuxenblivandet beskrivs ofta som en komplicerad och långdragen om ställnings period, där den unge söker sin tillhörighet utanför familjen när det gäller sociala relationer, arbete och boende (Ramström 1991, Raymore et al. 2001). Även om dagens ungdomar har större möjligheter än tidigare generationer att välja sin egen livsstil, medför ett allt tuffare samhällsklimat att skillnaderna i livsvillkor mellan olika grupper av ung domar ökar (Rantakeisu et al. 1996, Trondman & Bunar 2001, SoU 2003:92). En grupp som är speciellt utsatt är unga människor med olika typer av funktionshinder. Inte minst därför att deras vuxenblivande ofta beskrivs som mer komplicerat än andra ungdomars, eftersom förutsättningarna för att leva ett självständigt liv ter sig annorlunda. Det är under denna period som skillnaderna mellan deras och andra unga människors livssituation tydliggörs. Det medför ofta stora svårigheter för dem att etablera sig i samhället (Marshak et al 1999, Mitchell 1999, Morris 2001). Ett exempel på detta är att unga personer med funktionshinder har ännu större svårigheter än ickefunktions hindrade ungdomar att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Många får under mycket lång tid sin försörjning genom aktivitetsersättning, socialbidrag eller sjukskrivning (Socialstyrelsen 2006). Socialstyrelsen (2006) uppmärksammar i sin välfärdsrapport att långvarig arbetslöshet hos unga personer också får stora sociala konsekvenser, de riskerar att förlora en normal dygnsrytm, det sociala nätverket försvagas och de unga drabbas av ohälsa på kortare och längre sikt. Det tycks hos gruppen unga långvarigt arbetslösa också finnas en ökad risk för psykiatrisk sjuklighet och missbruk, som inte entydigt kan förklaras av gruppens sociala sammansättning. För unga med funktionshinder innebär detta dubbel risk för utsatthet, något som även får stor påverkan på andra centrala livsområden, såsom boende och sociala relationer (Rantakaisu, et al. 1996, Socialstyrelsen 2006). Avsikten med föreliggande studie är att spegla aktuella frågor inom området för unga med funktionshinder och de stödinsatser som samhället erbjuder för att skapa förutsättningar för ungas delaktighet i arbetsliv och samhälle. Syfte och frågeställningar Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur olika myndighetsföreträdare, inom försäkringskassa, arbetsförmedling, skola och socialtjänst, ser på sin roll och sina möjligheter såväl som svårigheter att ge stöd till den här gruppen unga, främst vad gäller sysselsättning och delaktighet i samhällslivet. 12

13 Ett ytterligare syfte är att skapa utrymme för erfarenhetsutbyte mellan dessa organisationer, samt att identifiera och beskriva framgångsfaktorer i arbetet med att ge stöd till unga med funktionshinder. Centrala frågeställningar är: Hur förstår och beskriver yrkesaktörerna de ungas situation/problem och hjälpbehov och hur ser de på sitt ansvar och sina möjligheter att, utifrån sin funktion, ge stöd till unga personer med funktionshinder? Vilka erfarenheter och föreställningar finns hos yrkesaktörerna om betingelser, svårigheter och möjligheter i arbetet med att ge stöd och hjälp till de unga? De grupper som står i fokus för studien utgörs av unga med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, neuropsykiatriska och/eller psykiska funktionshinder. Det är grupper av unga som inte påtagligt skiljer sig från andra, men som behöver stöd med delar av tillvaron. Madsen (2006) använder benämningen tröskelmänniskor för dem som lever ett dubbelliv, i gränslandet mellan olika sociala och kulturella områden. Det är en situation som är giltig för många unga med funktionshinder, speciellt för dem som har viss kapacitet att klara sig själva, men som ändå behöver stöd i vissa vardagssituationer. Man kan säga att de i stor utsträckning lever i ett gränsland, där tillhörighet och delaktighet är centrala frågor i deras liv. Så här uttrycker en av informanterna i studien denna gränsexistens: det är de här som har en fot lite grann inom arbetslivet, eller trodde att de hade det, och så har de inte det riktigt ändå De unga har erfarenheter av att hantera livsbetingelser i flera olika sociala sammanhang och har utvecklat strategier för en tillvaro på gränsen mellan det normala och det avvikande. Det är också en grupp unga vars situation gör att de ofta ramlar mellan stolarna, när olika myndigheter och organisationer definierar sin målgrupp, sitt ansvar och sina uppgifter. Studiens forskningsobjekt är alltså främst välfärdsaktörernas beskrivningar och definitioner av de ungas situation och problem, samt deras erfarenheter av den process det innebär att ge hjälp och stöd. Utgångspunkten kan formuleras som ett intresse för att få kunskap om, under vilka betingelser dessa fenomen eller grupper definieras som sociala problem och vilka föreställningar och erfarenheter som finns hos välfärdsaktörerna om vad som är till hjälp för de unga. 13

14 Två bilder av ungas möte med välfärdssystemet Studien tar sin utgångspunkt i välfärdsaktörernas bilder av händelser och möten med unga personer med funktionshinder. För att illustrera de ungas situation, men också de svårigheter och utmaningar som välfärdsaktörerna möter i sin yrkesvardag, ger vi två korta utdrag ur informanternas berättelser om upplevelser av svårigheter och möjligheter i mötet med unga funktionshindrade. Johan en kille som faller mellan stolarna Solveig, tjänsteman på försäkringskassan och aktivitetssamordnare, berättar om sitt möte med Johan, 23 år. Johan bor i egen lägenhet med boendestöd. Han slutade grundskolan med flera underkända betyg och påbörjade gymnasieskolans individuella program, men hoppade av efter ett år. Sedan några år tillbaka har han kontakt med en kurator på vuxenhabiliteringen och har av läkare fått diagnosen Asperger syndrom. Johan är mycket intresserad av fysisk träning och tränar på gym flera gånger i veckan. Han uppbär aktivitetsersättning från försäkringskassan och har uttryckt intresse för att utbilda sig till tränare. I avvaktan på att kontakter ska etableras med arbetsförmedlingen och kommunen, har han fått gå en grundläggande fysiologikurs på Folkuniversitetet. Johan har också gått en teaterlinje på folkhögskola, men teater är inget han vill ägna sig åt i framtiden. Av arbetspsykolog på arbetsförmedlingen bedöms Johan inte kunna stå till arbetsmarknadens förfogande och han hänvisas till daglig verksamhet. LSS-handläggaren i kommunen bedömer det dock inte som uteslutet att Johan skulle kunna klara av ett arbete med lönebidrag och beviljar därför ingen insats om daglig verksamhet. Johan ordnar då själv en praktikplats på ett gym och praktiserar där på oregelbundna tider, drygt tio timmar i veckan. Solveig beskriver Johan som aktiv och initiativrik, men menar att han har en omogenhet i tanke och handling och en orealistisk uppfattning om sin situation. För att testa Johans arbetskapacitet skickar Solveig honom på en kombiutredning via försäkringskassan. Utredningen visar att Johan har stora svårigheter, men att han på lång sikt och med stöd från arbetsförmedlingen skulle kunna klara ett lönebidragsarbete. Hans situation tas upp i en beredningsgrupp där arbetsförmedling och försäkringskassa ingår. Där gör man bedömningen att det krävs en alltför långsiktig rehabilitering för att Johan ska vara aktuell för arbetsförmedlingens insatser och ärendet avskrivs därmed. Johan är frustrerad över att vara tillbaka på ruta ett, men är motiverad att försöka ta sig vidare. Han vill ha ett arbete och känner sig 14

15 klämd mellan kommunen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och habiliteringen. Jesper sumpar sin chans! Anders, tjänsteman på arbetsförmedlingen, berättar om en situation i mötet med Jesper, 27 år. Jesper är nygift och bor tillsammans med sin fru i en lägenhet om två rum och kök. Han har tidigare gått i gymnasiesärskolan, men avbröt studierna under sista året, då han inte tyckte sig höra hemma där. För att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden har Jesper under tre års tid försökt läsa in gymnasiekompetens via Komvux, men inte lyckats. Efter utredning och bedömning har Jesper fått diagnosen lindrig utvecklingsstörning och därefter beviljats aktivitetsersättning från försäkringskassan. Anders första kontakt med Jesper var i samband med att han hoppade av särskolan och sökte jobb. Han avaktualiserades dock ganska snart från arbetsförmedlingen, då han började läsa på Komvux. Efter att ha avbrutit också dessa studier tog Jesper åter kontakt med Anders på arbetsförmedlingen, för att söka arbete. Anders beskriver Jesper som en stolt och aktiv ung man med en lindrig intellektuell funktionsnedsättning, men som inte vill se sig själv som funktionshindrad och som inte heller vill inse de begränsningar funktionshindret medför. Jesper är väldigt mån om sin integritet och ger sparsamt med upplysningar om sitt liv. Möjligheterna för Jesper att få ett arbete bedöms som mycket små. Så småningom lyckades dock Anders få en plats för honom på Handelsakademin, som erbjuder anpassad utbildning för arbete. I utbildningen ingår 30 veckors praktik, med uttalat syfte att bli anställd på praktikplatsen. Jesper var intresserad av utbildningen och påbörjade den. Han fick också möjlighet att prova flera olika praktikplatser, av vilka han avbröt praktiken på några, då han inte trivdes eller inte själv trodde att det kunde leda till arbete. Efter två och en halv månads praktik på ett varulager, där Jesper trivdes bra och fungerade väl, blev han erbjuden fast anställning. Anders kände sig oerhört nöjd och tillfreds med resultatet, det är svårt att få en plats på Handelsakademin och det är långt ifrån alla praktikplatser som leder fram till anställning, men den här gången hade det gått vägen. Några dagar senare får han veta att Jesper tackat nej till anställningen. Han fick en chans som är väldigt få förunnat och han tackar nej! I ett uppföljande möte med Jesper kunde han inte uppge någon direkt anledning till varför han tackat nej, men menade att han hade stora skulder och att han tyckte lönen var för låg. Att han tackar nej till anställning innebär också att hans aktivitetsersättning kommer att ifrågasättas, men Anders är osäker på om Jesper verkligen förstår vilka konsekvenser detta får för honom. 15

16 Kort om rapporten Efter detta inledande kapitel redovisas tidigare forskning kring studier som rör välfärdsorganisationernas förändring och deras hjälp och stöd till unga personer med funktionshinder, när det gäller arbete och sysselsättning. Men också studier som handlar om de ungas situation på arbetsmarknaden refereras. Stora förändringar har skett inom det socialpolitiska området, i riktning mot ökad frivillighet och ökat ansvar för den enskilde och dennes närstående, vilket också har inneburit att de professionellas roll har förändrats. Det övergripande politiska målet för arbetsmarknadspolitiken är att funktionshindrade personer ska ha samma möjlighet som andra att delta i arbetslivet, men forskningen visar att vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte i någon större utsträckning förbättrat gruppens ställning på arbetsmarknaden. I kapitel tre, som är rapportens metodkapitel, beskrivs studiens uppläggning, metoder för datainsamling, bearbetning och analys och vilka etiska överväganden som gjorts. Vi tror och hoppas att detta kan vara av intresse för läsaren, men för den som inte är speciellt intresserad av metodologiska frågor, innebär det inga svårigheter för förståelsen att gå direkt till resultatkapitlen som följer därefter. Kapitel fyra till åtta är rapportens resultatkapitel och det första, kapitel fyra, handlar om vilka faktorer som, enligt olika yrkesföreträdare, kan bidra till att förklara de ungas problem och svårigheter. Det handlar såväl om individrelaterade svårigheter som mer sociala omständigheter, om familjeförhållanden, skolmiljön och samhällutvecklingen i stort. I kapitel fem beskriver informanterna vilka erfarenheter de har av hur unga personer med funktionshinder förhåller sig till rollen som klient. Här finns de unga som, mer eller mindre, förefaller acceptera att de är beroende av hjälp, men det finns också de som på olika sätt protesterar mot att bli beroende av olika välfärdsaktörer. Kapitel sex belyser hur de olika yrkesföreträdarna för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten ser på sitt ansvar och sina möjligheter att, inom ramen för den egna organisationen, ge stöd och hjälp till unga personer med funktionshinder. Vidare uppmärksammas vilka prioriteringar som görs när resurserna inte räcker till. I kapitlet diskuteras också hur unga personer med funktionshinder måste kvalificera sig för att få del av olika insatser. Kapitel sju handlar om vilka svårigheter och hinder tjänstemännen i de olika verksamheterna möter i sitt arbete med att ge stöd till gruppen unga med funktionshinder. Svårigheterna kan i huvudsak relateras både till den speciella problematik som de unga är bärare av och till den organisation som välfärdsaktörerna har att verka inom, med som man upplever det, ständiga åtstramningar och knappa ekonomiska resurser. Men 16

17 även andra omständigheter som långa väntetider för utredning och oflexibla försörjningssystem innebär svårigheter. I kapitel åtta beskriver och analyserar vi vad som kännetecknar de situationer där välfärdsaktörerna anser sig ha lyckats väl i sitt arbete. Förutom professionell kunskap och personligt engagemang, karaktäriseras dessa situationer av okonventionella arbetsmetoder och kreativa lösningar där tid och plats har stor betydelse. I det avslutande kapitlet drar vi ihop trådarna och summerar några av de viktigaste resultaten. Här diskuteras diagnosens möjligheter och begränsningar, samt de förväntningar och krav som ställs för att få tillträde till olika arenor för stöd och hjälp på vägen mot arbetslivet. Arbetet med unga människor med funktionshinder har som yttersta mål att skapa betingelser för integration och delaktighet i samhällslivet, men är också ett arbete i en korseld av motstridiga intressen och förväntningar. 17

18 18

19 2. Några utblickar mot tidigare forskning det här kapitlet kommer vi att lyfta fram studier som rör välfärdsorganisationernas roll i förhållande till unga personer med funktionshinder och I deras situation på arbetsmarknaden. Vidare berörs studier som behandlar välfärdsorganisationers bedömningar om hjälp och stöd till unga funktionshindrade, när det gäller arbete och sysselsättning. Välfärdsorganisationernas förändring nya relationer mellan välfärdsaktörerna och deras klienter Inom det socialpolitiska området finns en tydlig utvecklingstendens som innebär att den enskildes ansvar och rätt till inflytande över olika hjälpinsatser framhålls. I enlighet med detta betonas vikten av att professionella aktörer ska tillämpa ett mer vägledande och råd givande förhållningssätt än tidigare. Olika hjälpinsatser ska ses som ett erbjudande till den hjälpsökande, de professionellas styrning ska minskas och utrymmet för den enskildes självbestämmande öka (Börjesson & Palmbladh 2007, Lewin 1998, Lindqvist 2004). Samtidigt är välfärdsaktören representant för den organisation som kontrollerar de resurser som den hjälpsökande behöver eller efterfrågar, vilket får ökad betydelse i en tid då välfärdsstatens ekonomiska utrymme blir alltmer begränsat. Olika professionella grupper får ofta rollen som välfärdssektorns gränsvakter, när de ekonomiska ramarna för offentlig verksamhet inte 19

20 räcker till, vilket också påverkar relationen till den som söker stöd och hjälp (Lipsky 1980, Rothstein 1997). Bedömning om rätt till stöd en komplicerad process Föreställningen om funktionshinder är beroende av de historiska, sociala och kulturella sammanhang vi lever i, vilket alltså innebär att synen på människor med funktionshinder varierar i tid och rum. Ur denna aspekt kan funktionshinder sägas vara en social konstruktion som är kontextbunden. Lindqvist (2007) diskuterar hur definitioner av funktionshinder förändrats i socialpolitiska sammanhang, beroende på hur samhälleliga normer och värderingar om enskilda individers och gruppers sociala behov, moral och ansvar för sin situation skiftat över tid. Kategorisering innebär indirekt ett sätt att motivera varför stöd prioriteras till vissa grupper och inte till andra, menar han. Hjälporganisationernas bedömnings principer, rutiner och de professionellas sätt att förhålla sig till och bemöta de unga, har också det avgörande betydelse för vem som får hjälp. Några faktorer som kan försvåra tillträdet till och inflytandet över hjälpen är att organisationerna tenderar att rikta sig till en smalt avgränsad målgrupp, där kravet på otvetydig diagnos eller målgruppstillhörighet måste uppfyllas. Men även det faktum att behoven nästan alltid överskrider resurserna medför att det finns en risk för en alltför strikt bedömning och prioritering av individers behov (Olin & Ringsby Jansson 2006). Flera studier visar att vissa grupper är mer attraktiva som klienter för organisationerna än andra. Bland dem som kan inräknas i denna kategori är de vars behov av stöd och hjälp är relativt lätta för organisationen att tillgodose. En annan kategori av attraktiva eller framgångsrika klienter är de som har kunskap och förmåga att formulera sina behov av hjälp på rätt sätt, som vet var hjälpen ska sökas och som visar vilja och motivation till förändring (Carlsson 2003, Börjesson & Palmblad 2007). Sett till gruppen unga personer med psykiska, neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionshinder är det få av dem som svarar mot ovanstående kriterier på attraktiva eller framgångsrika klienter. Unga människor med funktionshinder är dock ofta beroende av olika organisationer för att få sina medicinska, sociala och ekonomiska behov tillgodosedda. Mötet och kontakten med olika myndighetsföreträdare har därför stor betydelse för de ungas självbild och framtida möjligheter. Många unga människor med funktionshinder har haft omfattande kontakter med flera 20

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Risk eller möjlighet? Om styrning och inflytande i mötet mellan unga med funktionshinder och välfärdssamhällets aktörer

Risk eller möjlighet? Om styrning och inflytande i mötet mellan unga med funktionshinder och välfärdssamhällets aktörer FORSKNINGSRAPPORT 2006:04 Elisabeth Olin Bibbi Ringsby Jansson Risk eller möjlighet? Om styrning och inflytande i mötet mellan unga med funktionshinder och välfärdssamhällets aktörer HÖGSKOLAN VÄST Risk

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

UTVÄRDERING AV STEGEN

UTVÄRDERING AV STEGEN UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

DISKUSSIONSFRÅGOR VISION VÄGVAL. utveckling. lärande glädje. för den öppna ungdomsverksamheten

DISKUSSIONSFRÅGOR VISION VÄGVAL. utveckling. lärande glädje. för den öppna ungdomsverksamheten DISKUSSIONSFRÅGOR utveckling VISION lärande glädje VÄGVAL för den öppna ungdomsverksamheten 2 Syftet med dessa frågor är att stimulera till diskussion kring visionen och bidra till att du som läser den

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Pågående projekt mars 2009

Pågående projekt mars 2009 Senast uppdaterad 2009-04-01 Pågående projekt mars 2009 Information om projekten uppdateras kontinuerligt på www.finsamgotland.se/projekt Våren 2009 startar tre Finsam-projekt. 1. Arbetsgivarringen Skarphäll

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen FINSAM och Utvägen Information den 30 maj 2012 Karina Andersson Monica Malmqvist vill arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Forskare: LSSreformen

Forskare: LSSreformen Forskare: LSSreformen har urholkats Regeringen måste återta makten över LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. En begränsande rättspraxis har urholkat LSS-reformen, skriver forskare

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Ida Kåhlin, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp.

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. Tillgänglighet Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. 1 Detta dokument är framtaget av delar av IFS/CS styrelse, två av dem är representanter i funktionshindersråd, tillsammans

Läs mer

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Upprättad: 20160614 av rektor, syv och mentorer Revideras juni 2017 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer