Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet"

Transkript

1 Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet En utmaning för välfärdssystemet Elisabeth Olin Bibbi Ringsby Jansson Rapport 1:2009

2 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport vid FoU i Väst/GR ska: - vara relevant för praktiskt verksamma och politiker inom välfärdsområdet, - sätta studien i ett vidare sammanhang och vända sig till en bredare målgrupp än de som är direkt berörda, - vara utvecklingsorienterad, - anknyta till relevant forskning/kunskapsutveckling inom området, - innehålla en beskrivning av metod och tillvägagångssätt samt en genom arbetad analys, - vara tillgänglig, välstrukturerad och kännetecknas av god språkbehandling, - före publicering granskas av forskare och anställda inom Göteborgsregionens kommunal förbund och Västra Götalandsregionen. FoU i Väst/GR Första upplagan maj 2009 Layout: Infogruppen GR Omslagsbild: Ola Kjelbye Tryckeri: PR-Offset, Mölndal ISBN: FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post:

3 Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet en utmaning för välfärdssystemet Elisabeth Olin Bibbi Ringsby Jansson

4 Förord I chefsnätverken vid Göteborgsregionens kommunalförbund och i samrådsgruppen för FoU i Väst/GR har vi många gånger talat om att det finns unga människor med lindriga funktionshinder som inte vill ha daglig verksamhet. De känner sig kanske inte hemma med att bli identifierade som personer med funktionsnedsättningar och de riskerar att fara illa. En viktig fråga för oss i kommunerna är hur vi ska kunna skapa bättre förutsättningar för att stödja dessa personer. Denna verksamhetsnära fråga har bidragit till att den här FoU-rapporten skrivits. Min förhoppning är att rapporten ska användas av chefer, personal och förtroendevalda politiker inom olika delar av välfärdsområdet så att vi gemensamt kan bidra till att unga människor får den självklara möjligheten till arbete och sysselsättning. Eva Saletti Verksamhetschef funktionshinder Öckerö 4

5 Denna rapport utgör slutredovisning av forskningsprojektet Nya tider och förändrade stödformer för unga med funktionshinder, som pågått under åren Den skildrar olika välfärdsaktörers perspektiv och erfarenheter av att ge stöd till unga människor med funktionshinder som befinner sig i arbetslivets utmarker. I rapporten framkommer tydligt att det är en komplicerad uppgift, som karaktäriseras av komplexitet och motstridiga intressen, att få de unga delaktiga i samhälle och yrkesliv. Det har varit ett spännande och stimulerande projekt för oss som forskare och vår förhoppning är att rapporten kan inspirera till diskussioner inom olika verksamheter. Det är en stor utmaning för politiker, såväl som forskare och praktiker, att skapa förutsättningar, utveckla kunskap och visa på alternativa handlingsmöjligheter i syfte att öka möjligheterna för unga människor med funktionshinder att integreras i samhället. Men också att ta vara på de kreativa idéer och flexibla lösningar som finns i olika verksamheter, vilket vi ger flera exempel på i rapporten. Mycket återstår att göra och förhoppningsvis kan vår rapport utgöra ett bidrag i denna komplicerade process. Studien är genomförd vid FoU i Väst/GR i samarbete med och med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den har genomförts i dialog med yrkesföreträdare för arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänstens handikappomsorg, individ- och familjeomsorg samt gymnasieskola. För den vetenskapliga granskningen av vårt slutmanus står professor Anders Möller, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och tillika forskningschef på Bräcke Diakoni och fil.dr Per-Åke Karlsson, vetenskaplig ledare vid FoU Sjuhärad-Välfärd. Yvonne Andersson, planeringsledare inom handikappomsorgen i Göteborgs Stad samt Christan Linde och Linda Weichselbraun från Inre rum, har granskat vår rapport utifrån ett verksamhets- och brukarperspektiv. Vi är mycket tacksamma för er noggranna genomläsning och kreativa och konstruktiva kritik. Stort tack till alla som bidragit till den här studien och rapporten! Och med hopp om givande läsning! Elisabeth Olin Bibbi Ringsby Jansson 5

6 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning Inledning Unga med funktionshinder en utsatt grupp Syfte och frågeställningar Två bilder av ungas möte med välfärdssystemet Kort om rapporten Några utblickar mot tidigare forskning Välfärdsorganisationernas förändring nya relationer mellan välfärdsaktörerna och deras klienter Bedömning om rätt till stöd en komplicerad process Ung och funktionshindrad i möte med arbetslivet Möjligheter och svårigheter i stödet till unga med funktionshinder Daglig verksamhet som alternativ till arbete eller som ett steg mot arbete Metod och genomförande Planering och förankring av studien Referensgruppens funktion och betydelse Konstruktion av vinjetter Pilotstudie Etiska överväganden

7 Fokusgrupper steg för steg Arbetsprocessen i fokusgrupperna Moderatorns och observatörens roll och funktion Dokumentation Bearbetning och analys Hur beskrivs och förklaras de ungas situation och problem? Individrelaterade faktorer Diagnostiska förklaringsmodeller Fördelar och nackdelar med en diagnos Diffusa problem Miljörelaterade faktorer Problematiska familjeförhållanden En skola för vissa men inte för alla Samhällsrelaterade faktorer Ett hårdare samhällsklimat Måste alla ut i arbete? Summering De ungas möte med välfärdens organisationer strategier och handlingsvägar Ta avstånd från eller slingra sig ur klientrollen Undandragande Protestera mot stigmatisering Bjuda motmakt Ikläda sig rollen som klient Uppfylla rollen som välanpassad klient Ta över problembeskrivningen Att tvingas bita i det sura äpplet Summering Vägar till arbetslivet en kvalificeringsprocess med olika former av stöd Arbetsförmedlingens stödformer att kvalificera sig för arbetslivet Någon måste säga stopp Uppdrag som grindvakt Aktivitetsersättning en stödform för steget före Aktivitetsersättningens dubbla funktion Vi kan inte jobba med alla Störst hjälppotential kommer först

8 Daglig verksamhet ett mål i sig eller en språngbräda? Sista utposten? En svårsåld lösning som väg till arbete Summering Svårigheter i arbetet med att ge stöd till unga med funktionshinder Problem relaterat till de unga Problem relaterat till organisation och samhälle Summering Vad hjälper strategier för framgång Mot alla odds Engagemang som utmanar det invanda Att beröra och låta sig beröras Att vara utvald Att jämställa sig Platsens och tidens betydelse Att fiska på grumligt vatten ett sökande förhållningssätt Inte är det konstigt att man längtar bort Summering Avslutande reflektioner Problembilder av unga med funktionshinder kategoriseringar och konsekvenser Diagnos på gott och ont Kategoriseringar får konsekvenser Tre integrationsarenor med likartade mål men olikartade normalitetsförväntningar Kvalificering eller diskvalificering som krav för tillträde Inkluderande arenor och marginella rum Välfärdsaktörer i korseld Till sist Referenser Bilaga

9 Sammanfattning Rapporten handlar om några av välfärdssamhällets aktörer och deras möte med och insatser för unga personer med lindriga intellektuella, psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Det är en grupp unga som ofta befinner sig i en problematisk situation, inte minst när det gäller möjligheten att få arbete och i förhållande till de förändrade krav som gäller i arbetslivet. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur olika välfärdsaktörer, som företrädare för arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten och gymnasieskolan, beskriver och förklarar de ungas situation och svårigheter. Men också hur de ser på sin roll och sitt ansvar såväl som sina möjligheter och svårigheter att ge stöd till de unga, främst vad gäller sysselsättning och delaktighet i arbetsliv och samhälle. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Med utgångspunkt från konkreta och empiriskt grundade fall, så kallade vinjetter, har intervjuer genomföras i två fokusgrupper, tre gånger vardera. Fokusgrupperna har varit sammansatta av representanter från olika verksamhetsfält, som alla har bred erfarenhet av stöd och hjälpinsatser i förhållande till gruppen, som handläggare för aktivitetsersättning inom försäkringskassan, tjänstemän inom arbetsförmedlingen, handläggare av ekonomiskt bistånd, LSS-handläggare och andra nyckelpersoner inom skola och socialtjänst. Informanternas sätt att beskriva och förstå de ungas situation kan relateras till tre olika nivåer, som individuella problem eller egenskapsbrister hos 9

10 de unga, som familjerelaterade eller miljörelaterade faktorer, men också som faktorer som kan hänföras till strukturella och samhälleliga förhållanden. Det finns en tydlig tendens att problemen förläggs till individnivån, men också en ambivalens som kommer till uttryck i välfärdsaktörernas tveksamhet inför förenklade diagnostiska förklaringar som riskerar att fokusera problemen snarare än möjligheterna. Välfärdsaktörerna beskriver att de unga utvecklar olika strategier i mötet med organisationen, som att med olika medel försöka ta avstånd från, slingra sig ur eller bjuda motstånd mot klientrollen. Men det finns också de som accepterar rollen som klient, menar informanterna, och beskriver det som att de ungas strategi då är att uppträda på det sätt som de tror att välfärdsaktörerna förväntar sig. Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten erbjuder olika former av stöd och hjälp till unga personer med funktionshinder på deras väg ut i arbetslivet. De tre organisationerna syftar alla till att skapa betingelser för de ungas integration på arbetsmarknaden och i samhällslivet, däremot har de olika krav och rutiner för att reglera vem som ges tillgång till de begränsade resurser som erbjuds. De tre organisationerna skiljer sig också åt vad gäller vilken typ av normalitetsförväntningar som är knutna till respektive organisation, men också sett till förhållandet mellan organisationen och det omgivande samhället. Svårigheterna med att ge hjälp till de unga beskriver informanterna dels i termer av den speciella problematik som de unga är bärare av och dels i problem som kan relateras till den organisation som välfärdsaktörerna har att verka inom. Långa väntetider för utredning, oflexibla försörjningssystem och brist på resurser skapar hinder och svårigheter. Men i informanternas berättelser finns också uttryck för framgångsstrategier och alternativa handlingsmöjligheter, som präglas av stort engagemang, personlig involvering och en särskild känsla av ansvar. De situationer där man tycker sig verkligen ha kunnat var till hjälp för de unga karaktäriseras av kreativa lösningar och okonventionella arbetsmetoder, med insatser som ofta, i alla fall delvis, faller utanför det direkta ansvar yrkesaktörerna har inom ramen för sin formella yrkesroll. Det handlar om att låta sig beröras av de ungas situation, att utmana beprövad erfarenhet och söka nya lösningar, såväl som att använda tid och plats som en möjlighet att möta och få kunskap om de unga på ett nytt sätt. 10

11 1. Inledning Det förfaller som om det finns grupper av unga som, trots omfattande hjälpbehov, inte efterfrågar samhällets stöd och hjälp eller där hjälpsystemen inte fungerar i förhållande till de unga. Hur den här gruppens livssituation ser ut och vilka de långsiktiga konsekvenserna av den här utvecklingen kommer att bli vet vi inte. Det finns väldigt begränsade kunskaper om hur hjälpsystemen och insatserna skulle vara utformade för att fungera i förhållande till de unga. (Citat från intervju med LSS- handläggare) Unga med funktionshinder en utsatt grupp Den här rapporten handlar om unga människor med lindriga intellektuella, psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionshinder 1, ibland i kombination med olika former av social problematik, och deras möte med välfärdssamhället. Av välfärdssamhällets aktörer beskrivs den här gruppen befinna sig i gränslandet mellan normalitet och avvikelse, de lever i flera sorters gemenskaper, där en del är erkända och andra inte. De unga befinner sig också i en annan form av gränsland, den mellan att vara ungdom och vuxen. Unga människors vuxenblivande är i dag en mer utdragen process än tidigare och deras livssituation och handlingsmönster 1. I rapporten används begreppet funktionshinder omväxlande med begreppet funktionsnedsättning, då det är de begrepp som i huvudsak används av informanterna. 11

12 har ändrats i takt med det moderna samhällets inriktning mot ökad flexibilitet och individualisering. Vuxenblivandet beskrivs ofta som en komplicerad och långdragen om ställnings period, där den unge söker sin tillhörighet utanför familjen när det gäller sociala relationer, arbete och boende (Ramström 1991, Raymore et al. 2001). Även om dagens ungdomar har större möjligheter än tidigare generationer att välja sin egen livsstil, medför ett allt tuffare samhällsklimat att skillnaderna i livsvillkor mellan olika grupper av ung domar ökar (Rantakeisu et al. 1996, Trondman & Bunar 2001, SoU 2003:92). En grupp som är speciellt utsatt är unga människor med olika typer av funktionshinder. Inte minst därför att deras vuxenblivande ofta beskrivs som mer komplicerat än andra ungdomars, eftersom förutsättningarna för att leva ett självständigt liv ter sig annorlunda. Det är under denna period som skillnaderna mellan deras och andra unga människors livssituation tydliggörs. Det medför ofta stora svårigheter för dem att etablera sig i samhället (Marshak et al 1999, Mitchell 1999, Morris 2001). Ett exempel på detta är att unga personer med funktionshinder har ännu större svårigheter än ickefunktions hindrade ungdomar att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Många får under mycket lång tid sin försörjning genom aktivitetsersättning, socialbidrag eller sjukskrivning (Socialstyrelsen 2006). Socialstyrelsen (2006) uppmärksammar i sin välfärdsrapport att långvarig arbetslöshet hos unga personer också får stora sociala konsekvenser, de riskerar att förlora en normal dygnsrytm, det sociala nätverket försvagas och de unga drabbas av ohälsa på kortare och längre sikt. Det tycks hos gruppen unga långvarigt arbetslösa också finnas en ökad risk för psykiatrisk sjuklighet och missbruk, som inte entydigt kan förklaras av gruppens sociala sammansättning. För unga med funktionshinder innebär detta dubbel risk för utsatthet, något som även får stor påverkan på andra centrala livsområden, såsom boende och sociala relationer (Rantakaisu, et al. 1996, Socialstyrelsen 2006). Avsikten med föreliggande studie är att spegla aktuella frågor inom området för unga med funktionshinder och de stödinsatser som samhället erbjuder för att skapa förutsättningar för ungas delaktighet i arbetsliv och samhälle. Syfte och frågeställningar Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur olika myndighetsföreträdare, inom försäkringskassa, arbetsförmedling, skola och socialtjänst, ser på sin roll och sina möjligheter såväl som svårigheter att ge stöd till den här gruppen unga, främst vad gäller sysselsättning och delaktighet i samhällslivet. 12

13 Ett ytterligare syfte är att skapa utrymme för erfarenhetsutbyte mellan dessa organisationer, samt att identifiera och beskriva framgångsfaktorer i arbetet med att ge stöd till unga med funktionshinder. Centrala frågeställningar är: Hur förstår och beskriver yrkesaktörerna de ungas situation/problem och hjälpbehov och hur ser de på sitt ansvar och sina möjligheter att, utifrån sin funktion, ge stöd till unga personer med funktionshinder? Vilka erfarenheter och föreställningar finns hos yrkesaktörerna om betingelser, svårigheter och möjligheter i arbetet med att ge stöd och hjälp till de unga? De grupper som står i fokus för studien utgörs av unga med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, neuropsykiatriska och/eller psykiska funktionshinder. Det är grupper av unga som inte påtagligt skiljer sig från andra, men som behöver stöd med delar av tillvaron. Madsen (2006) använder benämningen tröskelmänniskor för dem som lever ett dubbelliv, i gränslandet mellan olika sociala och kulturella områden. Det är en situation som är giltig för många unga med funktionshinder, speciellt för dem som har viss kapacitet att klara sig själva, men som ändå behöver stöd i vissa vardagssituationer. Man kan säga att de i stor utsträckning lever i ett gränsland, där tillhörighet och delaktighet är centrala frågor i deras liv. Så här uttrycker en av informanterna i studien denna gränsexistens: det är de här som har en fot lite grann inom arbetslivet, eller trodde att de hade det, och så har de inte det riktigt ändå De unga har erfarenheter av att hantera livsbetingelser i flera olika sociala sammanhang och har utvecklat strategier för en tillvaro på gränsen mellan det normala och det avvikande. Det är också en grupp unga vars situation gör att de ofta ramlar mellan stolarna, när olika myndigheter och organisationer definierar sin målgrupp, sitt ansvar och sina uppgifter. Studiens forskningsobjekt är alltså främst välfärdsaktörernas beskrivningar och definitioner av de ungas situation och problem, samt deras erfarenheter av den process det innebär att ge hjälp och stöd. Utgångspunkten kan formuleras som ett intresse för att få kunskap om, under vilka betingelser dessa fenomen eller grupper definieras som sociala problem och vilka föreställningar och erfarenheter som finns hos välfärdsaktörerna om vad som är till hjälp för de unga. 13

14 Två bilder av ungas möte med välfärdssystemet Studien tar sin utgångspunkt i välfärdsaktörernas bilder av händelser och möten med unga personer med funktionshinder. För att illustrera de ungas situation, men också de svårigheter och utmaningar som välfärdsaktörerna möter i sin yrkesvardag, ger vi två korta utdrag ur informanternas berättelser om upplevelser av svårigheter och möjligheter i mötet med unga funktionshindrade. Johan en kille som faller mellan stolarna Solveig, tjänsteman på försäkringskassan och aktivitetssamordnare, berättar om sitt möte med Johan, 23 år. Johan bor i egen lägenhet med boendestöd. Han slutade grundskolan med flera underkända betyg och påbörjade gymnasieskolans individuella program, men hoppade av efter ett år. Sedan några år tillbaka har han kontakt med en kurator på vuxenhabiliteringen och har av läkare fått diagnosen Asperger syndrom. Johan är mycket intresserad av fysisk träning och tränar på gym flera gånger i veckan. Han uppbär aktivitetsersättning från försäkringskassan och har uttryckt intresse för att utbilda sig till tränare. I avvaktan på att kontakter ska etableras med arbetsförmedlingen och kommunen, har han fått gå en grundläggande fysiologikurs på Folkuniversitetet. Johan har också gått en teaterlinje på folkhögskola, men teater är inget han vill ägna sig åt i framtiden. Av arbetspsykolog på arbetsförmedlingen bedöms Johan inte kunna stå till arbetsmarknadens förfogande och han hänvisas till daglig verksamhet. LSS-handläggaren i kommunen bedömer det dock inte som uteslutet att Johan skulle kunna klara av ett arbete med lönebidrag och beviljar därför ingen insats om daglig verksamhet. Johan ordnar då själv en praktikplats på ett gym och praktiserar där på oregelbundna tider, drygt tio timmar i veckan. Solveig beskriver Johan som aktiv och initiativrik, men menar att han har en omogenhet i tanke och handling och en orealistisk uppfattning om sin situation. För att testa Johans arbetskapacitet skickar Solveig honom på en kombiutredning via försäkringskassan. Utredningen visar att Johan har stora svårigheter, men att han på lång sikt och med stöd från arbetsförmedlingen skulle kunna klara ett lönebidragsarbete. Hans situation tas upp i en beredningsgrupp där arbetsförmedling och försäkringskassa ingår. Där gör man bedömningen att det krävs en alltför långsiktig rehabilitering för att Johan ska vara aktuell för arbetsförmedlingens insatser och ärendet avskrivs därmed. Johan är frustrerad över att vara tillbaka på ruta ett, men är motiverad att försöka ta sig vidare. Han vill ha ett arbete och känner sig 14

15 klämd mellan kommunen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och habiliteringen. Jesper sumpar sin chans! Anders, tjänsteman på arbetsförmedlingen, berättar om en situation i mötet med Jesper, 27 år. Jesper är nygift och bor tillsammans med sin fru i en lägenhet om två rum och kök. Han har tidigare gått i gymnasiesärskolan, men avbröt studierna under sista året, då han inte tyckte sig höra hemma där. För att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden har Jesper under tre års tid försökt läsa in gymnasiekompetens via Komvux, men inte lyckats. Efter utredning och bedömning har Jesper fått diagnosen lindrig utvecklingsstörning och därefter beviljats aktivitetsersättning från försäkringskassan. Anders första kontakt med Jesper var i samband med att han hoppade av särskolan och sökte jobb. Han avaktualiserades dock ganska snart från arbetsförmedlingen, då han började läsa på Komvux. Efter att ha avbrutit också dessa studier tog Jesper åter kontakt med Anders på arbetsförmedlingen, för att söka arbete. Anders beskriver Jesper som en stolt och aktiv ung man med en lindrig intellektuell funktionsnedsättning, men som inte vill se sig själv som funktionshindrad och som inte heller vill inse de begränsningar funktionshindret medför. Jesper är väldigt mån om sin integritet och ger sparsamt med upplysningar om sitt liv. Möjligheterna för Jesper att få ett arbete bedöms som mycket små. Så småningom lyckades dock Anders få en plats för honom på Handelsakademin, som erbjuder anpassad utbildning för arbete. I utbildningen ingår 30 veckors praktik, med uttalat syfte att bli anställd på praktikplatsen. Jesper var intresserad av utbildningen och påbörjade den. Han fick också möjlighet att prova flera olika praktikplatser, av vilka han avbröt praktiken på några, då han inte trivdes eller inte själv trodde att det kunde leda till arbete. Efter två och en halv månads praktik på ett varulager, där Jesper trivdes bra och fungerade väl, blev han erbjuden fast anställning. Anders kände sig oerhört nöjd och tillfreds med resultatet, det är svårt att få en plats på Handelsakademin och det är långt ifrån alla praktikplatser som leder fram till anställning, men den här gången hade det gått vägen. Några dagar senare får han veta att Jesper tackat nej till anställningen. Han fick en chans som är väldigt få förunnat och han tackar nej! I ett uppföljande möte med Jesper kunde han inte uppge någon direkt anledning till varför han tackat nej, men menade att han hade stora skulder och att han tyckte lönen var för låg. Att han tackar nej till anställning innebär också att hans aktivitetsersättning kommer att ifrågasättas, men Anders är osäker på om Jesper verkligen förstår vilka konsekvenser detta får för honom. 15

16 Kort om rapporten Efter detta inledande kapitel redovisas tidigare forskning kring studier som rör välfärdsorganisationernas förändring och deras hjälp och stöd till unga personer med funktionshinder, när det gäller arbete och sysselsättning. Men också studier som handlar om de ungas situation på arbetsmarknaden refereras. Stora förändringar har skett inom det socialpolitiska området, i riktning mot ökad frivillighet och ökat ansvar för den enskilde och dennes närstående, vilket också har inneburit att de professionellas roll har förändrats. Det övergripande politiska målet för arbetsmarknadspolitiken är att funktionshindrade personer ska ha samma möjlighet som andra att delta i arbetslivet, men forskningen visar att vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte i någon större utsträckning förbättrat gruppens ställning på arbetsmarknaden. I kapitel tre, som är rapportens metodkapitel, beskrivs studiens uppläggning, metoder för datainsamling, bearbetning och analys och vilka etiska överväganden som gjorts. Vi tror och hoppas att detta kan vara av intresse för läsaren, men för den som inte är speciellt intresserad av metodologiska frågor, innebär det inga svårigheter för förståelsen att gå direkt till resultatkapitlen som följer därefter. Kapitel fyra till åtta är rapportens resultatkapitel och det första, kapitel fyra, handlar om vilka faktorer som, enligt olika yrkesföreträdare, kan bidra till att förklara de ungas problem och svårigheter. Det handlar såväl om individrelaterade svårigheter som mer sociala omständigheter, om familjeförhållanden, skolmiljön och samhällutvecklingen i stort. I kapitel fem beskriver informanterna vilka erfarenheter de har av hur unga personer med funktionshinder förhåller sig till rollen som klient. Här finns de unga som, mer eller mindre, förefaller acceptera att de är beroende av hjälp, men det finns också de som på olika sätt protesterar mot att bli beroende av olika välfärdsaktörer. Kapitel sex belyser hur de olika yrkesföreträdarna för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten ser på sitt ansvar och sina möjligheter att, inom ramen för den egna organisationen, ge stöd och hjälp till unga personer med funktionshinder. Vidare uppmärksammas vilka prioriteringar som görs när resurserna inte räcker till. I kapitlet diskuteras också hur unga personer med funktionshinder måste kvalificera sig för att få del av olika insatser. Kapitel sju handlar om vilka svårigheter och hinder tjänstemännen i de olika verksamheterna möter i sitt arbete med att ge stöd till gruppen unga med funktionshinder. Svårigheterna kan i huvudsak relateras både till den speciella problematik som de unga är bärare av och till den organisation som välfärdsaktörerna har att verka inom, med som man upplever det, ständiga åtstramningar och knappa ekonomiska resurser. Men 16

17 även andra omständigheter som långa väntetider för utredning och oflexibla försörjningssystem innebär svårigheter. I kapitel åtta beskriver och analyserar vi vad som kännetecknar de situationer där välfärdsaktörerna anser sig ha lyckats väl i sitt arbete. Förutom professionell kunskap och personligt engagemang, karaktäriseras dessa situationer av okonventionella arbetsmetoder och kreativa lösningar där tid och plats har stor betydelse. I det avslutande kapitlet drar vi ihop trådarna och summerar några av de viktigaste resultaten. Här diskuteras diagnosens möjligheter och begränsningar, samt de förväntningar och krav som ställs för att få tillträde till olika arenor för stöd och hjälp på vägen mot arbetslivet. Arbetet med unga människor med funktionshinder har som yttersta mål att skapa betingelser för integration och delaktighet i samhällslivet, men är också ett arbete i en korseld av motstridiga intressen och förväntningar. 17

18 18

19 2. Några utblickar mot tidigare forskning det här kapitlet kommer vi att lyfta fram studier som rör välfärdsorganisationernas roll i förhållande till unga personer med funktionshinder och I deras situation på arbetsmarknaden. Vidare berörs studier som behandlar välfärdsorganisationers bedömningar om hjälp och stöd till unga funktionshindrade, när det gäller arbete och sysselsättning. Välfärdsorganisationernas förändring nya relationer mellan välfärdsaktörerna och deras klienter Inom det socialpolitiska området finns en tydlig utvecklingstendens som innebär att den enskildes ansvar och rätt till inflytande över olika hjälpinsatser framhålls. I enlighet med detta betonas vikten av att professionella aktörer ska tillämpa ett mer vägledande och råd givande förhållningssätt än tidigare. Olika hjälpinsatser ska ses som ett erbjudande till den hjälpsökande, de professionellas styrning ska minskas och utrymmet för den enskildes självbestämmande öka (Börjesson & Palmbladh 2007, Lewin 1998, Lindqvist 2004). Samtidigt är välfärdsaktören representant för den organisation som kontrollerar de resurser som den hjälpsökande behöver eller efterfrågar, vilket får ökad betydelse i en tid då välfärdsstatens ekonomiska utrymme blir alltmer begränsat. Olika professionella grupper får ofta rollen som välfärdssektorns gränsvakter, när de ekonomiska ramarna för offentlig verksamhet inte 19

20 räcker till, vilket också påverkar relationen till den som söker stöd och hjälp (Lipsky 1980, Rothstein 1997). Bedömning om rätt till stöd en komplicerad process Föreställningen om funktionshinder är beroende av de historiska, sociala och kulturella sammanhang vi lever i, vilket alltså innebär att synen på människor med funktionshinder varierar i tid och rum. Ur denna aspekt kan funktionshinder sägas vara en social konstruktion som är kontextbunden. Lindqvist (2007) diskuterar hur definitioner av funktionshinder förändrats i socialpolitiska sammanhang, beroende på hur samhälleliga normer och värderingar om enskilda individers och gruppers sociala behov, moral och ansvar för sin situation skiftat över tid. Kategorisering innebär indirekt ett sätt att motivera varför stöd prioriteras till vissa grupper och inte till andra, menar han. Hjälporganisationernas bedömnings principer, rutiner och de professionellas sätt att förhålla sig till och bemöta de unga, har också det avgörande betydelse för vem som får hjälp. Några faktorer som kan försvåra tillträdet till och inflytandet över hjälpen är att organisationerna tenderar att rikta sig till en smalt avgränsad målgrupp, där kravet på otvetydig diagnos eller målgruppstillhörighet måste uppfyllas. Men även det faktum att behoven nästan alltid överskrider resurserna medför att det finns en risk för en alltför strikt bedömning och prioritering av individers behov (Olin & Ringsby Jansson 2006). Flera studier visar att vissa grupper är mer attraktiva som klienter för organisationerna än andra. Bland dem som kan inräknas i denna kategori är de vars behov av stöd och hjälp är relativt lätta för organisationen att tillgodose. En annan kategori av attraktiva eller framgångsrika klienter är de som har kunskap och förmåga att formulera sina behov av hjälp på rätt sätt, som vet var hjälpen ska sökas och som visar vilja och motivation till förändring (Carlsson 2003, Börjesson & Palmblad 2007). Sett till gruppen unga personer med psykiska, neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionshinder är det få av dem som svarar mot ovanstående kriterier på attraktiva eller framgångsrika klienter. Unga människor med funktionshinder är dock ofta beroende av olika organisationer för att få sina medicinska, sociala och ekonomiska behov tillgodosedda. Mötet och kontakten med olika myndighetsföreträdare har därför stor betydelse för de ungas självbild och framtida möjligheter. Många unga människor med funktionshinder har haft omfattande kontakter med flera 20

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning

Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning HafV Forskning i Västsverige om människor med funktionsnedsättning Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning Måndag 17 november 2008 Pulsen Konferens i Borås med snabbare och

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam KOLL PÅ LÄGET Bakgrund Insikten om funktionsnedsättningen Dialogen mellan verksamheterna Godtycklighet i stödinsatser Aktivitetsersättningen skolan vuxenlivet Läkarintyg Alla har uppdraget men ingen kan

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a706615&dswid=4913 Supported employment i en svensk kontext :

http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a706615&dswid=4913 Supported employment i en svensk kontext : Kommentar angående min gamla statistik bild 13 ; det finns ingen nyare från SCB som är direkt jämförbar precis som Li Jansson nämnde i sin presentation. Johanna Gustafsson nämnda referenser http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a757294&dswid=-2038

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Det normativa arbetstagarskapet inom en välfärdsstat i förändring Faten Nouf, Doktorand, institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Faten.nouf@umu.se AS

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer