Referentiell transparens. Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 10 Om sidoeffekter In/utmatning och imperativ programmering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Referentiell transparens. Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 10 Om sidoeffekter In/utmatning och imperativ programmering"

Transkript

1 Programmergsmetodik DV1 Programkonstruktion 1 Moment 10 Om sidoeffekter In/utmatng och imperativ programmerg Referentiell transparens I ren funktionell programmerg kan man byta lika mot lika utan att programmets funktion ändras. Detta kallas referentiell transparens. Orsaken är att en beräkng te har någon effekt annat än att beräkna ett värde (om man bortser från tids/mnesåtgång). f x*g y kan bytas mot g y*f x. f x ^ f x kan bytas mot val fx = f x fx^fx end Det sista bytet lönar sig resursmässigt om beräkngen av f x tar lång tid eller har ett stort objekt som värde. Ett sådant byte kan t.o.m. göras automatiskt av ML-systemet. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 1 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 2 Uppdaterad Inmatng Hittills har all /utmatng av data gått via ML-systemets användargränssnitt. I praktiken räcker te det programmen måste själva kunna mata /ut data t.ex. till/från filer. Låt oss anta att det fns en funktion readle med spec.: readle x TYPE : unit -> strg SIDE-EFFECTS: En rad läses från termalfönstret. POST: en sträng med den rad som lästs. EXAMPLE: readle() = "Hej\n" om man skriver raden "Hej\n" på tangentbordet. Körexempel: - readle(); Hej, hopp. > val it = "Hej, hopp.\n" : strg Sidoeffekter Vad blir readle()^readle()? Låt oss anta att användaren först skriver raden "Hej" sedan "hopp". (Varför slutar strängarna med \n?) readle()^readle() > "Hej\n"^readle() > "Hej\n"^"hopp\n" > "Hej\nhopp\n" Observera att readle()!readle()! Man kan alltså te byta readle()^readle() mot val rl = readle() rl^rl end Det beror på att readle te bara beräknar ett värde utan också läser en ny rad från termalen vid varje anrop readle har en sidoeffekt. Anta anrop och deras bördes ordng blir viktig. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 3 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 4 Uppdaterad Sekvenserg När sidoeffekter fns blir beräkngsordngen mycket viktig. Tänk på att ML beräknar uttryck från vänster till höger (och ifrån och ut). Ibland kan man vilja beräkna flera uttryck efter varandra endast för deras sidoeffekter utan att bry sig om värdet. För detta ändamål fns ML-konstruktionen e1 ; e2 ;... ; en-1 ; en vars värde är värdet av en, men som dessutom först beräknar e1 t.o.m. en-1. e1;e2;...;en-1;en är mengsfull bara om beräkngen av e1 t.o.m. en-1 har sidoeffekter. (Obs att ; även avslutar uttryck som man matar till ML. ; som sekvensoperator måste stå om parenteser,..end eller dylikt.) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 5 Uppdaterad Utmatng prt x : strg -> unit SIDE-EFFECTS: x skrivs ut på termalfönstret. EXAMPLE: prt "Hej\n" = () och skriver samtidigt raden "Hej\n" på termalfönstret. prt "Hej\n";prt "Hej\n" > ();prt"hej\n" (och "Hej\n" skrivs ut.) > ();() (och "Hej\n" skrivs ut.) > () Alltså prt "Hej\n" = prt "Hej\n" trots det kan man te byta prt "Hej\n";prt "Hej\n" mot val ph = prt "Hej\n" ph;ph end prt beräknar te bara ett värde utan skriver också på termalen. En ny rad skrivs vid varje anrop prt har en sidoeffekt. Anta anrop och deras bördes ordng blir viktig. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 6 Uppdaterad

2 In/utmatng i ML TextIO För /utmatng (I/O) fns olika bibliotek i ML, bl.a. biblioteket TextIO för - och utmatng av text. För att slippa skriva TextIO. före alla namn på funktioner och värden i detta bibliotek kan man använda deklarationen open TextIO; i sitt program. Den gör att ML automatiskt söker i biblioteket TextIO efter namn den te känner igen annars. (Detta fungerar med alla bibliotek, även t.ex. Strg och List.) Man kan använda flera open-deklarationer. Jag förutsätter i fortsättngen att man använt deklarationen open TextIO. (Obs! open är gen ersättng för load.) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 7 Uppdaterad Strömmar Vid I/O krävs omfattande admistration, bl.a. skall filer lokaliseras och man behöver hålla reda på hur långt i en fil man har läst/skrivit. Läspekare frithiof.txt: Der växte uti Hildgs gård två plantor under fostrarns vård. Ej Norden förr sett två så sköna, de växte härligt i det gröna. TextIO fns abstrakta datatyper stream och outstream kallade strömmar. All formation rörande I/O fns i strömmarna. För I/O till termalfönster fns i TextIO två fördefierade strömmar stdin av typ stream och stdout av typ outstream. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 8 Uppdaterad Skapa strömmar openin s TYPE: strg -> stream PRE: s skall vara namnet på en fil som fns. POST: En stream kopplad till filen s. SIDE-EFFECTS: Olika anrop till openin ger olika strömmar. EXAMPLE : openin "frithiof.txt" openout s : strg -> outstream PRE: s skall vara namnet på en fil som går att skriva/skapa. POST: En outstream kopplad till filen s. SIDE-EFFECTS: Filen s skapas om den te fns. Olika anrop till openout ger olika strömmar. EXAMPLE : openout "nyfil" PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 9 Uppdaterad Ett urval funktioner för matng (1) putle is TYPE: stream -> strg POST: Nästa rad från strömmen is (kl. \n), eller tom sträng om get kunde läsas (t.ex. filslut) SIDE-EFFECTS: Läspekaren för is flyttas fram. Exempelfunktionen readle kan defieras så här: fun readle() = putle stdin; put1 is TYPE: stream -> char option POST: SOME c om nästa tecken i strömmen är c, NONE om get kunde läsas (t.ex. filslut). SIDE-EFFECTS: Läspekaren för is flyttas fram. closein is TYPE: stream -> unit. SIDE-EFFECTS: Avslutar användngen av strömmen is PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 10 Uppdaterad Ett urval funktioner för matng (2) putall is TYPE: stream -> strg POST: Resterande text i strömmen is till filslut. SIDE-EFFECTS: Läspekaren för is flyttas fram. endofstream is TYPE: stream -> bool POST: true om läsngen av strömmen is har nått till slutet av filen, false annars. SIDE-EFFECTS: ga. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 11 Uppdaterad Exempel på läsng från ström (* readtolist f TYPE: strg -> strg list PRE: f är namnet på en fil som kan läsas POST: En lista av raderna i filen *) fun readtolist f = (* readtolistaux is TYPE: Stream -> strg list POST: En lista av återstående rader i is *) (* VARIANT: återstående rader i is *) fun readtolistaux is = if endofstream is then (closein is; []) putle is :: readtolistaux is readtolistaux (openin f) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 12 Uppdaterad

3 Termerg av rekursion vid läsng När man läser data från en ström i ett rekursivt program så bryts i allmänhet rekursionen av filslut. Man kan te veta i förväg hur många rekursiva anrop som skall ske utan att veta hur strömmen ser ut. Det vet man normalt te nan den är läst! Desutom är det prciellt omöjligt om man läser från en ström som skapas successivt (t.ex. en ström som läser från ett tangentbord.) Som rekursionsvariant kan man ange t.ex. (* VARIANT: oläst längd på strömmen is *) Om funktionen läser från is och rekursionen avslutas vid filslut. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 13 Uppdaterad Två vanliga fel... (* readtolist f TYPE: strg -> strg list PRE: f är namnet på en fil som kan läsas POST: En lista av raderna i filen *) (* VARIANT: återstående rader i f *) fun readtolist f = val is = openin f if endofstream is then [] putle is :: readtolist f) readtolist öppnar en ny ström vid varje anrop och läser därför första raden i filen om och om igen. Inga strömmar stängs någons. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 14 Uppdaterad Ett urval funktioner för utmatng (1) output(os,s) TYPE: outstream*strg -> unit SIDE-EFFECTS: Strängen s skrivs ut på strömmen os. Ett urval funktioner för utmatng (2) output1(os,c) TYPE: outstream*char -> unit SIDE-EFFECTS: Tecknet c skrivs ut på strömmen os. flushout os TYPE: outstream -> (). SIDE-EFFECTS: Skriver ut bufferten för strömmen os closeout os TYPE: outstream -> unit. SIDE-EFFECTS: Avslutar användngen av strömmen os Den byggda funktionen prt skulle kunnat defieras så här: fun prt s = (output(stdout,s);flushout stdout); PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 15 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 16 Uppdaterad Tillägg till beftliga filer openout skapar en ny fil eller skriver över en beftlig fil. Man kan också vilja lägga till ny formation i slutet av en beftlig fil. openappend s TYPE: strg -> outstream PRE: s skall vara namnet på en fil som går att skriva elller skapa. POST: En outstream kopplad till filen s. SIDE-EFFECTS: Filen s skapas om den te fns. Skrivngen börjar i slutet av filen. Olika anrop till openappend ger olika strömmar. Tillägg till filer "exempel Om vi har en fil testut.txt, med nehåll: Hej, Hopp I det gröna och gör: - val x = openappend "testut.txt"; > val x = <outstream> : outstream - output(x,"sade Frithiof\n"); - closeout x; så kommer testut.txt att nehålla: Hej, Hopp I det gröna sade Frithiof PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 17 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 18 Uppdaterad

4 I/O av annat än text Vill man mata /ut data av annan typ än strg måste man omvandla den till till/från strängar först. Omvandlgen måste man programmera själv om te byggd funktion fns (t.ex. Int.toStrg) Konverterg från strängar är besvärligt. I allmänhet har strängen olika typer av formation blandade efter varandra, t.ex: "beräkna 1+23*4 slut". Ur denna sträng skulle man vilja få: strängen "beräkna", ta 1, tecknet +, ta 23, tecknet *, ta 4, och strängen "slut". Dessutom vill man kanske ha 1+23*4 representerat som ett träd! Detta problem kallas syntaxanalys eller parsng. Parsng behandlas i senare kurser. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 19 Uppdaterad Metodik för utvecklg av program med i/o Tänk noga på i vilken ordng saker och tg utförs Försök dela upp programmet i en del som utför all /utmatng och en annan del som te alls utför någon i/o. Testa alla data som läses lita te på att de är riktiga! För teraktiva program (program som arbetar i dialog med en användare) bör man dessutom tänka på: Programmet får te kunna avbrytas pga fel så att användaren förlorar data. Tänk igenom dialogen med användaren strukturera programmet efter den. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 20 Uppdaterad En kalkylator i ML Skriv en enkel fyrfunktionskalkylator i ML! Den skall läsa ett tal, en operation och ett tal till och visa resultatet. Därefter skall man kunna utföra kedjeräkng med nya operationer och tal. Skriv ett tal: 3 Skriv ett tal: 3.5 Skriv en operation: + Skriv en operation: d Skriv ett tal: 4 Felaktig operation! Resultatet är: 7.0 Skriv en operation: / Skriv en operation: + Skriv ett tal: 0 Skriv ett tal: 5.2 Fel! Resultatet är: 12.2 Skriv ett tal: 0 Skriv en operation: c Skriv en operation: q Skriv ett tal: abc Felaktigt tal! PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 21 Uppdaterad Tillståndsdiagram När man planerar programmet kan man göra ett tillståndsdiagram över dialogen. Avsluta Börja Läs ett tal Läs en operation Skriv ut resultatet Läs ett tal och beräkna Programmet skrivs som en tillståndsmask som motsvarar diagrammet. Varje tillstånd motsvaras av en funktion i programmet. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 22 Uppdaterad Programstrukturen Programkoden visas i top-down ordng med huvudfunktionerna först och hjälpfunktionerna sist. I programfilen måste funktionerna ligga i motsatt ordng eftersom en funktion måste defieras nan de används. Funktionerna i tillståndsmasken är ömsesidigt rekursiva. Programmet leds med deklarationerna: load "Real"; open TextIO; PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 23 Uppdaterad Tillståndsmasken (1) (* calc x TYPE: unit -> unit SIDE-EFFECTS: Huvudfunktion i kalkylatorn *) fun calc() = readop(readnum()) (* readop x TYPE: real -> unit SIDE-EFFECTS: Läser en operation i kalkylatorn *) and readop x = (prt "Skriv en operation: " ; case putle stdin of "q\n" => () "c\n" => calc() opr => case selectop opr of SOME f => doop(x,f) NONE => (prt "Felaktig op.\n"; readop x)) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 24 Uppdaterad

5 Tillståndsmasken (2) (* doop(x,f) TYPE: real*(real*real -> real) -> unit SIDE-EFFECTS: Läser en tal och utför en operation i kalkylatorn *) and doop(x,f) = (prtresult(f(x,readnum())) handle _ => (prt "Fel!\n"; calc())) (* prtresult x TYPE: real -> unit SIDE-EFFECTS: Skriver resultat i kalkylatorn *) and prtresult x = (prt ("Resultatet är: " ^ Real.toStrg x ^ "\n"); readop x); Välj operation (* selectop x TYPE: strg -> (real*real -> real) option POST: Om x är namnet på en känd operation returneras SOME f, där f är en funktion som utför operationen. NONE annars. EXAMPLE: selectop "+\n" = SOME (op +) *) fun selectop "+\n" = SOME (op +) selectop "-\n" = SOME (op -) selectop "*\n" = SOME (op * ) selectop "/\n" = SOME (op /) selectop _ = NONE; PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 25 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 26 Uppdaterad Läs tal (* readnum x TYPE: unit -> real SIDE-EFFECTS: Läser från termalen POST: Ett läst flyttal *) fun readnum () = (prt("skriv ett tal: "); case Real.fromStrg (putle stdin) of SOME x => x NONE => (prt "Felaktigt tal\n"; readnum ())); PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 27 Uppdaterad Återblick: gentg ändras... I ren funktionell programmerg kan man aldrig ändra någontg bara skapa nytt. Detta är en förutsättnig för att byta lika mot lika. - val x = [1,2,3,4]; > val x = [1, 2, 3, 4] : t list - rev x; > val it = [4, 3, 2, 1] : t list - x; x är oförändrad efter > val it = [1, 2, 3, 4] : t list anropet av rev x! - val y = 1; > val y = 1 : t - fun f x = x+y; > val f = fn : t -> t - val y = 2; > val y = 2 : t - f 2; f använder den gamla > val it = 3 : t bdngen av y! PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 28 Uppdaterad Modifierbara celler ML ger möjlighet att skapa datastrukturer som verkligen kan ändras. ref är en datatypskonstruktor som nästan beter sig som datatype 'a ref = ref of 'a; ref 3 kallas en referens till värdet 3. (Kallas också cell, box, låda). För att komma åt refererade värden använder man funktionen! fun! (ref x) = x;!x kallas derefererg av x. Referenser kan ändras med den fixa funktionen :=: r := v TYPE: 'a ref*'a -> unit SIDE-EFFECTS: Värdet i r ändras till v. EXAMPLE: val x = ref 3;!x = 3 x := 2; Nu är!x = 2 Ingentg är säkert längre... Använder man referenser så kan man i allmänhet te längre byta lika mot lika. - val y = ref 1; > val y = ref 1 : t ref y är nu bunden till en referens till ett heltal. - val =!y; > val = 1 : t - fun f x = x+!y; Obs. blank mellan +! > val f = fn : t -> t - y := 2; - =!y; y är nu ändrad > val it = false : bool - f 2; f använder det nya > val it = 4 : t värdet! PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 29 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 30 Uppdaterad

6 Ändrgar kan ske bakom ryggen Anrop av funktioner med sidoeffekter kan förändra data beräkngsordngen blir kritisk. (* bump x TYPE: t ref -> t SIDE-EFFECTS: Ökar nehåller i cellen x med 1. POST: Det nya värdet av x. *) fun bump x = (x :=!x + 1;!x); - val x = ref 1; > val x = ref 1 : t ref - bump x; > val it = 2 : t -!x; > val it = 2 : t Obs att (bump x)+!x och!x+(bump x) beräknar olika värden! PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 31 Uppdaterad Bdngsomgivngar och lagret Defitioner (val, fun) bder identifierare till värden. Bdngar kan aldrig ändras. Bdngsomgivngar är en samlg bdngar. Bdngsomgivngar kan skapas och försvna. Dessutom har ML ett lager (eng. store) som är en samlg celler. ref skapar celler som nehåller ett värde Innehål i celler kan ändras Lagret är en samlg celler Det fns bara ett lager och det försvner aldrig. - val y = ref 1; > val y = ref 1 : t ref y 1 PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 32 Uppdaterad Likhet och olikhet hos celler - val y = ref 1; > val y = ref 1 : t ref - val y' = y; > val y' = ref 1 : t ref - y := 2; - val = ref 2; > val = ref 2 : t ref - y = y'; > val it = true : bool - y = ; > val it = false : bool y y' 2 y 1 y y' y y' PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 33 Uppdaterad Referenser från celler till celler - val x = ref 1; > val x = ref 1 : t ref - val y = ref 2; x 1 > val y = ref 2 : t ref - val = ref x; y 2 x 1 > val = ref ref 1 : t ref ref x 1 - val u = ref (!x); > val u = ref 1 : t ref y 2 u 1 y 2 får typ t ref ref en pekare till en annan cell! x 1 PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 34 Uppdaterad Referenser från celler till celler (forts.) x 1 -! := 3; u 1 y 2 x 3 - := y; u 1 - := ref 4; u 1 u 1 y 2 x 3 y 2 x 3 y 2 4 PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 35 Uppdaterad := u; Skräpsamlg u 1 u 1 x 3 x 3 y 2 4 y 2 Cellen med värdet 4 är te åtkomlig längre den har blivit skräp. Skräp tas bort automatiskt med skräpsamlg (garbage collection). Alla sorters data i ML kan bli skräp te bara celler utan t.ex. listor men fenomenet märks kanske tydligast med celler. Tack vare skräpsamlgen fungerar det att ML-program arbetar med att ständigt konstruera nya objekt utan att någons ta bort gamla. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 36 Uppdaterad

7 Imperativ programmergsstil I imperativ programmergsstil arbetar man med att ändra nehål i celler snarare än bda identifierare. utföra beräkngar i steg (satser) som har sidoeffekter, snarare än som uttryck. (Enkla uttryck är ofta delar av satser.) utföra upprepngar med loopar snarare än rekursion. Imperativ programmergsstil är det normala i programspråk som Pascal, C, Java... Det som kallas variabler i dessa språk är normalt namngivna ref-celler. Uttryck av ref-typ i ML motsvarar Lvalues i C alltså något som kan tilldelas ett värde. C och andra imperativa språk derefererar (utför!-operationen på) variabler automatiskt när det behövs. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 37 Uppdaterad Ett imperativt program (* abssqrt x TYPE: real->real POST: Kvadratroten av absolutbeloppet av x. *) fun abssqrt(x) = val x' = ref x if!x' < 0.0 then x' := ~ (!x') () ; < ; skiljer uttryck som fungerar som satser. Math.sqrt(!x') PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 38 Uppdaterad Loopar En loop upprepar ett uttryck (sats). while e1 do e2 Uttrycket e2 beräknas upprepade gånger så länge uttrycket e1 beräknas till true. Värdet av while är alltid (). Utan sidoeffekter är detta mengslöst eftersom e1 och e2 alltid skulle ge samma värden! Detta uttryck nehåller en loop som skriver ut Hej igen! 10 gånger: val i = ref 1 while!i<=10 do (prt "Hej igen!\n"; i :=!i + 1) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 39 Uppdaterad Analys av summergsproblemet (repris) Start. Låt summan vara 0. Är n=0? Nej. Ja. Addera n till summan. Subtrahera 1 från n. Stopp. Konstruktionen kallas för en loop. (Det spelar gen roll om vi adderar n eller n) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 40 Uppdaterad Imperativ summergsfunktion (* sumupto TYPE: t -> t PRE: x >= 0 POST: x *) fun sumupto x = val n = ref x val sum = ref 0 while!n > 0 do (sum :=!sum +!n; n :=!n - 1);!sum Samma funktion i funktionell variant: fun sumupto n = if n = 0 then 0 n + sumupto(n-1); PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 41 Uppdaterad Imperativ genomgång av listor (* countgreater(x,g) TYPE: t list*t -> t POST: Antal element i x som är större än g *) fun countgreater(x,g) = val l = ref x val n = ref 0 while not (null(!l)) do (if hd(!l) > g then n :=!n + 1 (); l := tl(!l));!n PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 42 Uppdaterad

8 countgreater imperativ och funktionell fun countgreater(x,g) = (* imperativ *) val l = ref x val n = ref 0 while not (null(!l)) do (if hd(!l) > g then n :=!n + 1 (); l := tl(!l));!n fun countgreater(l,g) = (* funktionell *) if null l then 0 (if hd l > g then 1 0) + countgreater(tl l,g) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 43 Uppdaterad Loopar och svansrekursion (* Med loop *) fun sumupto x = val n = ref x val sum = ref 0 while!n > 0 do (sum :=!sum +!n; n :=!n - 1);!sum (* Med svansrekursion *) fun sumupto x = sumuptoaux(x,0); fun sumuptoaux(n,sum) = if n > 0 then sumuptoaux(n-1,sum+n) sum PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 44 Uppdaterad Arrayer För att komma åt ett element i en lista eller ett träd krävs en tidsåtgång som ökar när datastrukturen blir större. Man har ibland behov av att komma åt data i konstant tid. Nästan alla datorer har arbetsmne med sekventiellt ordnade celler där olika delar går att komma åt i konstant tid. De flesta programspråk har en datastruktur som direkt motsvarar strukturen hos mnet arrayen (vektor, fält) ~ En flyttalsarray med 6 element och deras dex. Till skillnad från en lista som består av ett antal ::-konstruktorer är en array ett objekt att komma åt alla element går alltså lika fort. Arrayer i ML Arrayer i ML defieras i biblioteket Array och liknar en abstrakt datatyp. Det är dock en likhetstyp. (Men observera att liksom hos ref så kan två arrayer vara olika även om nehål är lika!) ~ Arrayen ovan har i ML typen real array. Liksom ref-celler kan nehål i arrayer ändras. Arrayer skiljer sig från ref i prcip genom att ref är en cell, medan arrayer normalt har flera celler. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 45 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 46 Uppdaterad Skapa arrayer Array.fromList x TYPE: 'a list -> 'a array POST: En array av samma längd som listan där cellerna i tur och ordng nehåller elementenn i listan SIDE-EFFECTS: En ny array skapas. Array.array(n,x) TYPE: t*'a -> 'a array PRE: n >= 0 POST: En array av längd n där cellerna nehåller x SIDE-EFFECTS: En ny array skapas. Använda arrayer Array.length a TYPE: 'a array -> t POST: Antal celler i arrayen a Array.sub(a,i) TYPE: 'a array*t -> 'a PRE: 0 <= i < length a POST: Innehål hos cellen med dex i om arrayen a. Array.update(a,i,x) TYPE: 'a array*t*'a -> unit PRE: 0 <= i < Array.length a SIDE-EFFECTS: I arrayen a sätts nehål i cellen med dex i till x. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 47 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 48 Uppdaterad

9 Högre ordngens funktioner för arrayer Array.foldr f e a TYPE: ('a*'b->'b)->'b->'a array->'b POST: f(x1,f(x2,...f(xn,e)...)) om arrayen a nehåller elementen x1,x2,...,xn Jämför med specifikationen av foldr för listor: foldr f e l TYPE: ('a*'b->'b)->'b->'a list->'b POST: f(x1,f(x2,...f(xn,e)...)) om l=[x1,x2,...,xn] Array.foldr kan användas för att defiera en funktion tolist som är bra att ha för att se hur arrayer ser ut. (* tolist a TYPE: 'a array -> 'a list POST: En lista av elementen i arrayen a. *) fun tolist a = Array.foldr (op ::) [] a; Exempel på arrayfunktioner - val a = Array.fromList [10,20,30,40]; > val a = <array> : t array - tolist a; > val it = [10, 20, 30, 40] : t list - Array.length a; > val it = 4 : t - Array.sub(a,3); > val it = 40 : t - Array.update(a,2,42); - tolist a; > val it = [10, 20, 42, 40] : t list - val b = Array.array(3,0); > val b = <array> : t array - tolist b; > val it = [0, 0, 0] : t list PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 49 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 50 Uppdaterad Summera elementen i en flyttalsarray Funktionellt: (* sumarray a TYPE: real array -> real POST: Summan av elementen i a *) fun sumarray a = (* sumarrayaux(a,i) TYPE: real array*t -> real POST: Summan av elementen i a fr.o.m. elementet med dex i *) fun sumarrayaux(a,i) = if i >= Array.length a then 0.0 Array.sub(a,i) + sumarrayaux(a,i+1) sumarrayaux(a,0) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 51 Uppdaterad Summera elementen i en flyttalsarray Imperativt: (* sumarray a TYPE: real array -> real POST: Summan av elementen i a *) fun sumarray a = val sum = ref 0.0 val i = ref 0 while!i < Array.length a do (sum :=!sum + Array.sub(a,!i); i :=!i + 1);!sum Bekvämt: fun sumarray a = Array.foldr (op +) 0.0 a PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 52 Uppdaterad

Visual Basic, en snabbgenomgång

Visual Basic, en snabbgenomgång Visual Basic, en snabbgenomgång Variabler och Datatyper En variabel är som en behållare. Olika behållare passar bra till olika saker. I Visual Basic(härefter VB) finns olika typer av behållare för olika

Läs mer

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt

Läs mer

Beräkningsvetenskap föreläsning 2

Beräkningsvetenskap föreläsning 2 Beräkningsvetenskap föreläsning 2 19/01 2010 - Per Wahlund if-satser if x > 0 y = 2 + log(x); else y = -1 If-satsen skall alltid ha ett villkor, samt en då det som skall hända är skrivet. Mellan dessa

Läs mer

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1)

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1) Föreläsning 10 STRING OCH STRINGBUILDER; VARIABLERS SYNLIGHET Att deklarera och att använda variabler När vi deklarerar en variabel, t ex int x; inför vi en ny variabel med ett namn och en typ. När namnet

Läs mer

Föreläsning 13. Rekursion

Föreläsning 13. Rekursion Föreläsning 13 Rekursion Rekursion En rekursiv metod är en metod som anropar sig själv. Rekursion används som alternativ till iteration. Det finns programspråk som stödjer - enbart iteration (FORTRAN)

Läs mer

Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3

Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3 DSV Tentamen *:58/ID100V Sid 1(5) Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3 Denna tentamen består av fyra uppgifter som tillsammans kan de ge maximalt 22 poäng. För godkänt resultat krävs minst

Läs mer

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet ITK:P1 Föreläsning 1 Att programmera i språket Java DSV Peter Mozelius Programmering Olika typer av programmering som t ex: o Imperativ programmering (C, Pascal m fl) o Funktionell programmering (Lisp,

Läs mer

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR

Läs mer

Grundläggande Datalogi

Grundläggande Datalogi s delar Grundläggande Datalogi s delar s delar s delar Dataabstraktion Rekursion Algoritmanalys s delar Sortering Trädstrukturer Grafalgoritmer Optimering Stavning Strängmatchning Datakompression Versionshantering

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 6: Filhantering Henrik Björklund Umeå universitet 13 oktober 2009 Björklund (UmU) Programmeringsteknik 13 oktober 2009 1 / 22 Textfiler Filer är sekvenser

Läs mer

C-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson

C-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson C-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson Introduktion till C Variabler, Typer, Konstanter Operatorer Villkorliga satser if-else, switch Loopar for, while, do... while Inmatning och utmatning stdin

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Datastrukturer. föreläsning 6. Maps 1

Datastrukturer. föreläsning 6. Maps 1 Datastrukturer föreläsning 6 Maps 1 Avbildningar och lexika Maps 2 Vad är ett lexikon? Namn Telefonnummer Peter 031-405937 Peter 0736-341482 Paul 031-405937 Paul 0737-305459 Hannah 031-405937 Hannah 0730-732100

Läs mer

C++ Lektion Tecken och teckenfält

C++ Lektion Tecken och teckenfält C++ Lektion Tecken och teckenfält Teori Hittills har alla variabler du jobbat med varit olika typer av tal, men du kan också deklarera variabler som håller bokstavstecken. Denna variabeltyp kallas för

Läs mer

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

Hej Då, Karel! Programmering. Vårt första Javaprogram. hh.se/db2004. Java. Grundtyper, variabler och arrayer

Hej Då, Karel! Programmering. Vårt första Javaprogram. hh.se/db2004. Java. Grundtyper, variabler och arrayer Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 3: Java. Grundtyper, variabler och arrayer Hej Då, Karel! Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Center for Research on Embedded

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten?

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten? Programmeringsteknik och Matlab Övning 4 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4 Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Denna lektion ska vi studera rekursion. Lektion 4 Principen om induktion Principen om induktion är ett vanligt sätt att bevisa

Läs mer

Exempelsamling Assemblerprogrammering

Exempelsamling Assemblerprogrammering Exempelsamling Assemblerprogrammering I uppgifterna nedan utgå från följande programskelett: #include.data var1:.word 12 var2:.word 19 sum: prod:.float 0.set noreorder.text.globl start.ent start

Läs mer

Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26

Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26 Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26 Mer om klasser Innehåll Konstanta objekt Statiska medlemmar Pekaren this Vänner (friends) Överlagring av operatorer EDA623

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner

Läs mer

Programmering i C. Christer Sandberg, Gunilla Eken, Stefan Bygde Olof Andersson Linus Källberg Caroline Uppsäll Johan Hägg

Programmering i C. Christer Sandberg, Gunilla Eken, Stefan Bygde Olof Andersson Linus Källberg Caroline Uppsäll Johan Hägg Programmering i C En tuff kurs på halvfart för nybörjare i programmering Christer Sandberg, Gunilla Eken, Stefan Bygde Olof Andersson Linus Källberg Caroline Uppsäll Johan Hägg 1 Idag Kursupplägg Satser

Läs mer

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson 1 2 - Block, räckvidd Dagens föreläsning Programmering i Lisp - Bindning av variabler (avs 14.6) fria variabler statisk/lexikalisk och dynamisk bindning - Felhantering (kap 17) icke-normala återhopp catch

Läs mer

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna.

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna. 1 Uppgift 1 Klassen Company Banken FinanceTrust som tidigare bara haft privatpersoner som kunder vill nu bygga ut sitt datasystem så att även företag kan registreras som kunder. Skriv klassen Company som

Läs mer

Saker du ska kunna Föreläsning 13 & 14

Saker du ska kunna Föreläsning 13 & 14 Saker du ska kunna Föreläsning 13 & 14 LISTOR Ta bort element från en vektor Både sorterad och osorterad Söka upp element i en vektor Linjärsökning räcker (jag har även visat binärsökning) Registrering

Läs mer

Recap Mera om nya typer Kort Fält. Programmering. Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering. Verónica Gaspes. IDE-sektionen.

Recap Mera om nya typer Kort Fält. Programmering. Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering. Verónica Gaspes. IDE-sektionen. Programmering Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering Verónica Gaspes IDE-sektionen Juni 14 Utkast 1 Recap 2 Mera om nya typer 3 Kort 4 Fält Recap Man kan ge namn till typer. Vi undersökte enum

Läs mer

Laboration A Objektsamlingar

Laboration A Objektsamlingar Laboration A Objektsamlingar Avsikten med laborationen är att du ska träna på att använda ett par objektsamlingar. Uppgift 1 Titta genom föreläsningsunderlaget DA129AFAHT07.pdf och testkör exemplen (se

Läs mer

Metodanrop - primitiva typer. Föreläsning 4. Metodanrop - referenstyper. Metodanrop - primitiva typer

Metodanrop - primitiva typer. Föreläsning 4. Metodanrop - referenstyper. Metodanrop - primitiva typer Föreläsning 4 Metodanrop switch-slingor Rekursiva metoder Repetition av de första föreläsningarna Inför seminariet Nästa föreläsning Metodanrop - primitiva typer Vid metodanrop kopieras värdet av en variabel

Läs mer

Instuderingsfrågor, del D

Instuderingsfrågor, del D Uppgift 1. Instuderingsfrågor, del D Objektorienterad programmering, Z1 I vilka av nedanstående problem behöver man använda sig av fält för att få en elegant lösning? I vilka problem är det är det onödigt/olämpligt

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Föreläsning V36 Föreläsning 1 Programmering Kurs-PM Programmeringsmiljö Hello World! Variabler printf scanf Föreläsning 2 Operatorer Tilldelning

Läs mer

TDP002 Imperativ programmering

TDP002 Imperativ programmering TDP002 Imperativ programmering Introduktion till kursen och python Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) Översikt Programmering En introduktion Python Köra och skriva program Python grunderna

Läs mer

C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson

C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson Funktioner void Globala och lokala variabler, scope static Arrayer Strängar ASCII, ANSI Argument till main Slumptal Funktioner Nu är det dags att börja

Läs mer

Ingenjörsfirman Stéen 2001-12-13 Java Sida 1 av 1

Ingenjörsfirman Stéen 2001-12-13 Java Sida 1 av 1 Java Sida 1 av 1 Java Mål och Syfte Målet med denna kurs i Java är att du direkt efteråt ska kunna börja utveckla dina första Javaapplikationer. Kursen ger dig många konkreta exempel på hur detta effektiva

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 4

Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion

Läs mer

Föreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö

Föreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Föreläsning 4 Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Kö (ADT) En kö fungerar som en kö. Man fyller på den längst bak och tömmer den längst fram

Läs mer

Översikt. Varför lära sig detta? Motivering Syntax och semantik Imperativa språkets byggstenar och Python. PL-boken Kap 1 (repetition):

Översikt. Varför lära sig detta? Motivering Syntax och semantik Imperativa språkets byggstenar och Python. PL-boken Kap 1 (repetition): Översikt Motivering Syntax och semantik Imperativa språkets byggstenar och Python Datatyper Tilldelning och uttryck Kontrollstrukturer (på satsnivå) Subprogram Relaterade avsnitt: PL 3.1-3.2, 5.1-5.3,

Läs mer

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan.

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan. Bankkonto - övning Övningar att göra efter lärardemostration. Filen bankkonto.zip innehåller ett projekt med klassen Bankkonto. Zippa upp denna fil och öppna projektet i BlueJ och skriv vidare på klassen

Läs mer

Programstruktur och terminologi. Programmet producerar följande utskrift i terminalfönstret: Ett Javaprogram består av en eller flera klasser

Programstruktur och terminologi. Programmet producerar följande utskrift i terminalfönstret: Ett Javaprogram består av en eller flera klasser // En första version av BankKonto-klassen class BankKonto { private String namn; private long nr; private double saldo; private double ränta; // Klassen TestaBankKonto // Klassens uppgift är att skapa

Läs mer

Laboration 1. "kompilera"-ikonen "exekvera"-ikonen

Laboration 1. kompilera-ikonen exekvera-ikonen Programmerade system I1 Syfte Laboration 1. Syftet med denna laboration är dels att göra dej bekant med de verktyg som kan vara aktuella i programmeringsarbetet, dels ge en första inblick i att skriva

Läs mer

Ett exempel som illustration till Laboration 1

Ett exempel som illustration till Laboration 1 Ett exempel som illustration till Laboration 1 Filen java_average_points.zip innehåller Java-koden till exemplet. Programmets avsikt enligt kravspecifikationen Användaren matar in poäng på en tentamen

Läs mer

TDP002 - Imperativ programmering

TDP002 - Imperativ programmering . TDP002 - Imperativ programmering Introduktion till kursen och Python Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 14 augusti 2015 Översikt 2/29 Programmering - en översikt Python - Köra och skriva program

Läs mer

Programmering B med Visual C++ 2008

Programmering B med Visual C++ 2008 Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,

Läs mer

7 Programmeringsteknik

7 Programmeringsteknik 7 Programmeringsteknik Att skriva ett program innebär att man skriver en plan för hur bearbetningen av data ska utföras. Vilken typ av data och vilken typ av bearbetning, som ska göras, ska vara bestämt

Läs mer

Funktioner. Programmering. Egendefinierade funktioner i Java. En Java-funktions anatomi. hh.se/db2004. Statiska metoder. Funktioner. resultatvärde.

Funktioner. Programmering. Egendefinierade funktioner i Java. En Java-funktions anatomi. hh.se/db2004. Statiska metoder. Funktioner. resultatvärde. Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 7: Funktioner Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Funktioner Statiska metoder 1 Kan ta 0 eller flera argument. 2 Kan producera

Läs mer

Schemaunderlag för Programmering, grundkurs (TDDB18)

Schemaunderlag för Programmering, grundkurs (TDDB18) Allmänt Schemaunderlag för Programmering, grundkurs (TDDB18) Under VT1 håller jag (Torbjörn) tre kurser. Detta gör att det inte är lätt att få till ett optimalt schema för er studenter (tyvärr). En variant

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder Introduktion TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder OO är den mest använda programmeringsparadigmen idag, viktigt steg att lära sig och använda OO. Klasser är byggstenen i

Läs mer

7 GRUNDERNA I PROGRAMMERING

7 GRUNDERNA I PROGRAMMERING Grunderna i programmering 7 GRUNDERNA I PROGRAMMERING Detta kapitel är bokens största kapitel och kanske det viktigaste. Vi kommer här att gå igenom grunderna för sekventiell programmering. Det vi går

Läs mer

TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET

TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 010824 TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET Datum : 010824 Tid : 9-15 Hjälpmedel : Inga Antal uppgifter : 7 Totalpoäng : 40 (halva poängtalet krävs normalt

Läs mer

Institutionen för TENTAMEN CTH VT-15 Datavetenskap 2015-04-18 TDA540. Tentamen för TDA540 Objektorienterad programmering

Institutionen för TENTAMEN CTH VT-15 Datavetenskap 2015-04-18 TDA540. Tentamen för TDA540 Objektorienterad programmering Institutionen för TENTAMEN CTH VT-15 Datavetenskap 2015-04-18 TDA540 Tentamen för TDA540 Objektorienterad programmering DAG: 15-04-18 TID: 14:00 18:00 Ansvarig: Joachim von Hacht och Christer Carlsson

Läs mer

Senast. Idag. Icke-strikt evaluering. Strikt evaluering. Testa latheten! Lat evaluering. Plus och minus med lat evaluering. Testa latheten!

Senast. Idag. Icke-strikt evaluering. Strikt evaluering. Testa latheten! Lat evaluering. Plus och minus med lat evaluering. Testa latheten! Senast Idag Högre ordningens funktioner Listomfattning Strikthet och lat evaluering Strömmar Monadisk I/O Strikt evaluering Icke-strikt evaluering Def: Strikt evaluering innebär att alla parametrars värde

Läs mer

UML. Översikt UML. Relationer mellan klasser. A är ett aggregerat av B:n. Kontor aggregat av Enheter. 12 olika diagramtyper, bl.a.

UML. Översikt UML. Relationer mellan klasser. A är ett aggregerat av B:n. Kontor aggregat av Enheter. 12 olika diagramtyper, bl.a. Översikt UML Sekvensdiagram (dynamic structure) Informationsflöde genom programmet Användningsfall (use cases) Aktörers interaktion med systemet Paketdiagram Beroenden mellan paket abstrakta klasser Multipel

Läs mer

Enkla datatyper minne

Enkla datatyper minne Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in

Läs mer

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1 Kursinfo Introduktion till programmering Undervisning Föreläsning 1 Kursinformation Inloggning, filsystem, kommandotolk några inledande exempel Föreläsningar Fem föreläsningar, vardera 45 minuter. Allmänna

Läs mer

Kursplanering Objektorienterad programmering

Kursplanering Objektorienterad programmering Kursplanering Objektorienterad programmering Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-OOP Klass Systemutvecklare.NET 2 Syfte och koppling till yrkesrollen Syftet är att få en stabil grund

Läs mer

DOM (Document Object Model) är modellen efter vilken en webbläsaren är uppbyggd. Alla objekt/element i webbläsaren finns hierarkiskt ordnade i DOM.

DOM (Document Object Model) är modellen efter vilken en webbläsaren är uppbyggd. Alla objekt/element i webbläsaren finns hierarkiskt ordnade i DOM. JavaScript del1 Syftet med detta häfte är att sammanfatta det viktigaste i JavaScript så kort och koncist som möjligt men ändå tillräckligt omfattande för att ge god kännedom om en av de vanligaste teknikerna

Läs mer

Introduktion C-programmering

Introduktion C-programmering Introduktion C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. 2 C Standarder

Läs mer

Modern Programmering (2546) Tentamen lördag 30.09.2000

Modern Programmering (2546) Tentamen lördag 30.09.2000 Modern Programmering (2546) Tentamen lördag 30.09.2000 Svara på minst sex frågor. Om du svarar på alla sju frågorna faller den fråga bort som ger minst antal poäng. Maximalt 70 poäng. Det krävs 35 poäng

Läs mer

Användar- och systemdokumentation

Användar- och systemdokumentation Användar- och systemdokumentation Linköpings universitet Examinator:, IDA marme647@student.liu.se Utskriftsdatum: Innehållsförteckning Inledning... 3 Användarhandledning... 4 Systemkrav och installation...4

Läs mer

kind spelling Scanning

kind spelling Scanning sats terminal Kompilatorteknik 2015 källprogram! Exempel program let var v : integer; const t ~ 3 in v := v + t kind spelling Scanning LET let föreläsningsfilmer Scannerns eller den lexikala analysatorns

Läs mer

ADO.NET Murach Kapitel 17-20

ADO.NET Murach Kapitel 17-20 Databaser och C# ADO.NET Murach Kapitel 17-20 2013-01-30 1 Winstrand Development Databas ADO.NET Är en del av.net ramverket och tillhandahåller delar för att kommunicera med olika datakällor. Dessa kan

Läs mer

Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser.

Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser. Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser. I dessa uppgifter kommer du att lära dig om hur man definierar egna objekt genom att skriva klasser. Detta är grunden för att förstå objekt orienterad

Läs mer

Hitta k största bland n element. Föreläsning 13 Innehåll. Histogramproblemet

Hitta k största bland n element. Föreläsning 13 Innehåll. Histogramproblemet Föreläsning 13 Innehåll Algoritm 1: Sortera Exempel på problem där materialet i kursen används Histogramproblemet Schemaläggning Abstrakta datatyper Datastrukturer Att jämföra objekt Om tentamen Skriftlig

Läs mer

DD1320 Tillämpad datalogi. Lösnings-skiss till tentamen 2010-10-18

DD1320 Tillämpad datalogi. Lösnings-skiss till tentamen 2010-10-18 DD1320 Tillämpad datalogi Lösnings-skiss till tentamen 2010-10-18 1. Mormors mobil 10p M O R M O R S M O B I L M O R M O R S M O B I L i 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 next[i] 0 1 1 0 1 1 4 0 1 3 1 1 Bakåtpilarna/next-värde

Läs mer

Imperativ programmering

Imperativ programmering Imperativ programmering 1DL126 3p Imperativ programmering Jesper Wilhelmsson ICQ: 20328079 Yahoo: amigajoppe MSN / epost: jesperw@it.uu.se Rum: 1335 Tel: 471 1046 Imperativ programmering Vilka programmeringsspråk

Läs mer

Laboration 1. "kompilera"-ikonen "exekvera"-ikonen

Laboration 1. kompilera-ikonen exekvera-ikonen Syfte Laboration 1. Objektorienterad programmering, Z1 Syftet med denna laboration är dels att göra dej bekant med de verktyg som kan vara aktuella i programmeringsarbetet, dels ge en första inblick i

Läs mer

C++ Slumptalsfunktioner + switch-satsen

C++ Slumptalsfunktioner + switch-satsen C++ Slumptalsfunktioner + switch-satsen Veckans avsnitt består av ett antal lite udda funktioner man kan ha nytta av när man skriver program. Det är en slumptalsgenerator och lite annat smått och gott.

Läs mer

Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer

Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer Vi ska nu undersöka vad pekare egentligen är och hur de relaterar till arrayer. Det är ett centralt tema i C-programmering. Vi följer boken och går

Läs mer

TENTAMEN I PROGRAMMERING. På tentamen ges graderade betyg:. 3:a 24 poäng, 4:a 36 poäng och 5:a 48 poäng

TENTAMEN I PROGRAMMERING. På tentamen ges graderade betyg:. 3:a 24 poäng, 4:a 36 poäng och 5:a 48 poäng TENTAMEN I PROGRAMMERING Ansvarig: Jan Skansholm, tel 7721012 Betygsgränser: Hjälpmedel: Sammanlagt maximalt 60 poäng. På tentamen ges graderade betyg:. 3:a 24 poäng, 4:a 36 poäng och 5:a 48 poäng Skansholm,

Läs mer

Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C

Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C 1 of 8 Örebro universitet Institutionen för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen

Läs mer

Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0

Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0 Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0 Förberedelse Förbered dig genom att läsa föreläsningsanteckningar och de kapitel som gåtts igenom på föreläsningarna. Läs även igenom laborationen i förväg.

Läs mer

Laboration: Grunderna i MATLAB

Laboration: Grunderna i MATLAB Laboration: Grunderna i MATLAB 25 augusti 2005 Grunderna i MATLAB Vad är MATLAB? MATLAB är ett interaktivt program för vetenskapliga beräkningar. Som användare ger du enkla kommandon och MATLAB levererar

Läs mer

IE1204/IE1205 Digital Design

IE1204/IE1205 Digital Design TENTAMEN IE1204/IE1205 Digital Design 2012-12-13, 09.00-13.00 Inga hjälpmedel är tillåtna! Hjälpmedel Tentamen består av tre delar med sammanlagd tolv uppgifter, och totalt 30 poäng. Del A1 (Analys) innehåller

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 2

Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Agenda Inläsning av data via dialogrutor Repetitioner (While-satsen och For-satsen) Nästlade

Läs mer

Kort om programmering i Matlab

Kort om programmering i Matlab CTH/GU 25/26 Matematiska vetenskaper Kort om programmering i Matlab Inledning Redan första tillfället gjorde ni ett litet program. Ni skrev ett script eller en skriptfil som beräknade summan 5 i 2 = 2

Läs mer

Diagnostiskt Prov. Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas.

Diagnostiskt Prov. Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas. .0.0 DIAGNOSTISKT PROV Tid Klockan 09.00-2.00 Hjälpmedel Inga Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas. Rättning Tentamen omfattar 6 poäng Denna tentamen

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Ämne Sida Program Hur ska man lära sig programmering med Java? 11 Kapitel 1 Introduktion till programmering 13 1.1 Vad är programmering? 14 1.2 Vad är en algoritm? 16 1.3 Olika sätt

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

INNEHÅLL SQL DEL 2. Funktioner inbyggda Aggregatfunktioner Skalärfunktioner. Chapter 11. Beginning SQL Server 2008 for Developers

INNEHÅLL SQL DEL 2. Funktioner inbyggda Aggregatfunktioner Skalärfunktioner. Chapter 11. Beginning SQL Server 2008 for Developers INNEHÅLL SQL DEL 2 Funktioner inbyggda Aggregatfunktioner Skalärfunktioner Chapter 11. Beginning SQL Server 2008 for Developers 1 FUNKTIONER, INBYGGDA Det finns ett mängd med funktionen du kan använd dig

Läs mer

Trädstrukturer och grafer

Trädstrukturer och grafer Översikt Trädstrukturer och grafer Trädstrukturer Grundbegrepp Binära träd Sökning i träd Grafer Sökning i grafer Programmering tillämpningar och datastrukturer Varför olika datastrukturer? Olika datastrukturer

Läs mer

Uppgift 1a (Aktiekurser utan poster)

Uppgift 1a (Aktiekurser utan poster) Uppgift 1a (Aktiekurser utan poster) Vi har lite olika upplägg i de kurser vi håller och i vissa kurser finns det med något som vi kallar "poster" (eng. "record"). I andra har vi inte med detta. Vi har

Läs mer

Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista

Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista Databaser Vad är en databas? Vad du ska lära dig: Använda UML för att modellera ett system Förstå hur modellen kan översättas till en relationsdatabas Använda SQL för att ställa frågor till databasen Använda

Läs mer

Erlang. Programspråk 5DV086. Sebastian Backstad

Erlang. Programspråk 5DV086. Sebastian Backstad Erlang Programspråk 5DV086 Sebastian Backstad Love Engman Joel Viklund Christer Jakobsson Petter Johansson c11sbd c11len c11jvd dv12cjn oi12pjn \_(ツ)_/ 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Om Erlang 4 Syntax

Läs mer

Föreläsning 15: Repetition DVGA02

Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Vad handlar kursen om? Kursen kan i grova drag delas upp i tre delar: 1. Objekt-orienterad programmering 2. Grafiska användargränssnitt 3. Datastrukturer Dessutom genomsyras

Läs mer

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer.

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Översikt Klasshierarkier UML klassdiagram Relation mellan klasser mellan klasser och objekt Association ning ing andling Programmering tillämpningar och datastrukturer 2 UML UML Unified Modeling Language

Läs mer

Variabler använder man sig av för att under programkörningen spara data eller information i primärminnet. En variabel har typ, namn och värde.

Variabler använder man sig av för att under programkörningen spara data eller information i primärminnet. En variabel har typ, namn och värde. 2 Enkla datatyper Att skriva ett program innebär att man ska tillverka en plan för att bearbeta data eller information på något sätt Programmering handlar om data och bearbetning av data Data kan vara

Läs mer

Programmeringsolympiaden 2015

Programmeringsolympiaden 2015 Programmeringsolympiaden 2015 TÄVLINGSREGLER FÖR SKOLKVALET Tävlingen äger rum på av skolan bestämt datum under sex timmar effektiv tid. Eleven ska i förväg komma överens med läraren om att använda egen

Läs mer

3.3 for-satsen. Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Föreläsning 3

3.3 for-satsen. Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Föreläsning 3 Föreläsning 3 3.3 for-satsen I programmering talar man om tre sätt på vilket ett programflöde kan vara beskaffat: 1. Saker kan hända efter varandra, i sekvens. 2. Flödet kan innebära att ett val görs,

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

6.1 Kompilering och lite grundläggande information

6.1 Kompilering och lite grundläggande information 6 Förhoppningsvis ska de C-konstruktioner som gås igenom här tillsammans med de exempelprogram som ges här och i andra delar av lab-pm vara tillräckliga för att ni ska kunna klara av laborationerna. Syftet

Läs mer

Introduktion till algoritmer - L0 - Grunder i C++ Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. L0 - Grunder i C++

Introduktion till algoritmer - L0 - Grunder i C++ Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. L0 - Grunder i C++ Introduktion till algoritmer - L0 - Grunder i C++ Matematikgymnasiet, Läsåret 01-015 L0 - Grunder i C++ Det här är den första lektionen i kursen Introduktion till algoritmer vid Matematikgymnasiet, läsåret

Läs mer

Lite logik. Kap 6: Sid 2

Lite logik. Kap 6: Sid 2 6 Loopar och val Lite logik Val mellan två alternativ Val mellan flera alternativ Sammansatta villkor Boolska variabler Jämför strängar While-loopar Do-loopar For-loopar Kortformer Kap 6: Sid 2 Lite logik

Läs mer

DD2310. Javaprogrammering för Pythonprogrammerare. Johan Boye

DD2310. Javaprogrammering för Pythonprogrammerare. Johan Boye DD2310 Javaprogrammering för Pythonprogrammerare Johan Boye James Gosling pappa till Java Hej.java public class Hej { public static void main( String[] args ) { System.out.println( "Hej" ); Java basics

Läs mer

Lektion 1 Introduktion till DrJava och Java

Lektion 1 Introduktion till DrJava och Java Lektion 1 Introduktion till Målsättning med lektionen: Bekanta er med programmet DrJava som ni skall använda under kursen för att skriva och köra javaprogram Hur man använder variabler, aritmetik och matematiska

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Klasser En klass är en mall för hur man ska beskriva på något. Antag att vi har en klass, Bil. Den klassen innehåller en lista på

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Kurskod D0010E Datum 2012-05-15 Skrivtid 5tim

Kurskod D0010E Datum 2012-05-15 Skrivtid 5tim LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Tentamen i Objektorienterad programmering och design Totala antalet uppgifter: 5 Lärare: Håkan Jonsson, 491000, 073-820 1700 Resultatet o entliggörs senast: 2012-05-29. Tillåtna

Läs mer

Föreläsning 13. Dynamisk programmering

Föreläsning 13. Dynamisk programmering Föreläsning 13 Dynamisk programmering Föreläsning 13 Dynamisk programmering Fibonacci Myntväxling Floyd-Warshall Kappsäck Handelsresandeproblemet Uppgifter Dynamisk programmering Dynamisk programmering

Läs mer