Referentiell transparens. Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 10 Om sidoeffekter In/utmatning och imperativ programmering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Referentiell transparens. Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 10 Om sidoeffekter In/utmatning och imperativ programmering"

Transkript

1 Programmergsmetodik DV1 Programkonstruktion 1 Moment 10 Om sidoeffekter In/utmatng och imperativ programmerg Referentiell transparens I ren funktionell programmerg kan man byta lika mot lika utan att programmets funktion ändras. Detta kallas referentiell transparens. Orsaken är att en beräkng te har någon effekt annat än att beräkna ett värde (om man bortser från tids/mnesåtgång). f x*g y kan bytas mot g y*f x. f x ^ f x kan bytas mot val fx = f x fx^fx end Det sista bytet lönar sig resursmässigt om beräkngen av f x tar lång tid eller har ett stort objekt som värde. Ett sådant byte kan t.o.m. göras automatiskt av ML-systemet. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 1 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 2 Uppdaterad Inmatng Hittills har all /utmatng av data gått via ML-systemets användargränssnitt. I praktiken räcker te det programmen måste själva kunna mata /ut data t.ex. till/från filer. Låt oss anta att det fns en funktion readle med spec.: readle x TYPE : unit -> strg SIDE-EFFECTS: En rad läses från termalfönstret. POST: en sträng med den rad som lästs. EXAMPLE: readle() = "Hej\n" om man skriver raden "Hej\n" på tangentbordet. Körexempel: - readle(); Hej, hopp. > val it = "Hej, hopp.\n" : strg Sidoeffekter Vad blir readle()^readle()? Låt oss anta att användaren först skriver raden "Hej" sedan "hopp". (Varför slutar strängarna med \n?) readle()^readle() > "Hej\n"^readle() > "Hej\n"^"hopp\n" > "Hej\nhopp\n" Observera att readle()!readle()! Man kan alltså te byta readle()^readle() mot val rl = readle() rl^rl end Det beror på att readle te bara beräknar ett värde utan också läser en ny rad från termalen vid varje anrop readle har en sidoeffekt. Anta anrop och deras bördes ordng blir viktig. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 3 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 4 Uppdaterad Sekvenserg När sidoeffekter fns blir beräkngsordngen mycket viktig. Tänk på att ML beräknar uttryck från vänster till höger (och ifrån och ut). Ibland kan man vilja beräkna flera uttryck efter varandra endast för deras sidoeffekter utan att bry sig om värdet. För detta ändamål fns ML-konstruktionen e1 ; e2 ;... ; en-1 ; en vars värde är värdet av en, men som dessutom först beräknar e1 t.o.m. en-1. e1;e2;...;en-1;en är mengsfull bara om beräkngen av e1 t.o.m. en-1 har sidoeffekter. (Obs att ; även avslutar uttryck som man matar till ML. ; som sekvensoperator måste stå om parenteser,..end eller dylikt.) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 5 Uppdaterad Utmatng prt x : strg -> unit SIDE-EFFECTS: x skrivs ut på termalfönstret. EXAMPLE: prt "Hej\n" = () och skriver samtidigt raden "Hej\n" på termalfönstret. prt "Hej\n";prt "Hej\n" > ();prt"hej\n" (och "Hej\n" skrivs ut.) > ();() (och "Hej\n" skrivs ut.) > () Alltså prt "Hej\n" = prt "Hej\n" trots det kan man te byta prt "Hej\n";prt "Hej\n" mot val ph = prt "Hej\n" ph;ph end prt beräknar te bara ett värde utan skriver också på termalen. En ny rad skrivs vid varje anrop prt har en sidoeffekt. Anta anrop och deras bördes ordng blir viktig. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 6 Uppdaterad

2 In/utmatng i ML TextIO För /utmatng (I/O) fns olika bibliotek i ML, bl.a. biblioteket TextIO för - och utmatng av text. För att slippa skriva TextIO. före alla namn på funktioner och värden i detta bibliotek kan man använda deklarationen open TextIO; i sitt program. Den gör att ML automatiskt söker i biblioteket TextIO efter namn den te känner igen annars. (Detta fungerar med alla bibliotek, även t.ex. Strg och List.) Man kan använda flera open-deklarationer. Jag förutsätter i fortsättngen att man använt deklarationen open TextIO. (Obs! open är gen ersättng för load.) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 7 Uppdaterad Strömmar Vid I/O krävs omfattande admistration, bl.a. skall filer lokaliseras och man behöver hålla reda på hur långt i en fil man har läst/skrivit. Läspekare frithiof.txt: Der växte uti Hildgs gård två plantor under fostrarns vård. Ej Norden förr sett två så sköna, de växte härligt i det gröna. TextIO fns abstrakta datatyper stream och outstream kallade strömmar. All formation rörande I/O fns i strömmarna. För I/O till termalfönster fns i TextIO två fördefierade strömmar stdin av typ stream och stdout av typ outstream. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 8 Uppdaterad Skapa strömmar openin s TYPE: strg -> stream PRE: s skall vara namnet på en fil som fns. POST: En stream kopplad till filen s. SIDE-EFFECTS: Olika anrop till openin ger olika strömmar. EXAMPLE : openin "frithiof.txt" openout s : strg -> outstream PRE: s skall vara namnet på en fil som går att skriva/skapa. POST: En outstream kopplad till filen s. SIDE-EFFECTS: Filen s skapas om den te fns. Olika anrop till openout ger olika strömmar. EXAMPLE : openout "nyfil" PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 9 Uppdaterad Ett urval funktioner för matng (1) putle is TYPE: stream -> strg POST: Nästa rad från strömmen is (kl. \n), eller tom sträng om get kunde läsas (t.ex. filslut) SIDE-EFFECTS: Läspekaren för is flyttas fram. Exempelfunktionen readle kan defieras så här: fun readle() = putle stdin; put1 is TYPE: stream -> char option POST: SOME c om nästa tecken i strömmen är c, NONE om get kunde läsas (t.ex. filslut). SIDE-EFFECTS: Läspekaren för is flyttas fram. closein is TYPE: stream -> unit. SIDE-EFFECTS: Avslutar användngen av strömmen is PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 10 Uppdaterad Ett urval funktioner för matng (2) putall is TYPE: stream -> strg POST: Resterande text i strömmen is till filslut. SIDE-EFFECTS: Läspekaren för is flyttas fram. endofstream is TYPE: stream -> bool POST: true om läsngen av strömmen is har nått till slutet av filen, false annars. SIDE-EFFECTS: ga. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 11 Uppdaterad Exempel på läsng från ström (* readtolist f TYPE: strg -> strg list PRE: f är namnet på en fil som kan läsas POST: En lista av raderna i filen *) fun readtolist f = (* readtolistaux is TYPE: Stream -> strg list POST: En lista av återstående rader i is *) (* VARIANT: återstående rader i is *) fun readtolistaux is = if endofstream is then (closein is; []) putle is :: readtolistaux is readtolistaux (openin f) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 12 Uppdaterad

3 Termerg av rekursion vid läsng När man läser data från en ström i ett rekursivt program så bryts i allmänhet rekursionen av filslut. Man kan te veta i förväg hur många rekursiva anrop som skall ske utan att veta hur strömmen ser ut. Det vet man normalt te nan den är läst! Desutom är det prciellt omöjligt om man läser från en ström som skapas successivt (t.ex. en ström som läser från ett tangentbord.) Som rekursionsvariant kan man ange t.ex. (* VARIANT: oläst längd på strömmen is *) Om funktionen läser från is och rekursionen avslutas vid filslut. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 13 Uppdaterad Två vanliga fel... (* readtolist f TYPE: strg -> strg list PRE: f är namnet på en fil som kan läsas POST: En lista av raderna i filen *) (* VARIANT: återstående rader i f *) fun readtolist f = val is = openin f if endofstream is then [] putle is :: readtolist f) readtolist öppnar en ny ström vid varje anrop och läser därför första raden i filen om och om igen. Inga strömmar stängs någons. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 14 Uppdaterad Ett urval funktioner för utmatng (1) output(os,s) TYPE: outstream*strg -> unit SIDE-EFFECTS: Strängen s skrivs ut på strömmen os. Ett urval funktioner för utmatng (2) output1(os,c) TYPE: outstream*char -> unit SIDE-EFFECTS: Tecknet c skrivs ut på strömmen os. flushout os TYPE: outstream -> (). SIDE-EFFECTS: Skriver ut bufferten för strömmen os closeout os TYPE: outstream -> unit. SIDE-EFFECTS: Avslutar användngen av strömmen os Den byggda funktionen prt skulle kunnat defieras så här: fun prt s = (output(stdout,s);flushout stdout); PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 15 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 16 Uppdaterad Tillägg till beftliga filer openout skapar en ny fil eller skriver över en beftlig fil. Man kan också vilja lägga till ny formation i slutet av en beftlig fil. openappend s TYPE: strg -> outstream PRE: s skall vara namnet på en fil som går att skriva elller skapa. POST: En outstream kopplad till filen s. SIDE-EFFECTS: Filen s skapas om den te fns. Skrivngen börjar i slutet av filen. Olika anrop till openappend ger olika strömmar. Tillägg till filer "exempel Om vi har en fil testut.txt, med nehåll: Hej, Hopp I det gröna och gör: - val x = openappend "testut.txt"; > val x = <outstream> : outstream - output(x,"sade Frithiof\n"); - closeout x; så kommer testut.txt att nehålla: Hej, Hopp I det gröna sade Frithiof PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 17 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 18 Uppdaterad

4 I/O av annat än text Vill man mata /ut data av annan typ än strg måste man omvandla den till till/från strängar först. Omvandlgen måste man programmera själv om te byggd funktion fns (t.ex. Int.toStrg) Konverterg från strängar är besvärligt. I allmänhet har strängen olika typer av formation blandade efter varandra, t.ex: "beräkna 1+23*4 slut". Ur denna sträng skulle man vilja få: strängen "beräkna", ta 1, tecknet +, ta 23, tecknet *, ta 4, och strängen "slut". Dessutom vill man kanske ha 1+23*4 representerat som ett träd! Detta problem kallas syntaxanalys eller parsng. Parsng behandlas i senare kurser. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 19 Uppdaterad Metodik för utvecklg av program med i/o Tänk noga på i vilken ordng saker och tg utförs Försök dela upp programmet i en del som utför all /utmatng och en annan del som te alls utför någon i/o. Testa alla data som läses lita te på att de är riktiga! För teraktiva program (program som arbetar i dialog med en användare) bör man dessutom tänka på: Programmet får te kunna avbrytas pga fel så att användaren förlorar data. Tänk igenom dialogen med användaren strukturera programmet efter den. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 20 Uppdaterad En kalkylator i ML Skriv en enkel fyrfunktionskalkylator i ML! Den skall läsa ett tal, en operation och ett tal till och visa resultatet. Därefter skall man kunna utföra kedjeräkng med nya operationer och tal. Skriv ett tal: 3 Skriv ett tal: 3.5 Skriv en operation: + Skriv en operation: d Skriv ett tal: 4 Felaktig operation! Resultatet är: 7.0 Skriv en operation: / Skriv en operation: + Skriv ett tal: 0 Skriv ett tal: 5.2 Fel! Resultatet är: 12.2 Skriv ett tal: 0 Skriv en operation: c Skriv en operation: q Skriv ett tal: abc Felaktigt tal! PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 21 Uppdaterad Tillståndsdiagram När man planerar programmet kan man göra ett tillståndsdiagram över dialogen. Avsluta Börja Läs ett tal Läs en operation Skriv ut resultatet Läs ett tal och beräkna Programmet skrivs som en tillståndsmask som motsvarar diagrammet. Varje tillstånd motsvaras av en funktion i programmet. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 22 Uppdaterad Programstrukturen Programkoden visas i top-down ordng med huvudfunktionerna först och hjälpfunktionerna sist. I programfilen måste funktionerna ligga i motsatt ordng eftersom en funktion måste defieras nan de används. Funktionerna i tillståndsmasken är ömsesidigt rekursiva. Programmet leds med deklarationerna: load "Real"; open TextIO; PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 23 Uppdaterad Tillståndsmasken (1) (* calc x TYPE: unit -> unit SIDE-EFFECTS: Huvudfunktion i kalkylatorn *) fun calc() = readop(readnum()) (* readop x TYPE: real -> unit SIDE-EFFECTS: Läser en operation i kalkylatorn *) and readop x = (prt "Skriv en operation: " ; case putle stdin of "q\n" => () "c\n" => calc() opr => case selectop opr of SOME f => doop(x,f) NONE => (prt "Felaktig op.\n"; readop x)) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 24 Uppdaterad

5 Tillståndsmasken (2) (* doop(x,f) TYPE: real*(real*real -> real) -> unit SIDE-EFFECTS: Läser en tal och utför en operation i kalkylatorn *) and doop(x,f) = (prtresult(f(x,readnum())) handle _ => (prt "Fel!\n"; calc())) (* prtresult x TYPE: real -> unit SIDE-EFFECTS: Skriver resultat i kalkylatorn *) and prtresult x = (prt ("Resultatet är: " ^ Real.toStrg x ^ "\n"); readop x); Välj operation (* selectop x TYPE: strg -> (real*real -> real) option POST: Om x är namnet på en känd operation returneras SOME f, där f är en funktion som utför operationen. NONE annars. EXAMPLE: selectop "+\n" = SOME (op +) *) fun selectop "+\n" = SOME (op +) selectop "-\n" = SOME (op -) selectop "*\n" = SOME (op * ) selectop "/\n" = SOME (op /) selectop _ = NONE; PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 25 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 26 Uppdaterad Läs tal (* readnum x TYPE: unit -> real SIDE-EFFECTS: Läser från termalen POST: Ett läst flyttal *) fun readnum () = (prt("skriv ett tal: "); case Real.fromStrg (putle stdin) of SOME x => x NONE => (prt "Felaktigt tal\n"; readnum ())); PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 27 Uppdaterad Återblick: gentg ändras... I ren funktionell programmerg kan man aldrig ändra någontg bara skapa nytt. Detta är en förutsättnig för att byta lika mot lika. - val x = [1,2,3,4]; > val x = [1, 2, 3, 4] : t list - rev x; > val it = [4, 3, 2, 1] : t list - x; x är oförändrad efter > val it = [1, 2, 3, 4] : t list anropet av rev x! - val y = 1; > val y = 1 : t - fun f x = x+y; > val f = fn : t -> t - val y = 2; > val y = 2 : t - f 2; f använder den gamla > val it = 3 : t bdngen av y! PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 28 Uppdaterad Modifierbara celler ML ger möjlighet att skapa datastrukturer som verkligen kan ändras. ref är en datatypskonstruktor som nästan beter sig som datatype 'a ref = ref of 'a; ref 3 kallas en referens till värdet 3. (Kallas också cell, box, låda). För att komma åt refererade värden använder man funktionen! fun! (ref x) = x;!x kallas derefererg av x. Referenser kan ändras med den fixa funktionen :=: r := v TYPE: 'a ref*'a -> unit SIDE-EFFECTS: Värdet i r ändras till v. EXAMPLE: val x = ref 3;!x = 3 x := 2; Nu är!x = 2 Ingentg är säkert längre... Använder man referenser så kan man i allmänhet te längre byta lika mot lika. - val y = ref 1; > val y = ref 1 : t ref y är nu bunden till en referens till ett heltal. - val =!y; > val = 1 : t - fun f x = x+!y; Obs. blank mellan +! > val f = fn : t -> t - y := 2; - =!y; y är nu ändrad > val it = false : bool - f 2; f använder det nya > val it = 4 : t värdet! PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 29 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 30 Uppdaterad

6 Ändrgar kan ske bakom ryggen Anrop av funktioner med sidoeffekter kan förändra data beräkngsordngen blir kritisk. (* bump x TYPE: t ref -> t SIDE-EFFECTS: Ökar nehåller i cellen x med 1. POST: Det nya värdet av x. *) fun bump x = (x :=!x + 1;!x); - val x = ref 1; > val x = ref 1 : t ref - bump x; > val it = 2 : t -!x; > val it = 2 : t Obs att (bump x)+!x och!x+(bump x) beräknar olika värden! PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 31 Uppdaterad Bdngsomgivngar och lagret Defitioner (val, fun) bder identifierare till värden. Bdngar kan aldrig ändras. Bdngsomgivngar är en samlg bdngar. Bdngsomgivngar kan skapas och försvna. Dessutom har ML ett lager (eng. store) som är en samlg celler. ref skapar celler som nehåller ett värde Innehål i celler kan ändras Lagret är en samlg celler Det fns bara ett lager och det försvner aldrig. - val y = ref 1; > val y = ref 1 : t ref y 1 PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 32 Uppdaterad Likhet och olikhet hos celler - val y = ref 1; > val y = ref 1 : t ref - val y' = y; > val y' = ref 1 : t ref - y := 2; - val = ref 2; > val = ref 2 : t ref - y = y'; > val it = true : bool - y = ; > val it = false : bool y y' 2 y 1 y y' y y' PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 33 Uppdaterad Referenser från celler till celler - val x = ref 1; > val x = ref 1 : t ref - val y = ref 2; x 1 > val y = ref 2 : t ref - val = ref x; y 2 x 1 > val = ref ref 1 : t ref ref x 1 - val u = ref (!x); > val u = ref 1 : t ref y 2 u 1 y 2 får typ t ref ref en pekare till en annan cell! x 1 PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 34 Uppdaterad Referenser från celler till celler (forts.) x 1 -! := 3; u 1 y 2 x 3 - := y; u 1 - := ref 4; u 1 u 1 y 2 x 3 y 2 x 3 y 2 4 PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 35 Uppdaterad := u; Skräpsamlg u 1 u 1 x 3 x 3 y 2 4 y 2 Cellen med värdet 4 är te åtkomlig längre den har blivit skräp. Skräp tas bort automatiskt med skräpsamlg (garbage collection). Alla sorters data i ML kan bli skräp te bara celler utan t.ex. listor men fenomenet märks kanske tydligast med celler. Tack vare skräpsamlgen fungerar det att ML-program arbetar med att ständigt konstruera nya objekt utan att någons ta bort gamla. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 36 Uppdaterad

7 Imperativ programmergsstil I imperativ programmergsstil arbetar man med att ändra nehål i celler snarare än bda identifierare. utföra beräkngar i steg (satser) som har sidoeffekter, snarare än som uttryck. (Enkla uttryck är ofta delar av satser.) utföra upprepngar med loopar snarare än rekursion. Imperativ programmergsstil är det normala i programspråk som Pascal, C, Java... Det som kallas variabler i dessa språk är normalt namngivna ref-celler. Uttryck av ref-typ i ML motsvarar Lvalues i C alltså något som kan tilldelas ett värde. C och andra imperativa språk derefererar (utför!-operationen på) variabler automatiskt när det behövs. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 37 Uppdaterad Ett imperativt program (* abssqrt x TYPE: real->real POST: Kvadratroten av absolutbeloppet av x. *) fun abssqrt(x) = val x' = ref x if!x' < 0.0 then x' := ~ (!x') () ; < ; skiljer uttryck som fungerar som satser. Math.sqrt(!x') PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 38 Uppdaterad Loopar En loop upprepar ett uttryck (sats). while e1 do e2 Uttrycket e2 beräknas upprepade gånger så länge uttrycket e1 beräknas till true. Värdet av while är alltid (). Utan sidoeffekter är detta mengslöst eftersom e1 och e2 alltid skulle ge samma värden! Detta uttryck nehåller en loop som skriver ut Hej igen! 10 gånger: val i = ref 1 while!i<=10 do (prt "Hej igen!\n"; i :=!i + 1) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 39 Uppdaterad Analys av summergsproblemet (repris) Start. Låt summan vara 0. Är n=0? Nej. Ja. Addera n till summan. Subtrahera 1 från n. Stopp. Konstruktionen kallas för en loop. (Det spelar gen roll om vi adderar n eller n) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 40 Uppdaterad Imperativ summergsfunktion (* sumupto TYPE: t -> t PRE: x >= 0 POST: x *) fun sumupto x = val n = ref x val sum = ref 0 while!n > 0 do (sum :=!sum +!n; n :=!n - 1);!sum Samma funktion i funktionell variant: fun sumupto n = if n = 0 then 0 n + sumupto(n-1); PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 41 Uppdaterad Imperativ genomgång av listor (* countgreater(x,g) TYPE: t list*t -> t POST: Antal element i x som är större än g *) fun countgreater(x,g) = val l = ref x val n = ref 0 while not (null(!l)) do (if hd(!l) > g then n :=!n + 1 (); l := tl(!l));!n PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 42 Uppdaterad

8 countgreater imperativ och funktionell fun countgreater(x,g) = (* imperativ *) val l = ref x val n = ref 0 while not (null(!l)) do (if hd(!l) > g then n :=!n + 1 (); l := tl(!l));!n fun countgreater(l,g) = (* funktionell *) if null l then 0 (if hd l > g then 1 0) + countgreater(tl l,g) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 43 Uppdaterad Loopar och svansrekursion (* Med loop *) fun sumupto x = val n = ref x val sum = ref 0 while!n > 0 do (sum :=!sum +!n; n :=!n - 1);!sum (* Med svansrekursion *) fun sumupto x = sumuptoaux(x,0); fun sumuptoaux(n,sum) = if n > 0 then sumuptoaux(n-1,sum+n) sum PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 44 Uppdaterad Arrayer För att komma åt ett element i en lista eller ett träd krävs en tidsåtgång som ökar när datastrukturen blir större. Man har ibland behov av att komma åt data i konstant tid. Nästan alla datorer har arbetsmne med sekventiellt ordnade celler där olika delar går att komma åt i konstant tid. De flesta programspråk har en datastruktur som direkt motsvarar strukturen hos mnet arrayen (vektor, fält) ~ En flyttalsarray med 6 element och deras dex. Till skillnad från en lista som består av ett antal ::-konstruktorer är en array ett objekt att komma åt alla element går alltså lika fort. Arrayer i ML Arrayer i ML defieras i biblioteket Array och liknar en abstrakt datatyp. Det är dock en likhetstyp. (Men observera att liksom hos ref så kan två arrayer vara olika även om nehål är lika!) ~ Arrayen ovan har i ML typen real array. Liksom ref-celler kan nehål i arrayer ändras. Arrayer skiljer sig från ref i prcip genom att ref är en cell, medan arrayer normalt har flera celler. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 45 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 46 Uppdaterad Skapa arrayer Array.fromList x TYPE: 'a list -> 'a array POST: En array av samma längd som listan där cellerna i tur och ordng nehåller elementenn i listan SIDE-EFFECTS: En ny array skapas. Array.array(n,x) TYPE: t*'a -> 'a array PRE: n >= 0 POST: En array av längd n där cellerna nehåller x SIDE-EFFECTS: En ny array skapas. Använda arrayer Array.length a TYPE: 'a array -> t POST: Antal celler i arrayen a Array.sub(a,i) TYPE: 'a array*t -> 'a PRE: 0 <= i < length a POST: Innehål hos cellen med dex i om arrayen a. Array.update(a,i,x) TYPE: 'a array*t*'a -> unit PRE: 0 <= i < Array.length a SIDE-EFFECTS: I arrayen a sätts nehål i cellen med dex i till x. PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 47 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 48 Uppdaterad

9 Högre ordngens funktioner för arrayer Array.foldr f e a TYPE: ('a*'b->'b)->'b->'a array->'b POST: f(x1,f(x2,...f(xn,e)...)) om arrayen a nehåller elementen x1,x2,...,xn Jämför med specifikationen av foldr för listor: foldr f e l TYPE: ('a*'b->'b)->'b->'a list->'b POST: f(x1,f(x2,...f(xn,e)...)) om l=[x1,x2,...,xn] Array.foldr kan användas för att defiera en funktion tolist som är bra att ha för att se hur arrayer ser ut. (* tolist a TYPE: 'a array -> 'a list POST: En lista av elementen i arrayen a. *) fun tolist a = Array.foldr (op ::) [] a; Exempel på arrayfunktioner - val a = Array.fromList [10,20,30,40]; > val a = <array> : t array - tolist a; > val it = [10, 20, 30, 40] : t list - Array.length a; > val it = 4 : t - Array.sub(a,3); > val it = 40 : t - Array.update(a,2,42); - tolist a; > val it = [10, 20, 42, 40] : t list - val b = Array.array(3,0); > val b = <array> : t array - tolist b; > val it = [0, 0, 0] : t list PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 49 Uppdaterad PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 50 Uppdaterad Summera elementen i en flyttalsarray Funktionellt: (* sumarray a TYPE: real array -> real POST: Summan av elementen i a *) fun sumarray a = (* sumarrayaux(a,i) TYPE: real array*t -> real POST: Summan av elementen i a fr.o.m. elementet med dex i *) fun sumarrayaux(a,i) = if i >= Array.length a then 0.0 Array.sub(a,i) + sumarrayaux(a,i+1) sumarrayaux(a,0) PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 51 Uppdaterad Summera elementen i en flyttalsarray Imperativt: (* sumarray a TYPE: real array -> real POST: Summan av elementen i a *) fun sumarray a = val sum = ref 0.0 val i = ref 0 while!i < Array.length a do (sum :=!sum + Array.sub(a,!i); i :=!i + 1);!sum Bekvämt: fun sumarray a = Array.foldr (op +) 0.0 a PK1&PM1 HT-04 moment 10 Sida 52 Uppdaterad

Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201)

Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Lars-Henrik Eriksson Fredag 5 april 2013, kl 14:00 17:00, i Polacksbackens skrivsal Hjälpmedel: Inga. Inte heller elektronisk

Läs mer

Så fungerar en dator

Så fungerar en dator Så fungerar en dator Mental bild av en dator Hårdvarumodell av en dator 1 (10) Vad är en dator? En dator är en digital elektronisk mask, och består av tre huvudkomponenter: processor,, enheter för - och

Läs mer

Föreläsning 6: Introduktion av listor

Föreläsning 6: Introduktion av listor Föreläsning 6: Introduktion av listor Med hjälp av pekare kan man bygga upp datastrukturer på olika sätt. Bland annat kan man bygga upp listor bestående av någon typ av data. Begreppet lista bör förklaras.

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN PROGRAMMERING I ETT FUNKTIONELLT SPRÅK ML, 5P

LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN PROGRAMMERING I ETT FUNKTIONELLT SPRÅK ML, 5P UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 020321 Betygsgränser 0 19,5 U 20 25,5 3 26 31,5 4 32-40 5 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN 020321 PROGRAMMERING I ETT FUNKTIONELLT SPRÅK ML, 5P Uppgift 1(3+2=5 poäng) I denna uppgift

Läs mer

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt

Läs mer

Tentamen TEN1 HI1029 2014-05-22

Tentamen TEN1 HI1029 2014-05-22 Tentamen TEN1 HI1029 2014-05-22 Skrivtid: 8.15-13.00 Hjälpmedel: Referensblad (utdelas), papper (tomma), penna Logga in med tentamenskontot ni får av skrivvakten. Det kommer att ta tid att logga in ha

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Summera med while"-satsen

Inledande programmering med C# (1DV402) Summera med while-satsen Summera med while"-satsen Upphovsrätt för detta verk Inledande programmering med C# (1DV402) Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får

Läs mer

Beräkningsvetenskap föreläsning 2

Beräkningsvetenskap föreläsning 2 Beräkningsvetenskap föreläsning 2 19/01 2010 - Per Wahlund if-satser if x > 0 y = 2 + log(x); else y = -1 If-satsen skall alltid ha ett villkor, samt en då det som skall hända är skrivet. Mellan dessa

Läs mer

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering.

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering. EDAA20 Programmering och databaser Mål komprimerat se kursplanen för detaljer Läsperiod 1 7.5 hp anna.aelsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa20 Mer information finns på kursens webbsida samt på det utdelade

Läs mer

Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se

Programmering A. Johan Eliasson johane@cs.umu.se Programmering A Johan Eliasson johane@cs.umu.se 1 Jag Undervisar mest grundläggande programmering på Institutionen för datavetensakap Applikationsutveckling för iphone Applikationsutveckling i Java Datastrukturer

Läs mer

Webbsidor och webbservrar

Webbsidor och webbservrar Webbsidor och webbservrar Server HTTP-protokollet Dokument (t.ex. HTML kod) Klient URL (t.ex. länk) Normal funktion hos webben: Användaren klickar på länk eller anger URL på annat sätt. Servern lokaliserar

Läs mer

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1)

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1) Föreläsning 10 STRING OCH STRINGBUILDER; VARIABLERS SYNLIGHET Att deklarera och att använda variabler När vi deklarerar en variabel, t ex int x; inför vi en ny variabel med ett namn och en typ. När namnet

Läs mer

Visual Basic, en snabbgenomgång

Visual Basic, en snabbgenomgång Visual Basic, en snabbgenomgång Variabler och Datatyper En variabel är som en behållare. Olika behållare passar bra till olika saker. I Visual Basic(härefter VB) finns olika typer av behållare för olika

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner

Läs mer

(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java

(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java (Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning Allmänt om Java Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Strängar enkelt baserat på C/C++ objekt-orienterat från början dynamiskt utbyggbart

Läs mer

Korsordlösare Sara Hedbrandh Strömberg Programkonstruktion VT 10 Inlämninsguppgift

Korsordlösare Sara Hedbrandh Strömberg Programkonstruktion VT 10 Inlämninsguppgift Sara Hedbrandh Strömberg Programkonstruktion VT 10 Inlämninsguppgift 1.Inledning 1.2 Sammanfattning 1.3 Programmet Användarbeskrivning 2.1 Lösa korsordet 2.2 Körexempel Programdokumentation 3.1 Abstrakta

Läs mer

Föreläsning 13. Rekursion

Föreläsning 13. Rekursion Föreläsning 13 Rekursion Rekursion En rekursiv metod är en metod som anropar sig själv. Rekursion används som alternativ till iteration. Det finns programspråk som stödjer - enbart iteration (FORTRAN)

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning Varför? 732G11 Linköpings universitet 2011-02-08 Varför? 1 2 3 Varför? 4 5 Medelvärde av 5000 tal Varför? while-loopen int nrofints = 5000; int [] integers = new int [ nrofints ]; int pos = 0; while (

Läs mer

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man

Läs mer

4 Sammansatta datatyper

4 Sammansatta datatyper 4 Sammansatta datatyper De enkla datatyper som vi hittills använt är otillräckliga när man ska hantera stora datamängder. Vill man exempelvis läsa in 100 reella mätvärden, som man tillfälligt vill spara

Läs mer

6 Rekursion. 6.1 Rekursionens fyra principer. 6.2 Några vanliga användningsområden för rekursion. Problem löses genom:

6 Rekursion. 6.1 Rekursionens fyra principer. 6.2 Några vanliga användningsområden för rekursion. Problem löses genom: 6 Rekursion 6.1 Rekursionens fyra principer Problem löses genom: 1. förenkling med hjälp av "sig själv". 2. att varje rekursionssteg löser ett identiskt men mindre problem. 3. att det finns ett speciellt

Läs mer

Objektorienterad programmering D2

Objektorienterad programmering D2 Objektorienterad programmering D2 Laboration nr 2. Syfte Att få förståelse för de grundläggande objektorienterade begreppen. Redovisning Källkoden för uppgifterna skall skickas in via Fire. För senaste

Läs mer

Dugga Datastrukturer (DAT036)

Dugga Datastrukturer (DAT036) Dugga Datastrukturer (DAT036) Duggans datum: 2012-11-21. Författare: Nils Anders Danielsson. För att en uppgift ska räknas som löst så måste en i princip helt korrekt lösning lämnas in. Enstaka mindre

Läs mer

Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3

Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3 DSV Tentamen *:58/ID100V Sid 1(5) Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3 Denna tentamen består av fyra uppgifter som tillsammans kan de ge maximalt 22 poäng. För godkänt resultat krävs minst

Läs mer

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR

Läs mer

Hur man programmerar. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

Hur man programmerar. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap Hur man programmerar TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2014-09-05 Översikt Problemlösning: Hur ska man tänka? Datatyper Listor (forsätter

Läs mer

Tentamen OOP 2015-03-14

Tentamen OOP 2015-03-14 Tentamen OOP 2015-03-14 Anvisningar Fråga 1 och 2 besvaras på det särskilt utdelade formuläret. Du får gärna skriva på bägge sidorna av svarsbladen, men påbörja varje uppgift på ett nytt blad. Vid inlämning

Läs mer

Datalogi för E Övning 3

Datalogi för E Övning 3 Datalogi för E Övning 3 Mikael Huss hussm@nada.kth.se AlbaNova, Roslagstullsbacken 35 08-790 62 26 Kurshemsida: http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/2d1343/datae06 Dagens program Att skapa egna

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22)

Inledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22) 27+15=42 1 (22) Variabler Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 6: Filhantering Henrik Björklund Umeå universitet 13 oktober 2009 Björklund (UmU) Programmeringsteknik 13 oktober 2009 1 / 22 Textfiler Filer är sekvenser

Läs mer

Johan Karlsson Datavetenskap för teknisk kemi, 10p, moment 1 Datavetenskap Umeå Universitet. Tentamen

Johan Karlsson Datavetenskap för teknisk kemi, 10p, moment 1 Datavetenskap Umeå Universitet. Tentamen Tentamen för teknisk kemi, 10p, moment 1 29 november 1999 Skrivtid 9-15 Hjälpmedel: av följande böcker. - U. Bilting och J. Skansholm: Vägen till C - A. Kelley & I. Pohl: A Book on C Maxpoäng: Gräns för

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga

Läs mer

TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOMENT 2 - JAVA, 4P

TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOMENT 2 - JAVA, 4P UME UNIVERSITET Datavetenskap 981212 TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOMENT 2 - JAVA, 4P Datum : 981212 Tid : 9-15 HjŠlpmedel : Inga Antal uppgifter : 9 TotalpoŠng : 60 (halva pošngtalet kršvs normalt fšr

Läs mer

Lite mer om Javas stöd för fält. Programmering. Exempel: vad är det största talet? hh.se/db2004. Fält samt Input/Output

Lite mer om Javas stöd för fält. Programmering. Exempel: vad är det största talet? hh.se/db2004. Fält samt Input/Output Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 5: Fält samt Input/Output Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Lite mer om Javas stöd för fält Hur många element har ett fält?

Läs mer

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar

Läs mer

Typkonvertering. Java versus C

Typkonvertering. Java versus C Typer Objektorienterad programmering E Typkonvertering Typkonvertering Satser: while, for, if Objekt Föreläsning 2 Implicit konvertering Antag att vi i ett program deklarerat int n=3; double x = 5.2; Då

Läs mer

5 Grundläggande in- och utmatning

5 Grundläggande in- och utmatning 5 Grundläggande in- och utmatning För att användaren skall kunna kommunicera med programmet krävs att man inkluderar ett eller flera bibliotek med rutiner. I Ada finns det ett antal paket som gör detta

Läs mer

1 Texthantering. 1.1 Typen char. Exempel, skriv ut alfabetet

1 Texthantering. 1.1 Typen char. Exempel, skriv ut alfabetet 1 Texthantering I detta avsnitt tas det upp två sätt att arbeta med text i C++ program. Det första sättet som behandlas är hanteringen av textfält. Texter i C++ består utav en serie med enstaka tecken

Läs mer

C++ Funktioner 1. int summa( int a, int b) //funktionshuvud { return a+b; //funktionskropp } Värmdö Gymnasium Programmering B ++ Datainstitutionen

C++ Funktioner 1. int summa( int a, int b) //funktionshuvud { return a+b; //funktionskropp } Värmdö Gymnasium Programmering B ++ Datainstitutionen C++ Funktioner 1 Teori När programmen blir större och mer komplicerade är det bra att kunna dela upp programmet i olika delar som gör specifika saker, vilket kan göra programmet mer lättläst. Ett sätt

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Grundläggande satser och uttryck Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 5 augusti 2014 Översikt Uttryck Litteraler Operatorer Satser Villkor Upprepning Teckenhantering

Läs mer

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet ITK:P1 Föreläsning 1 Att programmera i språket Java DSV Peter Mozelius Programmering Olika typer av programmering som t ex: o Imperativ programmering (C, Pascal m fl) o Funktionell programmering (Lisp,

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik VT05 2 Repetition Repetition - Programmering i

Läs mer

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN1 Ladokkod: NGC011 Tentamen ges för: Omtentamen DE13, IMIT13 och SYST13 samt öppen för alla (Ifylles av student) (Ifylles av student)

Läs mer

C++ Lektion Tecken och teckenfält

C++ Lektion Tecken och teckenfält C++ Lektion Tecken och teckenfält Teori Hittills har alla variabler du jobbat med varit olika typer av tal, men du kan också deklarera variabler som håller bokstavstecken. Denna variabeltyp kallas för

Läs mer

Föreläsning 13 och 14: Binära träd

Föreläsning 13 och 14: Binära träd Föreläsning 13 och 14: Binära träd o Binärträd och allmänna träd o Rekursiva tankar för binärträd o Binära sökträd Binärträd och allmänna träd Stack och kö är två viktiga datastrukturer man kan bygga av

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP F6:1 OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 6 Mer om klasser och objekt Hantera många objekt ArrayList tostring() metoden this Vi vill ofta hantera många objekt i ett program: OOP F6:2 public

Läs mer

Hej Då, Karel! Programmering. Vårt första Javaprogram. hh.se/db2004. Java. Grundtyper, variabler och arrayer

Hej Då, Karel! Programmering. Vårt första Javaprogram. hh.se/db2004. Java. Grundtyper, variabler och arrayer Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 3: Java. Grundtyper, variabler och arrayer Hej Då, Karel! Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Center for Research on Embedded

Läs mer

F4. programmeringsteknik och Matlab

F4. programmeringsteknik och Matlab Programmeringsspråk Föreläsning 4 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer 1 Ett program är en eller flera instruktioner

Läs mer

Föreläsning REPETITION & EXTENTA

Föreläsning REPETITION & EXTENTA Föreläsning 18 19 REPETITION & EXTENTA Programmeringsteknik på 45 minuter Klasser och objekt Variabler: attribut, lokala variabler, parametrar Datastrukturer Algoritmer Dessa bilder är inte repetitionsbilder

Läs mer

Lösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan och på WebCT (Gamla Tentor) i dag kl 19. Tentamen i Programmering C, 5p, Distans, övriga, 051119

Lösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan och på WebCT (Gamla Tentor) i dag kl 19. Tentamen i Programmering C, 5p, Distans, övriga, 051119 1(8) ÖREBRO UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK Lösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan och på WebCT (Gamla Tentor) i dag kl 19. Denna tenta kommer att vara färdigrättad On 23/11 och kan då hämtas

Läs mer

Grundläggande Datalogi

Grundläggande Datalogi s delar Grundläggande Datalogi s delar s delar s delar Dataabstraktion Rekursion Algoritmanalys s delar Sortering Trädstrukturer Grafalgoritmer Optimering Stavning Strängmatchning Datakompression Versionshantering

Läs mer

Enklast att skriva variabelnamn utan ; innehåll och variabelnamn skrivs ut

Enklast att skriva variabelnamn utan ; innehåll och variabelnamn skrivs ut F5: Filhantering in- och utmatning (kap. 2 och 8) 1 Utskrift på skärm, inläsning från tangentbord (kap. 2) Spara och hämta variabler med save och load (kap. 2) Kommandot textread Mer avancerad filhantering:

Läs mer

Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad.

Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad. 5(16) Tentamen på kurserna Programmeringsteknik med C och Matlab Programmering i C Tid: 2/11-11, kl. 9-13 Lärare: Jonny Pettersson Totalt: 60 poäng Betyg 3: 30 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 5: 48 poäng

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

Kursmaterial för laborationer i

Kursmaterial för laborationer i Kursmaterial för laborationer i IMPA TDDC 68 Sammanställt av Torbjörn Jonsson 2007-02-09 INNEHÅLL Allmänt om C++-laborationerna 1 De olika laborationerna: Lab0: Grundläggande C++ 3 Lab1: Sortering med

Läs mer

1 Funktioner och procedurell abstraktion

1 Funktioner och procedurell abstraktion 1 Funktioner och procedurell abstraktion Det som gör programkonstruktion hanterlig och övergripbar och överhuvudtaget genomförbar är möjligheten att dela upp program i olika avsnitt, i underprogram. Vår

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner

Läs mer

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson 1 2 - Block, räckvidd Dagens föreläsning Programmering i Lisp - Bindning av variabler (avs 14.6) fria variabler statisk/lexikalisk och dynamisk bindning - Felhantering (kap 17) icke-normala återhopp catch

Läs mer

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4 Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Denna lektion ska vi studera rekursion. Lektion 4 Principen om induktion Principen om induktion är ett vanligt sätt att bevisa

Läs mer

SMD 134 Objektorienterad programmering

SMD 134 Objektorienterad programmering SMD 134 Objektorienterad programmering Dagens agenda: Typer i Java: primitiva datatyperna, referenstyper Variabler och variabeltilldelningar med primitiva typer Konstanter av de olika typerna. Heltalsräkning

Läs mer

Programmering i C. Christer Sandberg, Gunilla Eken, Stefan Bygde Olof Andersson Linus Källberg Caroline Uppsäll Johan Hägg

Programmering i C. Christer Sandberg, Gunilla Eken, Stefan Bygde Olof Andersson Linus Källberg Caroline Uppsäll Johan Hägg Programmering i C En tuff kurs på halvfart för nybörjare i programmering Christer Sandberg, Gunilla Eken, Stefan Bygde Olof Andersson Linus Källberg Caroline Uppsäll Johan Hägg 1 Idag Kursupplägg Satser

Läs mer

Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till:

Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till: Länkade listor i C Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till: Dynamiskt allokerad array Arrayer allokerade på stacken Kan alltså användas till att

Läs mer

Skizz till en enkel databas

Skizz till en enkel databas Skizz till en enkel databas Data: Register En vektor Funktioner: Databas Initiera huvudloop Avsluta Poster (struct( struct) val Mata in Skriv ut Spara Hämta Ändra Radera Enligt diskussion 1999-11-23 Bertil

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten?

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten? Programmeringsteknik och Matlab Övning 4 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

Sökning. Viktiga algoritmer sökning och sortering. Sökning i en oordnad tabell:

Sökning. Viktiga algoritmer sökning och sortering. Sökning i en oordnad tabell: Viktiga algoritmer sökng och sorterg När man sparar data (formation) gör man det alltid utifrån något behov av att senare använda det man har sparat. Det kan ju vara av juridiska krav på dokumentation

Läs mer

Exempelsamling Assemblerprogrammering

Exempelsamling Assemblerprogrammering Exempelsamling Assemblerprogrammering I uppgifterna nedan utgå från följande programskelett: #include.data var1:.word 12 var2:.word 19 sum: prod:.float 0.set noreorder.text.globl start.ent start

Läs mer

C-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson

C-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson C-programmering, föreläsning 1 Jesper Wilhelmsson Introduktion till C Variabler, Typer, Konstanter Operatorer Villkorliga satser if-else, switch Loopar for, while, do... while Inmatning och utmatning stdin

Läs mer

Övningar i JavaScript del 3

Övningar i JavaScript del 3 Övningar i JavaScript del 3 I dessa övningar tar vi upp datumbjektet Date, arrayer ch lpar. Du utgår från ett prgram där man kan klicka på små bilder ch mtsvarande stra bild visas. Detta är i princip samma

Läs mer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Repetition Repetition -

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p

LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 010530 LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p Betygsgränser 3 21,5-27 4 27,5-33,5 5 34-43 Uppgift 1. (4p) Hitta de fel som finns i nedanstående klass (det

Läs mer

Tentamen Programmeringsteknik II och NV2 (alla varianter) 2008-12-10. Skriv bara på framsidan av varje papper.

Tentamen Programmeringsteknik II och NV2 (alla varianter) 2008-12-10. Skriv bara på framsidan av varje papper. Tentamen Programmeringsteknik II och NV2 (alla varianter) 2008-12-10 Skrivtid: 0800-1300 Inga hjälpmedel. Tänk på följande Maximal poäng är 40. För betygen 3 krävs 18 poäng. För betygen 4, 5 kommer något

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java

Objektorienterad programmering i Java Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 4 Täcker i stort sett kapitel 6 i kursboken Java Software Solutions 1 Läsanvisningar Den här föreläsningen är uppbyggd som en fortsättning av exemplet

Läs mer

Programmering B med Visual C++ 2008

Programmering B med Visual C++ 2008 Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,

Läs mer

Datastrukturer. föreläsning 6. Maps 1

Datastrukturer. föreläsning 6. Maps 1 Datastrukturer föreläsning 6 Maps 1 Avbildningar och lexika Maps 2 Vad är ett lexikon? Namn Telefonnummer Peter 031-405937 Peter 0736-341482 Paul 031-405937 Paul 0737-305459 Hannah 031-405937 Hannah 0730-732100

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java I

Objektorienterad programmering i Java I Laboration 4 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 1 Beräknad tid: 6 9 timmar Att läsa: Kapitel 7, 8 (stränghantering, arrayer och Vector) Utdelat material (paket) Syfte: Att kunna använda

Läs mer

Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26

Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26 Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26 Mer om klasser Innehåll Konstanta objekt Statiska medlemmar Pekaren this Vänner (friends) Överlagring av operatorer EDA623

Läs mer

Föreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö

Föreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Föreläsning 4 Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Kö (ADT) En kö fungerar som en kö. Man fyller på den längst bak och tömmer den längst fram

Läs mer

Algoritmer och effektivitet. Föreläsning 5 Innehåll. Analys av algoritmer. Analys av algoritmer Tidskomplexitet. Algoritmer och effektivitet

Algoritmer och effektivitet. Föreläsning 5 Innehåll. Analys av algoritmer. Analys av algoritmer Tidskomplexitet. Algoritmer och effektivitet Föreläsning 5 Innehåll Algoritmer och effektivitet Algoritmer och effektivitet Att bedöma, mäta och jämföra effektivitet för algoritmer Begreppet tidskomplexitet Undervisningsmoment: föreläsning 5, övningsuppgifter

Läs mer

Algoritmanalys. Genomsnittligen behövs n/2 jämförelser vilket är proportionellt mot n, vi säger att vi har en O(n) algoritm.

Algoritmanalys. Genomsnittligen behövs n/2 jämförelser vilket är proportionellt mot n, vi säger att vi har en O(n) algoritm. Algoritmanalys Analys av algoritmer används för att uppskatta effektivitet. Om vi t. ex. har n stycken tal lagrat i en array och vi vill linjärsöka i denna. Det betyder att vi måste leta i arrayen tills

Läs mer

Objektsamlingar i Java

Objektsamlingar i Java 1 (6) Objektsamlingar i Java Objektorienterad programmering 3 Syfte Att ge träning i att använda objektsamlingar i Java. Mål Efter övningen skall du kunna använda objektsamlingsklasserna ArrayList och

Läs mer

Lektion Java Grunder. Javas historia. Programmeringsspråket Java. Skillnaderna mellan Java och C++ JVM (Javas Virtuella Maskin)

Lektion Java Grunder. Javas historia. Programmeringsspråket Java. Skillnaderna mellan Java och C++ JVM (Javas Virtuella Maskin) Lektion Java Grunder Javas historia Ursprungligen utvecklades Java (1991) för att användas i olika typer av konsumentelektronik (mikrovågsugnar, videoapparater) av programmerare på Sun. Språket kallades

Läs mer

Funktionens deklaration

Funktionens deklaration Funktioner - 1 Teknik för stora program #include #include......... cout

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Föreläsning V36 Föreläsning 1 Programmering Kurs-PM Programmeringsmiljö Hello World! Variabler printf scanf Föreläsning 2 Operatorer Tilldelning

Läs mer

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner Introduktion till programmering Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner med

Läs mer

Innehållsförteckning. Exempel. Åtkomst & användarhandledning

Innehållsförteckning. Exempel. Åtkomst & användarhandledning Framsidan Framsidan på din labrapport kan du utforma ganska fritt. Tänk bara på att den ska vara läsbar, och innehålla (minst) följande information: Ditt namn Din e-mail adress här på CS! Kursens namn

Läs mer

Textsträngar från/till skärm eller fil

Textsträngar från/till skärm eller fil Textsträngar från/till skärm eller fil Textsträngar [Kapitel 8.1] In- och utmatning till skärm [Kapitel 8.2] Rekursion Gränssnitt Felhantering In- och utmatning till fil Histogram 2010-10-25 Datorlära,

Läs mer

Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition.

Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Vem är vem på kursen Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursansvarig : Katarina Blom, tel 772 10 60 Rum: 6126 (E-huset)

Läs mer

Björn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C#

Björn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C# Björn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C# Övningshäfte (bearbetning pågår) Senaste uppdatering: 2004-12-12 I denna version finns övningar för de mest centrala avsnitten. Häftet kommer att

Läs mer

Datastrukturer. föreläsning 3. Stacks 1

Datastrukturer. föreläsning 3. Stacks 1 Datastrukturer föreläsning 3 Stacks 1 Abstrakta datatyper Stackar - stacks Köer - queues Dubbeländade köer - deques Vektorer vectors (array lists) All är listor men ger tillgång till olika operationer

Läs mer

Lite om reella tal. Programmering. I java. Om operatorers associativitet och prioritet

Lite om reella tal. Programmering. I java. Om operatorers associativitet och prioritet Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 4: Fält samt Input/Output Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Lite om reella tal Vad kan man göra med reella tal? Utöver de

Läs mer

Klasser. Det är egentligen nu som kursen i programmeringsteknik börjar..., s k objektorienterad programmering.

Klasser. Det är egentligen nu som kursen i programmeringsteknik börjar..., s k objektorienterad programmering. KAPITEL 8 Klasser Det är egentligen nu som kursen i programmeringsteknik börjar..., s k objektorienterad programmering. 169 Hittills: Enkel datatyp: double, int, char Operationer: förutbestämda, t ex +,

Läs mer

Schemaunderlag för Programmering, grundkurs (TDDB18)

Schemaunderlag för Programmering, grundkurs (TDDB18) Allmänt Schemaunderlag för Programmering, grundkurs (TDDB18) Under VT1 håller jag (Torbjörn) tre kurser. Detta gör att det inte är lätt att få till ett optimalt schema för er studenter (tyvärr). En variant

Läs mer

Arv: Fordonsexempel. Arv. Arv: fordonsexempel (forts) Arv: Ett exempel. En klassdefinition class A extends B {... }

Arv: Fordonsexempel. Arv. Arv: fordonsexempel (forts) Arv: Ett exempel. En klassdefinition class A extends B {... } En klassdefinition class A extends B {... Arv definierar en klass A som ärver av B. Klassen A ärver alla fält och metoder som är definierade för B. A är en subklass till B. B är en superklass till A. class

Läs mer

Recap Mera om nya typer Kort Fält. Programmering. Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering. Verónica Gaspes. IDE-sektionen.

Recap Mera om nya typer Kort Fält. Programmering. Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering. Verónica Gaspes. IDE-sektionen. Programmering Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering Verónica Gaspes IDE-sektionen Juni 14 Utkast 1 Recap 2 Mera om nya typer 3 Kort 4 Fält Recap Man kan ge namn till typer. Vi undersökte enum

Läs mer

Sätt att skriva ut binärträd

Sätt att skriva ut binärträd Tilpro Övning 3 På programmet idag: Genomgång av Hemtalet samt rättning Begreppet Stabil sortering Hur man kodar olika sorteringsvilkor Inkapsling av data Länkade listor Användning av stackar och köer

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

Laboration A Objektsamlingar

Laboration A Objektsamlingar Laboration A Objektsamlingar Avsikten med laborationen är att du ska träna på att använda ett par objektsamlingar. Uppgift 1 Titta genom föreläsningsunderlaget DA129AFAHT07.pdf och testkör exemplen (se

Läs mer