Fiberrapporten. en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiberrapporten. en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner 2013"

Transkript

1 Fiberrapporten en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner

2 Fiberrapporten en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner Bredbandsutbyggnaden är en stor och viktig fråga för landets kommuner. Det handlar om att finna kostnadseffektiva lösningar för att hela landets befolkning ska få tillgång till höghastighetsbredband, så att alla kan ta del av de möjligheter som öppnar sig i form av IT-tjänster. I denna rapport presenteras några av de viktiga vägval och utmaningar som kommunerna står inför. Företrädare för olika kommuner uttalar sig om vad de har gjort för att komma igång med bredbandsutbyggnaden. Avsikten är att det ska finnas inspiration att hämta för kommuner med olika förutsättningar och behov. INNEHÅLL: Kommunalt vägval om bredband 4 Ekerö: Fiberutbyggnaden är en tillväxtfråga 6 Om fiber 9 Flera sätt att nå bredbandsmålen 10 Mölndals stad: Samarbete nyckeln till framgångarna 13 Nya möjligheter med fiber: Videonätverket hjälper hjärtsjuka barn i hela landet 17 Halmstad: Närmar sig bredbandsmålet 18 Nya möjligheter med fiber: Tekniken frigör arbetstid i klassrummet 21 Perstorp: På väg mot total bredbandstäckning i tätorten 22 Nya möjligheter med fiber: En levande mjölkgård är en uppkopplad mjölkgård 25 Byn Lindefallet i Hudiksvalls kommun: En ort dit människor flyttar 26 Hultsfred: Kommunens unika förutsättningar är avgörande 28 Revsund i Bräcke kommun: Eldsjälar bakom bredbandsutbyggnaden 31 Nya möjligheter med fiber: Giraffplus - ett hjälpmedel som gör att gamla kan bo kvar 33 Framtidssatsning som minskar klimatpåverkan och sparar pengar 34 Checklista för att ta sig an bredbandsutmaningen

3 Kommunalt vägval om bredband IT har på ett par decennier helt förändrat samhället. Sverige har under hela den resan gått i täten för den digitala revolutionen. Svenska företag ligger i utvecklingens framkant och måste fortsätta göra det. Vi vill vara bäst på att använda teknikens möjligheter. Det är så vi ska stärka Sveriges konkurrenskraft. Världens mest IT-mogna länder Finland 2. Singapore 3. Sverige 4. Nederländerna 5. Norge 6. Schweiz 7. Storbritannien 8. Danmark 9. USA 10. Taiwan 11. Sydkorea 12. Kanada 13. Tyskland 14. Hongkong 15. Israel Källa: The Global Information Technology Report 2013, World Economic Forum & INSEAD. Kommunerna spelar en viktig roll i detta arbete. Det är på kommunal nivå som de viktigaste besluten om vår framtida IT-infrastruktur behöver tas. Det handlar om hur man ska gå till väga i kommunen för att nå den digitala agendan att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Bara fantasin sätter gränser för vad tekniken kan användas till. Det kommer att skapas nya affärsidéer och företag. Nya välfärdstjänster kommer att utvecklas som förbättrar tillvaron för gamla och sjuka. Pedagogiken i skolan kan förbättras och det kommer bli lättare att utbilda sig på distans. Avstånd får minskad betydelse, vilket kommer att ge människor i glesbygd större frihet och små kommuner bättre möjligheter. IT möjliggör ett klimatsmart samhälle, eftersom resurserna kan användas mer effektivt. Men grunden för denna positiva utveckling är en utbyggd IT-infrastruktur, vilket kräver stora investeringar. I många tätorter har bredbandsutbyggnaden kommit långt. En stor utmaning är utbyggnaden på landsbygden. Det gäller därför att arbeta tillsammans marknad-en och det offentliga ihop och utarbeta planer för hur vi på effektivaste sätt ska nå ut till så många som möjligt. Det som står på spel är Sveriges ställning som ledande IT-nation. Hela samhället måste hjälpas åt för att teknikens möjligheter ska komma alla till del. Vem ska stå för kostnaderna? Regeringen har satt som mål att 90 procent av landets hushåll och företag ska ha tillgång till bredband på minst på 100 megabit per sekund senast år Det är ett ambitiöst mål som kommer att kosta mycket pengar. Hittills har regeringen tagit beslut om att satsa 1,1 miljarder kronor. Bredbandsforum har gjort beräkningen att utbyggnaden av fiber i Sverige kommer att kosta mellan 61 och 67 miljarder kronor. Beloppen visar att det rör sig om stora investeringsbeslut. Viktiga frågor att besvara är hur utbyggnaden ska finansieras och vem som ska stå för kostnaderna. Precis som med all annan infrastruktur kommer kostnaderna inte att upphöra när utbyggnaden väl är klar. För kommunala beslutsfattare är det viktigt att tänka på vem som ska stå för drift och underhåll av bredbandsnätet och vad detta får lov att kosta. Det viktiga är förstås inte IT-infrastrukturen i sig, utan de digitala tjänster som denna ska möjliggöra. Därför bör vi ha en öppen attityd och använda olika tekniska lösningar som står till buds för att uppnå målet att bli världsledande på digitala tjänster. Fri konkurrens och öppna nät Fri konkurrens ger företag och hushåll ökad valfrihet, samtidigt som det främjar utveckling. Därför är det viktigt med öppenhet att de fibernät som byggs är öppna och neutrala och möjliggör för hushåll och företag att fritt välja tjänster eller tjänsteleverantörer. Fiber och 4G är en helhet 4G är fjärde generationens mobilkommunikation och mobila bredband. Fiber och 4G är en helhet ur ett användarperspektiv, inte två konkurrerande alternativ. Vi vill ha samma tillgång till tjänster med hög kvalitet i hemmet, när vi är på språng och när vi är på arbetsplatsen. Fiber används också ofta för att säkra kapaciteten till 4G-nätens basstationer. Därför är det nödvändigt att investera i både mobil och fast infrastruktur. Dessa två delar hänger ihop. Det är optimistiskt att tro att exempelvis en barnfamilj kommer kunna klara sig med enbart mobilt bredband i framtiden. Vi streamar filmer, spelar nätverksspel och tittar på tv via nätet. Ju mer prylar vi kopplar upp mot nätet, desto mer måste vi dela på kapaciteten. I en familj är det inte ovanligt att fyra-fem apparater är igång samtidigt och slåss om bandbredden. Det är genom att vi förenar de olika teknikerna som fler kan ta del av digitaliseringens möjligheter. 4 5

4 EKERÖ: Fiberutbyggnaden är en tillväxtfråga Tillgången till snabb och stabil uppkoppling i Stockholm ökar kraven även på kranskommunerna Ekerö kommun utanför Stockholm försöker aktivt hjälpa de aktörer som önskar att bygga fibernät, bland annat med tillstånd för grävning. Vi välkomnar alla operatörer på den fria marknaden att etablera sig här, och det är upp till de olika aktörer som finns att själva agera, säger Stefan Pellén, kommunens näringslivschef. Han tycker att Ekerös närhet till Stockholm har stor betydelse, också när det gäller efterfrågan på bredband. I Stockholm är både företag och hushåll vana vid att ha snabb och stabil uppkoppling, och detta medför ökade krav och förväntningarna även i kranskommunerna, förklarar han. Många som bor i Ekerö pendlar in till Stockholm, och med Förbifart Stockholm kommer Ekerö att bli ännu mer lättillgängligt. Detta kommer att göra det mer attraktivt att bo i kommunen, men det kan i värsta fall leda till att Ekerö utvecklas till mer av en sovstad att allt fler som bor i Ekerö arbetar någon annanstans. Ekerö kommun växer och dagens invånare beräknas överstiga inom fem år. Mer än tio procent av kommunens invånare är företagare och majoriteten av dessa driver små- och medelstora företag som är ytterst beroende av snabb och stabil uppkoppling för att kunna bedriva sin verksamhet. Vid företagsetableringar är bredband och fiber en mycket viktig parameter i val om var man ska bedriva sin verksamhet, konstaterar Stefan Pellén. Fiberutbyggnaden på Ekerö är nödvändig för kommunens fortsatta tillväxt och en förutsättning för att vända på strömmen av företagare på Ekerö som idag behöver pendla till Stockholm, Sundbyberg, Solna och andra närliggande kommuner, anser han. Vi är en kommun med både tätort och landsbygd. Tillgång till snabb och stabil uppkoppling gör det lättare att bo och driva företag i Ekerö. För många innebär det en möjlighet till minskat resande, säger Stefan Pellén. Text: Jonas Hellman. FAKTA OM EKERÖ Antal invånare: Area: 383,61 km 2 Befolkningstäthet: 120,26 invånare/km 2 6 7

5 Om fiber Fiber ger privatpersoner, företag och kommuner en infrastruktur för tele- och datakommunikation med helt nya möjligheter tack vare dess i princip obegränsade kapacitet. Med all data som konsumeras idag, kommer det att behövas i framtiden. Fiber transporterar tele- och datatrafik med ljusets hastighet, något som möjliggör bredbandskrävande tjänster såsom videokonferens, tillsyn av äldre i hemmet, vård med medicinsk rådgivning, distansutbildning, energisparande med mera. För kommunikation med rörlig bild i hemmet eller på arbetsplatser är fiber överlägset. Så här fungerar fiber Två optiska fibrer kan transportera samma informationsmängd som hela Sveriges kopparnät för data och telekom idag gör. Själva fibern har en kärna av glas där man skickar information i form av ljusimpulser. Fibern innehåller ingen metall, vilket gör den okänslig för åska. Fiber innebär ett nät som har en väldigt hög kvalitet kombinerat med mycket höga överföringskapaciteter. Till skillnad från vanligt bredband, både fast och mobilt, är fiber inte beroende av avstånd. Det innebär att kvaliteten på informationen i fibernätet inte blir sämre ju längre informationen behöver transporteras. 8 9

6 Flera sätt att nå bredbandsmålen Nätutbyggnaden är en nationell angelägenhet med ett kommunalt ansvar. Det är på kommunal nivå som de viktiga strategiska besluten måste tas. Utvecklingen går i snabb takt och nya lösningar skapas ständigt. Sverige har 290 kommuner med 290 olika förutsättningar. I vissa kommuner är det mycket tätort medan andra kommuner har en stor andel av sin befolkning på landsbygden. En del kommuner gränsar till storstäder och har många invånare som pendlar varje dag. Det finns också kommuner där invånarantalet ökar kraftigt under sommarmånaderna. Det handlar om att ta hänsyn till behoven och helheten, att i planeringen integrera tätort, villaområden, företag och industrier men även mer glesbefolkade områden. Utnyttja befintliga resurser En av utmaningarna med regeringens bredbandsmål är att få fibernätet att nå så många som möjligt. För att lyckas med detta är det klokt att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga resurser. Ett första steg är att inventera vilken befintlig kanalisation som finns i kommunen. I bästa fall finns det tomma rör som kan fyllas med fiber. Många kommuner har idag någon form av stadsnät, som är mer eller mindre utbyggt. Genom att utnyttja befintlig kanalisation får man mest ut av den investering som görs. Dessutom minskar behovet att gräva och återställa, vilket ofta är en av de största kostnaderna när fibernät byggs ut. I kommunal eller fristående regi? Om kommunen väljer att satsa på att bygga ett eget stadsnät, innebär det att kommunen själv planerar och genomför bredbandsutbyggnaden. Det innebär också att det är kommunen som ansvarar för drift och underhåll och vidareutbyggnad. Ett alternativ är att en fristående aktör tillsammans med kommunen planerar och genomför utbyggnaden. I så fall slipper kommunen ansvaret för att äga, driva och underhålla nätet. Kostnaderna blir lägre och risken för oförutsedda utgifter minskar. Kommunen behöver heller inte bygga upp den kompetens som krävs för att äga och driva ett stadsnät. Öppna nät En viktig fråga som kommunen behöver ta ställning till är om stadsnätet ska vara öppet eller stängt, det vill säga om det ska finnas en eller flera tjänsteleverantörer för invånarna att välja bland. Med ett öppet nät kan flera olika tjänsteleverantörer konkurrera på lika villkor och hushåll och företag kan fritt välja tjänster från valfri leverantör. Landsbygden en utmaning På landsbygden krävs det ofta ett lokalt engagemang för att få till stånd utbyggnaden. En av lösningarna är att de boende i ett område går samman och bildar ett så kallat byalag. Det innebär att de boende samarbetar kring utbyggnaden och finansieringen. Byalaget tar kontakt med ett infrastrukturbolag och en operatör för att ta reda på förutsättningarna för ett byanät. Både kommuner och byalag kan ansöka om statligt stöd för att bygga bredband på landsbygden. Rätten till stöd omfattar områden där marknaden inom de närmaste tre åren inte kommer att tillgodose behovet av bredband. Det går att ansöka om bredbandsstöd via landsbygdsprogrammet, som handläggs av länsstyrelsen eller Sametinget. Det går också att ansöka om så kallat kanalisationsstöd ett stöd för att lägga ut tomma rör som man sedan drar fiber i. Detta stöd handläggs av länsstyrelsen, regionen eller något samverkansorgan. Därtill kan bredbandsprojekt på landsbygden i vissa fall medfinansieras av kommunikationsmyndigheten PTS

7 Mölndals stad: Samarbete nyckeln till framgångarna Ett utbyggt bredbandsnät har stora konkurrensfördelar, för att locka hit företag och individer Mölndals stad satsade tidigt på att bygga en kommunal IT-infrastruktur. Redan i slutet av talet drogs fiber mellan olika kommunala byggnader, för att underlätta digital kommunikation. Detta är något som Mölndals invånare har nytta av idag, när behoven av uppkoppling är mer omfattande. Ett insiktsfullt beslut var att vi i samband med att andra kablar grävdes ner även lade med tomma rör, som skulle kunna fyllas med innehåll senare. Dessa tomma rör har visat sig vara en värdefull tillgång, berättar Mölndals IT-chef Göran Persson. Men de nedgrävda tomma rören hade inte gjort stor nytta om ingen hade använt dem. När Lars Ekberg tillträdde som näringslivschef i Mölndal för cirka tio år sedan klagade företagen på dålig tillgänglighet för IT-kommunikation. I stadsdelen Åby, ett av de största verksamhetsområdena för företag i Göteborgsregionen, satt de anställda med uppringda modem eftersom det saknades kapacitet för bredband, säger han. I Mölndal, liksom i många andra kommuner, hade det kommunala energibolaget ansvaret för bredbandsnätet. Det sågs som naturligt när utbyggnaden påbörjades på 1990-talet och bredband betraktades som en teknikfråga snarare än en fråga som gäller service till invånarna. Men 2006 hade utvecklingen gått framåt och blickarna riktades mot tjänsteutbudet samt kundernas krav. Det som började omdaningsprocessen var att vi inte var nöjda med hur vi kunde driva verksamheten, förklarar Christian Schwartz, VD i Mölndal Energi. Både lokala och globala synergier Enligt Christian Schwartz behövs det lokala kunskaper och kontakter för att effektivt kunna driva ett kommunalt bredbandsnät. Ett välfungerande samarbete med de lokala aktörer som planlägger el, fjärrvärme och annan infrastruktur är nödvändigt för att få en rationell och effektiv verksamhet. Men det finns också tydliga globala synergier i en bredbandsaffär, och i detta avseende är kommungränserna snarast ett hinder, säger Christian Schwartz. Kommunen landade därför i slutsatsen att det enda förnuftiga var att sälja bredbandsnätet till en operatör som kan den större affären med tjänsteinnehåll bättre, berättar han. Den operatör som efter upphandling köpte bredbandsnätet var Svenska Stadsnät AB. Enligt Christian Schwartz var kommunen redan från början inställd på att det behövdes ett nära samarbete mellan Svenska Stadsnät och Mölndal Energi för att inte förlora det lokala perspektivet. Därför tecknades ett samarbetsavtal som innebär att Mölndal Energi ska tillhandahålla tjänster som projektledning, byggnation och ledningsanvisning. Tanken var att kombinera de lokala synergierna med de globala och på så vis få det bästa av två världar. Vårt nära samarbete i kommunen är nyckeln som gjort att vi utnämnts till Årets fiberkommun Den tidigare gjorda kanaliseringen var en tillgång i affären, eftersom Svenska Stadsnät behövde komma åt den för att kunna bygga ut bredbandsnätet så kostnadseffektivt som möjligt

8 Det var en affär som alla tjänade på. Kommunen fick ett bättre bredbandsnät och Svenska Stadsnät fick en struktur som kunde användas för att få till stånd en smidig och kostnadseffektiv utbyggnad, berättar Mölndals IT-chef Göran Persson. Från 27:e till 3:e plats i länet När utbyggnaden fortsatte efter försäljningen hade Mölndal en jämförelsevis dålig bredbandstäckning. Men genom samarbete mellan olika nätaktörer och en målmedveten IT-strategi har kommunen snabbt tagit sig från 27:e till 3:e plats i rankingen över fiberpenetrationen i Västra Götaland. IT-chefen Göran Persson är övertygad om att utbyggnaden har stärkt Mölndals ställning i regionen. Ett utbyggt bredbandsnät tror jag har stora konkurrensfördelar, både när det gäller att locka hit företag och individer, säger han. Den utmaning som återstår är att ansluta kommundelen Hällesåker, Mölndals återstående glesbygd, fastslår Göran Persson. Men vi har en strategi och vi kommer att bli klara med utbyggnaden till Hällesåker senare i år, lovar han. Text: Jonas Hellman. FAKTA OM MÖLNDAL Antal invånare: Area: 152,28 km 2 Befolkningstäthet: 423,30 invånare/km

9 Nya möjligheter med fiber Videonätverket hjälper hjärtsjuka barn i hela landet Varje år föds barn vid landets 46 sjukhus. Ett tusental av dem föds med medfödda hjärtfel. För många är tillståndet akut. Omedelbar, och rätt, insats kan vara skillnaden mellan liv och död. Sveriges 30 barnkardiologer är fördelade på sju universitetssjukhus och fem regionala sjukhus. Det innebär att vid 34 sjukhus, där barn föds, finns en begränsad specialistkompetens för att hjälpa hjärtsjuka barn. Men genom att knyta ihop sjukhusen med videonätverket Gertrud kan hjärtspecialister hjälpa barn oavsett var de föds. Med Gertrud i vården gör läkare vid förlossningssjukhusen en ultraljudsundersökning av barnets hjärta som spelas in, varefter man kopplar upp sig mot nätet. Tillsammans kan vi sedan titta på videoinspelningen, prata med varandra, tolka bilderna och snabbt besluta om vilka insatser som är bäst för barnet, säger Bo Lundell, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets barn-kardiologiska avdelning vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. 50 bilder i sekunden Videokonferenser är i sig ingenting nytt inom sjukvården. Tekniken har bland annat funnits på landets röntgenavdelningar de senaste åren. Skillnaden är att det i de fallen handlar om stillbilder som kräver liten bandbredd. Ett barnhjärta som slår med upp till 200 slag per minut, och där vi samlar 50 bilder i sekunden med mycket hög upplösning, kräver mycket bandbredd. Och det är inte förrän nu som tekniken klarar av att skicka dessa snabbrörliga bilder över nätet, förklarar Bo Lundell. Hittills har läkare vid förlossningssjukhusen varit hänvisade till telefon för att få hjälp av specialisterna vid universitetssjukhusen då de upptäckt något avvikande hos ett nyfött barn. Att över telefon beskriva vad man sett i ett litet barnhjärta är inte enkelt. Felaktiga diagnoser över telefon har lett till onödiga helikopterresor, att man skickat mor och barn till fel ställe, eller att man inte skickat, fast man borde ha gjort det. Kortfattat har kvaliteten i det första omhändertagandet varierat väldigt mycket över landet. Men inte länge till, säger Lundell. Kompetenshöjning Videonätverket Gertrud har möjliggjorts genom Hjärt-Lungfondens insamling för barnhjärtan. Lundell hoppas att det ska ge en allmän kompetenshöjning på området samt förnyade behandlingsmöjligheter. Genom att vi tillsammans tittar på bilderna kommer alla som deltar att lära sig av varandra. Dessutom blir det fullt möjligt att behandla ett barn på distans, vilket innebär både sociala och ekonomiska vinster för alla. Vi är i början av ett teknikskifte med ännu oanade möjligheter. Med Gertrud kan vi förbättra vården för alla hjärtbarn och dessutom snabbt sprida kunskap, både inom landet och till våra omkringliggande nordiska länder. Det är roligt att få vara med om det, fastslår Bo Lundell. Text: Christina B. Winroth. Källa: Fiber till fler, Nextmedia

10 Halmstad: Närmar sig bredbandsmålet Ur ett näringspolitiskt perspektiv, så är fiberoptik mycket viktigare än alla fjärrvärmepannor i världen I en omvärldsanalys som Halmstad kommun gjorde för några år sedan pekas det på ett antal viktiga framtidsutmaningar. Bland annat att det kommer att ställas krav på fler kommunala välfärdstjänster i digital form, ökad digital kompetens i skolan och att fler ska kunna arbeta på distans. Möjligen var dessa framtidsinsikter en bidragande orsak till Halmstads satsningar på bredbandsutbyggnad. Eric Ericsson är VD för Halmstad Stadsnät AB, det kommunala bolag som sedan tio år hanterar utbyggnaden och driver stadsnätet. Han är i dagsläget nöjd med det som bolaget lyckats med. Förklaringen till framgången är, enligt Eric Ericsson, bland annat att Halmstad Stadsnät satsar mycket på företagsanslutningar och har ett antal säljare anställda som bara riktar in sig mot företagskunder. Vår stora utmaning just nu är att räcka till. Vi har ett jättetryck och efterfrågan är större än vi kan producera, säger han. Så har det inte alltid varit. När bolaget bildades för drygt tio år sedan var det samägt av tre kommunala aktörer: Halmstads energibolag, Halmstads fastighetsbolag HFAB och kommunen. Det var en jätteutmaning att få dem att gå åt samma håll. Jag tror inte att jag någon gång var sams med alla tre ägarna samtidigt, förklarar Eric Ericsson. Till slut lyckades han vinna gehör för perspektivet att bredbandsutbyggnaden är en kommunalstrategisk fråga, inte bara en affärsfråga. Så betraktades den delvis när den låg under energibolaget. Då tvingades vi jämföra oss med fjärrvärmeutbyggnad och all möjlig annan verksamhet. När kommunen kom med tio miljoner kronor som skulle investeras i fiberutbyggnad uppfattades detta som en liten och marginell fråga. Men ur ett samhällsperspektiv och ett närings-politiskt perspektiv, så är fiberoptik mycket viktigare än alla fjärrvärmepannor i världen. Eric Ericsson har varit mån om att få en politisk förståelse för att den vinst som Halmstads Stadsnät idag gör ska få stanna i bolaget och användas för den fortsatta bredbandsutbyggnaden, för att minska den framtida skuldsättningen. Det svåra är inte att klara utbyggnaden i centraloch småorterna, utan på landsbygden. På landsbygden har Halmstad i princip allt kvar berättar Eric Ericsson, men han är övertygad om att målet om en 90-procentig bredbandsutbyggnad kommer att kunna uppnås. När de nya ägardirektiven utformades så blev kravet att vi ska klara en 90-procentig bredbandsutbyggnad i våra orter. Bygger vi ut till 90 procent i orterna så klarar vi målet. Eric Ericsson betonar att Halmstads Stadsnät jobbar med landsbygden. Dock är det ett problem hur landsbygdsutbyggnaden ska lösas ekonomiskt. Här måste politikerna ta beslut och ge besked om en inriktning och en eventuell finansieringsplan, säger Eric Ericsson. Text: Jonas Hellman. FAKTA OM Halmstad Antal invånare: Area: 1 699,89 km 2 Befolkningstäthet: 92,01 invånare/km

11 Nya möjligheter med fiber Tekniken frigör arbetstid i klassrummet Gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter, på Östra Reals Gymnasium i Stockholm, hade länge funderat över hur hon skulle kunna göra eleverna mer aktiva under lektionstid. Den lärarledda genomgången var visserligen viktig, men tog ofta så mycket tid att det inte fanns mycket kvar till diskussion och fördjupning. Det var när hon fick en surfplatta i födelsedagspresent som hon kom på idén att spela in korta filmer med lektionsgenomgångar till sina elever. I filmerna, som är cirka tio minuter långa, går Katarina igenom allt ifrån medeltidens litteratur till expressionism. Eleverna förbereder sig inför varje lektion genom att titta på filmen innan i lugn och ro och lektionstiden kan ägnas åt fördjupning. Man frigör så enormt mycket tid genom att göra på det här sättet. Genomgångar som skulle ta 40 minuter i ett klassrum kan jag göra på tio minuter i filmformat, berättar Katarina Lycken Rüter. Den pedagogiska metod som Katarina arbetar med kallas för flipped classroom och härstammar från USA. Begreppet syftar på att klassrummet så att säga vänds upp och ned det som tidigare gjordes i klassrummet, det vill säga den lärarledda genomgången, förläggs nu utanför lektionstid. Istället flyttar problemlösande och fördjupat lärande in i klassrummet. Det som är så bra med det här sättet att arbeta är att det kanske viktigaste momentet att tillämpa kunskaperna nu görs under lektionerna istället, säger Katarina Lycken Rüter. Frågorna från eleverna blir dessutom mer fokuserade när de fått en genomgång redan innan lektionen, anser hon. Eleverna är mycket entusiastiska. Till fördelarna hör att de kan del av lärargenomgången när och hur de vill och anteckna i sin egen takt. Detta bidrar till att göra lärandet mer flexibelt och individanpassat. Men det allra viktigaste, menar Katarina Lycken Rüter, är inte filmerna i sig utan hur man använder den tid som frigörs i klassrummet. Det är inte bara lärargenomgångarna som Katarina Lycken Rüter har lyft ut från klassrummet även responsen till eleverna sker nu delvis digitalt. Med sin surfplatta filmar hon deras muntliga föredrag och lägger med hjälp av YouTube enkelt in kommentarer i filmen så att eleverna kan se direkt vad som är särskilt bra och vad de behöver jobba lite extra med. Och när eleverna skriver texter tar hon skärmdumpar på texten, filmar och lägger in muntliga kommentarer direkt i filmen. Tidigare fick eleverna all respons skriftligt, men ofta försvann pappret direkt, berättar Katarina. Nu samlas all information digitalt så att eleverna enkelt har tillgång till den. Och för de som är dyslektiker eller har svårt för att skriva är det väldigt värdefullt att få muntlig information. För Katarina Lycken Rüters elever har flipped classroom-modellen inneburit att klassrummet blir en elevverkstad snarare än bara en föreläsningssal. - Vi har en väldigt begränsad tid med våra elever under lektionerna. Det gäller att se till att den tiden fylls av det allra viktigaste att fördjupa och tillämpa kunskaperna, avslutar hon. Text: Fanny Johansson

12 Perstorp: På väg mot total bredbandstäckning i tätorten Vårt engagemang är den viktigaste framgångsfaktorn I skånska Perstorp grävs det för fullt för att alla företag och hushåll i tätorten senast i höst ska få tillgång till öppen fiber - med alla möjligheter till IT-kommunikation och bredbandstjänster. När vi passerar halvårsskiftet utgår vi från att hälften av villorna och i princip alla flerfamiljshus ska ha anslutit sig till den nya fibern, säger Arnold Andréasson, centerpartist och ordförande i kommunstyrelsen. Det innebär att Perstorp redan i höst kommer att överträffa regeringens bredbandsmål för 2020 att minst 90 procent av företagen och hushållen ska ha tillgång till minst 100 megabit bredbandsuppkoppling. I stället för 100 megabit blir det megabit som alla i tätorten kommer att erbjudas, säger Arnold Andreasson stolt. Perstorp var tidigt ute med att satsa på fiber. Redan i slutet av 1990-talet byggdes ett kommunalt fibernät som omfattade tätorten och kommunens industriområden i väster, söder och norr. Det byggdes också ett ortssammanbindande fibernät till Oderljunga, Örkelljunga och till telestationerna i Bälinge och Karsholm. Vi var några som var ganska intresserade och vi hade lyssnat av vad som var på väg, säger Arnold Andréasson. Utbyggnaden skedde i näringslivsbolagets regi men för några år sedan tyckte kommunen att det blev för dyrt att bygga ut och driva fibernätet på egen hand. Alternativen var antingen att gå in med stora kommunala investeringar eller att sälja nätet till någon som kan sköta det bättre, berättar Arnold Andréasson. Det rådde bred politisk enighet om att det var ett för stort åtagande för kommunen att fortsätta driva nätet i egen regi. Enligt Arnold Andréasson finns det privata företag som har både bättre kunskaper och bättre organisation att sköta sådant. Jag ser fibernätet litegrann som ett elnät, det är inget som kommuner ska driva i egen regi, säger han. Efter förhandlingar med olika företag beslutade Perstorp kommun att sälja sitt befintliga fibernät till Skanova. Försäljningen skapade förutsättningar för en snabb utbyggnad i hela tätorten. Skanova utgår från det befintliga nätet som bas för att bygga ut en egen mer omfattande infrastruktur. Utbyggnaden underlättas också av att det i samband med fjärrvärmeutbyggnaden för några år sedan placerades ut rör som är tänkta för fiber. Arnold Andréasson ser fiberutbyggnaden som livsviktig inte bara för Perstorp utan för hela landet

13 Det pratas mycket om infrastruktur men oftast handlar det om järnvägsspår och bilvägar. Som jag ser det är fibernät idag den allra viktigaste infrastrukturen. Skälet är att tillgång till fibernät öppnar en helt ny värld av möjligheter, säger han. Han tror att Perstorp i vissa avseenden har gynnsamma förutsättningar för att kunna erbjuda invånarna tillgång till fiber. Vi är en kommun som inte varit föremål för kommunsammanslagningar och vi har en ganska koncentrerad tätort. Detta gör det lättare att erbjuda fiber till alla, säger Arnold Andréasson. Men den viktigaste framgångsfaktorn tror han är kommunens engagemang i frågan. Det finns ett stort intresse från företagens sida, men det är kommunen som varit pådrivande. Vi var tidigt ute och det har lönat sig. I undersökningar har vi sedan flera år kunnat se att våra företag är mycket nöjda med utbyggnaden, konstaterar Arnold Andréasson. Text: Jonas Hellman. Nya möjligheter med fiber En levande mjölkgård är en uppkopplad mjölkgård Framtidens mjölkbonde kommer att vara helt beroende av snabba dataförbindelser. Redan idag kommer 28 procent av mjölken i Sverige från gårdar med automatisk mjölkning och lösdrift inomhus. EU-projektet Autograssmilk syftar till att utveckla robotmjölkning för att skapa bättre förutsättningar för att driva mjölkföretag. Ambitionen är att man på sikt ska kunna genomföra mjölkningen direkt i hagen, eftersom gräset är den billigaste typen av foder. I så fall kommer mjölkbönderna att kunna sänka sina kostnader och bli mer konkurrenskraftiga. Men ett jordbruk som drivs med mjölkrobotar kräver en mycket stabil bredbandsuppkoppling. Robotarna behöver kontinuerliga uppdateringar för att kunna fungera optimalt och detta måste kunna göras på distans. Med fiber skapas förutsättningar för en levande landsbygd. FAKTA OM Perstorp Antal invånare: Area: 161,92 km 2 Befolkningstäthet: 44,68 invånare/km

14 Byn Lindefallet i Hudiksvalls kommun: En ort dit människor flyttar Arbetsgivare har insett att det finns fördelar med att jobba hemifrån Lindefallet i Hudiksvalls kommun är på många sätt en vanlig svensk ort. En skillnad är dock att medan många andra mindre orter tappar invånare är Lindefallet en by dit människor flyttar. Olle Persson, ordförande i det lokala byarådet, är övertygad om att satsningen på fiberutbyggnad är en av de viktigaste orsakerna till inflyttningen. Fiberutvecklingen har inte bara inneburit tekniska fördelar som snabbare uppkoppling och bättre tv-bild, utan också ökad framtidstro. Jag frågade de nyinflyttade familjerna hur det kom sig att de valt att flytta hit till Lindefallet, säger Olle Persson. Det intressanta är att svaren inte handlade om uppkopplingen i sig, utan de signaler som satsningen sände att vi är en ort som tror på framtiden, berättar han. Lindefallet fick fiberuppkoppling år Under perioden flyttade totalt 52 personer till orten, många av dem familjer med småbarn. Flera invånare använder nu den snabba uppkopplingen för att kunna sköta en del av sitt arbete på distans. Arbetsgivare har insett att det finns fördelar med att jobba hemifrån, säger Olle Persson. De har förstått att det betyder att man är mer tillgänglig. Flera här har ändrat sitt sätt att arbeta på. Men resan mot fibern var inte helt självklar. När kommunen planerade för fiberutbyggnad år 2002 omfattades inte mindre orter som Lindefallet. Planen var att fibern skulle dras i Lindefallets riktning, men inte ända fram till byn. När vi vände oss till kommunen och sa att vi också ville ha fiber fick vi beskedet att Lindefallet inte var en prioriterad ort. Det var samma svar som vi fick 1917, när vi ville ha riks- telefonväxel. Men då som nu gav vi oss inte, säger Olle Persson. År 2004, efter två års intensivt arbete från byarådet och från de hushåll som var intresserade av att ansluta sig, gick kommunen med på att fibern skulle anläggas ända fram till Lindefallet. Om vi inte hade tagit det här initiativet och kämpat för att få fiber tror jag inte att vi hade fått ens hälften så stor inflyttning, och då hade till exempel vår lokala livsmedelsbutik inte överlevt. Jag är övertygad om att det hade blivit en betydligt sämre utveckling för byn utan utbyggnaden, säger Olle Persson. Lindefallets invånare grävde själva fram till stomnätet men det kommunala stadsnätsföretaget Fiberstaden AB sköter drift och underhåll av nätet. Hushållen fick betala utbyggnaden själva, men alla hushåll delade solidariskt på gräv- och installationskostnaderna. När diskussionerna kom igång 2002 brukade jag inleda varje möte vi hade i byn med att fråga: Om vi kan och har råd, vill vi ha den bästa tekniken vi kan få? Vi kom fram till att vi ville det och att den bästa tekniken var fiber. Då blev det en självklarhet att vi skulle jobba för att få det, konstaterar Olle Persson. Text: Fanny Johansson

15 Hultsfred: Kommunens unika förutsättningar är avgörande Som glesbygdskommun måste vi välja smarta lösningar Småländska Hultsfred är formellt ingen glesbygdskommun, men med invånare utspridda över nio mindre tätorter är det ändå en utmaning att nå regeringens bredbandsmål. För Hultsfred är utbyggnad av ett eget kommunalt fibernät inget realistiskt alternativ, åtminstone inte under nuvarande förutsättningar. Vi tittade på Bjärekrafts kalkyl för Båstad kommun, och enligt den skulle det kosta brutto 460 miljoner kronor att fibrera hela kommunen, berättar Hultsfreds IT-chef Stefan Wittlock. Båstad har ungefär lika många invånare som Hultsfred, men en skillnad är att där bor det 68 invånare per kvadratkilometer, medan vi bara har 12, säger han. Slutsatsen blev att kommunen var tvungen att finna en billigare lösning. I stället för att kaxigt lyfta fanan och utlova att vi för skattepengar ska bygga fiber åt alla, så vill vi se hur långt vi kan nå genom att stimulera marknadskrafterna och uppmuntra privata initiativ, framhåller Stefan Wittlock. Därför tecknade kommunen förra året en avsiktsförklaring med Telia Öppen Fiber och Skanova som syftar till att man på kommersiella grunder ska bygga fibernät till företag och hushåll i kommunen. Satsningen innebär inga ekonomiska förpliktelser från kommunens sida. Men när TeliaSonera genomför sin storinvestering på fem miljarder kronor på övergången från koppar till fiber, kommer Hultsfred att få en del av kakan. I dag har kommunen långt kvar för att nå upp till regeringens mål. I PTS ranking över fibertäckningen i tätorter och småorter kommer Hultsfred på 243:e plats bland landets 290 kommuner. Det är ingen imponerande placering och som en fattig kommun måste vi koka soppa på en spik, säger Stefan Wittlock. Genom samarbetet med Telia och Skanova hoppas han att kommunen kan gå snabbare fram med smartare steg. Enligt kommunalrådet Lars Rosander är målet att minst 90 procent av Hultsfreds hushåll och arbetsplatser ska kunna beställa höghastighetsbredband senast år Vi får se hur långt marknaden är beredd att gå och hur långt byalagsinitiativen kommer. Det kanske dyker upp nya modeller för att få ner kostnaderna. Om vi inte når ända fram så må det vara hänt. Vi har ändå kommit en bit på vägen och får ta nya tag för att uppnå målet, säger Stefan Wittlock. Text: Jonas Hellman. FAKTA OM Hultsfred Antal invånare: Area: 1 187,01 km 2 Befolkningstäthet: 12,06 invånare/km

16 Revsund i Bräcke kommun: Eldsjälar bakom bredbandsutbyggnaden Även de äldre ser fördelar som billigare telefoni och möjlighet att ha trygghetslarm hemma För några år sedan, när det lokala elbolaget skulle vädersäkra elen, och samtidigt göra kanaliseringen klar för fiberkabel, väcktes engagemanget hos 74-åriga Ulla-Märta Svensson i byn Revsund i Jämtland. Då vaknade jag till och tänkte att nu när allting är förberett för fiber är det bäst att vi ser till att få det också. Här på landsbygden måste man ju ofta kämpa själv för att få något gjort, säger hon. Det resulterade i att grannarna i Revsund gick samman i en byalaglösning. År 2012 bildade de Revsundsbygdens Fibernät, en ekonomisk förening som tillsammans med ett tiotal byar i närheten arbetar för att få fiber till bygden. Efter att föreningen beviljats ekonomiskt stöd från Leader Mittland genomfördes en förstudie i syfte att hitta de bästa lösningarna för fiber. Och om allt går som det är tänkt kan byn vara redo att kopplas upp redan i höst. Fiberutbyggnaden i Revsund baseras på bynets Fiber Från Hemmet -lösning, som riktar sig särskilt till byalag på landsbygden. Konceptet går ut på att fiberföreningen gräver och kanaliserar för fibernätet med bynets Fiber Från Hemmet - modell, från en punkt där fiber redan finns och ut till de hushåll eller företag som är intresserade. Skanova hyr sedan nätet och driver det och Telia Öppen Fiber gör det möjligt för de anslutna hushållen att välja mellan flera olika tjänsteleverantörer. För Revsund Fiber har det varit viktigt att inte själva behöva ta ansvar för drift och underhåll av nätet. - Vi har inte den kompetens som krävs för att göra det på egen hand, säger Barbro Henriksson, som är ordförande i föreningen. Därför är det jätteviktigt för oss att det ansvaret ligger på en pålitlig, utomstående aktör. Både Barbro Henriksson och Ulla-Märta Svensson ser stora fördelar med att få fiber till bygden. Att kunna locka yngre familjer att bosätta sig i byn är en central del, men de ser också att fiberanslutningen är viktig för att de som redan bor i Revsund med omnejd ska kunna bo kvar. Flera har egna företag och behöver kunna jobba hemifrån. En utbyggd IT-infrastruktur skapar helt enkelt bättre förutsättningar för en levande och attraktiv landsbygd. Ju fler som ansluter sig, desto fler är med och delar på kostnaderna. Enligt Barbro Henriksson ser det i dagsläget ut som att över 90 procent av hushållen kommer att ansluta sig, och att kostnaden per hushåll kommer att hamna på omkring

17 kronor. Intresset har varit stort både bland yngre och äldre. - En 95-årig man här i grannbyn har visat stort intresse för att få fiber, berättar Ulla-Märta Svensson. Även de äldre ser flera fördelar, både att kunna få billigare telefoni och ökade möjligheter att ha trygghetslarm hemma. För Ulla-Märta Svensson själv, som är pensionerad hushållslärarinna, har kommunikation av olika slag på sätt och vis varit en hjärtefråga långt innan det fanns bredband. Redan som liten sprang hon mellan gårdarna för att meddela grannarna när någon hade ringt, och hon har tidigare engagerat sig för att få en ny bilväg förbi byn. - Jag har alltid varit tekniskt intresserad, och i och med arbetet med att få fiber till Revsund har jag lärt mig massor, säger hon. Men mest av allt handlar det om att jag vill göra något bra för bygden och för vår bys framtid. Text: Fanny Johansson. Nya möjligheter med fiber Giraffplus ett hjälpmedel som gör att gamla kan bo kvar Giraffplus är ett treårigt EU-projekt som samordnas av Örebro Universitet. Giraff är en 1,5 meter hög robot på hjul en mobil kommunikationslösning som underlättar äldres kontakt med omvärlden och som leder till ökad trygghet och säkerhet i det egna hemmet. Roboten fungerar ungefär som Skype och kan styras på distans via en helt vanlig dator. Lösningen gör det möjligt för både vårdpersonal och anhöriga att lättare få kontakt med den äldre, oavsett var han eller hon befinner sig i bostaden. Giraffplus ska göra det lättare för gamla och rörelsehindrade att bo kvar i sina bostäder. Försök pågår just nu med sensorer för att kunna mäta den hälsomässiga statusen över tid. Roboten ska också kunna slå larm vid fallolyckor och mäta blodtrycket. - Giraffplus-projektet gör det möjligt att kombinera två viktiga nya tekniker, nämligen Giraffroboten och ett sensornätverk. Nätverket kan ge viktig information om de äldres säkerhet i hemmen. Till exempel kan man snabbt få information om någon fallit ur sängen under natten, säger Amy Loutfi vid Örebro Universitet. Nya tekniska hjälpmedel inom hemtjänsten kräver en bredbandsuppkoppling som är snabb och pålitlig. Fördelarna med fiber är bland annat att det ger en stabil uppkoppling som inte påverkas av externa faktorer såsom åska och väderproblem. Text: Fanny Johansson

18 Framtidssatsning som minskar klimatpåverkan och sparar pengar Att IT-lösningar kan bidra till ett mer klimatsmart samhälle känner många till, men det är inte lika välkänt hur påtagliga klimateffekterna kan bli. Transportsektorn står enligt Naturvårdsverket idag för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Här kan IT-lösningar ha stor betydelse för att minska mängden onödiga transporter. Skillnaden mellan att resa långt för ett fysiskt möte och att istället ha ett telemöte är enorm vad gäller klimatpåverkan. Om en timmes bilkörning kan rationaliseras bort motsvarar det lika mycket växthusgasutsläpp som ett helt års telemöten. Och om en timmes flygresa kan rationaliseras bort motsvarar det lika mycket växthusgasutsläpp som sju års telemöte. Detta visar LCA-beräkningar som TeliaSonera gjort och som kvalitetssäkrats av Svenska Miljöinstitutet. Genom att avstå från onödiga tjänsteresor kan kommuner och företag minska sin klimatpåverkan väsentligt. Att ha telemöten eller videokonferenser är dessutom i många fall mer tidsoch kostnadseffektivt. Men det förutsätter en välutbyggd IT-infrastruktur, och på denna punkt har kommunerna ett ansvar. IT-lösningar ger 15 procent mindre växthusgaser Enligt EU-kommissionen kan IT-lösningar minska växthusgasutsläppen inom EU med upp till 15 procent fram till Dessa positiva klimateffekter förutsätter investeringar i IT-infrastruktur, men totalt medför de besparingar inom olika samhällssektorer på cirka 600 miljarder euro. Det som är bra för klimatet ger alltså också minskade utgifter. Kommunerna kan spara sju miljarder kronor årligen Kommunerna kan komma långt bara genom att lära av varandras IT-lösningar. Det visar en intervjustudie som gjorts av Exido på uppdrag av TeliaSonera, IBM och Kerfi. Slutsatsen är att kommunerna kan minska sina utgifter med cirka sju miljarder årligen, varav 700 miljoner skulle kunna sparas redan inom tolv månader utan några nyinvesteringar. Stora kortsiktiga besparingar kan åstadkommas bara genom att övergå till e-fakturor och e-lönebesked. Men de riktigt stora vinsterna uppstår när nya IT-lösningar kan revolutionera verksamheter som skola, vård och äldreomsorg. Källor: Pressmeddelande från EU-kommissionen: press-release_ip _en.htm Svenska kommuner kan spara 7 miljarder årligen bara genom att lära av varandra,

19 Checklista för att ta sig an bredbandsutmaningen Ta fram en kommunal bredbandsstrategi Varje kommun behöver en lokal bredbandsstrategi för att på bästa sätt kunna hantera regeringens bredbandsmål. Bredbandsstrategin ska vara en långsiktig plan för utvecklingen av bredbandsinfrastrukturen i kommunen, och bör ha en nära koppling till kommunens övriga verksamhetsplaner. Det är också viktigt att fundera över, och i strategin klargöra, vilken roll som kommunen kan och vill ha, och vad det kommunala ansvaret bör omfatta. Det valet får bland annat konsekvenser för vilka kostnader som utbyggnaden kan innebära både på kortare och längre sikt. Därför är det särskilt viktigt att ta fram kostnadskalkyler för olika typer av lösningar. Se över tillgängliga finansieringsstöd för bredbandsutbyggnad Bredbandsutveckling kan innebära betydande investeringar, och det finns flera olika möjligheter till ekonomiskt stöd till kommuner som vill se till att fler får tillgång till bredband. SKL och Länsstyrelserna har en god översikt över vilka typer av stöd som finns tillgängligt. Inspireras av hur andra kommuner har hanterat bredbandsfrågan Olika kommuner har olika lösningar och olika tillvägagångssätt. Ett ömsesidigt kunskapsutbyte kan vara både stimulerande och givande. Utse en samordnare för bredbandsfrågor Arbetet med en bredbandsstrategi kan vara relativt omfattande. Av den anledningen kan det vara en fördel att utse en person som har huvudansvaret för att samordna bredbandsfrågorna i kommunen. Ansvaret kan till exempel omfatta att följa hur den lokala utvecklingen vad gäller bredband ser ut, att samverka med olika aktörer på området, och att bedöma i vilka områden det behövs särskilda insatser för att öka bredbandstillgången till både företag och kommuninvånare. Främja samverkan mellan olika aktörer näringsliv, kommuninvånare, grannkommuner och marknadsaktörer En viktig del i att förankra arbetet är att främja samverkan mellan kommunen och andra aktörer som på ett eller annat sätt berörs av bredbandsfrågorna, till exempel näringsliv, kommuninvånare, grannkommuner och marknadsaktörer. Bredbandsutvecklingen omfattar många olika samhällsaktörer och det är av stor betydelse att föra en dialog med dessa under hela processen inte minst för att skapa delaktighet och förståelse för vikten av att driva på utvecklingen. Kontrollera relevanta lagar, principer och rekommendationer Att säkerställa att gällande lagar, principer och rekommendationer efterföljs är naturligtvis en kontinuerligt viktig del i processen. Det handlar till exempel om statsstödsregler, plan- och bygglagen och om de principer för kommunala insatser inom bredband som PTS, SKL och Konkurrensverket har tagit fram. Koppla samman bredbandsfrågan med andra kommunala och regionala verksamhetsmål och utvecklingsplaner För att bredbandsutvecklingen ska skapa så stor nytta för kommunen som möjligt bör arbetet kopplas samman med kommunens övriga visioner och utvecklingsplaner. Här kan bredbandsstrategin fungera som ett viktigt stöd i att tydliggöra hur bredbandsfrågorna hänger ihop med kommunens utveckling i övrigt

20 Rapporten är framtagen av TeliaSonera, juni 2013 I redaktionsgruppen: Camila Buzaglo, Telia Öppen Fiber Helena de Verdier, Telia Öppen Fiber Inger Gunterberg, Skanova Skribenter: Jonas Hellman Fanny Johansson Christina B. Winroth Form: Paula Kurenkunnas Foto: S 6 Arild Vågen - wikimedia commons, s 8,15, 34,35,37 - TeliaSonera, s 9, 37 Jan Torbjörnsson - Jalle Fotograf, s 25, 32 - istockphoto.com, s 16 Håkan Flank - Appelberg, s 30: Johan Lindeberg - Östersundsposten, s 33 från Västerås stad. Övriga foton Fredrik Persson - fredrikpersson.se. Faktauppgifter om kommunerna: Area = Totalareal inklusive havsvattenareal (km 2 ) ( ) Antal invånare = Folkmängd ( ) Befolkningstäthet = Befolkningstäthet (invånare/km 2 land) ( och ) 38 39

Fiberrapporten. en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner

Fiberrapporten. en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner Fiberrapporten en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner 1 INNEHÅLL: En inblick i fiberutvecklingen i Sveriges kommuner 4 Kommunalt vägval om bredband 6 Ekerö: Fiberutbyggnaden är en tillväxtfråga

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst IP-Only bygger ut ett alternativt nationellt fibernät IP-Only

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

FIber till byn. för en levande landsbygd

FIber till byn. för en levande landsbygd FIber till byn 1 för en levande landsbygd Bredband till alla genom Fiber till byn Det är viktigt att landsbygden och de mindre orterna får samma tillgänglighet som storstäderna. Det är avgörande för Karlstads

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP www.bolmso.se Bolmsö fibergrupp Februari 2014 startades en studiecirkel för att utreda möjligheten till bredband, telefon och TV via fiber på Bolmsö Gruppen har samlat in fakta för att kunna ge en aktuell

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013 Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE Äntligen fiber tv, internet och telefoni med ljusets hastighet Botkyrka Stadsnät är snabbt med närmast obegränsad

Läs mer

Bredband via fiber i byn

Bredband via fiber i byn Bredband via fiber i byn -framtiden är här Foto: Karin Nilsson När bredbandet kom Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Syftet med detta dokument är att stödja alla som jobbar aktivt med att få fler att vilja ha en fiberanslutning i Simrishamns kommun. Vid all kommunikation

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson Agenda Information från Rackens fiberförening Anders Johansson Information från Arvika Kommun Ola Nilsson Frågor Rackens fiberförening Interimsstyrelse bildad 9 april Anders Johansson, Rackstad Lennart

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdraget...3 Varför en bredbandsstrategi?...3 Bakgrund...3 Övergripande mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige...3

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar Fiber till alla Fiber till alla Kommunledningskontoret informerar Innehåll Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun 3 Vad vi kommunicerar 4 Praktiska exempel 5 Några målgrupper 6 Vad är optisk

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband!

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband! Tillsammans bygger vi framtiden - med fiber för snabbt bredband! De digitala vägarna är lika viktiga som vägar och järnvägar Kalmar kommun satsar tillsammans med Telia på att bygga ut öppen fiber till

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Marie Johansson UppCom Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

SUPERKRAFT VIA FIBER

SUPERKRAFT VIA FIBER SUPERKRAFT VIA FIBER Framtidens stadsnät Alingsås Energi var tidigt ute med att erbjuda internet och TV via fiber i stadsnätet. Idag är ca 3000 hushåll och företag anslutna till stadsnätet. Förutom att

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020 Bilaga 1 Enheten för Regional Tillväxt Sara Johansson Lars Christensen TJÄNSTEUTLATANDE Sida REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND 1(7) Datum 2012-10-25 Ärendenummer KARLS MMUN Kommunstyrelsen dji!miii: Region

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Några stolpar FIBER ÄR FRAMTIDEN Idag finns det inga hastighetsbegränsningar BILLIGARE TJÄNSTER TV/Bredband/Telefon blir billigare ATTRAKTIVARE FASTIGHET Fastighetens

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum

Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum Program: 13.00 Välkommen Carina Zachau (M) ordförande, beredningen för kollek*vtrafik och infrastrukturfrågor 13.10 Annika Eklund, avdelningschef

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Bill Johansson ElTel - Entreprenör UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet i Uppvidinge kommun. UppCom

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport SIG3000, v4.0, 2012-09-24 1 (14) 2012-10-19 Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport Sigtuna kommun har utvecklats tack vare och i symbios med kommunikation. Sigtuna stad uppstod vid vikingars vattenvägar.

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida.

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Sista ansökningsdag: 30 juni 2015 Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Medlemsskapet betyder INTE att du maste tacka JA till fiber, bara att du kommer att fa ett forslag att ta stallning till.

Läs mer

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Vi på Wexnet tror att fri konkurrens leder till bättre kvalitet, bättre service och lägre priser. Vi sätter kunden i centrum! Wexnet bygger ett täckande

Läs mer