Fiberrapporten. en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiberrapporten. en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner"

Transkript

1 Fiberrapporten en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner 1

2 INNEHÅLL: En inblick i fiberutvecklingen i Sveriges kommuner 4 Kommunalt vägval om bredband 6 Ekerö: Fiberutbyggnaden är en tillväxtfråga 8 Om fiber 11 Mölndals stad: Samarbete nyckeln till framgångarna 13 Möjligheter med fiber: Videonätverket hjälper hjärtsjuka barn i hela landet 17 Halmstad: Närmar sig bredbandsmålet 18 Möjligheter med fiber: Tekniken frigör arbetstid i klassrummet 21 Partille: Kopplar upp 100 procent av hushållen - på två år 22 Möjligheter med fiber: En uppkopplad mjölkgård är en levande mjölkgård 25 Byn Lindefallet i Hudiksvalls kommun: En ort dit människor flyttar 26 Hultsfred: Kommunens unika förutsättningar är avgörande 28 Revsund i Bräcke kommun: Eldsjälar bakom bredbandsutbyggnaden 31 Möjligheter med fiber: Sjukvård på individens villkor 33 Framtidssatsning som minskar klimatpåverkan och sparar pengar 34 Tryckt 2015 Checklista för att ta sig an bredbandsutmaningen

3 Fiberrapporten en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner Bredbandsutbyggnaden är en stor och viktig fråga för landets kommuner. Det handlar om att finna kostnadseffektiva lösningar för att så många som möjligt ska få tillgång till höghastighetsbredband och kunna ta del av de möjligheter som öppnar sig i form av digitala tjänster. I denna rapport presenteras några av de viktiga vägval, möjligheter och utmaningar som Sveriges kommuner står inför. Avsikten är att det ska finnas inspiration att hämta för kommuner med olika förutsättningar och behov. 4 5

4 Kommunalt vägval om bredband IT har på några decennier helt förändrat samhället. Sverige har under hela den resan gått i täten för den digitala revolutionen. Svenska företag ligger i utvecklingens framkant och måste fortsätta göra det. Vi vill vara bäst på att använda teknikens möjligheter. Det är så vi ska stärka Sveriges konkurrenskraft. Världens mest IT-mogna länder Singapore 2. Finland 3. Sverige 4. Nederländerna 5. Norge 6. Schweiz 7. USA 8. Storbritannien 9. Luxemburg 10. Japan 11. Kanada 12. Sydkorea 13. Tyskland 14. Hongkong 15. Danmark Källa: The Global Information Technology Report 2015, World Economic Forum & INSEAD. Kommunerna spelar en viktig roll i detta arbete. Det är där som de viktigaste besluten om vår framtida IT-infrastruktur behöver tas. Det handlar om hur man ska gå till väga i kommunen för att nå den digitala agendan att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Bara fantasin sätter gränser för vad tekniken kan användas till. Det kommer att skapas nya affärsidéer och företag. Nya välfärdstjänster utvecklas redan för att förbättra tillvaron för gamla och sjuka. Ett exempel är Telia Healthcare, Telias satsning på digitala vård- och omsorgstjänster. Pedagogiken i skolan kan förbättras och det kommer bli lättare att utbilda sig på distans. Avstånd får minskad betydelse, vilket ger människor i glesbygd större frihet och små kommuner bättre möjligheter. Digitaliseringen möjliggör ett mer klimatsmart samhälle, eftersom resurserna kan användas effektivare. Grunden för denna positiva utveckling är en utbyggd IT-infrastruktur, vilket kräver stora investeringar. I många tätorter har bredbandsutbyggnaden kommit långt. En stor utmaning är utbyggnaden på landsbygden. Det gäller därför att arbeta tillsammans marknaden och det offentliga ihop och utarbeta planer för hur vi på effektivaste sätt ska nå ut till så många som möjligt. Det som står på spel är Sveriges ställning som ledande digital nation. Hela samhället måste hjälpas åt för att teknikens möjligheter ska komma alla till del. Vem ska stå för kostnaderna? TeliaSonera satsar totalt nio miljarder kronor på utbyggnaden av fiberbredband i Sverige mellan 2015 och Samtidigt har Sverige ett nationellt bredbandsmål om att 90 procent av landets hushåll och företag ska ha tillgång till bredband på minst 100 megabit per sekund senast år Det är ett ambitiöst mål som kommer att kosta mycket pengar. Regeringen har avsatt 3,25 miljarder kronor för att stödja utbyggnaden av bredband på landsbygden. En undersökning från SKL, IT&- Telekomföretagen, Skanova och Svenska Stads- nätsföreningen visar dock att det kommer att krävas investeringar på 50 miljarder om målet ska uppnås. Viktiga frågor att besvara är därför hur utbyggnaden ska finansieras och vem som ska stå för kostnaderna. Precis som med all annan infrastruktur kommer kostnaderna inte att upphöra när utbyggnaden väl är klar. För kommunala beslutsfattare är det viktigt att tänka på vem som ska stå för drift och underhåll av bredbandsnätet och vad detta får lov att kosta. Det viktiga är förstås inte IT-infrastrukturen i sig, utan de digitala tjänster som denna ska möjliggöra. Därför bör vi ha en öppen attityd och använda de olika tekniska lösningar som står till buds för att uppnå målet om att bli världsledande på digitala tjänster. Fri konkurrens och öppna nät Fri konkurrens ger företag och hushåll ökad valfrihet, samtidigt som det främjar utveckling. Därför är det viktigt med öppenhet att de fibernät som byggs är öppna och neutrala och möjliggör för hushåll och företag att fritt välja tjänster eller tjänsteleverantörer. Fiber och 4G är en helhet 4G är fjärde generationens mobilkommunikation och mobila bredband. Fiber och 4G är en helhet ur ett användarperspektiv, inte två konkurrerande alternativ. Vi vill ha samma tillgång till tjänster med hög kvalitet i hemmet, när vi är på språng och när vi är på arbetsplatsen. Fiber används också ofta för att säkra kapaciteten till 4G-nätens basstationer. Därför är det nödvändigt att investera i både mobil och fast infrastruktur. Dessa två delar hänger ihop. Det är optimistiskt att tro att exempelvis en barnfamilj kommer kunna klara sig med enbart mobilt bredband i framtiden. Vi streamar filmer, spelar onlinespel och tittar på tv via nätet. Ju mer prylar vi kopplar upp mot nätet, desto mer måste vi dela på kapaciteten. I en familj är det inte ovanligt att fyra-fem apparater är igång samtidigt och slåss om bandbredden. Det är genom att vi förenar de olika teknikerna som fler kan ta del av digitaliseringens möjligheter. 6 7

5 EKERÖ: Fiberutbyggnaden är en tillväxtfråga Tillgång till snabb och stabil uppkoppling är en nödvändighet för att kunna bo och driva företag i Ekerö kommun. Ekerö kommun utanför Stockholm försöker aktivt hjälpa de aktörer som önskar att bygga fibernät. Vi välkomnar alla operatörer på den fria marknaden att etablera sig här och det är upp till de olika aktörer som finns att själva agera, säger Stefan Pellén, kommunens näringslivschef. Han tycker att Ekerös närhet till Stockholm har stor betydelse, också när det gäller efterfrågan på bredband. I Stockholm är både företag och hushåll vana vid att ha snabb och stabil uppkoppling, det medför ökade krav och förväntningar även i kranskommunerna, förklarar han. Ekerö kommun växer och dagens cirka invånare beräknas överstiga inom fem år. Mer än tio procent av kommunens invånare är företagare och majoriteten av dessa driver små och medelstora företag som är ytterst beroende av snabb och stabil uppkoppling för att kunna bedriva sin verksamhet. Vid företagsetableringar är bredband och fiber en mycket viktig parameter i valet om var man ska bedriva sin verksamhet, konstaterar Stefan Pellén. Fiberutbyggnaden på Ekerö är nödvändig för kommunens fortsatta tillväxt och en förutsättning för att vända på strömmen av företagare på Ekerö som idag behöver pendla till närliggande kommuner, anser Stefan Pellén. Vi är en kommun med både tätort och landsbygd. Tillgång till snabb och stabil uppkoppling är en nödvändighet för att kunna bo och driva företag i Ekerö kommun. För många innebär det en möjlighet till minskat resande, säger han. Text: Jonas Hellman och Joseph Borenstein. FAKTA OM EKERÖ Antal invånare: Area: 383,61 km 2 Befolkningstäthet: 122,65 invånare/km 2 8 9

6 Om fiber Fiber ger privatpersoner, företag och kommuner en infrastruktur för tele- och datakommunikation med helt nya möjligheter tack vare dess i princip obegränsade kapacitet. Med all data som konsumeras idag och i framtiden kommer det att behövas. Fiber transporterar tele- och datatrafik med ljusets hastighet, något som möjliggör bredbandskrävande tjänster såsom videokonferens, tillsyn av äldre i hemmet, vård med medicinsk rådgivning, distansutbildning, energisparande med mera. För kommunikation med rörlig bild i hemmet eller på arbetsplatser är fiber överlägset. Så här fungerar fiber Två optiska fibrer kan transportera samma informationsmängd som hela Sveriges kopparnät för data och telekom idag gör. Själva fibern har en kärna av glas där man skickar information i form av ljusimpulser och fibernätet ger en väldigt hög kvalitet kombinerat med mycket höga överföringskapaciteter, både till och från mottagaren. Eftersom fibern inte innehåller metall är den okänslig för åska. Den fungerar även oberoende av avstånd, det innebär att kvaliteten på informationen i fibernätet inte blir sämre ju längre informationen behöver transporteras

7 Mölndals stad: Samarbete nyckeln till framgångarna Ett utbyggt bredbandsnät tror jag ger stora konkurrensfördelar, både när det gäller att locka hit företag och individer. Mölndals stad satsade tidigt på att bygga en kommunal IT-infrastruktur. Redan i slutet av 1990-talet drogs fiber mellan olika kommunala byggnader, för att underlätta digital kommunikation. Detta är något som Mölndals invånare har nytta av idag när behoven av uppkoppling är mer omfattande. Ett insiktsfullt beslut var att vi i samband med att andra kablar grävdes ner även la med tomma rör, som skulle kunna fyllas med innehåll senare. Dessa tomma rör har visat sig vara en värdefull tillgång, berättar Mölndals IT-chef Göran Persson. Men de nedgrävda tomma rören hade inte gjort stor nytta om ingen hade använt dem. När Lars Ekberg tillträdde som näringslivschef i Mölndal för cirka tio år sedan klagade företagen på dålig tillgänglighet för IT-kommunikation. I stadsdelen Åbro, ett av de största verksamhetsområdena för företag i Göteborgsregionen, satt de anställda med uppringda modem eftersom det saknades kapacitet för bredband, säger han. I Mölndal, liksom i många andra kommuner, hade det kommunala energibolaget ansvaret för bredbandsnätet. Det sågs som naturligt när utbyggnaden påbörjades på 1990-talet och bredband betraktades som en teknikfråga snarare än en fråga som gäller service till invånarna och näringslivet. Men 2006 hade utvecklingen gått framåt och blickarna riktades mot tjänsteutbudet samt kundernas krav. Det som började omdaningsprocessen var att vi inte var nöjda med hur vi kunde driva verksamheten, förklarar Christian Schwartz, VD i Mölndal Energi. Både lokala och globala synergier Enligt Christian Schwartz behövs det lokala kunskaper och kontakter för att effektivt kunna driva ett kommunalt bredbandsnät. Ett välfungerande samarbete med de lokala aktörer som planlägger el, fjärrvärme och annan infrastruktur är nödvändigt för att få en rationell och effektiv verksamhet. Men det finns också tydliga globala synergier i en bredbandsaffär och i detta avseende är kommungränserna snarast ett hinder. Kommunen landade därför i slutsatsen att det enda förnuftiga var att sälja bredbandsnätet till en operatör som kan den större affären med tjänsteinnehåll bättre, säger Christian Schwartz. Den operatör som efter upphandling köpte bredbandsnätet var Svenska Stadsnät AB. Enligt Christian Schwartz var kommunen redan från början inställd på att det behövdes ett nära samarbete mellan Svenska Stadsnät och Mölndal Energi för att inte förlora det lokala perspektivet. Därför tecknades ett samarbetsavtal som innebär att Mölndal Energi ska tillhandahålla tjänster som projektledning, byggnation och ledningsanvisning. Tanken var att kombinera de lokala synergierna med de globala och på så vis få det bästa av två världar. Den tidigare genomförda kanaliseringen var en tillgång i affären, eftersom Svenska Stadsnät behövde komma åt den för att kunna bygga ut bredbandsnätet så kostnadseffektivt som möjligt. Det var en affär som alla tjänade på. Kommunen fick ett bättre bredbandsnät och Svenska Stadsnät fick en struktur som kunde användas för att få till stånd en smidig och kostnadseffektiv utbyggnad, berättar Mölndals IT-chef Göran Persson

8 Mot en topplacering i länet När utbyggnaden fortsatte efter försäljningen hade Mölndal en jämförelsevis dålig bredbandstäckning. Men genom samarbete mellan olika nätaktörer och en målmedveten IT-strategi har kommunen snabbt tagit sig från en blygsam plats till en av topplaceringarna i rankingen över fiberpenetrationen i Västra Götaland. IT-chefen Göran Persson är övertygad om att utbyggnaden har stärkt Mölndals ställning i regionen. Ett utbyggt bredbandsnät tror jag ger stora konkurrensfördelar, både när det gäller att locka hit företag och individer, säger han. Den utmaning som återstår är att ansluta kommundelen Hällesåker, Mölndals återstående glesbygd. Efter viss fördröjning kommer området nu att anslutas i samband med den planerade VA-utbyggnaden. Vi har sett stort intresse och engagemang från de boende och ser fram emot att även invånarna i Hällesåker erbjuds fiber i år, fastslår Göran Persson. Text: Jonas Hellman och Elin Westin. FAKTA OM MÖLNDAL Antal invånare: Area: 152,28 km 2 Befolkningstäthet: 431,48 invånare/km

9 Möjligheter med fiber VIDEONÄTVERKET HJÄLPER HJÄRTSJUKA BARN I HELA LANDET Varje år föds barn vid landets sjukhus. Ett tusental av dem föds med hjärtfel. För många är tillståndet akut. Omedelbar och rätt insats kan vara skillnaden mellan liv och död. Sveriges barnkardiologer är fördelade på ett fåtal universitetssjukhus och regionala sjukhus. Det innebär att det vid flera sjukhus där barn föds finns en begränsad specialistkompetens för att hjälpa hjärtsjuka barn. Men genom att knyta ihop sjukhusen med videonätverket Gertrud kan hjärtspecialister hjälpa barn oavsett var de föds. Med Gertrud i vården gör läkare vid förlossningssjukhusen en ultraljudsundersökning av barnets hjärta som spelas in, varefter man kopplar upp sig mot nätet. Tillsammans kan man sedan titta på videoinspelningen, prata med varandra, tolka bilderna och snabbt besluta om vilka insatser som är bäst för barnet, säger docenten Bo Lundell, som tidigare var överläkare och projektledare för Gertrud vid Karolinska universitetssjukhusets barnkardiologiska avdelning vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. 50 bilder i sekunden Videokonferenser är i sig ingenting nytt inom sjukvården. Tekniken har bland annat funnits på landets röntgenavdelningar de senaste åren. Skillnaden är att det i de fallen handlar om stillbilder som kräver liten bandbredd. Ett barnhjärta som slår med upp till 200 slag per minut, och där man samlar 50 bilder i sekunden med mycket hög upplösning, kräver mycket bandbredd. Och det är inte förrän nu som tekniken klarar av att skicka dessa snabbrörliga bilder över nätet, förklarar Bo Lundell. Tidigare var läkare vid förlossningssjukhusen hänvisade till telefon för att få hjälp av specialisterna vid universitetssjukhusen då de upptäckt något avvikande hos ett nyfött barn. Att över telefon beskriva vad man sett i ett litet barnhjärta är inte enkelt. Felaktiga diagnoser över telefon har lett till onödiga helikopterresor, att man skickat föräldrar och barn till fel ställe, eller att man inte skickat, fast man borde ha gjort det. Kortfattat har kvaliteten i det första omhändertagandet varierat väldigt mycket över landet. Men inte numera tack vare Gertrud, säger Lundell. Kompetenshöjning Videonätverket Gertrud har möjliggjorts genom Hjärt-Lungfondens insamling för barnhjärtan. Lundell menar att det gett en allmän kompetenshöjning på området samt förnyade behandlingsmöjligheter. Genom att tillsammans titta på bilderna lär sig alla som deltar av varandra. Dessutom är det fullt möjligt att behandla ett barn på distans, vilket innebär både sociala och ekonomiska vinster för alla. Vi är i början av ett teknikskifte med ännu oanade möjligheter. Med Gertrud förbättras vården för alla hjärtbarn och dessutom sprids kunskapen snabbt, både inom landet och till våra omkringliggande nordiska länder. Det var roligt att få vara med om det, fastslår Bo Lundell. Text: Christina B. Winroth och Joseph Borenstein. Källa: Fiber till fler, Nextmedia

10 Halmstad: Närmar sig bredbandsmålet Ur ett samhällsperspektiv och ett näringspolitiskt perspektiv är fiberoptik mycket viktigare än alla fjärrvärmepannor i världen I en omvärldsanalys som Halmstad kommun gjorde för några år sedan pekas det på ett antal viktiga framtidsutmaningar. Bland annat att det kommer att ställas krav på fler kommunala välfärdstjänster i digital form, ökad digital kompetens i skolan och att fler ska kunna arbeta på distans. Möjligen var dessa framtidsinsikter en bidragande orsak till Halmstads satsningar på bredbandsutbyggnad. Eric Ericsson är VD för Halmstad Stadsnät AB, det kommunala bolag som sedan 2001 hanterar utbyggnaden och driver stadsnätet. Han är i dagsläget nöjd med det som bolaget lyckats med. Förklaringen till framgången är, enligt Eric Ericsson, bland annat att Halmstad Stadsnät satsar mycket på företagsanslutningar och har ett antal säljare anställda som bara riktar in sig mot företagskunder. Vår stora utmaning just nu är att räcka till. Vi har ett jättetryck och hög efterfrågan, alla vill få fiber och då helst redan i morgon. Det är naturligtvis ett angenämt problem för oss och vi gör allt för att öka leveranstakten, säger han. Så har det inte alltid varit. När bolaget bildades för drygt 14 år sedan var det samägt av tre kommunala aktörer: Halmstads energibolag, Halmstads fastighetsbolag HFAB och kommunen. Det var en jätteutmaning att få alla att gå åt samma håll. Jag tror inte att vi någon gång riktigt lyckades få alla att gå i takt med varandra, förklarar Eric Ericsson. Till slut lyckades han vinna gehör för perspektivet att bredbandsutbyggnaden är en kommunalstrategisk fråga ur ett näringslivsperspektiv och inte bara en intern affärsfråga. Då tvingades vi jämföra oss med fjärrvärmeutbyggnad och all möjlig annan verksamhet. När stadsnätet ville investera tio miljoner kronor i fiberutbyggnad uppfattades detta som en liten och marginell fråga. Men ur ett samhällsperspektiv och ett näringspolitiskt perspektiv är fiberoptik mycket viktigare än alla fjärrvärmepannor i världen. Eric Ericsson har varit mån om att få en politisk förståelse för att den vinst som Halmstads Stadsnät idag gör ska få stanna i bolaget och användas för den fortsatta bredbandsutbyggnaden, för att minska den framtida skuldsättningen. Det svåra är inte att klara utbyggnaden i centraloch småorterna, utan på landsbygden. På landsbygden har Halmstad mycket kvar att göra berättar Eric Ericsson, men han är övertygad om att målet om en 90 procentig bredbandsutbyggnad kommer att kunna uppnås till år Idag har kommunen tagit fram en bredbandsstrategi och tillsammans jobbar vi aktivt för att sänka trösklarna för invånare och företag på landsbygden att ansluta sig till bredbandsnätet. Genom att bygga ett tjugotal så kallade Superstråk och förtäta den redan etablerade fiberinfrastrukturen så långt ut som möjligt från primärkommunen gör vi det enklare för alla som vill ansluta sig eller gå ihop i byalag. Därmed hoppas vi att större delen av kommunen ska vara uppkopplad till år 2020, säger Eric Ericsson. Text: Jonas Hellman och Joseph Borenstein. FAKTA OM Halmstad Antal invånare: Area: 1 030,86 km 2 Befolkningstäthet: 94,2 invånare/km

11 Möjligheter med fiber Tekniken frigör arbetstid i klassrummet Gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter på Östra Reals Gymnasium i Stockholm hade länge funderat över hur hon skulle kunna göra eleverna mer aktiva under lektionstid. Den lärarledda genomgången var visserligen viktig, men tog ofta så mycket tid att det inte fanns mycket kvar till diskussion och fördjupning. Det var när hon fick en surfplatta i födelsedagspresent som hon kom på idén att spela in korta filmer med lektionsgenomgångar till sina elever. I filmerna, som är cirka tio minuter långa, går Katarina igenom allt ifrån medeltidens litteratur till expressionism. Eleverna förbereder sig inför varje lektion genom att titta på filmen innan i lugn och ro och lektionstiden kan ägnas åt fördjupning. Man frigör så enormt mycket tid genom att göra på det här sättet. Genomgångar som skulle ta 40 minuter i ett klassrum kan jag göra på tio minuter i filmformat, berättar Katarina Lycken Rüter. Den pedagogiska metod som Katarina arbetar med kallas för flipped classroom och härstammar från USA. Begreppet syftar på att klassrummet så att säga vänds upp och ned det som tidigare gjordes i klassrummet, det vill säga den lärarledda genomgången, förläggs nu utanför lektionstid. Istället flyttar problemlösande och fördjupat lärande in i klassrummet. Det som är så bra med det här sättet att arbeta är att det kanske viktigaste momentet att tillämpa kunskaperna nu görs under lektionerna istället, säger Katarina Lycken Rüter. Frågorna från eleverna blir dessutom mer fokuserade när de fått en genomgång redan innan lektionen, anser hon. Eleverna är mycket entusiastiska. Till fördelarna hör att de kan ta del av lärargenomgången när och hur de vill och anteckna i sin egen takt. Detta bidrar till att göra lärandet mer flexibelt och individanpassat. Men det allra viktigaste, menar Katarina Lycken Rüter, är inte filmerna i sig utan hur man använder den tid som frigörs i klassrummet. Det är inte bara lärargenomgångarna som Katarina Lycken Rüter har lyft ut från klassrummet även responsen till eleverna sker nu delvis digitalt. Med sin surfplatta filmar hon deras muntliga föredrag och lägger med hjälp av YouTube enkelt in kommentarer i filmen så att eleverna kan se direkt vad som är särskilt bra och vad de behöver jobba lite extra med. När eleverna skriver texter tar hon skärmdumpar på texten, filmar och lägger in muntliga kommentarer direkt i filmen. Tidigare fick eleverna all respons skriftligt, men ofta försvann pappret direkt, berättar Katarina. Nu samlas all information digitalt så att eleverna enkelt har tillgång till den. Och för de som är dyslektiker eller har svårt för att skriva är det väldigt värdefullt att få muntlig information. För Katarina Lycken Rüters elever har flipped classroom-modellen inneburit att klassrummet blir en elevverkstad snarare än bara en föreläsningssal. Vi har en väldigt begränsad tid med våra elever under lektionerna. Det gäller att se till att den tiden fylls av det allra viktigaste att fördjupa och tillämpa kunskaperna, avslutar hon. Text: Fanny Johansson

12 Partille: Kopplar upp 100% av hushållen på två år Att erbjuda fiber till alla hushåll i Partille är ett av de viktigaste besluten vi tog under I Partille grävs det nu för fullt. Under 2014 tog kommunstyrelsen ett unikt och kraftfullt beslut som kom att sätta agendan för de kommande två åren procent av hushållen skall få tillgång till fiber och det skall ske innan slutet av Ett vågat mål för en kommun som samma år låg på 40:e plats i rankingen över kommuner med fiberuppkoppling. Vi har stuckit ut hakan rejält. I början kändes det omöjligt. Men genom tydliga mål, smart planering och tighta samarbeten räknar vi nu med att det går, säger Per Wikström, IT-chef för Partille kommun. Tanken föddes i interna diskussioner Vi pratade om hur skönt det skulle vara att kunna överskrida det nationella bredbandsmålet och kunna erbjuda 100 procent av kommunens invånare bredband. Vad skulle i så fall krävas för att uppnå detta? Vi gick ut och frågade flera experter på området och fick lika många svar. Svaren var allt i från stora finansiella investeringar från kommunens håll till att kommunen skulle investera sin egen tid och engagemang. Det senare visade sig vara det viktigaste, både för Partille kommun och för Skanova/Telia som fick ta sig an det utmanande uppdraget. Efter politiskt beslut om bredbandsstrategin utnämndes två heltidstjänster för att driva arbetet från kommunens håll. En projektgrupp, Rörgruppen, med allt från IT-funktioner till ansvariga för asfaltläggning blev också upprättad. Tanken är att alla skall göra det som de är bäst på. Vi kan inte projektera och förvalta ett fibernät men vad vi kan göra är att sätta hårda mål och vara en tydlig kravställare, kvalitetssäkrare och samarbetspartner till de som kan, fortsätter Per Wikström. För att fibrera kommunen på rekordtid, utan extra finansiering från kommunen, krävs att alla hjälper till. För Partille kommun har samordning därför blivit ett ledord. Smidig och snabb tillståndshantering prioriteras och varje vecka möts Rörgruppen för att i detalj prata igenom vilka områden som är aktuella för att gräva. I varje möte ställs frågan vilka tillstånd behövs och vad kan vi samförlägga och anpassa till redan planerade asfaltsarbeten? Genom grundlig planering och en flexibel leverantör finner man det mest kostnadseffektiva sättet att nå varje hushåll i Partille med minst 100 megabit bredband. Det handlar om samhällsbyggnad. Då kan vi inte nöja oss med att bara en del av våra kommuninvånare har fiber. Att erbjuda fiber till alla 22 23

13 hushåll i Partille är ett av de viktigaste besluten vi tog under 2014, säger Stefan Svensson, kommunstyrelsens ordförande i Partille kommun. Redan idag ser man en stor efterfrågan av fiber från kommuninvånare. Det är inte alltid man blir rosad som IT-chef på kommunen, men sedan vi startade arbetet har jag fått många glada mail från personer vars vardag förändras enormt. Det är allt från någon som nu kan arbeta hemifrån till äldre som får tillgång till moderna trygghetslarm eller personer som bor långt från nära och kära och håller kontakten via videosamtal, säger Per Wikström. Men även från kommunens sida finns ett ökat behov av att lägga grunden för ett digitalt samhälle. Allt mer av kommunens service till invånarna digitaliseras och Partille rör sig mot ett e-samhälle. På lite sikt handlar det om att underlätta för det lokala näringslivet och att förenkla för alla invånare att få tillgång till kommunens tjänster. Vi rustar helt enkelt för alla nya möjligheter som kommer med en ökad digitalisering inom hälsa, sjukvård och skola, avslutar Stefan Svensson. Text: Elin Westin Möjligheter med fiber EN UPPKOPPLAD MJÖLKGÅRD ÄR EN LEVANDE MJÖLKGÅRD Framtidens mjölkbonde kommer att vara helt beroende av snabba dataförbindelser. Redan för två år sedan kom 28 procent av mjölken i Sverige från gårdar med automatisk mjölkning och lösdrift inomhus. EU-projektet Autograssmilk syftar till att utveckla robotmjölkning för att skapa bättre förutsättningar för att driva mjölkföretag. Ambitionen är att man på sikt ska kunna genomföra mjölkningen direkt i hagen, eftersom gräset är den billigaste typen av foder. I så fall kommer mjölkbönderna att kunna sänka sina kostnader och bli mer konkurrenskraftiga. Men ett jordbruk som drivs med mjölkrobotar kräver en mycket stabil bredbandsuppkoppling. Robotarna behöver kontinuerliga uppdateringar för att kunna fungera optimalt och detta måste kunna göras på distans. Med fiber skapas förutsättningar för en levande landsbygd. FAKTA OM PARTILLE Antal invånare: Area: 58,98 km 2 Befolkningstäthet: 644,31 invånare/km

14 Byn Lindefallet i Hudiksvalls kommun: En ort dit människor flyttar Arbetsgivare har insett att det finns fördelar med att jobba hemifrån Lindefallet i Hudiksvalls kommun är på många sätt en vanlig svensk ort. En skillnad är dock att medan många andra mindre orter tappar invånare är Lindefallet en by dit människor flyttar. Olle Persson, medlem i det lokala byarådet, är övertygad om att satsningen på fiberutbyggnad är en av de viktigaste orsakerna till inflyttningen. Fiberutvecklingen har inte bara inneburit tekniska fördelar som snabbare uppkoppling och bättre tv-bild, utan också ökad framtidstro. Jag frågade de nyinflyttade familjerna hur det kom sig att de valt att flytta hit till Lindefallet. Det intressanta är att svaren inte handlade om uppkopplingen i sig, utan de signaler som satsningen sände - att vi är en ort som tror på framtiden, säger Olle Persson. Lindefallet fick fiberuppkoppling år Under åren som följde flyttade mer än 50 personer till orten, många av dem familjer med småbarn. Flera invånare använder nu den snabba uppkopplingen för att kunna sköta en del av sitt arbete på distans. Arbetsgivare har insett att det finns fördelar med att jobba hemifrån. De har förstått att det betyder att man är mer tillgänglig. Flera här har ändrat sitt sätt att arbeta på, säger Olle Persson. Men resan mot fibern var inte helt självklar. När kommunen planerade för fiberutbyggnad år 2002 omfattades inte mindre orter som Lindefallet. Planen var att fibern skulle dras i Lindefallets riktning, men inte ända fram till byn. När vi vände oss till kommunen och sa att vi också ville ha fiber fick vi beskedet att Lindefallet inte var en prioriterad ort. Det var samma svar som vi fick 1917, när vi ville ha rikstelefonväxel. Men då som nu gav vi oss inte, säger Olle Persson. År 2004, efter två års intensivt arbete från byarådet och från de hushåll som var intresserade av att ansluta sig, gick kommunen med på att fibern skulle anläggas ända fram till Lindefallet. Om vi inte hade tagit det här initiativet och kämpat för att få fiber tror jag inte att vi hade fått ens hälften så stor inflyttning, och då hade till exempel vår lokala livsmedelsbutik inte överlevt. Jag är övertygad om att det hade blivit en betydligt sämre utveckling för byn utan utbyggnaden, säger Olle Persson. Lindefallets invånare grävde själva fram till stomnätet men det kommunala stadsnätsföretaget Fiberstaden AB sköter drift och underhåll av nätet. Hushållen fick betala utbyggnaden själva, men alla hushåll delade solidariskt på gräv- och installationskostnaderna. När diskussionerna kom igång 2002 brukade jag inleda varje möte vi hade i byn med att fråga: Om vi kan och har råd, vill vi ha den bästa tekniken vi kan få? Vi kom fram till att vi ville det och att den bästa tekniken var fiber. Då blev det en självklarhet att vi skulle jobba för att få det, konstaterar Olle Persson. Text: Fanny Johansson och Joseph Borenstein

15 Hultsfred: Kommunens unika förutsättningar är avgörande Nu börjar det riktigt roliga, när vi kan börja använda tekniken för att förbättra vardagen för våra kommuninvånare. Småländska Hultsfred är formellt ingen glesbygdskommun, men med invånare utspridda över nio mindre tätorter är det ändå en utmaning att nå det nationella bredbandsmålet. För Hultsfred är utbyggnad av ett eget kommunalt fibernät inget realistiskt alternativ, åtminstone inte under nuvarande förutsättningar. Vi tittade på kalkylen för Båstads kommun och enligt den skulle det kosta brutto 460 miljoner kronor att fibrera hela kommunen. Båstad har ungefär lika många invånare som Hultsfred, men en skillnad är att där bor det 68 invånare per kvadratkilometer, medan vi bara har 12, säger Hultsfreds IT-chef Stefan Wittlock. Slutsatsen blev att kommunen var tvungen att finna en billigare lösning. I stället för att kaxigt lyfta fanan och utlova att vi för skattepengar ska bygga fiber åt alla, så vill vi se hur långt vi kan nå genom att stimulera marknadskrafterna och uppmuntra privata initiativ, framhåller Stefan Wittlock. Därför tecknade kommunen 2012 en avsiktsförklaring med Telia Öppen Fiber och Skanova som syftar till att man på kommersiella grunder ska bygga fibernät till företag och hushåll i kommunen. Satsningen innebär inga ekonomiska förpliktelser från kommunens sida. Genom samarbetet med Telia och Skanova har kommunens utbyggnad av fibernät gått snabbare än vad någon kunnat drömma om. Just nu ser det ut som att vi kommer att uppnå det nationella målet hela fyra år innan utsatt tid, säger Stefan Wittlock. Men även om arbetet med fiberutbyggnaden i kommunen börjar närma sig mål så är man nu bara i början av att ta del av den nytta och de nya möjligheter som fibern innebär. Nu börjar det riktigt roliga, när vi kan börja använda tekniken för att förbättra vardagen för våra kommuninvånare. I september 2015 startar vi vårt första pilotprojekt kring välfärdsteknik som handlar om att öka tryggheten för våra äldre, säger Stefan Wittlock. Pilotprojektet görs tillsammans med Telia Healthcare, Telias tjänster inom digital hälsa, och är ett samarbete mellan de så kallade H2O-kommunerna Hultsfred, Högsby och Oskarshamn. Inom ramen för projektet erbjuder kommunen en tjänst till äldre personer som vill fortsätta att bo hemma så länge som möjligt när hälsan börjar svikta. I praktiken kan det till exempel innebära sensorer för utökade trygghetslarm med kameratillsyn från hemtjänst om något händer, digital kontroll av strykjärn eller andra saker i hemmet som kan innebära fara om de glöms bort eller sensorer som tänder ledlampor vid rörelse på natten. Det här är livsviktiga funktioner som måste fungera när det väl gäller. Fibern ger en robust uppkoppling som inte är känslig för störningar, säger Stefan Wittlock. Text: Jonas Hellman och Elin Westin. FAKTA OM Hultsfred Antal invånare: Area: 1 187,01 km 2 Befolkningstäthet: 12,25 invånare/km

16 Revsund i Bräcke kommun: Eldsjälar bakom bredbandsutbyggnaden Även de äldre ser flera fördelar, både att kunna få billigare telefoni och ökade möjligheter att ha trygghetslarm hemma. När det lokala elbolaget för några år sedan skulle vädersäkra elen och samtidigt göra kanaliseringen klar för fiberkabel, väcktes engagemanget hos 76-åriga Ulla-Märta Svensson i byn Revsund som tillhör Bräcke kommun i Jämtland. Då vaknade jag till och tänkte att nu är det bäst att vi ser till att få fiber också. Här på landsbygden måste man ju ofta kämpa själv för att få något gjort, säger hon. Ulla-Märta fick med sig andra i området och tillsammans bildade de Revsundsbygdens Fibernät, en ekonomisk förening med ett tiotal byar i närheten som arbetade för att få fiber till bygden. Efter att föreningen beviljats ekonomiskt stöd från Leader Mittland genomfördes en förstudie i syfte att hitta de bästa lösningarna för fiber och 2015 kopplades byn upp. Skanova hyr och driver nätet och Telia Öppen Fiber gör det möjligt för de anslutna hushållen att välja mellan flera olika tjänsteleverantörer. För Revsundsbygdens fibernät var det viktigt att inte själva behöva ta ansvar för drift och underhåll av nätet. Vi hade inte den kompetens som krävdes för att göra det på egen hand, säger Barbro Henriksson, som är ordförande i föreningen. Därför var det jätteviktigt för oss att det ansvaret låg på en pålitlig och utomstående aktör. Både Barbro Henriksson och Ulla-Märta Svensson såg stora fördelar med att få fiber till bygden. Att kunna locka yngre familjer att bosätta sig i byarna var en central del. De såg också att fiberanslutningen var viktig för att de som redan bor i Revsund med omnejd skulle kunna bo kvar. Flera har egna företag och behöver kunna jobba hemifrån. En utbyggd IT-infrastruktur skapar helt enkelt bättre förutsättningar för en levande och attraktiv landsbygd. Idag är över 90 procent av hushållen i Revsund anslutna till fibernätet tack vare det stora intresset från såväl de yngre som de äldre i området, till stor glädje för de boende. En 96-årig man här i grannbyn visade stort intresse för att få fiber, berättar Ulla-Märta Svensson. Även de äldre ser flera fördelar, både att kunna få billigare telefoni och ökade möjligheter att ha trygghetslarm hemma. År 2011 låg fiberpenetrationen i hela Bräcke kommun på 0,03 procent. Sedan dess har utbyggnaden tagit fart ordentligt och 2015 är 64 procent 30 31

17 av kommunens hushåll uppkopplade, vilket är jämförbart med flera av kommunerna i Stockholmsområdet. Genom ett fantastiskt engagemang, både i kommunen och hos de olika fiberföreningarna, har vi nått stor framgång. En snabb och stabil bredbandsuppkoppling är viktigt inte bara för kommunens tillväxt, utan även för att våra invånare ska få en fungerande vardag. Jag tycker att det i grunden är en demokratifråga, säger Sven-Åke Draxten, kommunstyrelsens ordförande i Bräcke kommun. Text: Fanny Johansson och Joseph Borenstein. Möjligheter med fiber sjukvård på individens villkor Under flera år har regeringen, kommuner och telekom- och teknikföretag aktivt jobbat för att säkra en digital infrastruktur genom fiber. Nu börjar vi på allvar se alla möjligheter satsningen öppnat upp för. Ett av de områden som växer snabbast är digitaliseringen av välfärdstjänster. Genom bland annat uppkopplade sensorer i hemmen kan sjuka och äldre få ett friare liv. Dagens och framtidens invånare blir allt mer digitalt kompetenta och har en större förväntan på tillgängligheten till vård och omsorg när de blir sjuka eller åldras. Med teknikens hjälp kan vi leva självständigt längre när vi åldras och få tätare uppföljning utan att behöva åka in till sjukhus, säger Niklas Sundler, affärsansvarig för Telia Healthcare, Telias satsning inom digital hälsa. Stigande kostnader för vård och omsorg Med hjälp av digitala tjänster kan kommuner komplettera dagens omsorg. Det är något som blir allt viktigare när andelen äldre med behov av vård och omsorg förväntas stiga snabbt under de närmaste decennierna*. Fram till 2035 behöver kommunalskatten höjas med 13 skattekronor per hundralapp om man inte hittar andra lösningar eller arbetssätt. Digitaliseringen är en del av svaret på frågan hur kommuner och landsting ska klara av stigande kostnader då en rad vårdtjänster kan utföras i hemmet av patienten själv. Detta kan röra sig om allt ifrån medicinuppföljning till sjukgymnastik eller blodprov. Vår vision är att skapa närhet till vården och öka din livskvalitet med hjälp av ny teknik. Detta ger dessutom mer vård för samma peng, vilket gynnar både individ och kommun, förklarar Niklas Sundler. I praktiken innebär det att sensorer används för att stödja den som behöver hjälp i hemmet. Det kan vara allt från sensorer som tänder LED-lampor på natten till sensorförsedda medicinskåp eller egen monitorering av vissa typer av kroniska tillstånd. Genom en digital box i hemmet och en HomeCare-tjänst sparas uppgifterna i ett personligt hälsokonto hos Telia som personen själv bestämmer hur den skall användas. Det kan handla om att dela informationen med vården, sina närstående eller hemtjänsten. Utvecklingen går snabbt Sedan 2014 har flera pilotprojekt gjorts runt om i Sverige. Västerbotten är en av de regioner som var först ut men flera står på tur. Inom fem år beräknas hälften av Sveriges hushåll vara uppkopplade med någon typ av digital tjänst inom hälsa. Text: Elin Westin *källa: SKL 32 33

18 Framtidssatsning som minskar klimatpåverkan och sparar pengar Att IT-lösningar kan bidra till ett mer klimatsmart samhälle känner många till, men det är inte lika välkänt hur påtagliga de positiva klimateffekterna kan bli. Transporter med personbilar, lastbilar och bussar står enligt Naturvårdsverket idag för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Här kan IT-lösningar ha en stor betydelse för att minska mängden onödiga transporter. Skillnaden mellan att resa långt för ett fysiskt möte och att istället ha ett telemöte är enorm vad gäller klimatpåverkan. Om en timmes bilkörning kan rationaliseras bort motsvarar det lika mycket växthusgasutsläpp som ett helt års telemöten. Och om en timmes flygresa kan rationaliseras bort motsvarar det lika mycket växthusgasutsläpp som sju års telemöte. Detta visar LCA-beräkningar som TeliaSonera gjort och som kvalitetssäkrats av Svenska Miljöinstitutet. Genom att avstå från onödiga tjänsteresor kan kommuner och företag minska sin klimatpåverkan väsentligt. Att ha telemöten eller videokonferenser är dessutom i många fall mer tids- och kostnadseffektivt. Men det förutsätter en välutbyggd IT-infrastruktur. TeliaSonera Sverige har själva genomgått denna utveckling. På drygt tio år har man lyckats reducera sina koldioxidutsläpp med över 80 procent. Mycket tack vare digitala mötestjänster som gjort att man kunnat dra ned rejält på resandet. Idag har det inrättats 250 virtuella mötesrum på Telia- Soneras kontor i 24 länder och flygresorna har minskat med mer än 70 procent i den svenska verksamheten. Kommunerna kan spara sju miljarder kronor årligen Kommunerna kan komma långt bara genom att lära av varandras IT-lösningar. Det visar en intervjustudie som gjorts av Exido på uppdrag av TeliaSonera, IBM och Kerfi. Slutsatsen är att kommunerna kan minska sina utgifter med cirka sju miljarder årligen, varav 700 miljoner skulle kunna sparas redan inom tolv månader utan några nyinvesteringar. Stora kortsiktiga besparingar kan åstadkommas bara genom att övergå till e-fakturor och e-lönebesked. Men de riktigt stora vinsterna uppstår när nya IT-lösningar kan revolutionera verksamheter som skola, vård och äldreomsorg. Källor: Svenska kommuner kan spara 7 miljarder årligen bara genom att lära av varandra, TeliaSonera Sverige hållbarhetsrapport

19 Checklista för att ta sig an bredbandsutmaningen Kommunal bredbandsstrategi Varje kommun behöver en lokal bredbandsstrategi för att på bästa sätt kunna hantera det nationella bredbandsmålet. Bredbandsstrategin ska vara en långsiktig plan för utvecklingen av bredbandsinfrastrukturen i kommunen och bör ha en nära koppling till kommunens övriga verksamhetsplaner. Det är också viktigt att fundera över, och i strategin klargöra, vilken roll som kommunen kan och vill ha och vad det kommunala ansvaret bör omfatta. Det valet får bland annat konsekvenser för vilka kostnader som utbyggnaden kan innebära både på kortare och längre sikt. Därför är det särskilt viktigt att ta fram kostnadskalkyler för olika typer av lösningar. Samordnare för bredbandsfrågor Arbetet med en bredbandsstrategi kan vara relativt omfattande. Av den anledningen kan det vara en fördel att utse en person som har huvudansvaret för att samordna bredbandsfrågorna i kommunen. Ansvaret kan till exempel omfatta att följa hur den lokala utvecklingen vad gäller bredband ser ut, att samverka med olika aktörer på området och att bedöma i vilka områden det behövs särskilda insatser för att öka bredbandstillgången till både företag och kommuninvånare. kopplas samman med kommunens övriga visioner och utvecklingsplaner. Använd bredbandsstrategin som ett stöd i att tydliggöra hur bredbandsfrågorna hänger ihop med kommunens utveckling i övrigt. Se dessutom över möjligheter att förbättra och effektivisera servicen till invånare och näringsliv genom digitala tjänster. Finansieringsstöd för bredbandsutbyggnad Bredbandsutveckling kan innebära betydande investeringar och det finns flera olika möjligheter till ekonomiskt stöd till kommuner som vill se till att fler får tillgång till bredband. SKL och länsstyrelserna har en god översikt över vilka typer av stöd som finns tillgängliga. Inspireras av hur andra kommuner har hanterat bredbandsfrågan Olika kommuner har olika lösningar och olika tillvägagångssätt. Ett ömsesidigt kunskapsutbyte kan vara både stimulerande och givande. Samverkan mellan olika aktörer En viktig del i att förankra arbetet är att främja samverkan mellan kommunen och andra aktörer som på ett eller annat sätt berörs av bredbandsfrågorna, till exempel näringsliv, kommuninvånare, grannkommuner och marknadsaktörer. Bredbandsutvecklingen omfattar många olika samhällsaktörer och det är av stor betydelse att föra en dialog med dessa under hela processen inte minst för att skapa delaktighet och förståelse för vikten av att driva på utvecklingen. Kommunen har även en viktig roll i att skapa en smidig och snabb tillståndshantering under arbetets gång. Genom att dessutom satsa på kostnadseffektiva bygg- och grävmetoder skapas goda förutsättningar för en framgångsrik fiberutbyggnad i kommunen. Kontrollera relevanta lagar, principer och rekommendationer Att säkerställa att gällande lagar, principer och rekommendationer efterföljs är naturligtvis en kontinuerlig och viktig del i processen. Det handlar till exempel om statsstödsregler, plan- och bygglagen och om de principer för kommunala insatser inom bredband som PTS, SKL och Konkurrensverket har tagit fram. Se över hur fiber kan möjliggöra verksamhetsmål och utvecklingsplaner Vi går mot ett e-samhälle där områden som hälsa, sjukvård och skola blir allt mer beroende av digital infrastruktur. För att bredbandsutvecklingen ska skapa så stor nytta för kommunen som möjligt bör arbetet därför 36 37

20 Rapporten är framtagen av TeliaSonera. Tryckt I redaktionsgruppen: Medarbetare inom TeliaSonera Sverige. Skribenter: Jonas Hellman Fanny Johansson Christina B. Winroth Joseph Borenstein Elin Westin Form: Paula Kurenkunnas Christoffer Skogsmo Foto: S 8 Arild Vågen - wikimedia commons, s 10,15, 33, 34,35,37 - TeliaSonera, s 11, 37 Jan Torbjörnsson - Jalle Fotograf, s 24 Anna Hult, s 25, 32 - istockphoto.com, s 16 Håkan Flank - Appelberg, s 30: Johan Lindeberg - Östersundsposten, s 33 från Västerås stad. Övriga foton Fredrik Persson - fredrikpersson.se. Faktauppgifter om kommunerna: Area = Totalareal inklusive havsvattenareal (km2) (2015) Antal invånare = Folkmängd (2015) Befolkningstäthet = Befolkningstäthet (invånare/km2 land) (2015) 38 39

Fiberrapporten. en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner 2013

Fiberrapporten. en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner 2013 Fiberrapporten en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner 2013 1 Fiberrapporten en inblick i fiberutvecklingen i sveriges kommuner Bredbandsutbyggnaden är en stor och viktig fråga för landets kommuner.

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst IP-Only bygger ut ett alternativt nationellt fibernät IP-Only

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013 Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP www.bolmso.se Bolmsö fibergrupp Februari 2014 startades en studiecirkel för att utreda möjligheten till bredband, telefon och TV via fiber på Bolmsö Gruppen har samlat in fakta för att kunna ge en aktuell

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

FIber till byn. för en levande landsbygd

FIber till byn. för en levande landsbygd FIber till byn 1 för en levande landsbygd Bredband till alla genom Fiber till byn Det är viktigt att landsbygden och de mindre orterna får samma tillgänglighet som storstäderna. Det är avgörande för Karlstads

Läs mer

SUPERKRAFT VIA FIBER

SUPERKRAFT VIA FIBER SUPERKRAFT VIA FIBER Framtidens stadsnät Alingsås Energi var tidigt ute med att erbjuda internet och TV via fiber i stadsnätet. Idag är ca 3000 hushåll och företag anslutna till stadsnätet. Förutom att

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE Äntligen fiber tv, internet och telefoni med ljusets hastighet Botkyrka Stadsnät är snabbt med närmast obegränsad

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Syftet med detta dokument är att stödja alla som jobbar aktivt med att få fler att vilja ha en fiberanslutning i Simrishamns kommun. Vid all kommunikation

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar Fiber till alla Fiber till alla Kommunledningskontoret informerar Innehåll Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun 3 Vad vi kommunicerar 4 Praktiska exempel 5 Några målgrupper 6 Vad är optisk

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Marie Johansson UppCom Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden!

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! INSTALLERA BÄSTA BREDBANDET I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! Blixtsnabbt, stabilt bredband Bättre TV 3 Prisvärd telefoni Nu kan du ansluta Bredband via fiberoptik

Läs mer

Fiber till Himmeta- Bro!

Fiber till Himmeta- Bro! Fiber till Himmeta- Bro! Det har blivit dags att dra ut fiber till Himmeta-Bro. I den här broschyren kan du läsa mer om vilka möjligheter som en snabb och stabil uppkoppling innebär för dig och för vår

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Vi på Wexnet tror att fri konkurrens leder till bättre kvalitet, bättre service och lägre priser. Vi sätter kunden i centrum! Wexnet bygger ett täckande

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida.

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Sista ansökningsdag: 30 juni 2015 Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Medlemsskapet betyder INTE att du maste tacka JA till fiber, bara att du kommer att fa ett forslag att ta stallning till.

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Bredband via fiber i byn

Bredband via fiber i byn Bredband via fiber i byn -framtiden är här Foto: Karin Nilsson När bredbandet kom Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

Fiber en fiber av renaste glas

Fiber en fiber av renaste glas Fiber en fiber av renaste glas Fibern är en mycket tunn tråd av glas, ungefär lika tunn som ett hårstrå. Tråden är uppbyggd i tre lager. De innersta delarna är tillverkade av ren kvarts, det vill säga

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Ge din bostad ett bättre läge!

Ge din bostad ett bättre läge! Ge din bostad ett bättre läge! Den optiska fibern 1995 använde många av oss e-post för första gången. Idag är alla möjliga typer av nättjänster en självklarhet. Under nästa år beräknas 14 miljarder apparater

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Några stolpar FIBER ÄR FRAMTIDEN Idag finns det inga hastighetsbegränsningar BILLIGARE TJÄNSTER TV/Bredband/Telefon blir billigare ATTRAKTIVARE FASTIGHET Fastighetens

Läs mer

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också.

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Innehåll Parlör Bättre bredband åt folket Varför skaffa bredband Din checklista Eltel + byanät = sant Kontakta din lokala samarbetspartner 2 3

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Bill Johansson ElTel - Entreprenör UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet i Uppvidinge kommun. UppCom

Läs mer

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson Agenda Information från Rackens fiberförening Anders Johansson Information från Arvika Kommun Ola Nilsson Frågor Rackens fiberförening Interimsstyrelse bildad 9 april Anders Johansson, Rackstad Lennart

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s Snabbare på webben Finland upp till 100 Mbit/s 1 Innehåll 1. Vad är bredband på 100 Mbit/s? s. 2-3 4. Vad allt ger fiberoptiken? s. 6 2. Gör en investering för framtiden s. 4 5. Beställ ett snabbt bredband

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport SIG3000, v4.0, 2012-09-24 1 (14) 2012-10-19 Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport Sigtuna kommun har utvecklats tack vare och i symbios med kommunikation. Sigtuna stad uppstod vid vikingars vattenvägar.

Läs mer