Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 5 - oktober 2015

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 5 - oktober

2 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll: Framsida: Milla Aktuellt Sidan 3 Hälsofrämjande möten i barnhälsovården Sidan 4 Nationell Kartläggning Sidan 5 Ny överenskommelse- Elevhälsovården Sidan 6 Ny anställd på MBHV Sidan 7 Cosmic info Sidan 8-9 Logopedinformation Sidan 10 Info från Barn - och familjehälsan Sidan Familjecentral i Torsby Sidan 13 Dietist MBHV Sidan Frågor & Svar - BHV Sidan 19 Solprevention Sidan 20 Info från Livets Tråd Sidan 21 På gång -Kurser & föreläsningar Sidan Lästips Sidan 28 Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Isabel Lindgren, Enhetschef. isabel.lindgren@liv.se Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, verksamhetsutv cristina.gilla@liv.se Lars Kullenberg, psykolog MBHV, lars.kullenberg@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Anna Bodin, versamhetsutv FC anna.bodin@liv.se Martina Karlsson, Assistent. martinaekarlsson@live.com Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 2

3 Aktuellt BHV-enheten tackar alla som deltog under fortbildningsdagarna i Sunne oktober 2015 Vilket fantastiskt engagemang det finns hos er personal inom barnhälsovården! Under dagarna lyftes och diskuterades värdefulla synpunkter och vår förhoppning är att vissa frågetecken har rätats ut. När det gäller nya barnhälsovårdsprogrammet ser vi att det varierar i länet hur och om man har infört det. Det är därför viktigt att vi inom BHV-enheten har en fortsatt dialog med er personal och chefer på respektive BVC för att finna lokala lösningar. Målet är att vi ska implementera hela programmet på sikt. Vi hoppas att fortbildningsdagarna gett er stöd och inspiration för det fortsatta arbetet på BVC. Följande presentationer från dagarna finns på barnhälsovårdens hemsida under:fortbildning Vad händer i en grupp Att prata övervikt Föräldragrupper i Forshaga Förstoppningoch Enures Viktiga pärmen - stödmaterial vid samtal om övervikt finns i PDF-format på Livlinan under MBHV-dietist För mer information klicka här 3

4 4

5 Nationell kartläggning......på insamlad data på förskolebarn som av BVC är anmälda enligt 14 kap. 1 SoL från cirka 2000 BVCsjuksköterskor, verksamma i 19 landsting/regioner i Sverige. Uppgifterna är hämtade ur BVC-journalen och inrapporterade av BVC-sjuksköterskor till respektive vårdutvecklare och avser för år 2014 barn födda För år 2013 avser motsvarande data barn födda Totalt har 19 landsting/regioner lämnat uppgifter på förskolebarn inskrivna på BVC år 2013 och förskolebarn inskrivna på BVC år Av dessa 19 landsting/regioner har 17 lämnat uppgifter både 2013 och Bortfallet från landsting/regioner som inte haft möjlighet att samla in data alls eller endast ett av åren uppges bland annat vara svårigheter att inhämta data, skyldighet att lämna dessa data finns inte med i avtal och hård belastning p.g.a. införande av datajournal. Data fördelade på kön, födelseår, antal anmälningar och anmälningsorsak samt data på antal barn där BVC och Socialtjänsten samarbetat har följts i några landsting/regioner. Dock ser detta olika ut i landet, här redovisas endast antal och andel anmälda barn per år och landsting/region. Resultatet visar att endast ett fåtal barn, totalt 2083 förskolebarn år 2014, anmäls av BVC till socialtjänsten på grund av oro att barnet far illa. Det totala resultatet visar liten ökning mellan de båda åren, 2013 anmäldes 2,4 promille av de inskrivna barnen och 2014 anmäldes 3,1 promille av barnen. Skillnaden mellan landsting/regioner är stor och i 14 av dessa har andelen barn som anmäls ökat från år 2013 till Var god se baksidan för utförligare data. Resultatet visar att barn som far illa behöver uppmärksammas ytterligare inom barnhälsovården. Rutiner för samarbete med socialtjänsten kan utvecklas. Socialstyrelsens nya vägledning Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn information för dig som är anmälningsskyldig enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2014) bör lanseras i möten med all personal inom barnhälsovården. Rutiner för fortsatt insamling av data kring barn som anmäls behöver fortsatt diskuteras nationellt inom barnhälsovården.. Andel promille anmälda barn enligt 14 kap. 1 SoL, inskrivna på BVC år 2013 respektive

6 Ny överenskommelse för samverkan med mellan Barn - och ungdomshabiliteringen, elevhälsan och barnhälsovården! Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp Gäller för: Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH), medicinska elevhälsan och barnhälsovården (BHV) Syftet Syftet med överenskommelsen är att säkerställa att alla barn och ungdomar får sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda inom elevhälsan, barnhälsovården och barn- och ungdomshabiliteringen. Syftet är att säkerställa att inga barn och ungdomar faller mellan stolarna samt vara ett stöd till medarbetare och familjer för att tydliggöra de olika verksamheternas uppdrag. För samverkan krävs alltid ett muntligt eller skriftligt samtycke från barnet (utifrån ålder och mognad) och vårdnadshavare. Vilka verksamheter som behöver samverka avgörs i samråd med barnet och dess vårdnadshavare utifrån en helhetssyn kring bar-nets behov av insatser. Mer information hittar du på Livlinan. Klicka här Hjälpredan Syftet med Hjälpredan är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Värmlands kommuner, Landstinget i Värmland och staten, Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Dokumentet är menat att, i första hand, vara ett stöd till de professionella och gäller barn och ungdomar0-18 år med följande funktionsnedsättningar: Rörelsehinder Utvecklingsstörning Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar synnedsättning/blindhet Hörselnedsättning Tal-,språk- och kommunikationsnedsättning Läs- och skrivsvårigheter Kommun,landsting och stat har en skyldighet att samverka. Hjälpredan är ett tydliggörande för denna samverkan. Klicka här föratt komma till Hjälpredan 6

7 Ny projektanställd, länsövergripande tobaksavvänjare inom utvecklingsenheten för MBHV! Mitt namn är Sandra Boström, jag är folkhälsovetare och sedan den 23 september projektanställd som länsövergripande tobaksavvänjare och projektledare på Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård. Projektetet Tobaksfri uppväxt barn 0-6 år har som mål att minska tobaksbruket bland blivande- och småbarnsföräldrar i de kommuner tobaksanvändandet är som högst. Tanken är att genom riktade insatser till Grums, Vålberg, Filipstad, Storfors, Hagfors, Munkfors och Charlottenberg medvetandegöra och uppmärksamma tobakens risker för foster/barn samt motivera och stödja målgruppen till tobaksstopp. Planerade samarbetsparters i detta arbete är barnmorskor på BMM, BVC-sjuksköterskor, personal på familjecentral samt lokala tobaksavvänjare. Jag ser fram emot de samarbeten och möjligheter som projektet förhoppningsvis leder till. Det hela är en utmaning, men en spännande och inte minst viktig sådan. Kan vi påverka några individer i barns närmiljö att fimpa eller kasta prillan har vi gjort en stor insats för berörda barns hälsa och framtid! Sandra.m.bostrom@liv.se Artikel 22 FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Handlar om barn som är flyktingar. Länderna lovar att ge barn som kommer till landet skydd och hjälp. Det gäller både barn som kommer ensamma och barn som kommer med sina föräldrar Ett ensamt barn ska få hjälp att hitta sina föräldrar. Om man inte kan hitta föräldrarna eller andra släktnngar ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får när de inte kan bo hos sina föräldrar. 7

8 Hjälptext till sökordet uppfödning BHV-journalen i Cosmic Nu har vi även lagt in hjälptext till de olika valen vid sökordet Uppfödning. Klicka bara på sig hjälptexten. Vi ska fortsätta att arbeta med att lägga in hjälptext för de övriga sökorden. så öppnar 8

9 Registrering av amning och föräldrars rökvanor i journalen görs retroaktivt för alla barn födda Förtydligande av definitioner gällande amning som finns inlagt i hjälptexten Definitioner Bröstmjölk Inkluderar amning, urpumpad bröstmjölk, donator bröstmjölk, vitaminer (t.ex. D-droppar), mineraler och läkemedel. Annan kost Inkluderar bröstmjölksersättning, välling, vatten, drycker och annan föda. Pyttesmå smakprover Den lilla mängd, motsvarande ungefär ett kryddmått (1 ml), som barnet kan få med en sked eller på fingret. Pyttesmå smakprov är i så små mängder att de inte konkurrerar med amningen [41]. Amning: (aktuell uppfödning under de senaste 7 dagarna vid respektive ålder) Helt ammade Barn som enbart fått bröstmjölk. Övervägande ammade Barn som förutom bröstmjölk också fått tillägg av 1-2 mål av annan kost och/eller pyttesmå smakprover, oavsett antal. Delvis ammade Barn som förutom bröstmjölk också fått tillägg av 3 eller fler mål av annan kost. Ej ammade Barn som enbart fått annan kost. Uppgift saknas Markeras om besöket sker inom datainsamlingsperioden men det av någon anledning är oklart hur barnet uppföds eller om besöket inte sker inom datainsamlingsperioden Amning barnet ammat enbart/övervägande/delvis/ej ammat Data avser mätning vid olika nyckelåldrar vid 1vecka, 2, 4, 6, 9 och 12 månader till exempel: BVC- sjuksköterskan frågar mamman vid 2 månader hur ser amningen ut just nu? Svarar mamman då att: Jo nu fungerar det bra, jag ammar enbart nu, men barnet fick ett par mål på BB med tillägg på dag 2 och 3. Barnet räknas som enbart ammat vid 2 månader Om det finns en regelbundenhet i att ge tillägg/smakportioner enligt definition så ska barnet räknas som delvis ammat. Vid 2, 4, 6, 9 och 12 m ska man räkna hur det varit de senaste 7 dagarna Men resonemanget ska vara detsamma. Vad äter barnet vid aktuell ålder? Rökning Vårdnadshavare1, vårdnadshavare 2, Rökare i barnets hemmiljö vid 4 veckor, 8 månader, 18 månader och 4 år Rökare definieras som en person som röker minst en gång dagligen. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. S.k. feströkare d.v.s. en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som ickerökare 9

10 Logopedinformation Stammning hos förskolebarn Det är vanligt med upphakningar i talet hos barn, särskilt i samband med perioder av snabb språklig utveckling. Hos de allra flesta barn går det här över. Eftersom det är svårt att säkert veta om det handlar om upphakningar (som är övergående) eller om det handlar om bestående stamning är det ändå viktigt att tidigt etablera kontakt med logoped. Som rutin kallas föräldrarna först till ett samtal utan att barnet är med. Då får föräldrarna chans att berätta fritt och få information och råd av logopeden. Föräldrarnas och omgivningens bemötande och inställning till stamningen spelar stor roll för hur stamningen utvecklas. Om barnet själv inte verkar bekymrat, utan glatt pratar på trots upphakningar eller stamning är det inte aktuellt med någon direkt behandling. Däremot är det viktigt att föräldrarna får kontakt med logoped, för att barnet ska få gott bemötande och föräldrarnas oro ska minska. Har du frågor som rör upphakningar/stamning hos barn, kontakta Logopedenheten i Värmland

11 Info från Barn - och familjehälsa Nya medarbetare! Från vänster: Mikaela Lundqvist, Anna Penayo, Klara Hagfeldt. Mikaela Lundqvist heter jag och jag påbörjade min PTP på psykologmottagningen för MBHV den 1e september. Jag arbetar heltid och är en dag i veckan i Kristinehamn, resterande dagar befinner jag mig i Karlstad. Tidigare arbetade jag som PTP-psykolog på BUP i ett halvår. Psykologprogrammet läste jag i Uppsala och är nu glad över att äntligen vara tillbaka i Värmland. 1e september började jag jobba som PTP-psykolog på Psykologenheten för mödra- och barnhälsovården i Karlstad. Jag kommer även att vara i Sunne varannan vecka. Jag kommer att jobba 60% för att också få tid att vara med min dotter som är två år gammal. Jag läste på psykologprogrammet i Örebro, men kommer ursprungligen från Uppsala och Argentina. Barn och föräldraskap är teman som ligger mig varmt om hjärtat, så jag känner mig ärad över att ha ett arbete med dessa i fokus. /Anna Jag heter Klara Hagfeldt och har jobbat som ptp-psykolog på psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård sedan den 1e september. Jag jobbar 85 %, tre dagar i veckan i Karlstad och två dagar i Arvika. Jag gick psykologutbildningen vid Stockholms Universitet. 11

12 Inforamtion från MBHV-psykolog - Lars Kullenberg Här kommer lite information som säkert många känner till, men som jag vet att det har kommit frågor om. Inför treårsbesöket kan det vara aktuellt att ställa frågan om hur barnets situation i förskolan är. För att underlätta den beskrivningen bestämdes att det frågeformulär som psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård tagit fram skulle användas. Formuläret går att få fram på två sätt. För de av er som har Cosmic väljer man listen Journal och sedan Ny blankett. I listan över valbara blanketter välj Förskoleformulär. Här är barnets namn förifyllt. Har du inte Cosmic gå in på BVC sidan på intranätet, välj Lokala anvisningar för barnhälsovård Värmland och därefter BHV programmet. Under rubriken 3 år - Uppföljning efter 2½ år välj blanketten 3 år - uppföljning av 2,5 årsbesöket till förskolan och skriv ut den. Du får själv fylla i barnets namn på den streckade linjen. Blanketten ska i första hand lämnas till förskolan av föräldern, som också ska ta tillbaks den till det uppföljande besöket/treårsbesöket. Under internatet informerade vi från psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård om möjligheten att kontakta mottagningen för att, om det är möjligt, få med en psykolog när det är dags för Barnhälsoteam. Du ringer till Marita Nilsson på telefon och anger var och när. Psykolog kan vara ett bra stöd vid BHT när det gäller att avgöra vilken typ av svårigheter barnet har eller upplever. Det är alltid du som BVC-sjuksköterska eller föräldern som har frågor som ni önskar få hjälp av psykologen att belysa. I möten där det redan finns psykolog, till exempel från barnomsorgen, eller på möten som är initierade direkt av barnomsorgen ska vi i de flesta fall inte delta. Det är självklart alltid möjligt att prata med någon av psykologerna, gärna den du har i konsultation, om ärendet för att ta ställning till om psykologen kan bidra. Remiss till Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård - Eva Nanfeldt När du skriver remiss till psykologmottagningen, t.ex. med frågeställning Nedstämdhet, önskar vi att du vid rubriken Utfall EPDS fyller i om det blev utfall eller inte (utfall är över cut-off, dvs 12 p eller bedömt utfall utifrån ditt samtal med föräldern). Om svaret är ja, ange också förälderns EPDS-poäng samt utfall på fråga 10, t.ex. 23 poäng EPDS, fråga 10, 1 poäng eller 14 poäng EPDS, noll poäng fråga 10. Om du hjälpt föräldern med en kontakt med VC-läkare utifrån utfall på EPDS, vill vi även att detta framgår i remissen. Tack för i de allra flesta fall mycket bra och välskrivna remisser! Broschyrer från Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård - Lena Granath Vi har tidigare skickat ut broschyrer till er på BVC med information om utvecklingsbedömningar och föräldrakonsultation. Det har också funnits en broschyr om mottagningens verksamhet med en mer generell beskrivning. Vi behöver uppdatera och bringa ordning bland olika informationsfoldrar. Vill därför uppmana er att slänga(pappersåtervinning) alla broschyrer, detta för att inte väcka förhoppningar eller ge information som inte är aktuell till föräldrar. Så snart vi har en aktuell broschyr kommer den till er. Den ärtgröna psykologrådgivning för blivande- och småbarnsföräldrar är aktuell. 12

13 Ett stort steg närmare familjecentral i Torsby! Landstinget har som ambition att det ska finnas en familjecentral i varje kommun. Elva av sexton kommuner är redan avklarade och nu är den tolfte på gång i Torsby. Torsdag markerades smygstarten för den nya familjecentralen med öppet hus och tårta. I bottenplan på Mejeristen eller höghuset smygstartades i torsdags det som senare ska bli en familjecentral - Vi kallar det en smygstart eftersom alla verksamheter inte är på plats än. Samtidigt så har vi tagit ett stort kliv framåt som kommer att göra skillnad för barnfamiljer i området och som är värd att fira, säger Anna Bodin Landstingets verksamhetsutvecklare för familjecentraler. En dörr in för familjeverksamhet En familjecentral är ett samarbete mellan landsting och kommun som går ut på att samordna verksamheter som riktar sig mot familjer med små barn. Syftet är att ge ett komplett utbud och bästa möjliga förutsättningar för god hälsa. För att få kalla sig familjecentral måste mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst samarbeta och finnas under samma tak. På plats i Torsby har man nu samlat babycafé och kurator i samma lokal och här hålls också föräldragrupper i regi av Landstingets BVC och barnmorskemottagning. Däremot har dessa mottagningar fortfarande sina fasta lokaler på vårdcentralen. Därför kallas det en smygstart. - Smygstarten är ett stort och viktigt steg på vägen mot den fullskaliga familjecentral vi förväntar kunna inviga inom en tvåårsperiod, säger Anna Bodin. Anna Bodin Verksamhetsutvecklare, Familjecentraler 13

14 Dietist mödra- och barnhälsovård All fisk är inte nyttig! Att allt fisk inte är nyttig beror på miljögifter som tyvärr förekommer i högre halter i vissa områden. Område runt Vänern är ett av dessa. Därför är det viktigt att informera om detta på mödra-och barnhälsovården. Se information från livsedelverket nedan Att tänka på Runt om i Värmland säljs rökt lax från Vänern och Norge. Huruvida de märks är otydligt. Rekommendationen för känsliga grupper (gravida, ammande, barn och ungdomar) är att alltid fråga vart den rökta laxen kommer ifrån. Odlad lax kan däremot ätas ofta! Information från Livsmedelsverket 14

15 Råd för gravida, ammande, barn och ungdomar Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB eftersom de utvecklas. Är du gravid eller ammar, eller planerar fler barn, är det därför viktigt att du inte äter fisk med höga halter av dioxin och PCB oftare än högst 2-3 gånger per år. Välj istället annan fisk! Ät inte dessa fiskar oftare än högst 2-3 gånger per år: Dessa fiskar innehåller höga halter av dioxin och PCB: Vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern Strömming/sill från Östersjön (strömming och sill är samma fiskart). Sill kallas den söder om Kalmar, norr om Kalmar kallas den strömming). Vildfångad sik från Vänern och Vättern Vildfångad röding från Vättern Rådet gäller de som är gravida eller ammar, kvinnor som någon gång vill ha barn, och barn och ungdomar (pojkar och flickor). Övriga kan äta dessa fiskar högst en gång i veckan. Läs gärna mer på Livsmedelverket hemsida: Klicka här för att läsa mer Arsenik i ris Livsmedelsverket har under 2015 undersökt innehållet av arsenik i ris och risprodukter för både barn och vuxna. Resultaten visar att ris innehåller arsenik i varierande halter och att halten arsenik är hög i framför allt de undersökta riskakorna och i fullkornsriset. Det är därför viktigt att barn i förskoleålder inte ska dricka risdrycker och inte heller äta riskakor som vi-sar sig ha en hög arsenikhalt Att tänka på Vi kan fortsätta äta ris men inte alltför ofta. Ett par gånger i veckan är okej. Variation är bra! Variera kolhydratkällan: olika sorter pasta, potatis, rotfrukter, quinoa. 15

16 Vegetarisk-och veganmat för barn Det verkar som andelen vegetarianer och veganer som vill ge sina barn samma kost växer i alla fall utifrån frågorna jag får. Vegetarisk mat Att äta vegetariskt kan se på många olika sätt. Allt från att personen enbart utesluter rött kött, eller både kött och kyckling men äter fisk till att endast äta laktoovovegetariskt (äter mjölkprodukter och ägg). En laktoovovegetarian som har bra kunskaper om vilka näringsämnen är svåra att få i sig när köttprodukter förvinner och vet hur dessa kan ersättas men produkter frånväxtriket brukar inte ha problem för att få i sig alla vitaminer och mineraler som kroppen behöver för en god hälsa. Detta gäller även barn som äter vegetarisk mat. Men vi får vara extra uppmärksamma med de riktigt småbarn eftersom efter 6 månader har barnet ett extra stort järnbehov. Förrådet av järn som barnet fått av mamman under graviditeten börjar ta slut och måste därför tillföras via maten. Runt 1 års ålder har barnet oftast kommit upp i tillräckligt stora volymer av mat som innehåller järn. Vid en vegetarisk kost måste föräldrarna tänka lite extra på järnet. För de minsta barnen rekommenderas därför järnberikad gröt och välling för att få ett bra tillskott av järn. Förutom berikad gröt och välling är t ex baljväxter, torkade frukt och broccoli järnrikt. Veganmat Vid vegankosthållning utesluts allt som kommer från djurriket. Kosten baseras enbart på livsmedels från växtriket. Med vegankost är det omöjligt att få i sig visa näringsämnen som enbart finns i anima-liska livsmedel. Det krävs kosttillskott. B12 är ett vitamin som veganer inte får i sig och som bland annat är nödvändigt för nervsystemets funktion. Problemet när det gäller B12 är att det inte finns ett tillskott som är anpassad för småbarn och doserna i marknadens tillskott brukar ligga väldigt högt. Att sammansätta en vegankost förutsätter goda kunskaper i näringslära och en bra måltidsplanering inte minst när det gäller att sammansätta veganmat för småbarn. En annan aspekt är att det krävs stora volymer mat för att täcka behovet av vissa näringsämnen då livsmedel från växtriket innehåller exempelvis mindre järn, selen eller riboflavin än animaliska livsmedel. Ett litet barn orkar inte äta stora mängder och risker för energi- och näringsbrist ökar. Vad säger Livsmedelverket om veganmat till barn? Livsmedelsverket avråder inte längre från att ge vegankost till barn, men de rekommenderar det inte heller. Vid en bristfällig vegankost finns risk för allvarliga näringsbrister och tillväxthämningar. Vad ska BVC säga till föräldrar som vill ge veganmat tills sina barn? Barnhälsovården i Värmland tycker att BVC ska utgå från Livsmedelsverkets uttalande ovan dvs. Livsmedelverket rekommenderar inte vegankost till barn pga. riskerna för allvarliga näringsbrister. Om föräldrarna trots informationen vill ge sina barn vegankost kan vi inte göra mer än att vara observanta vid tillväxtavvikelser. Avvikelser i tillväxtkurvan hos ett barn som äter vegankost bör diskuteras med BVC-läkare får bedömning om remiss till barnmottagning och barndietist. 16

17 Frågor och svar till dietisten Fråga 1 BVC-sjuksköterska: Idag på 4 årsbesöket hade jag en pojke som åt nästan bara *ris och pasta. Vid samtal med mamma kom det fram att han ibland åt pannkakor, tacoköttfärs och linssoppa. Han tycker om frukost och äter då fil och smörgås utan pålägg och han tycker om frukt. Han äter ingen fisk eller ost. Mamma önskar tips då hon tycker att pojken äter ensidigt och lite protein. MBHV- dietist: Det är alltid svårt att ge råd vid restriktivt kost om man inte träffar föräldern och barn för en mer grundligt kostanamnes och kostbedömning. Jag bifogar lite tips på frukost och mellanmål. Det kanske finns något där som barnet kan gilla. Äter barnet inte fisk är det viktigt att maten innehåller rapsolja pga. innehållet omega-3. Ett tips kan vara att rosta ett skiva bröd och skvätta lite rapsolja över, vem vet, det kanske accepteras. Fiskpinnar ungstekta (blir nyttigare) och med grönsaker är ett alternativt till annan fisk som pojken inte gillar. Med tanke på att han äter fil, köttfärs och linser plus annat så får han i sig säkert tillräckligt med protein. Annars är ägg en utmärkt proteinkälla och fullt av näring. Testa det i olika former, omelett, stekt, kokt, blanda i mat. Om barnet gillar linssoppa är det bara bra, linser (mamman får gärna testa bönor och kikärter också) innehåller bra med protein och andra vitaminer och mineraler. Det är bra att pojken gillar frukt! *SLV:s andra arsenik-larm om ris hade inte kommit ut då denna fråga besvarades. I detta fall är det viktigt att barnet inte äter ris så ofta som han verkar göra. Fråga 2 BVC-sjuksköterska: Fått frågan om den lågpastöriserade mjölken som Skånemejerier ger ut. Lantmjölk heter den. Kan barn dricka den? MBHV- dietist: Lågpastöriserad mjölk är den vanligaste i mjölksortimentet och den de flesta dricker. Med lågpastörisering dör de flesta bakterier. Lätt-och mellanmjölk är exempelvis lågpastöriserade. Så svaret är ja, det går bra. Lantmjölk finns i 3 olika fetthalter. Det är bara den lätta varianten som är berikad med D-vitamin och av den anledningen är den att rekommenderas att ge till barn. Fråga 3 BVC-sjuksköterska: Hur tänker jag här? Flicka född (född ). Akut sectio pga tillväxthämmad. Har legat stadigt på -3SD på vikt och längd från 1 mån ålder fram till 12 månader. Där efter tagit sig till -2SD på vikt och längd fram till dryga 2½ år. Är lakto ovo vegetarian. Föräldrarna tycker att hon äter bra och varierat men att man kan ju inte veta helt säkert. Äter grönsaker, linser etc. och endast mjölk och ägg. Äter broccoli, rapsolja dagligen. Äter ägg flera gånger i veckan. Pigg, glad flicka. Håller på att sluta sova middag på dagen och kan bli mera gnällig på e.m. Men för övrigt tycker mor att det är bra med flicka. Mor har funderingar på omg 3 om hon får i sig tillräckligt. Vi har ett en uppf. Tillväxt i slutet av oktober. Skulle hör mig för hur jag tänker. Ska man boka in ett LB besök oavsett om hon fortsätter och följer sin kurva eller ska man avvakta så tillvida hon inte växer som förväntat. Mor är normallång ( ) far upplevs ej som jättelång ( ). Vi har ej kommit igång med 3 års LB besök än, är på gång. Hon kan få ett, men behöver veta om det är pga av hennes tillväxt som hon får det eller för att 3-åringarna ska ha ett generellt. 17

18 MBHV- dietist: Du kan informera mamman att numera finns ett nytt hälsobesök vid 3 år och att det passar väldigt bra att även följa upp flickans tillväxtkurva då hälsobesöket är ett teambesök. Vid 3 års-besöket skall ev utfall i språkscreening eller vikt följas upp. Ofta är det övervikt men här har vi det motsatta problemet. Så jag tycker att detta är ett bra tillfälle för er första 3 årsbesöket för att följa upp tillväxten. Med tanke på att flickan har legat på -SD hela tiden är det synd att föräldrarna valde att ge henne laktoovovegetarisk mat. Det är besvärligare att täcka energibehovet (mängd kalorier)och järnbehovet för ett litet barn. Det krävs volymer större mat som ofta är svåra att äta för ett litet barn. Det kan du se i tabellen nedan. Barn under 3 år är de som har störst risk att drabbas av järnbrist också störst risk att ta skada av det. När det gäller Omega 3 är det vetenskapliga stödet för att barn som inte äter fisk behöver kosttillskott med DHA är svagt. Men Livsmedelverket rekommenderar att om barnet inte får fisk är det viktigt att det får rapsolja och rapsoljebaserade margariner, eftersom de innehåller omega 3-fett som till viss del kan omvandlas till DHA. Dessa är jag nutritions aspekter som kan diskuteras i detta 3 års hälsobesök. BÖL rekommenderar prov på järnstatus på detta barn. Viktig information om Zendium tandkräm! Zendium Classic (vuxen) och Zendium Scooby-Doo (barn) tandkräm som delas ut på MVC/BVC, till asylsökande m.m. kan innehålla små mängder mjölkprotein barntandkrämen saknar även märkning för detta, vilket vi påtalat för leverantören! Camilla Andersson Munhälsostrateg/Leg. tandhygienist 18

19 Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: Hade ett par föräldrar här på första läkarbesöket som hade funderingar kring hörselkåpor till spädbarn. Pappan är musiker och mamman och babyn hade varit med honom på en konsert och de hade då haft hörselkåpor på honom, vilket någon hade protesterat mot. Enligt personen som protesterade så ska man inte använda hörselkåpor förrän fontanellen gått ihop eftersom det är 1 kg tryck i dem. När jag googlade på det så står det att de kan användas från 3 månaders ålder. Hur ska de göra eftersom hela familjen vill vara med när pappan uppträder? Vad gäller? Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare: Ibland får man speciella frågor som det inte finns vetenskapliga svar på. Jag anser att det är viktigt att skydda barnets hörsel och det finns hörselkåpor till barn. Att det skulle påverka huvudformen tror jag inte alls på (kort tid, litet tryck). Tänk bara på hur mycket skallen omformas vid en förlossning. Så jag tycker att föräldrarna gör helt rätt, skadas hörseln så går inte det att åtgärdas så lätt, men det finns inget behov av kåpor vid vanligt musicerade. BVC-sjuksköterska: Ska snart ha en flicka på 5-års kontroll. Har en konstaterad aluminiumöverkänslighet. Hur gör jag med vaccination? Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare: Aluminium kan ge kliande knölar. Ingen risk för allvarliga rektioner vid nya vaccinationer. Fråga dock vilken typ av reaktioner barnet har haft tidigare. Om det finns knölar idag kan man skjuta upp vaccinationen. Annars kan barnet vaccineras och ingen större risk att det ska bli några knölar denna gång. Ge vaccinet i armen om det varit knölar i benen. Sjuksköterska,VC: Vi undrar om spädbarn ska ha kudde? Har rekomendationerna ändrats? Cristina Gillå, Distrikssköterska: Nej Det behövs ingen kudde. Det som sas tidigare var att det skulle vara förebyggande för platt bakhuvud, det har ingen större betydelse. Däremot om huvudet redan har blivit snett eller platt så kan man hindra barnet i ryggläge från att belasta det tillplattade/sneda området med hjälp av en stödjande kudde. Mer att läsa om detta finns i Rikshandboken under skallasymmetri. 19

20 Inforamtion om Solprevention Sjuksköterskorna Monica Grönqvist, Anita Skoogh och Sara Rosengren, som till vardags jobbar på hudmottagningen i Karlstad, åker ut till länets barnavårdscentraler och familjecentraler och informerar föräldrar och personal om solprevention. En dag i veckan, oftast onsdagar, turas de tre trallande jäntorna om att åka ut och berätta hur man med ökad medvetenhet kan minska riskerna med solen. Det lilla barnet har en tunnare och känsligare hud och bränner sig lättare, vi ska vara rädda om våra små. Kontaktuppgifter: monica.gronqvist@liv.se anita.skoogh@liv.se sara.rosengren@liv.se På 1177 finns mer information om solprevention. Sunda Solvanor 20

21 Info från Livets Tråd Vi önskar få till ett forum för amningsfrågor i Lilla LiV:et och Tratten till detta behöver vi er hjälp. Skicka intressanta fallbeskrivningar, frågor och synpunkter, som efter behandling i Livets tråd publiceras i respektive tidning. Intressant läsning på Livets tråd Vi gör så gott vi kan Examensarbete om Vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida och nyblivna föräldrar författat av Helen Fransson & Sara Westin vid högskolan i Dalarna. Arbetet finns att läsa på Livets Tråd. Klicka här Amningspärm i väntrum Tove på BVC Rud som också är med i Livets tråd har arbetat med att ta fram en amningspärm med aktuell information för föräldrar om amning, olika problem som kan uppstå samt vilket stöd som finns att tillgå. Hon har samverkat med amningshjälpen som tagit fram faktablad om bland annat svampinfektion, mjölkstockning, bröstböld m.m. Dessa faktablad får varje enhet skriva ut själv och sätta in i en pärm och som sedan ska finnas i varje väntrum i vårdkedjan där blivande föräldrar och småbarnsföräldrar finns. Här hittar du faktablad för egen utskrift Broschyr Råd om flaskmatning Den har skickats upptryckt till BMM och BVC och kommer även att skickas till förlossning, BB, EVM och barn-och ungdomsmedicinn. Eftersom tillmatningen ökar är det extra värdefullt att ha ett samtal om flaskmatning och gärna dela ut broschyren i samband med det. Livets tråd är en arbetsgrupp med representanter från hela vårdkedjan. Gruppen arbetar med omvårdnadsfrågor för att underlätta samarbetat mellan olika vårdgivare som möter den blivande och nyblivna familjen. Arbetsgruppen ska bland annat verka för metodutveckling, utbildning och utvärdering i framförallt amningsfrågor för all personal i hela vårdkedjan och verka för att en gemensam amningspolicy hålls aktuell. Arbetsgruppen ska också verka för ett bra fungerande samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare, i samråd med berörda chefer. Frågor och synpunkter: cristina.gilla@liv.se eva.hagman.nilsson@liv.se 21

22 På gång- Kurser och föreläsningar 22

23 NÄTVERKET Se Mig ARBETAR FÖR ALLA BARN SOM FAR ILLA I VÄRMLAND PROGRAM VECKA HELA VECKAN KAN DU BESÖKA EN UTSTÄLLNING MED TECKNINGAR SOM BARN INOM BUFFF (BARN OCH UNGDOM MED FÖRÄLDER/FAMILJEMEDLEM I FÄNGELSE) GJORT PLATS: KRISTINEHAMNS BIBLIOTEK Hela programmet hittar ni här: Program - Nätverket se mig 23

24 DAGEN ÄR KOSTNADSFRI VI BJUDER PÅ LUNCH OCH FIKA INGEN FÖRANMÄLAN KRÄVS GIFTFRI VARDAG FÖR BARNEN LÖRDAG 14 NOVEMBER KL KARLSTADS UNIVERSITET, HUS VÄNERN Hjärn-kul! Undersök hjärnans klurigheter Föreläsningar i Ägget Kemikalier och barns hälsa SELMA-studien Giftfri förskola Råd till gravida och barnfamiljer MiniMUSikal med Snårpan kl NALLE-AKUTEN kom och plåstra om ditt gosedjur Upptäck kroppens klurigheter Experimentverkstad Tryck & layout: Universitetstryckeriet, Karlstad 2015 SELMASTUDIEN.SE 24

25 25

26 26

27 27

28 Lästips för barn, föräldrar & personal - I samarbete med Ulrika Sortelius, sjukhusbiblioteket Den nya lilla personen Av Lauren Child Det här är en färgstark bok om hur det kan kännas när ett nytt syskon kommer och tar plats i familjen. Elmer hade föräldrarna för sig själv, ett eget rum och alla leksaker var hans. Men en dag förändrades allt. En bok att läsa högt ur för alla äldre syskon. 3-6 år Alla tre klär på sig Av Maria Nilsson Thore De här böckerna som kallas Alla tre-böckerna utspelar sig på i svensk förskolemiljö. Så att det är lätt för barnen att känna igen olika moment, rutiner och situationer som kan uppstå under en dag. Den här boken handlar om att det Ester, Valle och Idde ska ut och leka och det är kallt ute. De har alla glömt sina vantar och ska ta vantar från lånelådan. 3-6 år Stark som en björn Av Katrin Stangl Den här boken har ett härligt bildspråk som är tydligt och enkelt. Boken är i ett stort format med klara och starka bilder på helsidor till enkel text. Boken handlar om olika talesätt som illustreras: -Vem är stark som en björn? Tyst som en mus? Långsam som en snigel osv. Till sist för läsaren svaret: -Ett barn förstås! 0-3 år Svansar runt i djungeln Av Hanna Albrektson HJÄLP! Apan har trasslat in sig! Vilken tur att djungelns alla djur är redo att hjälpa till. Tigern drar i elefantens svans, elefanten drar i giraffens svans och giraffen drar i Ja, vems svans drar giraffen i? Den här boken är som en gissningslek där barnet får försöka gissa vem som drar i svansarna. Det är en rolig idé för en pekbok och passar de allra yngsta. 0-3 år 28