I detta nummer: Besöksadress: Mödrahälsovårdsenheten Landstingshuset Rosenborgsgatan Karlstad

Transkript

1

2 I detta nummer: Information från patologen s 03 Bäckenbottenträning, vaccination s 04 Enkätstudie s 05 PTP-psykologer s 07 Information från GCK-mottagningen s 08 Doula och kulturtolk s 09 Dietisten informerar s 11 Selmadag s 13 KAU Barn och miljö s 14 Kalendarium s 15 Tratten är en informationstidning för personal inom mödrahälsovård. Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör: Gunilla Svedlund Kontaktuppgifter till MHV-enheten: Margareta Goop, mödrahälsovårdsöverläkare, Eva Nilsson, verksamhetsutvecklare, Gunilla Svedlund, assistent, Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, Lars Kullenberg, psykolog MBHV, , Besöksadress: Mödrahälsovårdsenheten Landstingshuset Rosenborgsgatan Karlstad

3 Information fra n patologen Vi har en önskan från laboratoriet angående cytologiproverna då proverna kommer in till oss väldigt ojämnt, vissa dagar kommer det knappt några alls och efter ett par veckor kan det komma flera brickor på en och samma dag. Detta gör att det blir ett ojämnt flöde för oss och att även svarstiderna kan bli ojämna. Om möjligt skicka cellproverna med labbilen om inte samma dag så i alla fall nästa dag, samla INTE ihop ett visst antal och skicka. Påminner också om hur man ska sätta etiketten på TP-burken, bifogar dokument om hur det ska se ut. Hälsningar Elisabeth Olsson, Vårdadministratör, Klinisk patologi Karlstad, Etikettering av cytologiburkar (TP). Rätt Vertikal etikett där streckkod är vänd åt höger. Fel Fel Etikett döljer innehåll och streckkod vänd åt vänster. Förslutning ej avtagen och horisontell etikett. 3

4 Bäckenbotten träning samt information till kvinnor med ansträngningsinkontinens finns på dessa användbara sidor: Här finns bland annat en informationsfolder på 21 olika språk med bäckenbottenträning. Här finns bland annat information om en app man laddar ner gratis och som ger god hjälp i bäckenbottenträning. Eva Vaccination mot influensa Från den 3/11 startar erbjudandet om vaccination mot influensa. Gravida kvinnor tillhör riskgruppen och bör erbjudas vaccination efter grav vecka 16, i andra och tredje trimestern. Liksom tidigare år rekommenderar ni kvinnan vaccination, se bifogat underlag. För vaccination hänvisa till vårdcentralen eller erbjud vaccination på BMM. För vidare information se smittskydds hemsida. 4

5 Enka tstudie fo r att ta reda pa hur kvinnor tar folsyra fo re och under graviditet Det har kommit en förfrågan från en läkarstudent (Nina Pasanen) termin 10 som vill göra en enkätstudie för att ta reda på hur kvinnor tar folsyra före och under graviditet (se mail nedan). Margareta Goop tycker detta är en viktig studie som vi skall hjälpa till med i den mån vi kan. För er innebär det att ni vid hälsosamtal/inskrivningssamtal ska erbjuda kvinnan att delta i en studie och ge henne ett brev som förklarar hur det går till (se bifogat brev) samt enkäten att fylla i. Enkäten fyller kvinnan i anonymt i och lägger i en låda i väntrummet. Studien pågår under hösten och Nina behöver 200 svarande så tiden är knapp! Jag har informerat Nina om er anstängda arbetssituation. Hon kommer att tillhandahålla allt material, ta hand om enkätsvaren och eventuella frågor hänvisas direkt till henne så att det innebär minsta möjliga arbete för er. Vi hoppas ni ska tycka att detta är en intressant och viktig studie och hjälpa till att få så många deltagare som möjligt. Med vänlig hälsning Eva Bakgrund: Folsyratillskott innan och under en graviditet minskar risken för neuralrörsdefekter, missbildning av ryggmärgen. I Sverige står neuralsrörsdefekt för 25 % (ca 80 stycken per år) av de aborter som utförs efter att man har upptäckt fosterskada vid rutinultraljudet samt för okänt antal spontanaborter tidigare i graviditeten. År 1992 kom den första rekommendationen från världshälsoorganisationen gällande folsyresupplement för gravida kvinnor. Under påföljande år visade studier i bl a USA och Kanada att följsamheten till rekommendationen var mycket låg varför man 1998 införde obligatorisk folsyraberikning av baslivsmedel såsom flingor och mjöl i dessa länder lanserade Livsmedelsverket sina rekommendationer om folsyratillskott inför och under början av graviditet, detta efter att SBU gjort en litteraturgenomgång i syfte att ta ställning till om även vi borde berika våra livsmedel. Man valde att avstå från berikning med anledning av att riskerna med berikning inte är tillräckligt studerade sammanställdes data från enkäter ingående i Selmastudien i Värmland. I enkäten fanns en fråga om intag av kosttillskott, bl a folsyra. Dessa data visade att enbart 13 % av kvinnorna tar folsyratillskott inför graviditet samt 35 % under första trimestern. Dessa siffror bedöms dock ej vara helt trovärdiga då kvinnorna tillfrågades flera månader efter att de enligt rekommendationen slutat med tillskottet samt att frågan var ställd på ett otydligt och ospecifikt sätt som lämnar utrymme för feltolkning, både för de deltagande kvinnorna samt vid sammanställning av data. Syfte: Målet med denna studie är att kartlägga i hur stor utsträckning Livsmedelsverkets rekommendationer om folsyratillskott efterföljs av gravida kvinnor i Sverige samt vilka faktorer som påverkar grad av in- 5

6 tag. Uppsatsen kommer utöver enkätdata även syfta till att presentera dokumenterade nyttor och risker med folsyraberikning av baslivsmedel som ett inslag i debatten kring detta. Metod: Deltagande kvinnor besvarar en enkät med frågor riktade mot intag av folsyratillskott. Kvinnorna bör vara i början av sin graviditet vid deltagande för att eliminera tidsaspekten/glömska som felkälla. Jag har försökt utforma enkäten så tydlig och enkel som möjligt och i den utsträckning det varit möjligt har validerade frågor använts. Enkäten är helt anonym och är uppdelad i tre korta delar: en del för basuppgifter, en del som rör tiden inför graviditeten samt en del som rör första trimestern. Önskvärt är svar från minst 200 kvinnor totalt under oktober, november och december. Barnmorskans insats: Mitt önskemål är att de gravida kvinnorna vid hälsosamtal/inskrivningssamtal erbjuds deltagande i enkätstudien genom att från barnmorska erhålla inbjudan och enkätdokumentet. Kvinnan kan sedan erbjudas att fylla i enkäten efter samtalet/besöket, förslagsvis i väntrummet, och sedan lägga den ifyllda enkäten i en för ändamålet lämplig låda som jag tillhandahåller. Nina Pasanen Läkarstudent, termin 10 Örebro universitet Tel E-post: ninpav111@studentmail.oru.se 6

7 PTP-psykologer På bilden är från vänster Mikaela Lundqvist, Anna Penayo, Klara Hagfeldt. Här kommer en kort presentation av dem Mikaela Lundqvist heter jag och jag påbörjade min PTP på psykologmottagningen för MBHV den 1e september. Jag arbetar heltid och är en dag i veckan i Kristinehamn, resterande dagar befinner jag mig i Karlstad. Tidigare arbetade jag som PTP-psykolog på BUP i ett halvår. Psykologprogrammet läste jag i Uppsala och är nu glad över att äntligen vara tillbaka i Värmland. Mikaela Jag heter Klara Hagfeldt och har jobbat som ptp-psykolog på psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård sedan den 1:a september. Jag jobbar 85 %, tre dagar i veckan i Karlstad och två dagar i Arvika. Jag gick psykologutbildningen vid Stockholms Universitet. Klara 1a september började jag jobba som PTP-psykolog på Psykologenheten för mödra- och barnhälsovården i Karlstad. Jag kommer även att vara i Sunne varannan vecka. Jag kommer att jobba 60% för att också få tid att vara med min dotter som är två år gammal. Jag läste på psykologprogrammet i Örebro, men kommer ursprungligen från Uppsala och Argentina. Barn och föräldraskap är teman som ligger mig varmt om hjärtat, så jag känner mig ärad över att ha ett arbete med dessa i fokus. Anna 7

8 Information fra n GCK-mottagningen Vi vill påminna om att alla kvinnor som uteblivit från sin GCK provtagning, skall kallas igen ytterligare en gång. Ange i bokningsunderlaget att det är en GCK provtagning samt spara meddelandet från GCK mottagningen tills kvinnan lämnat prov. När kvinnan uteblivit från två kallelser, ska ni skicka meddelande till Pontus Bjerre som tar över ansvaret att kalla kvinnan. GCK mottagningen har en hård arbetsbelastning och har inte möjlighet att bevaka att kvinnor som ska kallas för GCK lämnar prov på utsatt tid. Screeningprover på gravida bör om möjligt tas innan utgången av graviditetsvecka 15. MEN provet kan tas även efter vecka 15 om GCK mottagning meddelat så. Om barnmorskan känner sig tveksamma till att ta provet senare i graviditeten, kontakta GCK mottagningen för bedömning om de ska ta över kvinnan för fortsatt handläggning. BMM som inte har Cosmic ska skicka avvikande provsvar med vanlig post till GCK mottagningen. Ibland önskar Bmm få bekräftelse från GCK mottagningen att provsvaret kommit fram. Det är inte möjligt att skicka bekräftelse på mottagna provsvar. Om ni känner er osäkra på att provsvar kommer fram är enda möjligheten att ringa GCK mott torsdagar kl Vi hoppas och tror att innan 2016 års utgång ska alla Bmm ha Cosmic. GCK-mottagningen/Eva Nilsson 8

9 Doula och kulturtolk Ett stöd för nyanlända gravida Under september månad 2014 påbörjades ett projekt i Karlstad, med målsättning att stärka nyanlända kvinnor med svagt socialt stöd under sen graviditet, vid förlossning och en kort tid efter förlossningen genom att erbjuda doula- och kulturstöd på modersmålet. Projektet genomförs i samverkan med Karlstad kommun och finansieras av Länsstyrelsen Värmland av statliga medel ( 37) för mottagnings- och integrationsarbetet. Projektets syfte är att möjliggöra en säkrare vård för målgruppen nyanlända gravida kvinnor med svagt socialt stöd i enlighet med folkhälsomålet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad har blivit gjort i projektet? Den 1 september 2014 påbörjades projektet Doula och kulturtolk i Värmland. Förutom det ovannämnda är även målet att inom projektet: Upprätta en dialog och samverkan med mödravården, förlossningen och andra instanser, t ex sociala myndigheter rörande verksamheten doula och kulturtolk Utveckla och genomföra doulautbildning för utlandsfödda kvinnor i samverkan med mödravård och förlossning. Detta för att, om erfarenheterna är positiva, möjliggöra en långsiktig finansiering och fortsättning 9

10 av doulornas arbete inom ordinarie verksamheter. Samt att utbilda fler doulor om behovet finns, och sprida erfarenheterna till hela Värmland och andra delar av Sverige. Nyanlända kvinnor från utomeuropeiska länder får information, hjälp och stöd på sitt modersmål. Genom rätt kommunikation och information minskar risken för komplikationer under graviditeten och förlossningen. Genom rätt stöd för dessa kvinnors ökar vi deras hälsa, familjens hälsa samt chansen till snabbare integrering i samhället. I början av oktober 2014 hölls en konferens ang. projektet, med deltagare från flera enheter och organisationer i Karlstad. Kort tid efter konferensen ställde Föräldrastödet i Värmland ut på mässan FAMN i Kronoparken där bl.a. projektet presenterades. Flera kvinnor visade föreningen sitt intresse för att delta i projektet och intervjuer samt uttagning till utbildningen ägde rum under november månad. Utbildningen utformades och föreläsare kontaktades. I början av december hölls ett informationsmöte för personalen på förlossningen med ett varmt mottagande. Det har påbörjats tre utvärderingar av projektet, som tittar på; 1. Utbildningen av doulorna 2. Hur en kvinna som inte talar svenska anser att det är att föda med eller utan kulturdoula 3. Hur personalen på förlossningen upplever förlossningen med eller utan kulturdoula. Utvärderingarna görs i samarbete med FoU, Karlstads Universitet. Naturligtvis har vi också inom projektet arbetat aktivt med att skapa ett brett kontaktnät för att på så sätt få stöd, olika infallsvinklar och för att lättare kunna sprida informationen. Utbildningen av kulturdoulorna Utbildningen genomförs på totalt ca 52 timmar, uppdelat på omkring fyra månader. Det innebär att den är ungefär dubbelt så lång som den vanliga doulautbildningen för svenskar, vilket innebär att vi har mer tid till att bl.a jämföra förlossningsvården i de olika länderna med den svenska samt information om kulturskillnader och kulturkrockar. Det ingår också böcker att läsa, hemuppgifter, besök på ett MVC, ett BVC samt på Karlstads förlossningsavdelning. Kvinnorna som deltog i första utbildningstillfället talar; serbokratiska, bosniska, persiska, ryska, dari, somaliska, surani och kurdiska. I april 2015 var den första gruppen kulturdoulor färdiga med utbildning och en ny grupp kvinnor började sin utbildning. Det är kvinnor som är väl integrerade i det svenska samhället och pratar god svenska. I den andra utbildningsgruppen har vi kvinnor med modersmål på; somaliska, arabiska, persiska samt dari. Detta utbildningstillfälle slutade i juni 2015 Under hösten och vintern 2015 sker en stor informationsinsats. Vill du att vi kommer till er och berättar mer så kontakta någon i projektledningen. För mer information, kontakta gärna: Linda Häggkvist, projektledare tel: , mejl: linda@foraldrastodet.se Leah Brickhouse, projektassistent, tel: , mejl: leah@foraldrastodet.se 10

11 Dietist i Mo dra- och barnha lsova rden Information från Livsmedelverket Att allt fisk inte är nyttig beror på miljögifter som tyvärr förekommer i högre halter i vissa områden. Område runt Vänern är ett av dessa. Därför är det viktigt att informera om detta på mödra-och barnhälsovården. Se information från livsmedelverket nedan. Att tänka på Runt om i Värmland säljs rökt lax från Vänern och Norge. Huruvida de märks är otydligt. Rekommendationen för känsliga grupper (gravida, ammande, barn och ungdomar) är att alltid fråga vart den rökta laxen kommer ifrån. Odlad lax kan däremot ätas ofta! All fisk är inte nyttig! 11

12 Råd för gravida, ammande, barn och ungdomar Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB eftersom de utvecklas. Är du gravid eller ammar, eller planerar fler barn, är det därför viktigt att du inte äter fisk med höga halter av dioxin och PCB oftare än högst 2-3 gånger per år. Välj istället annan fisk! Ät inte dessa fiskar oftare än högst 2-3 gånger per år: Dessa fiskar innehåller höga halter av dioxin och PCB: Vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern Strömming/sill från Östersjön (strömming och sill är samma fiskart. Sill kallas den söder om Kalmar, norr om Kalmar kallas den strömming). Vildfångad sik från Vänern och Vättern Vildfångad röding från Vättern Rådet gäller de som är gravida eller ammar, kvinnor som någon gång vill ha barn, och barn och ungdomar (pojkar och flickor). Övriga kan äta dessa fiskar högst en gång i veckan. Läs gärna mer på Livsmedelverkets hemsida All fisk är inte nyttig! Arsenik i ris Livsmedelsverket har under 2015 undersökt innehållet av arsenik i ris och risprodukter för både barn och vuxna. Resultaten visar att ris innehåller arsenik i varierande halter och att halten arsenik är hög i framför allt de undersökta riskakorna och i fullkornsriset. Det är därför att barn i förskoleålder inte ska dricka risdrycker och inte heller äta riskakor som visar sig ha en hög arsenikhalt. Att tänka på Vi kan fortsätta äta ris bara vi inte äter alltför ofta. Ett par gånger i veckan är okey. Variation är bra Variera kolhydratkällan: olika sorter pasta, potatis, rotfrukter, quinoa. Viktpärmen Viktpärmen är under konstruktion Du hittar materialet för utskrift på MBHV-dietissidan 12

13 13

14 14

15 Kalendarium MHV-turné under hösten BMM-turné, se länk November Könsstympning Den 3 alt 4 november, halvdag. Inbjudan/anmälan MI fördjupning 19 nov 2015 December * Utbildningsdag Den 8 december. Plats: Galaxen. Psykisk sjukdom/ohälsa och graviditet. Inbjudan och anmälan. 15