Barnavårdsvett. 31:a årgången Nr 2, 2011 Juni
|
|
- Viktoria Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :a årgången Nr 2, 2011 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 Vaccinationsskydd mot mässling vid utlandsresa sid 2 Speciell hälsokontroll sid 3-4 Barnkonventionen sid 4 Solråd för barn sid 5 Ny avhandling om barnmisshandel sid 6 Föräldrastöd på webben sid 7 Önskemål kring komjölksallergiträffar sid 8 Sommarinfo från BB-amningsmottagning sid 8 Babyskyddsuthyrning på NÄL i sommar sid 8 NTF sid 9-10 Boken Barn i regnbågsfamiljer sid Ehec sid 12 Kan man äta skogens bär och svamp? sid 12 Nya kommendationer om mat för barn under två år sid 12 Två nya filmer om mat för små barn sid 13 Fruktfråga till dietisten sid 13 Frågor och Svar sid Komjölksallergiträffar sid 16 Semester och ledighet sid 17 Trevlig som m ar önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!
2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare Lisen Grafström lisen.grafstrom@vgregion.se vik dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent fax
3 2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal hösten 2011 Då vi i skrivandets stund inte har alla datum fastställda återkommer vi med detta via vår hemsida och mail. Fortsatt viktigt att se över ditt vaccinationsskydd mot mässling vid utlandsresa Flera europeiska länder rapporterar för närvarande större eller mindre mässlingsutbrott. Mest drabbat är Frankrike där drygt fall anmäldes under årets tre första månader. Även i Danmark pågår ett utbrott med över 70 fall rapporterade hittills. Andra länder med pågående utbrott är Bulgarien, Schweiz, Spanien, Tyskland, Italien, Belgien, Serbien, Turkiet, Makedonien och Storbritannien. Totalt har 38 länder i WHO:s europeiska region rapporterat mässlingfall hittills i år. Sedan årsskiftet har även 13 fall konstaterats i Sverige, varav 12 var ovaccinerade och en vaccinerad med en dos. Därför rekommenderar Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen att ovaccinerade barn som är äldre än 9 månader vaccineras mot mässling vid utlandsresa (normalt ges vaccin på BVC vid månaders ålder). Observera att barn som vaccineras med MPR före 12 månaders ålder måste även vaccineras med den ordinarie dosen vid 18 månaders ålder. Även vuxna som inte har haft sjukdomen eller vaccinerats med två doser bör se till att bli vaccinerade inför en utlandsresa. Mässling är en av de mest smittsamma infektioner som finns. Den är luftburen och kan drabba både barn och vuxna. Vid misstänkta fall bör man kontakta infektionsklinik eller barnklinik direkt per telefon. Eftersom smittsamheten är så hög är det inte lämpligt att sitta i ett väntrum på en vårdcentral eller läkarmottagning. Tiden mellan smitta och insjuknande är omkring tio dygn. Symtomen är feber, snuva och hosta de första dagarna. Därefter uppkommer utslag på kroppen och irritation i ögonen. Det finns ingen behandling mot själva sjukdomen. Mässling kan leda till följdsjukdomar som hjärn-, öron- eller luftrörsinflammation. För ytterligare info gå in på (smittskyddet) Se även info om mässlingsfall i Västra Götaland från smittskyddsläkare Leif Dotevall,
4 3 Speciell hälsokontroll Vilka barn skall gå på neonatalmottagningen och vilka skall gå på specialist-bvc? Jag har fått flera frågor om de nya riktlinjer som gäller för vilka barn som behöver speciell hälsokontroll samt också var denna kontroll skall ske. Viss information har givits vid rundresor ute hos BVC men jag har också levt i förvissningen att det gått ut skriftlig information vilket vid kontroll visat sig inte stämma. Jag ber om ursäkt för detta. Riktlinjerna har utarbetats i samverkan med ansvarig neonatalöverläkare Johan Robinson och undertecknad. Ambitionen har varit att dels vara något mer strikta i bedömningen av vilka barn som behöver de extra kontrollerna men också förstärka både kontinuiteten och utvidga kontrollerna för de barn som haft mest bekymmer under sin neonatalperiod. De sistnämnda barnen och deras föräldrar får då möta den läkare som de haft mest kontakt med under sin i regel långvariga vårdtid på avdelning 34. Mötet och undersökningen sker dessutom i en miljö som man känner sig hemma i och kanske finns möjlighet växla några ord med personal som man lärt känna. Dessa barn kommer följas tätare och kommer också möta specialkompetens inom sjukgymnastik samt erbjudas psykologbedömning vid några års ålder. Forskningsmässigt vet vi att de allra mest prematura barnen har ökad risk för olika funktionshinder och att man kan vinna mycket på att tidigt bedöma kognitiva förmågor och färdigheter. De barn som haft andra neonatala komplikationer ses som tidigare ute på BVC eller på barnmottagningar. Finns specialist BVC (vilket det gör ffa i Dalsland, Göta-Älvdalen) så sätts barnen upp på dessa och annars på barnmottagningar i Uddevalla, Lysekil eller Strömstad. HSK (Hälso och Sjukvårdskansliet) har kommit överens med barnkliniken om att specialist BVC skall finnas över hela Fyrbodalsområdet (enligt krav vårdval mm) och att detta skall vara igång under hösten Barnläkarkontrollerna sker vid 5 resp 10 och 18 mån ålder och samtidigt fylls kontrollformulär i. Korrigerad ålder för de som är prematura dvs ex.vis 2 mån för tidigt född kallas vid kronologisk ålder 7, 12 och 20 mån ålder. Kontrollformulär och journal/utdrag skickas till centrala BHV efter 18 mån us och jag bedömer om vidare kontroller behövs. Föräldrar godkänner att man skickar jorunalhandlingar (räcker muntligt). Nedan följer de inklusionskriterier enligt PM på avdelning 34 vilket avgör om barnet går på speciell hälsokontroll på neomottagning NÄL eller ute på specialist-bvc. Det är viktigt att det är avdelning 34:s ansvariga neonatal läkare som avgör vart barnet skall gå och detta skall givetvis meddelas till föräldrarna innan man lämnar avdelning 34. Per Möllborg barnhälsovårdsöverläkare
5 4 Inklusionskriterier: 1. Födelsevikt < 1500 g och /eller v 30+0 till Neomott. Födelsevikt g till Spec-BVC. 2. Lätt för tiden (födelsevikt < - 2 SD) till Spec-BVC. Kort för tiden (födelselängd < - 2 SD) till Spec-BVC. 3. Hypoxisk Ischemisk Encephalopathi (HIE) grad 2 och 3 till Neomott. HIE grad 1 till Spec-BVC. 4. Respiratorvård till Neomott, okomplicerade fall eventuellt Spec-BVC. 5. Patologisk neurologi i första hand efter första levnadsdygnet t ex kramper inkl avvikelse på CFM/EEG till Neomott. Lindriga fall eventuellt Spec-BVC. 6. Meningit till Neomott. Övrig svår infektion till Spec-BVC. 7. Övriga: BPD, avvikelse på MR hjärna (t ex PVL, ischemi), kylbehandling, blodbyte, uttalad svårbehandlad hypoglucemi till Neomott. Har ni frågor eller tycker något är oklart så tveka inte att höra av er! Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare Barnkonventionen Artikel 6 Handlar om att barnet har rätt till liv och utveckling. Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barn inte blir dödade. Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig och att barn får vård och mediciner när de är sjuka så att det inte dör av sjukdomar. Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Barn behöver många saker för att utvecklas bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan.
6 5 Solråd för barn Njut av sommar sol och bad på rätt sätt. Här får du tips och råd hur du ska undvika att ditt barn bränner sig! Kläder ger bästa skyddet När barn utsätts för sol ska de ha en långärmad t-shirt, som ska vara så tät att du inte kan se din hand genom den och byxor med långa ben. De ska också ha hatt med brätten eller mössa med skärm som även skuggar ansiktet. Försök få ditt barn att behålla hatten på och ärmarna nedvikta. De flesta plagg har en solskyddsfaktor mellan 10 och 30. När de badar bör de ha byxor som täcker en stor bit av låren, badshorts, och T-shirt. Byt till torra kläder efter bad. Solglasögon är bra även på mycket små barn. Välj solglasögon som skyddar ögonen även från sidan. Välj rätt solkräm Solkräm ska användas som komplement till kläder. Smörj in oskyddade delar med solkräm för barn en stund innan ni går ut. Solskyddsmedlet ska vara extra vattenresistent och ha hög solskyddsfaktor. Tänk på att solkrämen inte får innehålla zinkoxid! Till barn under två år bör man använda solkrämer med fysikaliska solskyddsmedel. Kemiska solskyddsmedel kan absorberas i kroppen. Det är viktigt att smörja jämnt och tjockt. Glöm inte ansikte, panna, läppar, öron och bakom öronen, handryggar och fotryggar. Smörj på nytt efter bad och även vid behov då och då under leken. En öppnad solskyddskräm ska förbrukas inom 12 månader. Tänk på att: Det bästa solskyddet är gratis - se till att barnen leker i skuggan eller helst inomhus mitt på dagen (mellan klockan 11:00-15:00). Källa:
7 6 Ny Avhandling Björn Tingberg, Barnskyddsteamet Mio Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Om Barnmisshandel Avhandlingens namn: Child abuse clinical investigation, management and nursing approach. Karolinska Institutet. I de tre första studierna har journalgranskning använts som metod. Man har kontrollerat hur många barn som sökt akuten för symtom som kan förknippas med skakvåld mot spädbarn. Alla barn under 18 månaders ålder med följande sökorsaker inkluderades: skalltrauma, medvetslöshet, andningsuppehåll, kramper eller död och med genomförd datortomografiröntgen av hjärnan. Den största gruppen kom på grund av skalltrauma (87%) främst fall från skötbord. 1/3 var i åldrarna 0 3 månader. Nästa kartläggning utgick ifrån handläggningen av barn med diagnosen barnmisshandel enligt ICD 10-systemet. Av barnen som blivit utsatta för sexuellt övergrepp anmäldes 62% till socialtjänsten och för barn som utsatts för fysiskt våld var siffran 51%. Detta trots att all personal inom hälso- och sjukvård har en skyldighet att anmäla vid blotta misstanken om att ett barn far illa. Då man inte hittat barn som skakats med hjälp av kända sökorsaker gick man igenom alla journaler på alla barn upp till 2 års ålder som genomgått datortomografi mellan åren Av 1925 röntgenundesökningar hittade man 186 barn med hjärnblödning som fynd. Efter att ha exkluderat verifierade olyckor och andra orsaker kvarstod 68 barn som kom att ingå i studien då de hade hjärnblödning som kunde orsakats av våld mot barnet. Totalt hade 32% av fallen anmälts till socialtjänsten men antalet anmälningar ökade till 54% om röntgenläkaren i sitt utlåtande skrivit att misshandel kunde vara orsak till skadan. Om röntgenläkaren skrivit att misshandel ska uteslutas utreddes 61% av barnen för misshandel, vilket ska jämföras med 32% om misshandel inte skrivits ut i röntgensvaret. Sjuksköterskor som möter dessa barn upplever en problematik med den dubbla roll det innebär att vara både övervakare (polis) och vårdare (sjuksköterska) i dessa situationer. Det finns en del brister i sjukvården när det gäller omhändertagandet av dessa barn. En av de tydligaste och allvarligaste är att vi inte anmäler barn som far illa till socialtjänsten, trots att vi har en lag (SoL 14:1) som ger oss alla en plikt att anmäla. Det finns en mängd förbättringsarbeten som måste göras, bland annat en ökad kunskap om socialtjänstlagen och anmälningsplikten. Det är viktigt att utveckla strukturerade protokoll som kan användas vid anamnestagning, för att säkra tidig upptäckt av barn som far illa. Att på barnsjukhus utveckla Barnskyddsteam som kan guida, handleda och ha avlastningssamtal med olika personalgrupper som initialt möter dessa barn är av stor vikt. Sammandrag ur Barnbladet 3/2011 Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare
8 7 Föräldrastöd på webben Att föräldrar behöver stöd i sitt föräldraskap via nätet visar sig i flera undersökningar. En sida som ex har ca unika besökare varje vecka (97 % är kvinnor). Denna sida eller andra sidor når inte alla målgrupper. Hur når vi fler målgrupper? I Nationella Föräldrastödsutredningens betänkande Föräldrastöd en vinst för alla (SOU 2008:131) påpekas att stöd till föräldrar på internet där föräldrar ges möjlighet att kommunicera med varandra och rådgöra med lokala experter i frågor som berör barn och ungdomar är viktigt! Syfte: Syftet med en Föräldrawebb på nätet (med barn 0-17 år), är att föräldrar i Fyrbodal skall kunna kommunicera med varandra, ge varandra råd och tips, coacha varandra o s v, helt enkelt vara en mötesplats. Ett annat syfte är att ge vägledning var man hittar olika föräldrastödsinsatser i Fyrbodal etc. Mål Målet är under projektperioden undersöka förutsättningarna för själva sajten, med både det s k utbudet hos olika aktörer (regionala, kommunala och idéburna m fl) som finns i Fyrbodal, samt ett dialogforum föräldrar mellan samt mellan föräldrar och olika aktörer. Här kommer länkar till att vid tre olika tillfällen diskutera hur en gemensam webbsida för föräldrastödinformation i Fyrbodal skulle kunna se ut. Till inbjudan Dalslandskommunerna 23/8 Till föräldrawebben i Bohuskommunerna 29 Augusti Till inbudan i Trestad och Lilla Edet 23 Augusti För vidare frågor, vänd er till Henrik Erlandsson henrik@halsokallanfyrbodal.se
9 8 Komjölksallergiträffar Önskemål kring att ha komjölksallergiträffar i Dalsland har kommit upp, men än så länge har vi inte planerat för det. På näst sista sidan kommer mer info vilka dagar som komjölksallergiträffarna hålls på NÄL. Turid Osland Johansson Leg dietist Sommarinformation från BB-amningsmottagning Vi har en sommar framför oss där vi vissa veckor är mycket kort om personal på BBmottagningen. Pga detta har vi beslutat att göra en förändring för förstföderskorna som går hem mellan timmar. Vi träffar dessa kvinnor och pratar ut med dem som tidigare och gör en bedömning om de behöver uppföljning med telefonkontakt och/eller återbesök. Det betyder att några fler förstföderskor eventuellt kommer behöva träffa en BVC-sköterska lite tidigare. Vi kommer alltså inte att erbjuda alla förstföderskor ett återbesök till BBmottagningen som vi gjort tidigare. Cathrin Åkerström Bm BB-/Amningsmottagningen Babyskyddsuthyrningen på NÄL Även denna sommar kommer öppettiderna för att hyra babyskydd i Personalbutiken vara begränsade. Under veckorna 28, 29, 30 och 31 kan man hyra babyskydd vardagar Själva butiken är stängd. OBS! Den 28 och 29 juli är babyskyddsuthyrningen stängd. OBS Har du frågor, ring Kristina Jansson Informatör NTF FyrBoDal ,
10 9 NTF gjorde under 2010 en studie i hur barn färdas i bil till förskolan. Studien som bygger på 5000 faktiska observationer utanför förskolor över hela landet har sammanställts och analyserat av VTI (Statens- väg och Trasportforskningsinstitut). Detta är en del av studien Barns färd i bil. 3-åringen så gott som förlorad 1998 satt 70 procent av alla 3-åringar bakåtvänt sitter endast 40 procent av treåringarna bakåtvänt. Om inget görs riskerar vi se fler dödade och svårt skadade barn som passagerare i bil i framtiden. Rekommendationen att sitta bakåtvänt upp till 4-5 års ålder är en viktig del av den svenska bilbarnstolskulturen. Den har starkt bidragit till Sveriges historiskt låga antal dödade och svårt skadade barn i bil. I Europa dör två små barn om dagen i bilolyckor, mångdubbelt fler skadas svårt. Den främsta orsaken är skador på nacke och huvud, säger Tommy Pettersson, chef för VTI:s krocklaboratorium. Enligt NTF:s studie sitter sex procent av ettåringarna framåtvänt. Det är dessvärre brukligt i resten av Europa, men enligt svenska rekommendationer och forskning rent livsfarligt. Vid två års ålder sitter fortfarande 80 procent bakåtvänt i Sverige men treåringen är så gott som förlorad. Sex av tio treåringar sitter idag i framåtvända bilbarnskydd. Föräldrarna ser kanske treåringen som stor och tror att den bakåtvända bilbarnstolen är urvuxen, vilket den mycket sällan är när barnet är tre år. De inser inte hur farligt det är för barn under fyra-fem års ålder att åka framåtvänt. Många föräldrar tror också att det är farligt eller obekvämt att sitta trångt med benen, vilket är fel. - Sedan 2008 har antalet dödade och skadade i vägtrafiken totalt sett minskat avsevärt. Vi ser dock inte samma positiva utveckling för barn 0-6 år när de färdas i bil. Kanske finns det ett samband mellan olycksutvecklingen och det ökade framåtvända åkandet, men underlaget är för litet för att dra några långtgående slutsatser.
11 10 Forts på rapport från NTF Krockkudden 11 % av alla barn i åldersgruppen 1-4 år som färdas på passagerarplats fram i bilen sitter framför en aktiv krockkudde. I åldersgruppen 5-10 år sitter mer än vart femte barn framför en aktiv krockkudde. Enligt alla gällande rekommendationer bör ingen person, oavsett ålder, kortare än 140 cm sitta framför en aktiv krockkudde. För barn i åldersgruppen 1-4 år som sitter i en bakåtvänd bilbarnstol blir en aktiv krockkudde livsfarlig redan vid förhållandevis beskedligt krockvåld. Krockkudden på passagerarplats fram i bilar är dimensionerad att skydda personer med en längd av minst 140 cm. För framåtvända passagerare kortare än 140 cm kan en utlösande krockkudde under vissa omständigheter orsaka livshotande skador. I NTF:s studie satt totalt 15 % av alla barn som färdades på passagerarplats fram i bilen framför en aktiv krockkudde. Spegel Förlag ger ut boken Barn i regnbågsfamiljer Boken ingår i ett projekt i samarbete med RFSL och är tryckt i en upplaga om 2000 ex. Utbildningspaketet riktar sig till pedagoger inom förskolan. Men boken har så många fler användningsområden. Eftersom boken inte har kunnat köpas separat av allmänheten har Spegel Förlag tryckt en egen upplaga som nu finns tillgänglig för alla. Ibland är det svårt att som pedagog/förälder svara enkelt och naturligt när barn ställer frågor. Vad svarar man till exempel på de här frågorna? - Har alla en pappa? - Kan man ha två mammor? - Kan man vara född i fel kropp? - Kan två killar gifta sig? - Vad är en förälder? Boken Barn i regnbågsfamiljer beskriver på ett enkelt sätt hur olika regnbågskonstellationer kan se ut. Boken kan komma väl till pass när frågvisa barn undrar hur det verkligen ligger till och kanske du som vuxen också lär dig ett och annat. Ett underbart exempel på en dialog som kan uppstå med en 4-åring: - Varför har Emil två mammor? - Har inte du det, frågade Emils ena mamma? - Tyst en lång stund - Näe, det har vi inte råd med i vår familj! Anja 4 år
12 11 Kort om boken BARN I REGNBÅGSFAMILJER Alla barn har rätt att få sin värld speglad. I den här boken speglar vi barn som lever i regnbågsfamiljer. De här barnen speglas inte i den traditionella barnbokhyllan där kärnfamiljen är ett dominant inslag. Kunskapen om barn i regnbågsfamiljer är liten i förskolor/skolor och i samhället i stort. Många människor som arbetar med barn kanske tänker att vi tar det när det blir aktuellt, det vill säga när det kommer en regnbågsfamilj till vår verksamhet istället för att förekomma och visa på att det finns många olika sätt att leva. Vår bok syftar till att synliggöra regnbågsfamiljer och lyfta upp ämnet till en levande diskussion bland barn och vuxna. Den här boken är tänkt att användas som sagobok, läromedel och faktabok. I boken hittar du förklaringar på begrepp, korta små sagor, fakta för stora och små och avslutningsvis en praktisk uppgift där barnen själva får beskriva sin egen familj. Karolina Schubert, mobil: , mail: info@spegelforlag.se Spegel Förlag,
13 12 Ehec-bakterien dör vid upphettning till 70 C Med anledning av det pågående Ehec-utbrottet i Tyskland vill vi betona att man inte funnit något fall av smitta från mat som ätits i Sverige. De som insjuknat har samtliga smittats i Tyskland. Livsmedelsverket råder personer som befinner sig i norra Tyskland att följa de lokala myndigheternas rekommendationer: undvik råa groddar och mat som kommit i kontakt med råa groddar. Den tidigare rekommendationen om att inte äta råa groddar, råa tomater, gurkor och sallad gäller inte längre. Det finns inget som tyder på att den utpekade groddblandningen kommit till Sverige. Producenten har dragit bort produkten från marknaden och produktionsanläggningen är stängd. De allmänna hygienråd som alltid gällt, gäller även nu: Tvätta händer innan matlagning och skölj grönsaker noga oavsett ursprung och sort. Via livsmedelsverkets hemsida kan du hålla dig uppdaterad: Lisen Grafström Dietist Kan man äta skogens bär och svamp? I aprilnumret av Barnavård s vett skrev vi om att man funnit dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) för första gången Sverige i början av Kring detta skriver livsmedelsverket att risken att smittas av dvärgbandmask är ytterst liten och att det är ovanligt att människor smittas. Enligt livsmedelsverket behöver man inte koka eller skölja bär plockade i skogen innan man äter dem. Åter finns anledning att påminna om att handtvätt, innan man lagar mat eller äter, alltid minskar risken för många slags smittor och för den orolige kan det kanske vara lugnande att veta att alla parasiter, virus och bakterier dör vid kokning. Se: och Lisen Grafström Dietist Nya rekommendationer om mat för barn under två år kommer i höst Livsmedelsverket har nyligen haft ett arbetsmaterial till nyutgåva av Mat under barnets första år och Mat för barn 1 till 2 år ute på remiss. Remissvaren bearbetas för närvarande och en slutlig version väntas komma under hösten. Vi återkommer med en sammanfattning när den nya utgåvan är helt klar och färdig för distribution. Lisen Grafström Dietist
14 13 Den första av två nya filmer om mat för små barn är klar Filmen från Örebro läns landsting med arbetsnamnet SMAKPORTIONER- lätt att laga själv är klar. Man håller precis på att fila på beställningstalongen som blir webbaserad och läggs ut innan midsommar. Barnhälsovårdsteamet i FyrBoDal har ännu inte sett filmen. Den andra filmen - som hör ihop med vårt primärpreventiva, regiongemensamma material - Mat, aktivitet och viktutveckling - är nästan klar; i skrivande stund visas filmen för den arbetsgrupp inom barnhälsovården i VGR som tagit fram filmen. Vi hoppas kunna återkomma med en recension på båda filmer i nästa nummer av Barnhälsovård s vett. Lisen Grafström Dietist BVC-sköterskans fråga: Jag har en pappa som undrar hur mycket frukt man kan ge ett barn. Hans egen 5-åring äter gärna tre till fyra frukter om dagen om han får. Pappan vet inte om han skall sätta stopp. Dietistens svar: Bra matvanor grundläggs tidigt i livet och barn som äter mycket frukt och grönsaker behåller ofta goda vanor in i vuxenlivet. Livsmedelsverkets rekommendationer av frukt-, bär och grönsakskonsumtion är: Barn, 4 10 år: 400 gram per dag Barn över 10 år, ungdomar och vuxna: minst 500 g per dag Det är bra om ungefär hälften utgörs av frukt/bär och hälften av, kokta eller råa, grönsaker. Eftersom livsmedlen näringsmässigt liknar varandra kan de naturligtvis också ersätta varandra; om ett barn absolut inte äter det ena eller andra är det naturligtvis bra om de äter bara frukt eller bara grönsaker. I mängderna angivna ovan inräknas inte potatis. Grönsaker som ingår i en rätt, t ex morot i köttfärssås, räknas. En enkel tumregel är att från 4 års ålder och in i vuxenlivet äta frukt, bär och grönsaker fem gånger om dagen. Portionerna skall vara ungefär lika stora som den egna knytnäven. Näven och portionen växer och blir större ju äldre man blir. För en 5-åring kan 400 g fördelat på 5 måltider (frukost, 2 mellanmål, lunch och middag) bli: 2 paprikaringar + 1 medelstor apelsin + 1½ dl riven morot + 1 dl blåbär + 1½ dl broccolibuketter. När det gäller barn under 4 år rekommenderas att frukt/bär och grönsaker ingår i kosten flera gånger varje dag, gärna till varje måltid. Öka mängden successivt med barnets ålder, från någon tsk som smakportion runt 6 månaders ålder till 400 g vid 4 års ålder. Frukt, bär och grönsaker innehåller vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer som är bra för vår hälsa. Det finns också studier som visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre av söta och feta produkter. Lisen Grafström, dietist Källa: bl a
15 14 Frågor till Centrala BHV Fråga: Mamma hör av sig angående sin 4-åriga dotter. Mamma svensk, pappan från Jamaica. Man har tidigare helt sagt nej till vaccinationer men vill nu vara med i svenska vaccinationssystemet. Frågan från BVC-ssk är vilken intervall som gäller och vilket vaccin som är aktuellt. Hon frågor också om flickan skall testas PPD och sedan BCG då det från BB fanns anteckning om att BCG rekommenderas vid 6 månaders ålder. Svar: För det första tycker jag detta fall visar att man aldrig skall sluta argumentera för nyttan med vaccinering även om beslutet givetvis ligger hos föräldrarna. Här är det föräldern som beslutet sig för vaccin enligt svenska programmet och då rekommenderar jag att man börjar med Infanrix Hexa och håller precis samma intervall som om barnet varit under året. Dos 1 så snart som möjligt, dos 2 minst två månader därefter och sedan dos 3 tidigast sex månader efter dos 2. Prevenar är inte aktuellt då detta infördes oktober 2008 som ett allmänt erbjudande nyfödda och flickan är äldre än så. När det sedan gäller ordningen PPD, BCG och MPR så skulle jag föredra att man ger flickan så snart som möjligt en MPR-vaccination. Detta med tanke på den ökade smittspridningen av mässling i Europa samt att vi har haft fall som kommit in till Sverige och där vi tack vare vår höga vaccinationstäckning sluppit sekundärfall. PPD bör också sättas om flickan varit i ett land där tuberkulos är riskfaktor men jag har inga uppgifter om detta. PPD kan sättas samtidigt som man ger MPR men det kanske blir väl många sprutor då både grundvaccination och MPR skall påbörjas snarast. Har hon bott i Sverige hela tiden och inte varit på resor där TB vanligt så tycker jag inte PPD behöver sättas innan BCG-vaccination. Om man beslutar sig för PPD efter MPR så kom ihåg att vänta 6 veckor då annars MPR vaccinationen kan ge falskt för svagt utslag PPD och alltid minst 4 veckor mellan två levande vaccin vilket båda dessa sistnämnda vaccin (MPR,BCG) är. Per Möllborg Fråga: 1-årig pojke som skall resa till USA med familjen. BVC-ssk undrar om man skall prioritera MPR-vaccination före dos 3 Pentavac och Prevenar. Frågan ställs knappt 3 veckor innan avresa så det är ont om tid. Svar: Min rekommendation är att man ger en MPRvaccination omedelbart och samtidigt Pentavac och Prevenar. Även i USA finns det mässlingsfall och det tar några veckor innan man etablerar skydd. Den feber och det mässlingslika utslag som vi inte så sällan ser vill man inte heller ha när man sätter barnet och sig själv i ett flygplan. Tycker man det blir jobbigt att ge tre sprutor samtidigt så är mitt råd att avvakta Prevenar och ge tredje dosen efter hemkomst. Per Möllborg
16 Fråga: BVC-ssk som haft en motoriskt välutvecklad pojke som lyckats trolla sig ur mammans grepp i samband med vaccination Pentavac. Bedömer att kanske hälften av vaccinet gick in i benet intramuskulärt innan kanylen lossnade från sprutan och resten av vaccinet inte injicerades. Hennes fråga är om man skall ge en ny dos vaccin eller om det räcker med den uppskattade halva mängden som pojken fick. Hon ville inte fortsätta med något nytt vaccinationsförsök i samband med detta besök utan hör av sig till undertecknad. Svar: Detta kan hända alla. Att hålla barnet ordentligt vid vaccination kan vara svårt för många föräldrar. Tycker det var klokt att man inte fortsatte vaccinationsförsöket den aktuella dagen men mitt råd är att man ger en ny fulldos Pentavac några veckor efter det inträffade. Jag anser inte att det är någon speciellt ökad risk för biverkningar. Per Möllborg Fråga: Föräldrar som hört av sig till BVC då man inte vill ha D-droppar som innehåller BHA. Finns det sådana och vilka råd vi kan ge? Svar: Detta är en fråga som debatterats flitigt bland kollegor i landet. ACO s D-droppar är läkemedelsklassade men innehåller BHA (E 320) i små mängder som av EU har klassats som ett icke önskvärt ämne i kosttillskott. Tillverkaren Dunmedics D-vitaminolja är BHAfritt och finns tillgängligt via Apoteket AB och Apoteket Farmaci. Denna produkt är dock inte klassat som läkemedel utan som kosttillskott vilket komplicerar det hela. Så om föräldrarna uttrycker önskemål om ett BHA-fritt alternativ så finns det men att man då upplyser om att det inte är läkemedelsklassat. Halten av D-vitamin är identiskt i båda preparaten och i många andra länder hanteras D-droppar som kosttillskott medan vi i Sverige således har en läkemedelsklassning på ACO s D-droppar. Jag fortsätter följa frågan via läkemedelsverket och Livsmedelsverket som för diskussioner. Per Möllborg 15
17 16 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR Hösten 2011 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 24 augusti Onsdag 21 september Onsdag 19 oktober Onsdag 16 november Onsdag 14 december Samma program alla dagar Klockan: Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Turid Osland Johansson leg dietist
18 Semester och ledighet under sommaren 2011 för Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vid behov av kontakt, vänd dig till den av oss som är i tjänst, maila gärna då vi kollar den även på semestern. Namn Telefonnummer V 23 V 24 V 25 V 26 V 27 V 28 V 29 V 30 V 31 V 32 V 33 V 34 V 35 Per Möllborg, BHV-överläkare per.mollborg@vgregion.se X X X X X Nina.knutsson, vårdutvecklare nina.knutsson@vgregion.se Ev led X X X X Ev led Mona Bryggman, psykolog mona.bryggman@vgregion.se X X X X fp fp Lisen Grafström, vik dietist lisen.grafstrom@vgregion.se Ev led X X X Mikaela Johansson, teamassistent mikaela.johansson@vgregion.se fax fp X X X X fp X = semester fp = föräldraledig 17
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merHej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.
Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus
Läs merVaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder
Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri
Läs merHar du barn under fem år?
Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner
Läs merAktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merOm influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merTillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs merKarin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig
Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2018 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merVaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens
Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merHur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?
Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merMedicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Kurskod: MC2036 Kursansvarig: Reidun Stenberg Datum: 2011 05 09 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 62 poäng Godkänd
Läs merVälkommen till Björkhyddans förskola
Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.
Läs merBarnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
Läs merVaccinationer på BVC
Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merS M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...
Läs merTillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
Läs merRiktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merSammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad
Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.
Läs merKarin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Läs mertill förskolan Talgoxen
Välkommen till förskolan Talgoxen Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet genom att verksamheten är lustfylld, trygg och lärorik för alla barn. Detta förutsätter att omsorg, fostran och
Läs merHälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl
Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det
Läs merKomplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan
Läs merBarn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt
Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa
Läs merAktuellt smittskydd 2018
Anmälan www.sminet.se Välj Anmälan med elektronisk log-in, kan fås av Denise Jarvis 090-785 13 68 Aktuellt smittskydd 2018 Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska Om patienten inte har fullständigt personnummer
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merVÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA
VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA Söderbrinkens förskola består av 2 avdelningar. Solen för barn 1-3 år samt Månen för barn 3-5 år. Här finns plats för ca 35 barn. Vår adress: Söderbrinkens förskola
Läs merTBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013
DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merMässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library
Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker
Läs merBHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll
BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest
Läs mer2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Norrgårdens förskola
2015/2016 Verksamhetsbeskrivning Norrgårdens förskola Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98), reviderad 2010, som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
Läs merVägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Läs merApotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn
Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder
Läs merBarn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merHiv, hepatit och tuberkulos
Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen
Läs merFakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling
Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merÖnnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:
Önnebacka förskola På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Solgläntan telefon 18288 Kaprifolen telefon 18438 Lärkan telefon 18439 Regnbågen telefon 18437 Adressen är Myrbottenvägen
Läs merVälkommen till Kluringens förskola avd. Månen!
Välkommen till Kluringens förskola avd. Månen! Inskolning Vi har en inskolningstid på 3-4 dagar. Mån: Påhälsning 9.00-10.00 Tis, ons o tors 9.00- ca 13.00 Mamma el pappa är med på förskolan hela tiden.
Läs merVilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas
Läs merMässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland
Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merHandläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling
1 (6) Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling Smittskyddsläkarens riktlinjer för vårdgivare i Stockholms län 1. Bakgrund och ansvar Ansvaret för handläggning av misstänkt och verifierad
Läs merCentrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården
Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 1 Din egen förberedelse
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merPedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir
Läs merEnkätundersökning om solvanor
Enkätundersökning om solvanor Genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 24 november-2 december 211 Om undersökningen Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen
Läs merPublicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10 Innehållsansvarig: Johan Robinson, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (johro1) Giltig från: 2017-07-20 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt,
Läs merMässling och Kikhosta Finns de?
Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2017-2018 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din roll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigt när patienten ska fatta beslut om vaccination
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs mer16 MARS Minnesanteckning. Vaccingruppen. Tid och plats. Sunderby Sjukhus Närvarande. Inbjudna/För kännedom
1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 16 MARS 217 Therese Gustafsson (Upphandlingsenheten) Sanne Hovmöller (Överläkare Infektionssektionen) Barbro Nilsson (BHV-samordnare NLL)
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merFakta om vaccinationen Hälsodeklaration
Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av
Läs merFörskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merAktuellt smittskydd Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska
Aktuellt smittskydd 2017 Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska HU migranter totalt 2014-17 3500 3000 2500 2000 2014 2015 2016 1500 2017 tom kv 2 1000 500 0 2014 2015 2016 2017 tom kv 2 Kommunplacerade
Läs merVarför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen?
Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen? Göteborg 26 maj 2015 Leif Dotevall, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland 19 mars 2015 Insändare i Göteborgs-Posten
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merAnvändning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006
Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010 Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 02/2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C02/2006 ISBN 951-740-601-0
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merKikhosta- smittspårning
Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merRegler för Misterhults förskola 2012/2013
Regler för Misterhults förskola 2012/2013 Hur kan du skaffa kunskap om Ditt/Dina barns vardag? Varje år har förskolan ett öppet hus då man kan se sina barn arbeta. Utvecklingssamtal hålls tillsammans med
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21606 su/adm 2018-03-19 7 Vaccination och immunitetstest för nyanställd personal och Innehållsansvarig: Marianne Jertborn, Överläk/Professor, Läkare
Läs merAtt vårda sin hälsa. i Sverige
Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade
Läs mertill förskolan Talgoxen
Välkommen till förskolan Talgoxen Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet genom att verksamheten är lustfylld, trygg och lärorik för alla barn. Detta förutsätter att omsorg, fostran och
Läs merBARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD
BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Äldre människor och personer med dåligt immunförsvar har
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merFörkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Läs merBästa platsen att växa upp på
Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/
Läs merVÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100
Läs merVaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram
Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs mer