- om hemlöshet och en bostad för ett svenskt katastrofscenario. Ett examensarbete på Chalmers Arkitektur Hösten 2007 av.

Transkript

1 - om hemlöshet och en boad för ett svenskt katarofscenario. Ett examensarbete på Chalmers Arkitektur Höen 2007 av Joakim Haglund

2 Abract & Innehåll Abract Innehållsförteckning The initial objective for this maer thesis was to search an architectural response for the homelessness situation in my immediate vicinity in Gothenburg. In doing so, I had to gain a better underanding for the complex of problems. This led me to an important conclusion: Homelessness is moly ju one of a set of need problems for the ricken individuals, but can nevertheless be conceived and treated as an isolated problem. Further on, the homelessness in itself and the needs it provokes, is similar in such widely differing situations as for a rough sleeper in a weern urban context as for a conflict or natural disaer refugee. By handling refugees or displaced populations, solving the housing issue is a fundamental part in a very different way than for an urban rough sleeper, where the homelessness is much more often conceived as a defect in the individual s behaviour. I saw the opportunity to relocate the whole issue to a new context, allowing me to deal with it more freely. I kept the local scope, but created a mass homelessness scenario due to a natural disaer. How would you then design and supply the homeless with a transitional housing solution? By designing this housing concept I had to inveigate the basis of what a home needs to be, but I was also confronted with a lot process aspects connected to this specific situation. I focused towards a low-tech intuitive solution that would let the dwellers to build it themselves. This turned out as a simple but feasible design that you can udy in detail in the report. It is an important product in itself, since the preparedness for this kind of scenario in Sweden turned out to be non-exiing. However, the main issue for my work was to gain a better underanding of the exiing homelessness of today. In my final discussion I tried to import the disaer scenario solution to today s homelessness situation in Sweden, but the solution turned out to be too specific for its context to have any great validity. The queion remains whether allowing and facilitating for homeless people to build their own settlements could be a feasible way to go. In that case, my design could find a possible implementation for today s homelessness. Abract Sammanfattning 2 Inledning 3 Syfte, Frågeällningar och Metod 8 Scenariobeskrivning 9 Designkriterier 0 Program 5 Koncept 6 Boaden 7 Gruppering Gård, Kvarter & By 8 Byggritningar 9 Bygganvisning & Kalkyler 20 Särskilda Aspekter och Faciliteter 24 Tidsaxel 31 Slutdiskussion 32 Källor 36

3 Sammanfattning Sammanfattning Vad är egentligen hemlöshet och hur kan det bekämpas? I dag i världen saknar många människor ett hem i olika sammanhang och av olika anledningar. Från att i början ha varit intresserad av att söka ett arkitektoniskt svar på dagens lokala hemlöshetssituation i Göteborg där jag bor, förde detta examensarbete in mig på mer grundläggande frågor om hur man kan betrakta hemlöshet och dess lösningar. Jag har genom mina efterforskningar kommit fram till att all hemlöshet i grunden är sig ganska lik, oavsett om det rör sig om en uteliggare i Göteborg, en krigsflykting i Afrika eller ett offer för en naturkatarof i Asien. Det som skiljer situationerna åt är inte hemlösheten i sig utan kontexten där de ingår och alla andra problem de utsatta individerna har. Men hemlösheten är ett problem i sig självt, och kan också lösas friående från sin kontextproblematik. Krig / Konflikt KRIS Naturkatarof HEMLÖSHET LÖSNING / UTVÄG Personlig Kris K O N T E X T Principdiagram över hemlöshet som process. Se sid. 8 och 32. Hemlöshet kan på individnivå beskrivas som en process som inleds av någon slags krissituation och pågår tills en lösning funnits. Krisen kan vara en yttre händelse som en naturkatarof, men lika gärna en personlig kris eller resultatet av rukturella mekanismer. Genom att kunna jämföra olika former av hemlöshet, kan också kunskap överföras mellan olika ämnesområden. På UN-HABITAT eller hos Räddningsverket finns en helt annan sorts kunskap om krishantering än hos Socialtjänen eller Stadsmissionen, men alla jobbar på sätt och vis med samma sak. Det är dock inte helt lätt att diskutera den lokala hemlösheten. Det är ett igmatiserat ämne som omgärdas av många förutfattade meningar och en or begreppsförvirring. Med min insikt om att olika hemlöshetssituationer var jämförbara kunde jag dock gå runt detta genom att välja en helt annan kontext. Jag formulerade därför ett lokalt masshemlöshetsscenario i Sverige till följd av en naturkatarof. Katarofhantering har många sidor och faser, vilket kan åskådliggöras genom katarofhateringscykeln, men det jag som arkitekt valde att inrikta mig på var att utforma en temporär boadslösning. Diagram över övergångsboadens plats i katarofhanteringscykeln. Se sid. 32. Det behov jag såg var inte det primära nödskyddet, vilket kan ordnas med tält eller i upplåtna lokaler, utan behovet av en boad som kan fungera som ett riktigt hem i de fall återuppbyggnaden tar lång tid och många människor har blivit boadslösa. Det här ämnet visade sig även vara intressant eftersom en beredskap för detta behov vid ett katarofscenario verkar saknas helt, både som praktisk beredskap hos ansvariga myndigheter och som mental beredskap hos befolkningen i allmänhet. Ändå borde senare tids tilltagande naturkatarofer och klimatförändringar ha lärt oss att vi nog inte ska ta vår egen säkerhet för allt för given. Jag har i detta arbete utvecklat ett boadskoncept på en väldigt handfa nivå, där kriterier som ett enkelt uppförande och kort byggtid blivit yrande, samtidigt som boendets förmåga att fungera som ett hem har undersökts. Resultatet blev en design, färdig att uppföra, som på det enklae möjliga sättet erbjuder de boende möjlighet att leva ett normalt liv. Sektion av övergångsboaden. Se sid. 27. Med boadskonceptet i hand och antagandet att hemlösheten är jämförbar i olika situationer, var tanken att lösningen från katarofscenariot skulle kunna överföras till dagens hemlöshetssituation. Detta visade sig dock inte så enkelt i praktiken. Även om behovet är ungefär det samma oavsett sammanhang, så är den arkitektoniska lösningen alltid en produkt av sin kontext. Boadskonceptet formades för mycket av de specifika förutsättningarna i katarofscenariot för att vara giltigt för dagens hemlöshet. En möjlig tillämpning som ett självbyggeri av hemlösa kan man dock tänka sig. Svårigheten med en sådan lösning blir framförallt att den måe tillåtas och underlättas av samhället, samtidigt som den inte får sanktioneras som normativ, om vi vill undvika svenska kåkäder. I slutändan verkar man alltid hamna i paradoxala dilemman som inte tycks ha någon lösning. Kanske är de därför hemlösheten fortfarande exierar. Det här arbetet ger inga slutgiltiga svar, men lyfter många frågor som kan vara viktiga för att förå hemlöshet och katarofhantering. 2

4 Inledning Hemlösheten i Sverige är ett samhällsproblem som gör sig allt mer påmint. Detta beror dels på att organisationer som Faktum och Situation Stockholm har lyckats sätta ljus på frågan, men också på att problemet på senare år har ökat i omfattning. När det var dags för mig att välja ämne för mitt examensarbete på arkitektutbildningen drogs mina tankar mot hemlösheten. Jag hade redan tidigare börjat fascineras av de för mig nya römningarna av humanitär arkitektur som bl.a. Cameron Sinclair och Shigeru Ban företrädde. De od för en radikal och mycket sympatisk arkitektursyn, så långt från varumärkesarkitektur och glättiga tidsskriftsomslag man kunde komma. Att ge de me utsatta människornas vardagliga bekymmer en seriös behandling genom design och ett ordentligt erkännande, var att ta tillbaka hela designbegreppet från en trend där det allt mer kommit att handla om ytlighet och kommersialism. Det var att visa att arkitektur och design faktiskt kan vara något angeläget på riktigt, långt ifrån det som livsilsmagasinen vill få oss att tro. Jag ville att mitt examensarbete också skulle kännas angeläget, men jag ville inte förlägga det till en annan del av världen. Jag ville göra något på hemmaplan. Hemlösheten är en märklig fråga. På samma gång brännhet som skamset negligerad. Under arbetets gång har jag haft många livliga diskussioner med människor runtomkring mig. Gemensamt för de flea är att de har haft arka åsikter och tydliga uppfattningar i ämnet. Även i den offentliga debatten är det många som ska tycka, men hur mycket vet vi egentligen om hemlöshet? Sverige är ett av väldens socialt me utvecklade länder, och allas rätt till en boad är adgad i grundlagen. Ändå är det många som saknar ett hem och vi verkar inte vara nära någon lösning. En uppfattning som jag mött flera gånger är hemlösa är missbrukare och därför får skylla sig själva eller att de är några vi tycker synd om och som behöver vård. Men är svaret verkligen så enkelt, och vad har detta egentligen med hemlöshet att göra? För att över huvud taget kunna diskutera hemlöshet måe vi för försöka förå vad vi pratar om. Grundperspektiv Hemlöshetsforskaren Hans Swärd 2 betonar hur hela synen på hemlöshet beror på vilket av två grundperspektiv man har. Med en individinriktad grundsyn fokuserar man på de hemlösa individerna, vilka själva ses som orsaken till problemet. Strategierna för att hantera problemet inriktar sig därför på att förändra de hemlösas levnadsmöner och livssituation så att en återanpassning till samhället kan ske. Med det här synsättet Regeringsformen, kap.1, 2. 2 Swärd, Hans & Runqui, Weddig, Hemlöshet en antologi om olika perspektiv och förklaringsmodeller, 2000 Vi får aldrig glömma att hemlöshet inte någon individuell defekt utan en boendesituation. Att välja att se hemlösheten som ett problem hos individen kan vara ett sätt att skjuta över ansvaret på denne, varmed vi avlaar vårt eget ansvar för att en grupp människor inte har tak över huvudet. går hemlösheten att betrakta som ett reproblem bland en grupp socialt avvikande personer. Hjälpen till hemlösa blir arkt individanpassad och ges utav medmänsklighet eftersom den hemlöse egentligen har sig själv att skylla för sin situation. Antar vi däremot en samhällsinriktad grundsyn betraktar vi hemlösheten som en del av samhällsrukturen i ort. Hemlöshetsproblemet är då en effekt av boads- och socialpolitiken. Genom sociala rukturer hamnar människor i en osäker boendesituation, och en utlösande faktor kan sedan göra dem hemlösa. Boadsmarknadens rukturer gör sedan att de har svårt att åter få en boad. Problemet får härmed en annan omfattning eftersom det ses som en situation som betydligt örre befolkningsgrupper riskerar att passera igenom. Lösningen ligger i rukturförändringar som förändrar välfärdssamhället som helhet och motivet är alla människors rätt till en boad. Trots att i princip alla de forskare jag refererar till (Swärd, Thörn, Löfrand m.fl.) förespråkar ett samhällsorienterat synsätt, är det individinriktade dominerande i undersökningar, förklaringar och åtgärder mot hemlöshet. Detta beror enligt Swärd på att vi har djupt rotade föreällningar om vilka som är hemlösa. När vi betraktar de hemlösa ser vi problematiska individer med missbruksproblem eller psykiska örningar. Dessa beteenden tolkas ofta som orsak till utanförskapet, men de kan lika gärna vara effekter av utanförskapet, som i sig kan orsakas av rukturella faktorer. Vi får aldrig glömma att hemlöshet inte någon individuell defekt utan en boendesituation. Ändå upplevs de hemlösa som ett hot mot oss som har boad, eftersom vi tvingas att fråga oss hur vi kan tillåta att vissa lever under anändighetens nivå när andra har mycket hög levnadsandard. Att välja att se hemlösheten som ett problem hos individen kan därför vara ett sätt att skjuta över ansvaret på denne, varmed vi avlaar vårt eget ansvar för att en grupp människor inte har tak över huvudet. 3 Min utgångspunkt i det här arbetet är att hemlöshet bör betraktas som ett rukturellt problem som kräver rukturella lösningar. Jag har alltså valt att anta det samhällsorienterade grundperspektivet. Även Swärd varnar för att en åtgärdspolitik som riktar sig direkt till hemlösa individer, t.ex. soppkök, härbärgen och specialboäder, iället riskerar att permanenta problemet, och varken har någon långsiktig positiv effekt för den hemlöse individen eller hemlösheten som samhällsfenomen, samt att detta leder till en trashankspolitik. Jag anser liksom Swärd att det enda sättet att verkligen komma till rätta med hemlöshet är genom en generell välfärdsoch boadspolitik. Det är dock en skillnad mellan hemlöshet och hemlösa. a.a. Swärd 2000, s Ibid. Även om hemlösheten som samhällsproblem inte kan lösas på individbasis, så anser jag att de individer som blivit hemlösa och lider akut nöd måe kunna undsättas genom riktade åtgärder på individnivå. Hemlösheten idag Inledning Socialyrelsen har 1993, 1999 och 2005 gjort kartläggningar över hemlösheten i Sverige hade den totala hemlösheten i riket ökat till personer, varav 2620 fanns i Göteborg, vilket innebär att Göteborg hade hög antal hemlösa per capita. 5 Det ska noteras att dessa siffror är resultatet av en s.k. tvärsnittsräkning genomförd under en specifik vecka (v17), och berättar inte hur många som någon gång under ett år är hemlösa. Kort sagt missar man en or andel av de korttidshemlösa vid en tvärsnitträkning. Hur lång tid de kartlagda varit hemlösa är dock angivet. 6 Med denna fördelning som grund kan vi approximera en avtagande fördelningskurva med linjära segment. Denna kurva är en grov men rimlig uppskattning utifrån underlaget. Vi kan nu utläsa att ca 230 personer hade varit hemlösa en vecka eller mindre när kartläggningen gjordes. Om vi vidare antar att kartläggningen är representativ, d.v.s. att denna fördelning och det totala antalet hemlösa är mer eller mindre konant över ett år, kan vi dra vissa slutsatser även om det longitudinella snittet. Skulle vi mäta en vecka senare skulle nämligen 230 nya personer ha blivit hemlösa, samtidigt som lika många lyckats ta sig ur hemlösheten. Antar vi vidare att det bara är unika individer som blir hemlösa under ett år, kan vi räkna ut att 230*(52-1) personer är hemlösa i Sverige varje år, och då är ändå inte mörkertalet inräknat. Vi kan även utifrån samma figur uppskatta mediantidslängden som hemlös till 6,5 månader och att bara 21% av alla som blir hemlösa förblir det längre än ett år. Jämför detta med att vid varje mättillfälle har hela 62% av de hemlösa varit det längre än ett år. 5 Socialyrelsen, Hemlöshet i Sverige 2005, Ibid. s 36. 3

5 4 Inledning Även om antagandet att hemlösheten och tidsfördelningen skulle vara konant antagligen inte ämmer, samt att det troligtvis finns ett antal som går in och ut ur hemlöshet flera gånger under ett år, och således inte är unika individer i atiiken, så ger resonemanget ovan en indikation på hur många som egentligen drabbas av hemlöshet varje år. Det talar också om att de hemlösa inte är någon atisk och homogen grupp, utan beår av flöde av individer där en or andel rör sig genom hemlösheten relativt snabbt, medan andra blir kvar mycket länge. Hemlösheten delas in i fyra olika grupper utifrån situationer, där situation 1 är den me akuta och innefattar uteliggare och människor som är förvisade till härbärgen eller akutboenden. Situation 2 beskriver personer som inom tre månader ska skrivas ut från någon form av initution eller ödboende och saknar ordnad boad, och situation 3 motsvarar situation 2, fa utan planerad utskrivning. I situation 4 befinner sig personer som har en osäker boendesituation med korta inneboende- eller andrahandskontrakt eller bor ofrivilligt hos familj, släktingar eller vänner, och på grund av detta sökt hjälp hos socialtjänen. Socialtjänen i Göteborg försöker genom Altbo-syemet 2 ordna boad till hemlösa men liksom i riket befinner sig en or andel, 20 % i riket och 25% i Göteborg, ändå i situation 1. 6% av alla hemlösa är rena uteliggare, men här kan man misänka ett ort mörkertal p.g.a. att denna grupp mer sällan har kontakt med socialtjänen. I Göteborg samarbetar socialtjänen och frivilligorganisationer genom Mobila Teamet för att genom uppsökande verksamhet nå den grupp som inte själva tar kontakt med myndigheter. Dessa personer flackar antingen runt mellan olika härbärgen och akutboenden; bor på campings eller i skogspartier; i källare och på vindar; och ibland ute på gatan. Denna målgrupp uppskattades 2005 omfatta 200 till 300 personer i Göteborg. 3 Det talar också om att de hemlösa inte är någon atisk och homogen grupp, utan beår av flöde av individer där en or andel rör sig genom hemlösheten relativt snabbt, medan andra blir kvar mycket länge. Ibid. s FoU i Vä, Ett offentligt liv, 2006, s 8-10 Hemlöshet ett boadsproblem Som arkitekt vill man gärna betrakta hemlöshet ur en arkitektonisk synvinkel. Hemlöshet är definitionsmässigt avsaknaden av ett hem, och den arkitektoniska lösningen blir således uppförandet och tillhandahållandet av ett hem. Att en person upplever sig som hemlös beror således på den aktuella boadssituationens beskaffenhet. Detta påående kan vid föra anblicken låta trivialt och meningslö, men det ska visa sig att det har vissa poänger. Ett indirekt öd för det här förhållningssättet fås också av Socialyrelsen, då de betonar att hemlösheten är ett problem i sig självt. Att inte ha en boad innebär, oavsett vilka eventuella andra problem man har, en or osäkerhet och inverkar negativt på möjligheten att ha ett bra liv i övrigt. Socialyrelsen anser därför att det är viktigt att betrakta hemlöshet som en egen problematik. Vidare antyds att missbruk, funktionshinder, somatiska och psykiska problem ökar under tiden som hemlös, och att oavsett vilka bakomliggande problem som har orsakat hemlösheten så förvärras de av hemlösheten i sig. Det här är inte särskilt förvånande konateranden egentligen. Arkitekter har länge betraktat boaden som en grundläggande beåndsdel i livet, och en förutsättning för att kunna tillfredsälla grundläggande behov och utföra vardagliga sysslor. Socialyrelsen menar dock att socialtjänen i hög grad fokuserar på andra problem än brien på boad. 5 Kan det vara så att det finns en diskrepans mellan socialtjänens tolkning av en individs behov och individens egen upplevelse av desamma? a.a. Socialyrelsen 2006, s 14 5 Ibid. s 14 Man kan notera att kommuner med en or sekundär boadsmarknad också har fler hemlösa som inte bedöms klara ett eget boende. Det som skulle vara en lösning på problemet har alltså visat sig förora problemet. En tysk undersökning visar att närmare 75% av alla hemlösa önskar sig ett eget boende, medan 7% vill bo på initution för hemlösa och bara 3,4% föredrar kollektiva boendeformer. 6 Ändå är det ju initutionsliknande och kollektiva kategoriboenden som framförallt erbjuds de me utsatta. Den metod som används inom Göteborgs kommuns Altbo-syem 7 kallas för boendetrappan. Hela syemet bygger på en föreällning om att hemlösa personer, eftersom de saknar boad, inte klarar av att bo i en vanlig boad. Tanken är att man tilldelas en boad som motsvarar ens boendeförmåga och att man genom boendeträning och behandling, t.ex. alkoholavvänjning, ska kunna avancera uppåt i boendetrappan för att till slut vara helt återanpassad till samhället. Gemensamt för dessa boäder är att de upplåts med inskränkt besittningsrätt och har ofta ytterligare villkor inskrivna i kontraktet, t.ex. drogfrihet och ädat uppförande. För att få det boende man önskar måe man alltså för utföra en motpreation, som t.ex. att avsluta sitt missbruk. Eftersom missbruket tvärtemot ofta förvärras av själva hemlösheten kan detta upplevas som ett moment 22. Cecilia Löfrand kritiserar i sin udie Boendetrappor och boadslöshetskarriärer 8 idén med boendetrappan. Det har visat sig att personer tenderar till att fana på de olika egen i trappan. Detta beror delvis på att det finns en propp i toppen i och med att kommunen inte förmår tillhandahålla vanliga lägenheter i tillräcklig uträckning, men också för att boendeformerna på de lägre egen är felutformade. De hjälpsökande vill ha ett eget boende, vilket även är målet med verksamheten, men de placeras iället i kollektivboenden med hård myndighetsutövning och kontroll, för att träna upp sin förmåga att bo. Det är emellertid inte förmågan att bo i eget boende som prövas, utan förmågan att bo kollektivt och underkaa sig hjälpsyemets villkor. När proppen uppåt gör att man inte heller kan avancera till ett mer självändigt boende, utan blir kvar på de lägre nivåerna, tröttnar många och raffar ut sig ur syemet. Man kan notera att kommuner med en or sekundär boadsmarknad 9 också har fler hemlösa som inte bedöms klara ett eget boende. Det som skulle vara en lösning på problemet har alltså visat sig förora problemet. Många av de me utsatta har valt att inte ta emot den hjälp som erbjuds eller ens ha kontakt med socialtjänen eftersom de inte vill underkaa sig regler som de upplever ovärdiga vuxna människor. 10 Det kan röra sig om att lämna urinprov, redovisa när man ska vara borta över natten eller att man inte får ta emot besök utan att föranmäla det. De lågtröskelboenden som erbjuds ser de inte heller som ett alternativ eftersom man riskerar att dras 6 SOU 2001:95, s Löfrand, Cecilia, Boendetrappor och boadslöshetskarriärer, Égalité Den sekundära boadsmarknaden är de boenden som ordnas genom kommun och socialtjän utanför den öppna boadsmarknaden och är förknippade med särskilda villkor. 10 a.a. FoU i Vä 2006, s 13

6 ännu djupare ner av de människor som man placeras tillsammans med....man måe liksom vara dubbelt så ark när man är som svaga. Även Swärd är kritisk till tesen om att man för ska bli skötsam och sen få boad. 2 Tesen grundas på att man betraktar ett annat problem som orsak till hemlösheten, och att detta problem måe behandlas för. För det föra, menar Swärd, finns det ingen nödvändighet i att ordna problemen hierarkiskt på det här sättet. Som jämförelse nämner han att bilölder kan förebyggas med effektivare billarm, utan att grundproblemet med brottsligheten inte för måe lösas. För det andra utgår tesen från att hemlöshet ofta beror på missbruk, och att missbruk gör att man inte kan bo i boäder. Detta blir uppenbart absurt när man beaktar att de allra flea missbrukare (min 98%, egen uppskattning) faktiskt bor i lägenhet. Dessutom kan, som tidigare sagts, hemlösheten var orsak till missbruket och inte tvärtom, eller så är en ytterligare orsak, t.ex. ekonomisk marginalisering, orsak till båda. Ibland förekommer argumentet att de bottenerfarenheter som görs då en person vräks eller förvägras boad, kan verka motiverande för att vilja återanpassa sig till samhället. Även detta bygger återigen på antagandet att hemlösa är missbrukare och själva är herrar över sin situation. Dessutom visar forskningen tydligt att det är svårare att få ett normalt boende ju längre tid man varit hemlös. Att försätta eller kvarhålla en individ i en hemlöshetssituation kan alltså på inget sätt påås vara positivt för individen. Att villkora boaden kan därför snarare beskrivas som ett maktmedel från myndighetshåll än något som är terapeutiskt motiverat. Hur är det då med uppfattningen att de hemlösa får skylla sig själva, eftersom de själva valt sina liv? Att hemlösheten är självvald av de hemlösa tillbakavisas av Swärd. Den hemlöse kan förvisso fatta fria beslut, men hans valmöjligheter har blivit mycket begränsade. Många hemlösa väljer bort ett samhälle som behandlar dem kränkande, men detta innebär inte att de har valt hemlösheten. Det är inte sannolikt att någon skulle ha valt hemlöshet om de haft fulländiga valmöjligheter. Orsaken till att man blir hemlös kan iället förklaras med att man har hamnat i en riskgrupp med små ekonomiska marginaler. En utlösande faktor kan sedan göra att man hamnar i en kris och för en tid förlorar fotfäet, vilket leder en in i hemlöshet. Denna utlösande faktor kan vara vad som hel: en separation, en uppsägning, en sjukdom eller ett missbruk, men ofta är missbruket snarare en reaktion på krisen. Man kan fortfarande hävda att Ibid, s 60 2 a.a. Swärd Att försätta eller kvarhålla en individ i en hemlöshetssituation kan alltså på inget sätt påås vara positivt för individen. Att villkora boaden kan därför snarare beskrivas som ett maktmedel från myndighetshåll än något som är terapeutiskt motiverat. Iället för att hemlöshet betraktas som en situation, ses det som en identitet. Individen reduceras från att vara en hel och komplex person till att bli den egenskap denne har blivit igmatiserad för, nämligen hemlös. den hemlöse indirekt har sig själv att skylla eftersom summan av dennes alla val i livet placerade honom i riskgruppen från början, men faktum är att denna riskgrupp är väldigt or. Det finns hemlösa från alla samhällsklasser och med alla sorters bakgrund och det verkar faktiskt som att vem som hel kan bli hemlös. Stigmatisering och begreppsförvirring Ett problem med att diskutera hemlöshetsfrågan är att de hemlösa individerna omges av ett igma, vilket har lett till en sammanblandning av begreppen. Trots att hemlösheten är ett rukturellt problem och framförallt en boadsfråga, ses det ofta som ett individuellt problem kopplat till de hemlösa personerna. Iället för att hemlöshet betraktas som en situation, ses det som en identitet. Individen reduceras från att vara en hel och komplex person till att bli den egenskap denne har blivit igmatiserad för, nämligen hemlös. 3 Iället för att betrakta boaden som en rättighet, blir det något som måe förtjänas genom att man förändrar sig själv. Ansvaret för att vara hemlös läggs helt enkelt på individen. Man fokuserar huvudsakligen på individens övriga problem, t.ex. ett missbruk, och att dessa får behandling. Ändå finns det ingen forskning som pekar på ett enkelt orsakssamband mellan missbruk och hemlöshet. Sociologen Catharina Thörn behandlar föreällningarna kring hemlöshet i sin avhandling Kvinnans platser 5. Det som har hänt kan åskådliggöras av att de kartläggningar av hemlösheten som har gjorts av Socialyrelsen har fokuserat på de problem som den hemlöse individen har och som kräver behandling. Man har alltså inte framhållit brien på boad som det primära problemet. Inte heller ekonomiska problem, betalningsanmärkningar eller hyresskulder, vilka i praktiken är de öra hindren för att få en lägenhet på den öppna boadsmarknaden. Iället har man i kartläggningen efterfrågat vilka problem den hemlöse har bland svarsalternativen kroppsliga problem, psykiska problem och missbruksproblem. Med utgångspunkten att Avsaknaden av en egen boad är ofta inte är de hemlösas huvudproblem och resultatet som visar att 70 % av de hemlösa har missbruksproblem, drar Socialyrelsen slutsatsen att hemlöshet ofta beror på missbruk. Logiken som leder till denna slutsats är enligt Thörn helt felaktig. Det finns ingen grund för att missbruket eller de fysiska och psykiska problemen individen har skulle vara orsaken till hemlösheten. 6 3 a.a. FoU i Vä 2006, s 45. Thörn C et al., Forskarupprop: Ändra dagens boadspolitik, GP debatt Thörn Catharina, Kvinnans platser, Égalité Ibid, s Hemmets betydelse I FoU-rapporten Ett offentligt liv 7 har socialarbetarna Anna Olbers, Marika Holmberg och Stefan Siring skrivit var sin artikel baserad på kvalitativa intervjuer av sammanlagt tio hemlösa. Alla ger en relativt samämmig bild av sin syn på sin situation och sina erfarenheter av hjälpsyemet. De ger yttryck för att ha blivit kränkta av syemet och inte fått den hjälp de frågat efter. Att man inte lyssnar på deras behov och önskemål utan fattar beslut utifrån intellektuella teorier och tolkningar av deras behov. De upplever sig igmatiserade av hjälpsyemet och att det snarare cementerar dem i deras utanförskap än hjälper dem. Gemensamt för de intervjuade är att alla ger uttryck för att det de me av allt längtar efter, och tror är det enda som verkligen skulle kunna hjälpa dem, är ett eget hem. De uttrycker betydelsen av att ha ett hem i termer av en privat sfär, trygghet och självkänsla. En av informanterna uttrycker hemmets betydelse för självkänslan såhär: Har du ett hem så är du nånting i alla fall. Här bor jag. Och här är det jag som talar om hur saker och ting ska vara. Men framförallt tryggheten i att ha en identitet kanske, tryggheten i att vara. För när du går ut på gatan, då upphör du att vara, du behandlas som skit, du känner dig som skit och ibland beter du dig som skit också Det blir genom berättelserna tydligt vilken betydelse hemmet har. Det kan närma beskrivas som själva förankringen i tillvaron. Inte min har det en också en betydelse av att vara något du ansvarar för själv. En annan informant uttrycker sig så här: Det va ju väldigt länge sedan nån hade lämnat på en ett ansvar, vågat lämna på en ett ansvar. Å när jag fick den möjligheten det gjorde ju liksom att den här bygeln, eller vad ska man säga som höll kvar en i facket som narkoman lossnade lite va Plötsligt fick man visa framfötterna å visa att man inte bara var en kriminell knarkare, det fanns något annat också Vilken effekt kan då en boad ha för en hemlös? I ett projekt i London kallat Rough sleepers initiative 10 har man gett hemlösa uteliggare förahandskontrakt på vanliga lägenheter, och det har efter sju år visat sig att de har klarat sitt boende mycket bra och att de lyckats hålla sig kvar på den öppna boadsmarknaden. Ett liknande projekt i Hannover, H 13, visar också att flertalet kunde integreras i ett normalt boende sen de 7 a.a. FoU i Vä Ibid. s 59 9 Ibid. s SOU 2001:95, s 250 Inledning 5

7 Inledning fått förahandskontrakt för vanliga lägenheter. Det verkar faktiskt som att socialtjänen har underskattat de hjälpsökandes förmåga att hantera ett boende och att den primära insatsen för att hjälpa hemlösa borde vara att ombesörja att de får ett eget hem på sina egna villkor. Hem och boad basala behovet, hemmet, är tillgodosett. Om denne sedan försöker lösa sina övriga problem själv, eller söker hjälp från samhället, måe vara ett individuellt beslut på samma sätt som det är för en icke hemlös person. Inte ett villkor för att få en boad. En förutsättning för att försöka hjälpa någon borde alltid vara att personen vill ha hjälpen ifråga. Om tvångsvård bedöms som nödvändig ska det ske på samma kriterier för någon som har boad. environmental refugees år Situationerna ovan kan vara av skiftande karaktär och ha avgörande skillnader, men de har också många likheter. Gemensamt för alla är att det i grunden handlar om hemlöshet. 6 Det kan här vara på sin plats att definiera diinktionen mellan boad och hem. En boad är något materiellt och beskriver det fysiska rummet där man bor: skalet, funktionerna och integrerad infraruktur. Hem är ett mer långtgående och emotionellt laddat begrepp som involverar trygghet, identitet, sociala relationer och en känsla av tillhörighet. FEANTSA 2, den europeiska federationen för organisationer som arbetar med hemlösa, har definierat vad ett hem är baserat på tre domäner, och socialyrelsen har översatt dessa enligt följande: Fysisk domän ändamålsenlig boad eller utrymme som svarar mot den enskildes och hans eller hennes familjs behov. Juridisk domän besittningsskydd, dispositionsrätt eller äganderätt till boaden. Social domän möjlighet att upprätthålla privatliv och sociala relationer. 3 Detta är en mycket bra och täckande definition i formella sammanhang. Exempelvis belyser den att det är ju den osäkra juridiska situationen som gör att en person som placerats i en vanlig lägenhet av socialtjänen fortfarande är att betrakta som hemlös, men att denne befinner i en helt annan situation än uteliggaren. Vad som egentligen utgör ett hem är dock något mycket mer subjektivt och kan i vissa fall helt frikopplas från boaden i betydelsen av den plats där man känner sig hemma. Exempelvis kan nämnas att invånare i informella bosättningar i Kenya, och andra afrikanska länder där nomadkulturen är mer traditionellt förankrad, inte upplever sig som hemlösa, trots att deras boendeförhållanden enligt svenska värderingar skulle klassa dem så. De definierar iället sin hemby som sitt hem. Det är där de har sin identitet, sin tillhörighet och sin familj. Vielsen i slumområdena är ofta bara ett sätt att öka sin utkom, eftersom det är i aden arbetillfällena finns. Med det här perspektivet, att hemmet är förankringen i tillvaron, inser man att en arkitekt aldrig kan designa ett hem, utan bara den boad som har de rätta förutsättningarna att bli ett hem genom tillägnan, d.v.s. att dess invånare gör boaden till sin genom att bebo den. Samtidigt är det ju själva boaden som är den me direkta vägen till ett hem. Det är alltså inte fel att påå att hemlöshetsfrågan i föra hand är en boadsfråga. En hemlös individs eventuella övriga problem blir mer hanterbara när det Ibid a.a. Socialyrelsen 2006, s 21 Ett globalt fenomen Vi har hittills sett hur många andra problem är tätt sammanflätade med hemlösheten, och gör det svårt att föra någon vettig diskussion kring denna i sig själv. Men för att kunna ge ett svar ur en arkitektonisk synvinkel måe vi kunna isolera själva hemlösheten från sitt nuvarande sammanhang. Det går inte att föreslå en boad som lösning för en hemlöshetssituation om Med det här perspektivet, att hemmet är förankringen i tillvaron, inser man att en arkitekt aldrig kan designa ett hem, utan bara den boad som har de rätta förutsättningarna att bli ett hem genom tillägnan. vi samtidigt måe lösa varje individs specifika och komplexa problembild. En boad kan inte lösa allt, men det kan i alla fall ta människor ur hemlösheten. Det skulle således vara nyttigt att vidga perspektivet, så att vi kan betrakta hemlöshetsbegreppet ur nya vinklar. Hemlöshet finns över hela jorden. Det definieras olika och tar sig olika skepnader beroende på land och kultur. Som redan nämnts har hem och hemlöshet i Kenya en annan innebörd än i Sverige. I USA, som har ett samhälle mer likt vårt eget, framhålls den primära orsaken till hemlöshet vara fattigdom och bri på billiga boäder. Här är vid varje givet tillfälle min människor hemlösa, men man räknar med att under ett år har 2,3-3,5 miljoner människor varit hemlösa någon gång. Det är således hela 5-10 % av alla fattiga i USA som varje år hamnar i hemlöshet, och i ännu högre uträckning än i Sverige lyckas majoriteten ta sig ur det ganska snabbt. Den typ av hemlöshet i världen som är vanliga förekommande i media och vid humanitära hjälpinsatser är emellertid den hemlöshet som orsakas av ora yttre händelser, som krig och naturkatarofer fanns det krigsflyktingar i välden och ytterligare interna flyktingar, s.k. IDPs (Internally Displaced Persons). 5 Hur många som är på flykt eller hemlösa till följd av naturkatarofer och miljöföröring är något oklart, men UN University förutspår att det kommer att finnas hela s.k. 4 Burt, Martha R, What will it take to end homelessness?, Urban Initute ( 5 Architecture for Humanity (AFH), Design like you give a damn, Thames & Hudson 2006, s 59 & 92. Eftersom medelvaraktigheten för såväl flykting- som IDPsituationer är så lång som 17 respektive 14 år, krävs i de flea fall mer permanenta åtgärder vad gäller boäder och infraruktur. Det omedelbara behovet av skydd, vid flyktingsituationer och naturkatarofer, tillgodoses ofta med tältläger tack vare UNHCR 7 och olika NGOs 8. IDPs, vilket är människor som likt krigsflyktingar fördrivits från sina hem av konflikter, men aldrig korsat någon gräns, är svårare att nå eftersom de inte omfattas av 1951 års flyktingkonvention eller 1967 års flyktingprotokoll, och eftersom hemnationen sällan efterfrågar internationell hjälp 9. Man vill lösa sin interna problem internt. Eftersom medelvaraktigheten för såväl flyktingsom IDP-situationer är så lång som 17 respektive 14 år 10, krävs i de flea fall mer permanenta åtgärder vad gäller boäder och infraruktur. Under återuppbyggnadsfasen efter en kris, och i synnerhet efter naturkatarofer, är temporära boäder ofta en förutsättning för att man ska kunna komma tillbaka och bygga upp sitt hem på nytt. Den här kategorin av temporära boäder brukar kallas övergångsboäder, transitional housing, till skillnad från skydd eller nödboäder, emergency housing. Kategoriserande för övergångsboäder är att de, förutom att erbjuda nödvändigt skydd, även låter invånarna utföra sina vardagliga aktiviteter och klara sitt uppehälle. Det är en boad där man kan leva, och inte bara överleva. De är 6 Update newsletter, Issue , update.unu.edu United Nations High Commissioner for Refugees. 8 Non Governmental Organisations. 9 Internal Displacement Monitoring Centre, IDMC, a.a. AFH 2006, s 59 & 92.

8 dessutom inte temporära i mening av en begränsad tidsperiod utan snarare i mening av en begränsad processfas, vilket implicerar en annan och arkare besittningsrätt. En övergångsboad är alltså en plats som fungerar som ett fullgott hem, fram till det att man kan förbättra sin boadssituation, vilket kan ta många år. FNs boende- och bebyggelseprogram, UN-HABITAT, har till uppgift att verka för gott boende till alla. Det är också det FN-organ som har till uppgift att leda utvecklingen av förebyggande åtgärder, beredskap, lindring och återuppbyggnad vid katarofer vad gäller mänskliga bosättningar. Genom sitt Disaer Management Programme, DMP, försöker de samverka med och ödja nationella regeringar och andra FN-organ, både när det gäller långsiktigt kompetenshöjande åtgärder och akuta insatser, för att bättre kunna hantera katarofsituationer. Man betonar framförallt vikten av att de åtgärder som görs vid återetablering av bosättningar är samordnade så att de kortsiktiga insatserna samverkar med de långsiktiga. Skapande av arbetillfällen, planerandet av infraruktur, upprättandet av samhällsservice och byggandet av boäder är delar som måe fungera bra ihop för att ge en fungerande helhet. Ofta är landfrågor och reglering av besittningsrätt nyckeln till en positiv utveckling. Sveriges katarofberedskap Antag att en naturkatarof drabbade Sverige och gjorde ett ort antal människor hemlösa över en natt. Hur skulle Sverige då agera? Av förklarliga skäl fokuserar UN-HABITAT sitt arbete på utvecklingsländerna, men vad har egentligen Sverige för beredskap för en katarofsituation? Sveriges krishanteringssyem bygger på ansvarsprincipen: att den som ansvarar för ett område i normalfall även ansvarar för detta i en krissituation. Krisberedskapen ska samordnas av Krisberedskapsmyndigheten, KBM. 2 Antag att en naturkatarof drabbade Sverige och gjorde ett ort antal människor hemlösa över en natt. Hur skulle Sverige då agera? Räddningsverket är ansvarigt för befolkningsskyddsfrågor och har en hög beredskap, och mycket erfarenhet från internationella insatser, när det gäller att resa tältläger för att tillgodose det akuta skyddsbehovet. Skolor och gymnaikhallar skulle antagligen också tas i anspråk. Men var skulle hända sen? Antag att skadorna var värre än fuktskadade källare och att en lång återuppbyggnadsfas låg framför oss, och antag samtidigt att antalet människor som förlorat sin boad var för ort för att kunna tas upp av syemets elaicitet. Människor skulle inte kunna bo i tält eller skolor i ett eller flera år. Man skulle bli tvungen att upprätta någon form av övergångsboäder. Dessa skulle behöva lokaliseras i närheten av den ursprungliga boaden, så att människor skulle kunna återgå till sin vardag, sina arbeten och sina sociala sammanhang. Svante Werger, chef på krishanteringsenheten på KBM, uppger i ett mailsvar att han inte känner till att det skulle finnas någon planering för scenariot ovan, och att han är osäker på om detta verkligen skulle behövas i Sverige. Stundande klimatförändringar, vilka vi fått en föraning av med bl.a. ormen Gudrun, och sårbarhetsutredningens oroväckande slutsatser får mig dock att tro att beskrivna scenario kan vara intressant att udera av fler orsaker än som en teoretisk frågeällning. Men vem har då ansvar för en sådan här beredskap och att planerna verkälls i en krissituation? Enligt ansvarsprincipen ska det vara samma inans som ansvarar för att människor har boäder under normala omändigheter. Men hur är det egentligen under de normala omändigheterna? Sett till hemlösheten så verkar det ju inte fungera särskilt bra. I Regeringsformen, en av våra fyra svenska grundlagar, år det: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, boad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. 3 Regeringen har alltså det yttera ansvaret att trygga rätten till boad, men de borde rimligtvis ha delegerat detta till någon annan inans. Det har fallit på socialnämnden att biå dagens hemlösa med boad genom socialtjänlagens formulering: Kommunerna är alltså ansvariga för boadsförsörjningen, och därmed även för krisberedskapen. Nu verkar det tyvärr som att någon beredskap för boadsförsörjning vid krissituationer inte finns, varken på lokal eller nationell nivå. Inledning Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till biånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsöd) och livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biåndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biåndet skall utformas så att det ärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självändigt liv Individen har alltså rätt till att få hjälp med en boad av socialnämnden, om hon inte själv kan lösa det på något annat sätt. Vi har nu återigen fallit tillbaka till att betrakta hemlösheten som ett socialt problem på individnivå. Om vi iället betraktar den som ett boadspolitiskt problem, så borde vi snarare intressera oss för allas rätt till möjligheten att få en boad. Helt enkelt att det ska finnas tillräckligt med boäder till skäliga priser och att marknaden ska vara öppen för människor på marginalen något som verkligen inte kan sägas om dagens boadssituation i de örre äderna. Enligt Boadsförsörjningslagen är det kommunens ansvar att alla kan få en god boad: 1 Varje kommun skall planera boadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda boäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för boadsförsörjningen förbereds och genomförs. 5 Kommunerna är alltså ansvariga för boadsförsörjningen, och därmed även för krisberedskapen. Nu verkar det tyvärr som att någon beredskap för boadsförsörjning vid krissituationer inte finns, varken på lokal eller nationell nivå Regeringsformen, kap.1, 2. 4 Socialtjänlagen 4 kap 1. 5 Boadsförsörjningslagen (SFS 2000: ) 7

9 Frågeällningar En svensk katarofboad Enbart av denna anledning är det intressant att återvända till scenariot om en naturkatarof i Sverige. Oavsett vilken beredskap som skulle kunna finnas i atsmaskineriet, så har vi - allmänheten - dessutom en väldigt låg mental beredskap för sådana scenarion. Orkanen Katrina i New Orleans var en bra påminnelse om att även väerländska samhällen kan drabbas av svåra katarofer. Om vi kan skaffa oss en mental beredskap för att denna typ av hemlöshet kan komma att drabba var och en av oss, kan vi samtidigt skaffa oss en beredskap på all typ av hemlöshet. För trots att i princip alla hemlösa ursprungligen kommer från en helt normal tillvaro med boad och arbete, är det väldigt få av de icke hemlösa som kan tänka sig att de själva kan vara hemlösa inom några år. En undande naturkatarof kanske kan vara enklare att föreälla sig än de rukturella mekanismer som normalt orsakar hemlöshet. Som arkitekt kan jag bidra till en mental beredskap för en katarofsituation, genom att utveckla en arkitektonisk lösning för den följande hemlöshetssituationen. Jag kan helt enkelt designa en övergångsboad för ett katarofscenario i Sverige. Helt analogt med resonemanget ovan, kan jag då hävda att en sådan här boadslösning också skulle kunna vara intressant även för dagens hemlöshetssituation i Sverige. För om hemlöshetssituationerna orsakade av olika sorters kriser kan jämföras, borde ju också deras arkitektoniska svar vara jämförbara. Går det då verkligen att jämföra krig med hemlöshet? Jag menar att det går, så länge som man fokuserar på själva hemlösheten och hur den påverkar den berörda individen. Krig och naturkatarofer får naturligtvis en annan dignitet, men detta beror framförallt på att så många fler drabbas samtidigt, samt att kontextproblematiken i t.ex. en krigssituation är så pass mycket allvarligare. Genom att för tillfället bortse från alla de parallella problem som kan finnas kring hemlösheten i de skilda situationerna, tror jag att vi kan skaffa oss en bättre föråelse för vad hemlösheten innebär i sig. Om vi kan skaffa oss en mental beredskap för att denna typ av hemlöshet kan komma att drabba var och en av oss, kan vi samtidigt skaffa oss en beredskap på all typ av hemlöshet. Krig / Konflikt KRIS Naturkatarof HEMLÖSHET LÖSNING / UTVÄG Personlig Kris K O N T E X T Diagrammet visar hur hemlöshetssituationerna orsakade av olika sorters kriser kan jämföras, om själva hemlöshetsprocessen kan isoleras från sin kontext. Om hemlösheten då blir likvärdig, borde också lösningarna kunna bli likvärdiga. Diagrammet ska symbolisera ett förenklat och typiskt flöde. I verkligheten kan hemlöshet ge upphov till andra kriser som ger andra problem, men detta betraktas enligt denna modell som en kontextproblematik som vi för tillfället bortser ifrån. En undande naturkatarof kanske kan vara enklare att föreälla sig än de rukturella mekanismer som normalt orsakar hemlöshet. Syfte och frågeällningar Syftet med detta examensarbete är att designa en övergångsboad som en genomförbar boendelösning för ett katarofscenario i Sverige, och därigenom bidra till en ökad mental beredskap och föråelse för hemlöshet i ort samt att diskutera detta som en lösning för dagens hemlösa i relation till befintliga lösningar. Övergripande frågeällningar är: Hur kan en samtida övergångsboad för ett katarofscenario i Sverige utformas? Hur skulle ett sådant koncept kunna tillämpas på dagens hemlöshet, och vad skulle det kunna innebära? Metod Efter att ha formulerat en scenariobeskrivning kommer jag försöka kartlägga vilka designkriterier som bör ligga till grund för designen. Genom bakgrundsudier där referensprojekt och hioriska lösningar analyseras kan jag få information om viktiga aspekter och erfarenheter. För att bättre kunna förå vad hemlöshet innebär och vilka behov som måe tillfredällas kommer jag ta hjälp av dem som borde veta me om det: de hemlösa. Det kan dock vara problematiskt att inhämta informationen direkt från hemlösa individer, eftersom de ofta befinner sig i en underlägsen position gentemot intervjuaren, och det är ofta nödvändigt att för upparbeta ett förtroende. Jag har därför valt att iället använda mig av de många och väldokumenterade kvalitativa intervjuer som redan utförts. Dessa har dessutom redan genomgått en nivå av analys från forskare i ämnet, och kan därför ge mig bra information. Designkriterierna kommer att fungera som program i designprocessen. Det resulterande designförslaget kommer sedan att kunna placeras i olika situationer och därigenom fungera som dialogverktyg vid en diskussion kring hemlöshetens djupare innebörd, möjliga utvägar och relaterade komplikationer. 8

10 Scenariobeskrivning All arkitektur är en produkt av sin kontext. Det här projektet skiljer sig från lejonparten genom det att dess kontext dels är fiktiv, dels, av nödvändighet till frågeällningens art, icke platsspecifik. Till grund för designen ligger alltså ett scenario, vilket ovan skisserats. Detta kan beskrivas som en serie händelser vilka kan ha ganska luddiga konturer. I och med att dessa händelser inträffar i ett väl avgränsat kulturellt och geografiskt landskap, kan vi ändå skapa oss en relativt tydlig bild av vilken situation vi har att göra med. Scenariot är följande: En naturkatarof drabbar ett område i Sverige. I min önskan att vara lokal, kommer jag i mina tankar att utgå ifrån Göteborgsregionen. Scenariot kan emellertid utan problem placeras var som hel i Sverige eller i våra nordiska grannländer, eftersom kulturella förutsättningar och materialtillgång inte skiljer sig så mycket åt. I och med Sveriges geologiskt abila förhållanden, vilka inte utsätter oss för vulkaner och jordbävningar, är det troliga att katarofen kommer röra sig om en orm, en översvämning eller ett skred. Stormen Gudrun och senare års översvämningar har gett oss en föraning, och klimatprognoserna antyder att vi kommer att få se allt värre effekter av vädrets makter. Detta kan innebära att man även kommer bli tvungna att evakuera det drabbade området på kort eller lång sikt. Turligt nog har i scenariot framförallt ett mindre geografiskt område drabbats, vilket innebär att den övergripande infrarukturen, myndighetsfunktioner och samhällsservice såsom sjukhus och polisväsende, inte har fått några allvarliga skador. Däremot har tusentals människor fått sina hem förörda och obeboeliga. Antalet är så ort att de inte kan tas upp av boadsbeåndets elaicitet på lokal nivå. Skadorna är dels så allvarliga, och dels i en så omfattande mängd, att både ledtider och byggsektorns begränsade kapacitet leder till att återuppbyggnaden beräknas ta flera år. Att omplacera de nödsatta till andra delar av landet skulle vara mycket olyckligt eftersom det skulle skada samhällsrukturer och sociala nätverk. Därför blir någon form av temporära övergångsboäder nödvändig. Samtidigt ska vi komma ihåg att planerad övergångsbebyggelse bör ses som en sia utväg. Man ska naturligtvis i föra hand prioritera reparationer av befintlig bebyggelse och lösningar inom bebyggelsebeåndets elaicitet. Det kan vara värt poängtera att det arkae motivet för att bygga någon slags katarofboad inte är att rädda liv, eftersom detta säkert skulle kunna lösas effektivare med utspridning i riket, utan att kunna bevara en social kontext och det lokala samhället. Man kan vidare anta att även om service och infraruktur fungerar i riket, kan den lokalt vara svårt skadad, och övergångsbebyggelsen kan behöva placeras på platser som saknar befintliga accessnät. Därför är det även vikigt med koncept för nyetablering av infraruktur. Jag kommer i den här uppgiften att främ fokusera på boäderna med ett generellt lösningsförslag. Därmed inte sagt att min lösning ska bli den universella lösningen. Den bör vara en bland många rukturer som byggs, men jag har en klar ambition att den ska vara reproducerbar i ora volymer. De lokaler som behöver återuppbyggas för arbetsplatser och andra specifika verksamheter såsom skolor och samlingslokaler, kommer jag enda ytligt att beröra för att begränsa arbetets omfattning. En utgångspunkt är att de flea kan återgå till sin tidigare sysselsättning, men det är troligt att en del drabbas av förlorade inkomer, vilket framförallt kommer slå mot dem som redan innan befann sig i en ekonomiskt anrängd situation. Därför bör boadsmiljön även kunna erbjuda möjlighet till extra inkomer och ett ekonomiskt hushållande. Man vill gärna tro att samhället solidariskt äller upp efter en katarof, så att alla ska kunna återgå till sin tidigare levnadsnivå, och att naturkatarofer slår rättvi över samhällsklasser. Erfarenheter har dock visat att så inte är fallet. Det är alltid de fattigae som drabbas hårda och får lida läng. Detta gäller framförallt för utvecklingsländer med dåligt välfärdssyem, där fattiga ofta drabbas hårdare för att de bor i dåliga hus redan innan, och inte har ekonomisk möjlighet till återuppbyggnad. Ser vi väerut på orkanen Katrinas efterverkningar, så kan man ändå konatera att den har inneburit något som närma kan liknas vid en klass- och rasrensning i New Orleans. Det var den fattiga svarta befolkningen som drabbades hårda, och ora delar av denna har fortfarande inte kunnat flytta tillbaka efter två år. 2 USA har förvisso ett välfärdssyem som skiljer sig mycket från Sveriges, men det är ändå ett så pass rikt och civiliserat samhälle att de borde kunna sörja för sina fattiga efter en katarof. Med detta i åtanke kan vi förutspå att vi i vårt scenario framförallt måe se till de ekonomiskt och socialt svagas intressen. De med resurser och rätt kontakter kommer antagligen att kunna lösa sin situation bra utan det allmännas inblandning. Det kan vara värt poängtera att det arkae motivet för att bygga någon slags katarofboad inte är att rädda liv, eftersom detta säkert skulle kunna lösas effektivare med utspridning i riket, utan att kunna bevara en social kontext och det lokala samhället. Scenario Infraruktur: ett syem av anläggningar och driften av dessa, som utgör grund för försörjningen och förutsättningen för att produktionen skall fungera: bl.a. vägar och järnvägar, flygplatser och hamnar, kraftverk, eldiribution och andra anordningar för energiförsörjningen, vatten- och avloppssyem, teleförbindelser och utbildningsväsen. (Nationalencyklopedin, ) Det är också troligt att en sådan traumatisk situation som skisserats ovan, inte bara leder till att dess offer förlorar allt de äger, utan också genomgår en psykiskt mycket anrängande omällning. Depressioner, ökat missbruk, förlorat framtidshopp och ökad kriminalitet är möjliga effekter som bör tas med i beräkningen

11 10 Designkriterier Designkriterier Designkriterierna kan närma beskrivas som projektets program i en vidare bemärkelse. Ordet kriterium innebär ett krav som måe som måe uppfyllas för att en företeelse ska accepteras som det den gör anspråk på att vara. Om programmet kan beskrivas som en uppsättning kvantitativa specifikationer för de funktioner som produkten skall innehålla, så identifierar designkriterierna snarare de viktiga aspekterna hos produkten. Dessa kan ha en mer emotionell och kvalitativ karaktär, och kan ligga till grund för ett mer specifikt program. På samma sätt som design inte bara handlar om den färdiga produkten, utan även om dess framällning, måe designkriterierna beskriva inte bara produkten, utan även den process som hela produktens tillblivelse och livscykel är den del av. Ofta när det handlar om humanitär arkitektur är ju processdesignen en mycket viktigare del än själva artefakten, vilken kan vara mycket efemär och situationsberoende. Eftersom jag vill designa en boad som kan fungera som ett hem i en katarofsituation, blir de naturliga följdfrågorna således: Vad ska ett hem vara, och vilka processaspekter är viktiga för att det ska kunna bli verklighet? Vad ska ett hem vara? Skillnaden och kopplingen mellan boad och hem har redan behandlats. Hädanefter kommer jag att betrakta begreppen som i princip synonyma, eftersom syftet med boaden är att den ska bli ett hem. Med utgångspunkt i FEANTSAs definition av hem indelat i tre domäner kommer jag för att försöka lia vad ett hem brukar vara. Boadens arkitektur har en ark ällning i Sverige, och den goda boaden har varit föremål för omfattande forskning. Inte helt överraskande, eftersom boaden definitionsmässigt förknippats med den fysiska artefakten, har denna främ fokuserat på den fysiska domänen i fråga om funktioner, planlösning och måttudier. Denna kunskap har sedan gett upphov ett flertal normer för boadsbyggande. Det kan dock vara idé att än så länge bortse från dessa, och iället fokusera på de aktiviteter som ska kunna utföras i hemmet Fysisk domän Social domän Juridisk domän Funktioner i hushållet Klimatskydd Basala aktiviteter Vias Sova Äta - Laga mat Förvara Tvätta kläder Sköta sin hygien Gå på toaletten Arbeta Kommunicera Infraruktur Värme Ventilation El Vatten Avlopp Avfall Transport Information Säkerhet & Hälsa Hållfahet Inomhusmiljö Brandskydd Stöldskydd Rum för relationer och känslor Privatliv Avskildhet Familjeliv Umgås med vänner Delta i samhällslivet Integritet Självkänsla Identitet Tillägnan Hemtrevnad Välbefinnande Statusmarkör Rättigheter och skyldigheter Integritet Självbeämmande Besittningsrätt Hyreslagen Markrätt Äganderätt Ansvar -ekonomiskt -gentemot samhället -gentemot grannar Påverkan Empowerment Möjlighet till boadskarriär Ovan har jag försökt sammanälla det mea av vad jag anser att ett hem ska vara och ordna det utifrån domän. För att kunna gealta en boad för en katarofsituation är det viktigt att kunna sålla bland och rangordna kriterierna ovan. Boadens syfte är i det här fallet att avbryta en hemlöshetssituation. Därför bör vi ta del av hemlöshetserfarenheter för att identifiera de viktigae aspekterna. Identitet & Integritet I Anna Olbers intervjuer med hemlösa kvinnor 2 älls frågan vad ett hem är. Det beskrivs bl.a. som en plats där man kan gå in och änga dörren om sig, släppa alla krav och vara själv eller med vem man vill, och där ingen lägger sig i eller talar om vad man ska göra. Ett hem beskrivs också som något mer än en boad, vilken är ett materiellt föremål, som en informant uttrycker det: Men sen med dina egna saker, så gör du det till ett hem i materiell mening. Men sen har du också, när du lever där, den verksamhet som pågår i hemmet, ensam och tillsammans med andra och så. Det är för mig hem, det hem du skapar. På en annan nivå än det materiella. 3 2 a.a. FoU i Vä 2006, s Ibid. s 48 En annan informant säger att ett hem ska vara ombonat och mysigt, som ett det var i ett litet skjul hon bodde i ett tag, och där hon täckte väggarna med olika saker. Det är genomgående tydligt de hemlösa kvinnornas associationer till hemmet har mycket svaga kopplingar till materiell andard. Det som en kvinna säger att hon saknar me med sitt nuvarande boende i ett tält, är att inte kunna bjuda hem sina vänner för att äta och umgås och prata om vad de vill. Olbers menar också att hemmet generellt har en örre betydelse för kvinnor än för män. Män har ofta en arkare förankring i den offentliga sfären och använder hemmet mer som en uppehållsort. Socialarbetare har lagt märke till hur kvinnor oftare har med sig fler saker då de flyttar in i på ett härbärge eller liknande och bor in sig genom att älla upp prydnadssaker och göra det hemtrevligt. Män kan däremot ha alla sina tillhörigheter i en påse som de låter å i ett hörn i flera veckor. Marika Holmberg som har gjort motsvarande intervjuer med hemlösa män har ändå fått fram relativt likartade svar om vad ett hem innebär. De förklarar ordet i termer av trygghet, privat sfär, egna rutiner, lugn och ro, självkänsla, värdighet, identitet, hemtrevnad och omtanke. Som slutsats av de hemlösas berättelser kan man säga att även om boaden måe uppfylla kriterierna i alla tre domänerna, så borde extra vikt läggas vid egenskaperna i den sociala domänen. Detta är också aspekter som ofta prioriteras bort vid design av temporära boäder eftersom fokus ligger på att producera skydd så effektivt och billigt som möjligt. I en intervju med arkitekten Maurice D. Cox om tillblivelsen av Bayview Rural Village framkommer ytterligare viktiga aspekter 5. Bayview i Virginia är ett samhälle med främ svart befolkning och led av mycket undermålig boendeandard. En process för uppgradering med arkt medborgarinflytande ledde till att billiga hyresboäder (affordable housing) kunde byggas. Något som från början hade handlat om att dra in rent vatten kom mycket mer att handla om att förändra bilden av ett samhälle. Invånarna ville min av allt ha ytterligare igmatisering. Därför blev bilden av det gamla lantliga Bayview något som efterrävades, och som en symbolisk bild av detta blev husens djupa verandor en viktig del av projektet. Verandan var en plats där man hade träffats och berättat hiorier och där en or del av livet hade utspelat sig i det gamla Bayview. Byggherren ville för inte spendera resurser på sådana excesser, men tack vare sin arka identitetsskapande innebörd lyckades invånarna driva igenom önskemålet om verandorna. Husen fick även i övrigt en design som berättar en hioria om hur de ville att deras samhälle skulle vara. I ett danskt projekt kallat Skæve boliger til skæve eksienser 6 har man byggt små friående boäder som ligger ganska centralt men lite avsides till hemlösa personer som inte velat eller kunnat bo i vanliga lägenheter. Detta är inget temporärt boende utan i praktiken vanliga hyresboäder med 4 Ibid. s a.a. AFH 2006, s Hjemløs 3/2004, Missionen blandt hjemløse, ISSN

12 Designkriterier de rättigheter och skyldigheter det innebär. Utformningen för tankarna till kolonilotts- eller sommarugeområden med naturomgärdad småskalighet, snarare än till konventionella sociala boadsområden. Boäderna ligger i områden om ca tio och har en social vicevärd som, förutom att sköta praktiska göromål, fungerar som en länk till hyresvärden och de boende emellan. Det handlar inte om myndighetsutövning utan om ett upparbetat förtroende och att ge de boende ett vänskapligt öd i vardagen. Resultatet har i de flea fall blivit mycket lyckat. De boende har upplevt området som en friad och granngemenskapen har meadels haft positiva effekter. Boaden har gett dem en abilitet i tillvaron och har inte lett till ytterligare igmatisering. Vad kan vi då lära av detta? Alla våra yttre attribut berättar om vem vi vill vara, så också boaden. Den används ofta som en atusmarkering precis som fina bilar. Därför kan vi gissa att om vi designar en boad som ser ut som en nödboad, kommer dess invånare att upplevas som offer, även av sig själva. Detta har troligtvis mer att göra med bilden av boaden än den faktiska konaden. Boaden är arkt identitetsskapande och dess gealtning påverkar de boendes självbild. Att med design skapa självkänsla och framtidshopp borde därför ligga högt upp bland designkriterierna. Processaspekter Processaspekterna är de faktorer som yr utformningen som inte handlar om önskat resultat och hur produkten används, utan om dess tillblivelse, livid, och avveckling. Konad Konaden är den processaspekt som man för kommer att tänka på, och den är ofta tätt förknippad med produkten själv. Konaden är emellertid ganska friående från produkten och påverkas framför allt av tillverkningsmetod, upplaga, logiik och mellanhänder. Generellt kan dock sägas att komplicerade produkter av dyra råvaror blir dyrare än enkla produkter av billiga råvaror. I vårt fall är naturligtvis låg konad mycket viktigt. Övergångsboaden har en kort livslängd jämfört med andra byggnader, och ett ort antal enheter måe bekoas samtidigt, i ett läge då samhällets resurser antagligen är mycket belaade redan. Oavsett om finansieringen görs av aten, försäkringsbolag eller privatpersoner, är den alltid lättare att lösa ju mindre pengar det rör sig om, och de boendes månadskonad blir lägre. Konaden kan spridas ut över längre tid genom framförhållning och fondering av medel, och totalkonaden kan reduceras genom att byggnaden som helhet eller delar och material från den återanvänds. Boaden är arkt identitetsskapande och dess gealtning påverkar de boendes självbild. Att med design skapa självkänsla och framtidshopp borde därför ligga högt upp bland designkriterierna. Byggtid Hela poängen med en temporär övergångsboad är att den ska gå mycket snabbare att uppföra än en vanlig byggnad. Ett vanligt sätt att förkorta byggtiden är prefabricering. Egentligen förkortar det dock inte byggtiden avsevärt, utan delar bara upp den på olika platser och perioder. För att det ska vara någon vits med detta förutsätts alltså framförhållning och att man kan hålla ett lager av monteringsfärdiga boäder, vilka följaktligen måe betalas av någon redan när de tillverkas. Genom en förenklad och raffinerad design kan man framälla monteringsfärdiga boäder i platta paket, vilka kan lagerhållas och snabbt skickas iväg till katarofområden. Det finns idag kommersiella producenter för sådana här boäder, t.ex. Durakit Shelters. Deras nödboad av trä och laminerad wellpapp kommer i en platt låda vilken innehåller alla delar inklusive markplatta och kan monteras ihop på några timmar. Detta produktionssätt kräver ändå att det finns en global marknad och jämn efterfrågan, vilket gör att produkten måe vara väldigt generell och blir svår att anpassa till specifika situationer. Även om enheten i sig själv är mycket atisk, kan ändå viss flexibilitet erhållas genom att kombinera flera ycken (Sedan oktober har dock deras websida varit otillgänglig. Vad som hänt med företaget kan man bara spekulera i, men kanske var inte förtillverkade skyddslösningar en tillräckligt lönsam verksamhet.) Durakit Relief Unit är en nödboad av wellpapp-paneler och kommer i ett platt paket. Boaden säljs som en kommersiell produkt. Frågan om hur lager ska hållas måe ändå lösas. Det låter inte troligt att svenska aten själv skulle vilja hålla ett ort beredskapslager av dylika enheter, utan beredskapen skulle behöva samordnas internationellt, exempelvis genom FN. UNHCR avråder dock från prefabricerade skyddslösningar i sin Handbook for Emergencies. Neither pre-fabricated building syems nor specially developed emergency shelter units, even winterized shelter units, have proved effective in large scale refugee emergencies. Reasons include: i. High unit co; ii. Long shipping time; iii. Long production time; iv. Transport problems including co of transport; v. Inflexibility. Usually emergency shelter arrangements will have been made before these syems can arrive. 3 UNHCR, Handbook for Emergencies,

13 Designkriterier Drar vi tanken med prefabrikation ännu ett eg hamnar vi i en av lösningarna efter orkanen Katrina. Amerikanska FEMA tillhandahåller ora husvagnar till människor som blivit hemlösa efter ormar etc. Det är ett orskaligt program med bara ett fåtal varianter på enheter, vilka benämns som FEMAtrailers. Ofta älls de på tomten utanför den förörda boaden, men det finns även exempel på ora husvagnsläger. 2 Effektiviteten kan förklaras av de årliga orkansäsongerna och det ora landet, vilket gör efterfrågan förhållandevis jämn. I USA är trailer park fenomenet mer utbrett och ett permanent boende för många människor, vilket innebär att produkterna redan finns på marknaden och har en kulturell förankring. Ändå tar det lång tid innan alla har fått hjälp. Ett år efter Katrina väntade många fortfarande på sina utlovade FEMA-trailers. Ett annat förhållningssätt är att produktionen artar för när behovet är känt. Det är då inte möjligt att förlita sig på en enda tillverkare, som i så fall skulle behöva ha en maskinpark och organisation i vänteläge för att plötsligt kunna arta produktionen. Iället behöver man fokusera på en design som är så enkel att boäderna snabbt kan byggas på plats, gärna med okvalificerad arbetskraft, av material som redan finns på marknaden och normalt har en mer generell användning. Detta tillåter också att designen anpassas för den specifika situationen. Ett exempel på sådan här arkitektur är Shigeru Bans hus av papprör vilka har uppförts efter jordbävningar i Japan, Indien och Turkiet. Ban hade upptäckt papprören, vilka normalt används för att rulla upp tyg eller papper på, och redan använt dem i andra projekt, när den ora jordbävningen Hanshin slog till mot Kobe och blev hemlösa. De 21 papprörshusen skulle bli boäder till en grupp vietnamesiska flyktingar som hade bosatt sig i tält och tillfälliga skydd, till grannarnas förtret. Husen byggdes på en grund av tomma ölbackar med ående papprör som väggar och en presenning som tak. Isoleringen kunde förbättras genom att fylla rören med papper. Varje hus tog sex timmar att färdigälla. Ban säger att han utgick från de fyra likvärdiga kriterierna; billiga återbrukbara material; enkel konruktion; adekvat isolering samt eetiskt tilltalande arkitektur. Eetiken var i det här fallet inte bara viktig för de boendes psykiska välbefinnande, utan en förutsättning för att bebyggelsen skulle accepteras av grannarna. Ban betonar också vikten av att man utgår från de lokala förutsättningarna vid all byggnation, vilket har varit möjligt genom att deras koncept kunnat anpassas till nya situationer när de senare har uppförts i Indien och Turkiet FEMA-trailer placerad utanför skadat hus (över), och ett läger med FEMA-trailers (neder). Federal Emergency Management Agency, Papprörshusen får å som exempel för en lösning där kunskapen om produkten kan sägas vara viktigare än själva produkten. När man väl vet hur man ska göra och vart man får tag på materialen, är uppförandet av byggnaden mycket snabbt och enkelt. From, Lena, Intervju med Shigeru Ban i Arkitektur , s Shigeru Bans Paper log houses uppförda i Kobe, Japan (över) och i Bhuj, Indien (neder). I Indien fick de en annan takkonruktion, och grunden av ölbackar fick ersättas med en gjuten platta eftersom lokalbefolkningen inte drack öl. Papprörshusen får å som exempel för en lösning där kunskapen om produkten kan sägas vara viktigare än själva produkten. När man väl vet hur man ska göra och vart man får tag på materialen, är uppförandet av byggnaden mycket snabbt och enkelt, och behöver inte förberedas med lagerhållning av material eller färdiga produkter. Volymen blir dock mer begränsad. Det är inte troligt att man skulle kunna ordna fram hur många papprör som hel, även om produktionen är effektiv. Lösningen fungerar bä när den är relativt småskalig. 21 hus i relation till hemlösa är bättre än inget, men fortfarande väldigt lite. Vilken grad av prefabrikation vi ska välja som designkoncept är inger lätt beslut. Båda ytterligheterna och allt däremellan har sina fördelar. Det handlar i slutändan om att man bara måe beämma sig för en rategi och

14 Designkriterier utveckla den fullt ut. De bäa resultaten fås antagligen med en flora av olika lösningar som en del av beredskapsrategin. Dessa kan sedan sättas in utifrån den lokala situationen. Deltagande Det är viktigt för människor att känna att det kan påverka sin situation och sin framtid. Därför är lösningar som enbart kommer uppifrån sällan lyckade. Trots att vår problemällning förutsätter ett uppifrånperspektiv, är det viktigt att lämna utrymme för lokal anpassning och påverkan underifrån. Det handlar bl.a. om att ge beämmanderätt till människor som annars känner sig maktlösa (empowerment). Även på det individuella planet är det viktigt med flexibla lösningar. Vi har tidigare talat om boaden som identitetsskapande och behovet av hemtrevnad. Det är därför viktigt att lösningen inte är för färdig, speciellt om den ska multipliceras, så att de boende har möjlighet att sätta sin egen prägel och uttrycka sig såväl interiört som exteriört. Om de nödsatta själva kan vara med och bygga sina blivande boäder så är mycket vunnet på flera plan. Det blir en ekonomisk vin eftersom de betalar med sin egen tid, och de får dessutom en meningsfull sysselsättning mitt i allt kaos. Man skapar även engagemang, gemenskap och en känsla av vara en del av resultatet. Den totala byggtiden kan förkortas genom att många arbetar samtidigt. Det gör inte så mycket om varje hus tar några veckor att bygga, om all byggnation kan ske parallellt. Det går också ofta lätt att engagera utomående. Människor brukar vara villiga till volontärarbete om de kan se behovet och det finns något handgripligt att göra. Med en informell organisation kan man dela upp arbetet så att alla kan göra det de är bra på och så att även de fysiskt svaga får hjälp. Förutsättningar för en sådan här gemensamhetslösning är att det finns en tydlig design att utgå ifrån, en samordnande ledning, kvalificerad arbetskraft där det behövs, god tillgång på material och anvisad mark. Det underlättar avsevärt om designen är lågteknologisk (low-tech), så att den kan byggas utan avancerade maskiner eller verktyg. Det är också nödvändigt att designen utgår från användarens kunskapsnivå och hantverksskicklighet. I utvecklingsländer utnyttjas ofta den lokala byggnadraditionen, vilken brukar vara brett förankrad bland befolkningen. På hemmaplan kan vi däremot förutsätta att den genomsnittlige urbaniserade svensken inte har så or kunskap om vare sig husbyggnad eller traditionell byggnadeknik. En mer rimlig kunskapsnivå att utgå ifrån är att alla kan läsa och förå en monteringsanvisning från IKEA. En enkel och intuitiv design utan örre fallgropar är alltså efterrävansvärd. Ekologisk hållbarhet I utvecklingsländer utnyttjas ofta den lokala byggnadraditionen, vilken brukar vara brett förankrad bland befolkningen. På hemmaplan kan vi däremot förutsätta att [...] alla kan läsa och förå en monteringsanvisning från IKEA. En naturkatarof kan inte få oss att överge vår rävan efter en hållbar utveckling. Mycket av det som har avhandlats ovan handlar om social och ekonomisk hållbarhet, även om det inte har benämnts så. Ekologisk hållbarhet är i sig ett väldigt komplext område, men utgångspunkten är att man måe betrakta en lösnings miljöpåverkan ur livscykelperspektiv. Detta manifeerar sig bl.a. i materialvalen. Material som ingår i ett kretslopp genom att de är återanvändbara, och gärna redan återanvända, är att föredra. De ska inte bidra till spridning av miljögifter eller innehålla onödigt mycket bunden energi (embodied energy). De ska inte heller ha negativa hälsoeffekter hos användaren. Byggnaden bör designas så att den under sin livid förbrukar så lite energi och resurser som möjligt, t.ex. i uppvärmning och underhåll. Dessutom bör de infrarukturella syemen designas så att vattenförbrukning, avlopp, avfallshantering och transporter belaar så lite som möjligt och formar slutna kretslopp. Det handlar här om en avvägning av vilken nivå man ska lägga sig på. Avancerade syem är dyra och svåra att underhålla och har därmed sämre förutsättningar att fungera optimalt. Det är därför inte säkert att det effektivae syemet alltid är den bäa lösningen. Även om jag i min scenariobeskrivning hävdar att kulturella och materialmässiga förutsättningar inte skiljer sig så mycket åt i Sverige, finns det ändå ora skillnader mellan Norrland och Skåne, vilket också avspeglar sig i byggnadraditionerna. För att minska transporter bör man därför kunna anpassa material och konruktioner utifrån de lokala förutsättningarna. Långsiktighet Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv även på kortsiktiga åtgärder. Man måe fråga sig hur lång livslängd byggnaderna bör ha och framförallt vad som ska hända med platsen och de boende sen. Det är också viktigt att kunna kommunicera tidsaspekterna till de utsatta. Att inte ha möjlighet planera framåt är en svår ressfaktor som motverkar möjligheten att tillägna sig den temporära boaden. En rategi för övergångsbebyggelse som man kan tänka sig är att ta en outnyttjad plats, eller en plats som kan avvaras, i anspråk. Exempelvis en rivningomt, idrottsplan, parkeringsplats, park eller, om så behövs, jungfrulig mark. Det är viktigt att denna plats ligger så nära den ursprungliga boaden som möjligt, för att man ska kunna behålla sitt sociala sammanhang. I en örre skala är det alltså bättre med flera mindre utspridda grupperingar än en central. Platsen används sedan för övergångsboäder under tiden det tar att bygga upp den gamla bebyggelsen, och när alla kunnat beredas en permanent boad tas övergångsbebyggelsen bort och platsen återälls till sin ursprungliga funktion. Ett annat sätt är att man uppför övergångsboaden direkt på faigheten där de nödsatta bodde förut. Detta är kanske det naturliga valet för människor som äger friående hus, och där återuppbyggnaden sker på deras uppdrag, men skulle även kunna tillämpas för flerboadshus. Avvägningen mellan alternativet ovan och det senare beror till or del på lokala faktorer och på förödelsens omfattning. Det senare alternativet har fördelen att man kan använda sig av befintlig infraruktur i den mån den fungerar och i takt med att den repareras. I båda fallen används övergångsboäderna bara så kort tid som är nödvändigt och de tas sedan bort helt. Men man kan också se situationen som ett tillfälle att planera en ny del av samhället. Den tillfälliga bebyggelsen behöver då inte ses som något tidsbeämt utan som början till en nyutveckling av ett område. Detta kan vara en naturlig rategi vid situationer där informell eller undermålig bebyggelse förörts. Invånarna i ett slumområde kan få tillfälle att bygga nya boäder på ett sätt som öppnar för framtida utveckling av infraruktur och bebyggelse. I Sverige har vi dock inga sådana slumområden, och en näan patologisk rädsla för slumbildning. Allt som inte är fint nog ska saneras genom att rivas eller renoveras. Detta har lett till att det näan inte finns något utrymme för ekonomiskt små verksamheter att växa, och det är i princip omöjligt att hitta riktigt billiga boäder med låg andard. Jane Jacobs poängterar redan 1961 i The death and life of great american cities vikten av att det finns hus med olika åldrar blandade, och att bebyggelsen uppgraderas kontinuerligt och småskaligt. Trots att Jacobs har funnit många efterföljare, speciellt bland arkitekter, har idéerna knappt fått något praktiskt genomslag i Sverige. Jag tror att vår rädsla för degraderade och informella områden är ganska överdriven. I biåndsvärlden ses informella bosättningar ofta ses som början till lösningar iället för som problem, och då kan de också utvecklas till något bättre. Stadsdelar som Majorna och Haga här i Göteborg har också en gång börjat som informella problemområden, men är idag bland de me älskade. Att se övergångsboäderna som början till något nytt skapar många lockande möjligheter. De boende kan få möjlighet att köpa loss tomträtten och byggnaden. Därigenom kan de bekoa andardhöjande åtgärder i den takt de klarar av. Boaden kan successivt uppgraderas till en permanent boad, eller säljas med vin när de boende vill flytta. På så sätt bildar de det föra eget i en boadskarriär, och tillåter andra att flytta in, t.ex. unga och udenter som inte har råd med andra tillgängliga boäder. Byggnaderna kan också få nya funktioner, exempelvis som lokaler till nyartade småföretag eller föreningar. Genom att vissa enheter inte utvecklas, får de intilliggande möjlighet att expandera, och området som helhet kan utvecklas dynamiskt till en ny adsdel. Detta kräver naturligtvis att man har planerat för detta från början, och bygger ut infrarukturen i en anpassad takt. I de fall bebyggelsen placerats på områden som är olämpliga för fortsatt utveckling, Jacobs, Jane, The death and life of great american cities, Random House

15 14 Designkriterier kan byggnaderna monteras ned och byggas upp på en annan plats. Denna möjlighet tillåter robuare konruktioner från början, eftersom man kan fokusera på att konruktionerna ska kunna återanvändas iället för bara materialen. För att människor ska våga inveera i sina boenden krävs också att det finns en juridisk trygghet, där man äger rätten till boaden under överskådlig tid. Etablering av infraruktur Som nämnts i scenariobeskrivningen måe man räkna med att infrarukturen kan vara helt utslagen lokalt, och med tanke på den föreällda omfattningen kommer även återuppbyggnad på detta område ta lång tid. Infrarukturlösningarna måe även å i proportion till deras användningid. Man kan tänka sig en egvis process där man till att börja med är helt avskuren från reen av samhället på alla sätt utom vägtransport. Dricksvatten måe kanske köras ut i tankar, och el produceras med mobila kraftverk, fram tills det att en nätanslutning är möjlig. Därefter kan uppgraderingar av syemen ske fram till den punkt där vidare uppgradering inte kan motiveras längre med hänsyn till konad kontra nytta. Man kan tänka sig en skala från temporärt och avskuret till permanent och anslutet. Lokala förutsättningar och tidsspann avgör både på vilket eg man ska gå in och var man ska anna. Planprocess Många av egenskaperna i hemmets juridiska domän är i själva verket processaspekter som har med markanvändande och bygglov att göra. Enligt UN-HABITAT är markfrågor en av de absolut viktigae aspekterna för slumuppgradering och katarofhantering. Om övergångsboäder ska byggas så måe det finnas en plats att bygga dem på. Marken kan upplåtas antingen av kommunen eller privata markägare, men tillånden för bebyggelsen måe regleras av kommunen. Här är en snabb handläggning A och O, varför man måe ha en annorlunda process än den ordinarie planprocessen som kan ta flera år. Ett sätt är att man redan i översiktsplaneringen utreder potentiella platser för bebyggelse vid ett katarofscenario, och reserverar en viss kvot av sådana platser för detta. Tillfälliga bygglov skulle sedan kunna utfärdas på kort varsel, och de boende kan få besittningsrätt så länge bygglovet gäller. Om vi återgår till de två olika tidsperspektiven ovan, så borde det i det föra fallet vara ganska enkelt att anvisa platser för övergångsbebyggelse, tack vare en tydligt avgränsad tidsperiod och med öd i situationens allvar. Kommunerna brukar äga rategiskt lokaliserade faigheter, och in annat fall kan avtal ingås med privata markägare. I det andra fallet däremot, med en bebyggelse som tillåts utvecklas under obeämd tid, vore det i princip omöjligt att direkt ge ett bygglov. Grundtanken i PBL är att alla ska få möjlighet att påverka planprocessen, och sådant tar tid. Man skulle med all a.a säkerhet öta på nimbyism 2 till följd av rädsla för örande inslag, och med dagens syem är det alltid enklare för en plans motåndare att komma till tals, och fördröja processen genom att överklaga till högre inanser. Det skulle heller inte vara gångbart att i beredskapssyfte driva igenom planer för en hypotetisk och okänd framtidssituation. Den enda trovärdiga lösningen torde vara att, när behovet väl är känt, enda utfärda ett tillfälligt bygglov med några års giltighetid. Diskussionen om bosättningens framtid får sedan föras i samråd, när den akuta krisen har hanterats. Man bör ändå från början ge området en layout som tillåter en framtida utveckling. Osäkerheten i situationen innebär samtidigt att även om planen för en eventuell framtida utveckling finns, så måe de omedelbara åtgärderna vara av en sådan art att de inte förutsätter en framtida utveckling. Med andra ord kommer alltså bebyggelsen och infrarukturlösningarna i de båda fallen kunna vara närma identiska från början. Med den insikten kan man fråga sig om det egentligen finns något giltigt skäl för att inte planera för en eventuell framtida utveckling från början. Eetik och acceptans En intressant fråga i det här sammanhanget är vilket arkitektoniskt uttryck som enkla accepteras av allmänheten. I fallet med Shigeru Bans papprörshus var eetiken en förutsättning för att få grannarnas acceptans. Det transformerade bosättningen från ett problematiskt tältläger till en sanktionerad bebyggelse, och grannarna kunde därigenom förutsätta att myndigheterna skulle ansvara för att ordningen bibehölls. Vid illegala bosättningar däremot upplevs de som ett mindre hot ju mer efemära byggnaderna ter sig. Människor som bor i tält är alltid lättare att köra iväg än om de har börjat bygga sig hus, och ju mindre etablerade de är på en plats, deo mindre rätt till platsen har de tillskansat sig. Samma transformation får alltså rakt motsatt effekt om den beviljas ovanifrån eller om individen själv tar sig rätten. I vårt fall, med utgångspunkt i att övergångsboäderna har ett politiskt öd, så borde därför en kvalitativ och samanhållen eetik vara att föredra. Eetik, eller skönhet i byggandet, är annars något som jag knappt diskuterat alls bland designkriterierna. Det är för att jag inte anser den vara ett egenvärde, eller något som kan separeras helt från något av kriterierna ovan. Eetiken är alltid ett medel för att uppfylla andra mål som t.ex. välbefinnande, identitetsskapande eller hållbarhet. Vid illegala bosättningar däremot upplevs de som ett mindre hot ju mer efemära byggnaderna ter sig. Människor som bor i tält är alltid lättare att köra iväg än om de har börjat bygga sig hus. 2 Termen syftar på akronymen NIMBY Not In My Back Yard och förenklat innebär att alla anser att det tilltänkta programmet bör finnas någonans i samhället, men att ingen vill ha det där själva de bor eller verkar. Sammanfattning och rangordning Det är näan omöjligt att göra en beämd rangordning av designkriterierna. På ett sätt är de alla likällda, eftersom alla måe tillgodoses. Samtidigt går det att avgöra en viss inbördes ordning. Även om jag ovan har betonat vikten av de sociala aspekterna som privatliv, identitet och integritet, måe de vara underordnade de primära fysiska funktionerna hos en boad, som skydd, basala behov och infraruktur. Samtidigt är processaspekterna alltid underordnade resultatet, eftersom de är medlen för att uppnå ändamålet. Följande uppräkning av huvudbegrepp är ett försök att skapa en överblick och ungefärlig rangordning: Klimatskydd Hygien och hälsa Säkerhet Basala hushållsaktiviteter Infraruktur Privatliv Integritet Identitet Rättigheter & Skyldigheter Kort byggtid Deltagande Ekologisk hållbarhet Energieffektivitet Låg konad Långsiktighet Snabb planprocess

16 Program Sphere & UNHCR Ställningaganden Uppdelning av programmet Även om det kan låta hårt, så är den bebyggelse som krävs som reaktion på en naturkatarof egentligen inget annat än ett flyktingläger. Med det sagt kan vi även konatera att bilden av vad ett flyktingläger är och bör vara har förändrats kraftigt i och med att vår kunskapsnivå i ämnet har höjts. Flyktingläger är inte en plats där människor bor i tält en kortare tid för att klara livhanken. Vi vet att den genomsnittliga varaktigheten för flyktingsituationer är år, och att planeringen av flyktingläger således måe handla om långsiktiga lösningar och ett samhällsbyggande. Sphere Project ( är ett samarbete mellan olika NGOs och Röda Korset för att förbättra kunskapen om humanitära krissituationer. De har gett ut en handbok 2 som ger konkreta råd och fungerar som en minimiandard för humanitära insatser. Det är denna andard bl.a. svenska Räddningsverket följer då de genomför hjälpinsatser i krisdrabbde områden. UNHCR har också gett ut en handbok 3 som sätter en egen andard, inte så olik från Spheres. Ett intressant arbete av Tom Corsellis och Antonella Vitale kallat Transitional settlement, displaced populations tar vid där Sphere och UNHCR slutar. Författarna för samman de två olika andarderna och tar dem till en arkitektonisk nivå, för att ge möjliga flyktingsituationer en mer fysisk form. De ger bl.a. råd om byggnadsutformning för att skapa säkra och hälsosamma boäder, och layouter för att skapa socialt och infrarukturellt fungerande flyktingläger. Jag har relaterat till flera av de normer författarna föreslår i framarbetandet av mina lösningar. Genomgående finner man dock att de nivåer jag funnit rimliga ligger avsevärt högre än vad de internationella andarderna rekomenderar. Exempelvis rekomenderas 3,5-4,5 m² täckt yta och 45 m² total lägeryta per person. Å andra sidan är medelhushållet 5 personer. I Sverige är medelhushållet 2,1 personer, och jag tror inte 9 m² boäder skulle accepteras av någon. Det kan vara värt att tänka på att om de lösningar jag föreslår känns snåla och primitiva, så är de samtidigt flera gånger bättre än de lösningar Sverige själv erbjuder vid humanitära hjälpinsatser. Jag tror att vi har vant oss så vid vår höga levnadsandard at den har blivit en oskiljaktlig beåndsdel av hela vår kultur och samhällsbyggnad. Att tillämpa internationellt vedertagna insatser på hemmaplan skulle helt enkelt inte accepteras. En av de viktigae effekterna av det här arbetet kommer därför att vara att hjälpa till att skapa en mental beredskap för framtida krissituationer i Sverige. Designkriterierna lämnade ibland flera möjliga öppningar för hur man kan uppfylla dem. I vissa frågor får man helt enkelt göra ett val och utgå därifrån. Följande ällningtaganden har jag gjort vid utarbetningen av programmet: Platsbyggd Low-tech Att i möjligae mån undvika prefabrikation, lagerhållning och leveranider, gör åtgärderna snabbare, mer konadseffektiva och flexiblare. En enkel och intuitiv design maximerar antalet personer som kan vara delaktiga i uppförandet. Standardiserade och lokalt tillgängliga material minskar transporter och älltider. Att i det länga eliminera och förenkla tekniska inalltioner gör lösningen mindre beroende av speciella komponenter eller infrarukturella förutsättningar. Evolution & Demonterbarhet Lösningen måe innehålla såväl kortsiktiga som långsiktiga dimensioner. Den temporära bebyggelsen ska kunna anpassas till sin beräknade varaktighet och evolvera under sin livid. Utan faa inallationer blir husen kompatibla med alla adier av infrarukturens utveckling. Husen och syemen i sig kan ha en mycket längre livslängd om de kan demonteras och återanvändas i andra sammanhang. God besittningsrätt och säljbarhet tillåter långsiktigt tänkande bland de boende. Enplansbebyggelse Att bebygga attraktiv mark med enplansbebyggelse är generellt inte konadseffektivt, men med ett kortare tidsspann överväger ändå fördelarna. Konruktion i ett plan blir betydligt enklare och äller mindre krav på marken. Tillgängligheten och flexibiliteten ökar också. Friående hus En boad per hus ger förluer i resurseffektivitet, men även här överväger fördelarna. Konuktivt blir det enklare m.a.p. akuik och brandskydd. Självändigheten blir örre och boende får mer möjligheter att individualisera sin boad. Ägarförhållandena blir enklare och husets framtida potential blir örre om varje enhet kan demonteras och förflyttas separat. Kluer Att ordna boäderna i kluer med delad infraruktur och faciliteter ger billigare syem, enklare planering och en arkare gemenskap. Följande diagram visar vad som ingår i bebyggelseprogrammet och hur det delas upp mellan olika nivåer i den rukturella hierarkin: Toa Material Latrin Förnödenheter By Boad Avlopp (Vatten, Energi) Information Organiskt avfall Avfall Återvinningsmaterial Kluer Vatten Energi Information Vatten Energi Information Klimatskydd Kök Tvättäll Sovplatser Vielserum Avskildhet Samvaro Förvaring Toalett Mötesplats Dusch Tvätt Sopsortering Energi-nod IT-nod Mötesplats Samlingsplats Service Verksamheter Material-nod Kompo Avloppsrening Vatten-nod/rening Energi-nod/produktion a.a. AFH Sphere Handbook, ( ). 3 Handbook for Emergencies, 2nd ed., UNHCR, ( ). Corsellis, Tom & Vitale, Antonella, Transitional settlements, displaced populations, University of Cambridge shelterproject, Oxfam Basenhet för 1-2 personer I Sverige är snitthushållet 2,1 personer, 44% av hushållen är singelhushåll och min 70% beår av 1-2 personer. En basenhet för 1-2 personer kan användas i de flea fall och kan dockas på med mer plats när det behövs. SCB 2007 Omvärld Arbetsplatser Sjukvård Brandförsvar Myndigheter etc. etc. 15

17 Koncept Compact Living En känd form Att minimera ytan gör boäderna både enklare, snabbare och billigare att bygga. Med smart utformning känns inte heller små ytor lika små och utrymmen går att använda för många olika funktioner. Jag har spenderat min uppväxts somrar i en segelbåt och bott en längre period i en VWbuss tillsammans med 2-3 personer, och vet att det går utmärkt. Många tillbringar semeern på campingplatser och uppskattar det primitiva och trångbodda livet. För att föra över konceptet från semeerboende till vardagsboende krävs dock vissa uppgraderingar. En husvagn ses inte riktigt som ett tillräckligt åretruntboende. I en skildring av en hemlöshetssituation i GP finner vi formuleringen [den hemlösa] har tvingats övernatta i en husvagn, vilket får exemplifiera detta. Vi behandlade tidigare vikten av den mentala bilden av sin boad som en del av en persons identitet. Jag funderade över vilka bilder vi svenskar har av ett bra boende. Efter en ovetenskaplig skissövning och snabbanalys av inredningidningar. kom jag fram till att det å ena sidan rör sig om det dagsfärskt moderna och innovativa formspråket, och å andra sidan om det hioriskt romantiska. I diskussionen om hur våra äder ska byggas efterfrågar ena flanken traditionella byggnader och andra flanken roligare former. Ingen efterfrågar miljonprogrammets effektiva boendemaskiner. Vi kan också notera att i såväl båtar som campinghem är utrymmet extremt 3-dimensionellt planerat. Detta medför mycket specialsnickeri vilket kan förta vinningen av att bygga litet. Riktigt så yteffektiva behöver vi inte vara i ett ationärt hus. GP Även om det var freande valde jag att inte introducera en ny formväld utan att ta avamp i en välkänd form: den klassiska träugan med sadeltak. Anledningen var främ att man i en krissituation är tillräckligt desorienterad ändå, och att en form man kan relatera till är lättare att ta till sig. Den är också väl beprövad och i byggnadraditionen optimerad, och gör en intuitiv design lättare att uppnå. Slutligen är det en form som genom sin kulturella förankring har bättre förutsättningar att klara av den oundvilkliga upprepningen vid orskalig reproduktion. Material som är andardiserade och lätta att få tag på. Material Det är ingen slump att resvirkeskonruktionen är den absolut vanligae inom småhusbyggande i Sverige. Den är väl anpassad till vårt klimat och våra materialtillgångar och därtill tids- och resurseffektiv. Att metoden överensämmer med svenskars föreällning om hur hus konrueras ledde till att jag valde denna princip framför andra murnings- och aplingsbaserade tekniker som också kunnat vara intressanta. Kriterierna för materialvalet var att det skulle vara billiga material som är lätta att få tag på i en vanlig bygghandel utan beällningid. De skulle dessutom vara lättbearbetade för gemene man samt i det länga återvinningsbara, förnyelsebara och innehålla låg bunden energi. Elementbyggande Jag har valt att inte prefabricera husen, men ville ändå bygga dem av element. Anledningen är att det är enklare att bygga en vägg liggande i en lokal elementfabrik än direkt på husen. Man kan resa ett tält där elementen byggs väderskyddat och genom att bygga identiska element till många hus effektiviseras produktionen. Element är också en förutsättning för ett enkelt demontage. Som modulsyem valde jag det andardiserade skivmåttet 1200x2400 mm, vilket gör att skivorna behöver kapas så lite som möjligt. Konruktionsprincipen bygger på att man gör lådor sågat andardvirke och plywoodskivor och fyller dem med isolering. Skivmaterialet blir både fasad och invändiga ytskikt. Utbytbara material Även om jag har valt vissa material är tanken att de ska kunna bytas ut efter tillgång och tycke. Plywood är bra eftersom det är arkt och relativt fukttåligt. Invändigt har det en vacker yta och behöver därför inte spacklas och målas. Andra skivmaterial som gips, träfiberskivor, OSB, minerit och laminatskivor kan ändå vara ett alternativ. Till isolering har jag valt ekofiber, men man kan lika väl fylla lådorna med t.ex. klippt halm. Ett budgetalernativ kan vara rimlat tidningspapper som packas i plasäckar. En plafolie används för att skydda isoleringen mot invändig fukt, men om ett tåligare material som halm används eller om isoleringen packas i säckar kan denna uteämnas. Planlösning i en VW-buss och en segelbåt. 16 Tidig skiss på hur man kan skapa privata zoner i ett litet utrymme. Typologier och ilar med negativa och positiva associationer. Skiss på hur isolering kan göras av tidningspaper med en flismaskin och plasäckar.

18 Boaden Same same but different För att kunna möta alla de skilda behov som olika individer har i sitt boende är boaden ett generellt rum med or flexibilitet. Iället för faa inneväggar föreslås textila rumsavskärmningar som kan skapa olika privata och sociala rum efter behov. Möbleringen och inredningen är fri, men nedan ges några exempel på hur olika hushållskonellationer kan använda boaden. Bäddsoffor, klaffbord och bänkar med hjul gör att rummet kan förändras över dygnets timmar för olika ändamål. Förvaringsmöjligheterna ökar genom att det är enkelt att skruva upp hyllor och skåp högt upp på väggarna. Individualism Textila rumsavskärmningar ger hög flexibilitet. I dagens samhälle år individen i fokus och människors intresse att uttrycka sin personlighet med sitt hem avspeglas i den otroliga mängden tidskrifter och tv-program ägnade åt heminredning. För att kunna möta människors behov av individualisering av dessa massproducerade boäder ska de lämnas i ett adie av ofärdighet. Man ska kunna välja hus huset ska se ut, inredas och efterbehandlas. Plywooden, med sin intakta träruktur, klarar sig rätt bra obehandlad, så länge den inte delaminerar p.g.a. fukt. Den kan också lackas, oljas, tjäras, målas eller kläs in med fasadpanel. Viktigt är då att en behandling används på fasaden som låter träet andas, eftersom det inte finns någon annan luftning. Uppgraderingarna kan gärna göras efter hand. T.ex. kan föner bytas ut eller huset byggas till, och området får med tiden en varierande karaktär. Enligt Göteborgs Stadsmuséums utällning Hem och Hemlöshet fanns höen olika inredningidskrifter på Press Stop och 27 inredningsprogram i de fem öra svenska tv-kanalerna. Exteriörbild av boaden. Några av de 135 inredningidskrifter som svenska folket lät sig inspireras av Medelhushållet i Sverige beår av 2,1 personer 70% FRD min av hushållen är 1-2 personer FRD FRD FRD Textil rumsav -skärmning 19% av hushållen beår av sammanboende med barn 6% av hushållen beår av en ensamående förälder med barn 4% av hushållen är barnfamiljer med 3 barn eller fler Källa: SCB 2007 Inrett för singel med undtals övernattande partner och möjlighet att ta emot gäer eller helgboende barn. Inrett för ensamående förälder med ett barn. Behöver ett ort kallförråd. Planvarianter och principsektion. 1:100. Inrett för ett par utan barn som gärna bjuder hem vänner. T v: Utbyggd basenhet inredd för en familj med två barn. Ovan: Principsektion. 17

19 Gård, Kvarter & By Hur skapar man variation och en trivsam miljö i ett ort område av näma identiska hus? Att formge en boad som en solitär enhet räcker inte för att skapa en bra boadsmiljö. Det krävs en flora av olika adsrum som kan bilda rytmiska rumssekvenser och en hierarki mellan det publika och det privata. Boadsenhetena ska inte bara kunna användas några få åt gången, utan kunna multipliceras till att bilda hela samhällen om så behövs, även om det ofta är bättre med flera mindre och lokala anhopningar än ett ort centralt läger. För att kunna hantera denna spännvidd har jag skapat en kvartersruktur, som ska kunna fungera som ett modulsyem på adsplaneringsnivå. Kvarteren har i sig en sekvens av publika och privata rum, med och utan trafik. Varje kvarter beår av fyra gårdar vilka delar på infraruktur och faciliteter. Även gårdarna kan plockas loss för att ordnas om eller fungera självändigt, förutsatt att infrarukturfrågan kan lösas. I en adskontext kan man docka på gårdarna på befintliga syem och använda lucktomter, medan det är fördelaktigare med örre bosätningar där infraruktur saknas. Kvarteren kan paras ihop för att bilda en by. Denna kan bildas enligt rutnätsprincipen eller enligt kluerprincipen. Rutnätsprincipen är bra i en adsmiljö och på plan mark, medan kluerprincipen är bättre i naturmiljö och på kuperad mark, eftersom den enklare kan anpassas till terrängen och tillåter en naturligare grönruktur. Tillämpning med 140 övergångsboäder på Heden i Göteborg. Diken Gård 10 hushåll Boäderna skulle även kunna uppföras ovanpå P-däck eller huak. 21 invånare 126 m²/tomt Hygiénhus Gårdsplan Rutnätsplan 1: hushåll. Gemensamt Publikt Tvätt- & sophus Kvarter 40 hushåll Semi-publikt 84 invånare Totalt 232 m²/hushåll Semi-privat Privat Gångråk 36 p-platser/kvarter Skola Idrott Allmänt Publikt Service/Verksamheter Samlingslokal/kyrka Kompoanläggning Materielcentral/Platsledning Gråvattenrening Diagram över rumshierarki. 18 Kvartersplan 1:1000. Kluerplan 1: hushåll.

20 Byggritningar Byggritningar för en andardboad på 21 m² för 1-2 personer. Huset kan föroras genom att det förlängs med ett väggelement och blir då 31 m². Plan och sektioner 1:50. 19