Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Transkript

1 Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Handboken Våld mars april 2013

2 Dagens program Övergripande del Fruktpaus Utsatt Lunch Barn Fika Utövare Frågestund och avslutning SMS:a frågor under dagen till

3 Handbokens syfte Kvalitetsutveckla och förbättra socialtjänstens stöd Stimulera utvecklingen av målinriktade, strukturerade och samordnade insatser i kommunerna Ge socialnämnden stöd, både på en övergripande nivå och för handläggning av enskilda ärenden Målgruppen ska bli en självklar målgrupp i socialtjänstens arbete

4 Centrala begrepp i handboken 5 kap 11 socialtjänstlagen Våld eller andra övergrepp Systematisk misshandel och andra övergrepp, t.ex. det som omfattas av brottsbalkens bestämmelse om kvinnofridsbrott Närstående Könsneutralt begrepp Varje person som en kvinna har en nära och förtroendefull relation till Kvinna Inte avgränsat nedåt i ålder utan omfattar även unga kvinnor under 18 år, exempelvis då en flicka betraktas som kvinna vid hedersrelaterad brottslighet

5 Forts. centrala begrepp 5 kap 11 socialtjänstlagen Barn har bevittnat våld Barnet har sett eller hört den brottsliga gärningen begås Våld eller andra övergrepp som barn bevittnat Våldet kan ha utövats av eller mot en till barnet närstående vuxen eller av eller mot en person som inte är närstående till barnet Närstående vuxna till barn Avser förutom barnets föräldrar även vuxna syskon, fosterföräldrar eller styvföräldrar. Även personer som inte direkt ingår i den närmaste familjen, som t.ex. mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar, ingår

6 Våld mot kvinnor Även män drabbas Sker främst inomhus, i en nära relation Allvarligt, upprepat våld och dödligt våld I parrelationer drabbar främst kvinnor Jämställdhetsproblem Demokratiproblem Hälsoproblem Hinder för kvinnor och barns åtnjutande av mänskliga rättigheter

7 Våldets omfattning Mellan 30 och 60 procent av världens kvinnor har någon gång blivit utsatta för fysiska eller sexuella övergrepp (WHO) I Sverige dödas i genomsnitt 17 kvinnor varje år av en närstående/tidigare närstående man (Brå) 11 procent av tillfrågade kvinnor hade någon gång under sitt liv utsatts för våld från en tidigare man/sambo. 7 procent av en nuvarande man/sambo (Slagen dam, 2001) 2 procent är utsatta för våld av en man de har eller tidigare haft ett förhållande till (Socialstyrelsen, 2007) Mörkertalet är stort, omkring 80 procent utsatta kvinnor polisanmäler inte (Brå)

8 Helhetsperspektiv orsaker till våld mot kvinnor av närstående

9 Ökad risk för våld i familjen När familjen är utsatt för påfrestningar Försörjningssvårigheter Missbruk Psykisk ohälsa Våld i familjen kan således antas vara vanligare bland dem som söker stöd inom socialtjänsten än i befolkningen i stort

10 Socioekonomiska effekter Risken för att utsättas för allvarligt fysiskt våld, inklusive dödligt våld, är väsentligt högre för kvinnor som har långvarigt bistånd Enligt folkhälsoenkäten var utsatta kvinnor; - generellt sett yngre - oftare arbetslösa - oftare sjukskrivna - socialt och ekonomiskt mer resurssvaga De hade även en; - högre läkemedelskonsumtion - sämre allmän hälsa och psykiskt välbefinnande än övriga kvinnor som besvarat enkäten

11 Samhällets ansvar Från privat angelägenhet till samhällets ansvar Ideella och idéburna sektorn är ett viktigt komplement

12 Socialnämndens ansvar, lagtext Yttersta ansvaret 2 kap 1 socialtjänstlagen Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän

13 Vistelse/bosättningskommun Vistelsekommun - den kommun där den enskilde vistas när det aktuella behovet uppstår Bosättningskommun - den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt/har sin starkaste anknytning Socialnämnden i vistelsekommunen är skyldig att pröva en ansökan om bistånd Om det står klart att en annan kommun ansvarar för stöd och hjälp är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer Om den hotade på eget initiativ åker till en annan kommun och söker stöd och hjälp gäller vistelsekommunens yttersta ansvar i den akuta situationen, t.ex. för skyddat boende och ekonomiskt bistånd En utsatt kan vistas tillfälligt under en längre tid utan att bosättningskommunens ansvar upphör

14 Socialnämndens ansvar, lagtext God kvalitet 3 kap 3 socialtjänstlagen Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras

15 God kvalitet Både privat och offentlig verksamhet inom socialtjänsten Omfattar alla nivåer strukturinriktade, allmänt inriktade och individinriktade insatser När kommunen sluter avtal om att utföra insatser förblir verksamheten nämndens ansvar Dokumentation är viktigt för att; - utveckla och bedöma kvaliteten i verksamheten - identifiera behovet av andra/ytterligare åtgärder eller behov av samverkan mellan olika aktörer - följa upp och utvärdera - ge staten möjlighet att följa hur verksamheten utvecklas i förhållande till nationella mål - möjliggöra för forskning och statistik

16 Evidensbaserad praktik Ett evidensbaserat socialt arbete innebär att socialsekreteraren i utrednings- och uppföljningsarbete samt beslut om insatser på ett kritiskt sätt använder kunskap hämtad från såväl forskning som praktik och väger ihop denna med den hjälpbehövandes önskemål och aktuella situation (Handboken sid. 42)

17 Kompetens Inte endast formell kompetens utan även kvalifikation, kunskap, erfarenhet, förmåga, lärande och färdighet Det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet i verksamheten Det ska finnas tillräcklig bemanning Viktigt med handledning Det är en tillgång om det finns personal som speglar befolkningens språkliga, kulturella och etniska mångfald Rätt kompetens är väsentligt för att nå upp till lagkraven I 5 kap 11 socialtjänstlagen Socialtjänstens kompetens är med andra ord ytterst en rättvise- och rättsäkerhetsfråga för de mest utsatta grupperna i samhället

18 Våldskompetens All personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen bör ha teoretiska kunskaper inom området våld i nära relation samt förmåga att praktiskt kunna tillämpa dessa kunskaper Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som avser våldsutsatta bör utöver ovan nämnda kunskaper dessutom ha socionomexamen och fördjupad sakkunskap Personal som handlägger ärenden som avser barn och unga bör utöver grundkunskapr ha socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet inom socialt arbete Personal som arbetar med insatser för barn, äldre, missbruk, funktionshinder bör regelbundet få kompetensutveckling om våld i nära relationer

19 Socialnämndens ansvar, lagtext Uppsökande verksamhet 3 kap 4 socialtjänstlagen Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar

20 Uppsökande verksamhet vad är viktigt? Informera grupper och enskilda om möjligheter till stöd Samverka vid behov Sprida informationen brett, genom flera kanaler Tydlig och lättillgänglig information Anpassad information för personer med olika förutsättningar att ta del av den Att även barn och unga får information om sina rättigheter och möjligheter till stöd och hjälp

21 Socialnämndens ansvar, lagtext Ansvar för brottsoffer 5 kap 11 socialtjänstlagen Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver

22 Ansvar för brottsoffer (5 kap 1 SoL) Omfattar samtliga brottsoffer, oavsett ålder och kön Omfattar även kvinnor som utsätts för våld av annan än nästående, exempelvis hemtjänstpersonal Alla som utsätts för våld eller kränkningar av olika slag har, efter individuell prövning, rätt att få det stöd och den hjälp som de kan behöva (4 kap 1 socialtjänstlagen)

23 Ansvar för utsatta asylsökande För vuxna över 18 år har Migrationsverket ansvar (Lagen om mottagande av asylsökande m.fl., LMA) Kommunen är skyldig att pröva en ansökan som inte omfattas av LMA, exempelvis behov av kontaktperson eller samtalskontakt Vid utsatthet under asyltiden har kommunen det övergripande ansvaret för att personen får stöd och hjälp i enlighet med 5 kap. 11 andra stycket socialtjänstlagen

24 Ansvar för anknytningsfall Anknytningsfall omfattas inte av LMA och det är därför vistelsekommunens ansvar att se till att eventuella behov tillgodoses under tvåårstiden Om förhållandet har upphört under tvåårstiden kan detta förhållande inte anses vara grund till permanent uppehållstillstånd Undantag kan göras om förhållandet upphört på grund av våld eller annan allvarlig kränkning

25 Särskilt utsatta grupper Utsatta med funktionsnedsättning Utsatta med missbruks- eller beroendeproblematik Utsatta med utländsk bakgrund Äldre utsatta Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Utsatta i samkönade relationer HBTQ

26 Sårbarhetsfaktorer, utsatta grupper Okunnighet om sina rättigheter Heteronormativitet Homofobi Bristande språkförståelse Avsaknad av permanent uppehållstillstånd Socialt och ekonomiskt beroende av våldsutövaren, närstående eller samhället Isolering och ensamhet Svårighet att kommunicera utsatthet Gruppstigma missbrukare Osynliggörande

27 Samverkan Socialnämnden har en skyldighet och ett särskilt ansvar att samverka Samverkan är nödvändigt för att; - ge fullgott stöd - komma i kontakt med hjälpbehövande - utveckla verksamheter för målgrupperna - utveckla en samsyn - skapa kunskap om respektive arbetsuppgifter, roller och kompetens Behöver finnas både på övergripande nivå och i ärenden

28 Vad krävs för samverkan? Aktivt ställningstagande hos ledningen God struktur Samtycke Gemensamma och tydliga mål Strategi

29 Samverkan med vilka? Inom och mellan förvaltningar/nämnder Med andra kommuner Med andra myndigheter och organisationer så som polisen, hälsooch sjukvården, ideella organisationer, Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan Viktigt med samverkan för att genomföra den kommunövergripande kartläggning som socialnämnden regelbundet bör göra

30 Handlingsplan Krävs för att; - fullgöra skyldigheter enligt lagen - säkerställa god kvalitet - synliggöra brister Ska kontinuerligt följas upp, revideras och hållas levande Behöver vara förankrad hos all berörd personal, välkänd och beslutad av politiker och prioriteriterad över tid Viktigt att det finns resurser för att följa planen Behöver kompletteras med konkreta beskrivningar av genomförande, olika arbetsprocesser och kontaktuppgifter

31 Vad bör handlingsplanen innehålla? Uppföljningsbara mål (SMART-kriterierna kan användas; Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta) Beskrivning om hur; - grupper och enskilda ska informeras - nämnden regelbundet ska kartlägga omfattningen av våldsutsatta och barn som bevittnat våld - samverkan ska ske, internt och externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden - skyddade personuppgifter ska hanteras - nämnden ska fullgöra sitt ansvar för kontroll och uppföljning av överlämnade insatser - uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området bör göras

32 Skyddade personuppgifter tre nivåer av skydd Fingerade personuppgifter Kvarskrivning Sekretessmarkering

33 Skyddande personuppgifter vad är viktigt? Kunskap om; - olika former av skyddade personuppgifter - hur man ansöker om att få skyddade personuppgifter - de krav som ställs på kommunens egen handläggning - hantering av information när det rör skyddade personuppgifter Beredskap hos kommunen för at ta emot personer med skyddade personuppgifter Ett säkerhetstänkande i hanteringen Begränsa antalet personer som känner till de uppgifter som är skyddade Bra samarbete med andra myndigheter, organisationer, hyresvärdar, skola etc.

34 Intyg sekretessmarkering/kvarskrivning Förslag på överskrifter; Bakgrund Skäl till ansökan Familjesituation Kännedom om våldsutsatthet Eventuella beslut om insatser Bedömning gällande om konkret risk för hot eller förföljelse föreligger (var tydlig och konkret) Bifoga eventuellt beslut om kontaktförbud och eventuella beslut om insatser Skicka skriftlig ansökan (personnummer, namn, adress, skäl till ansökan) samt intyg till Skatteverket Norrköping

35 Utvecklingsbehov i arbetet mot våld i nära relationer Brist på statistik Få vetenskapliga effektutvärderingar av metoder Avsaknad av enighet kring våldets orsaker och karaktär Begränsad kunskap om våld mot kvinnor som utövats av andra närstående än manliga partners Avsaknad av en bred accepterad definition av hedersrelaterat våld och förtryck

36 Vad kännetecknar en väl fungerande socialtjänst? Lättillgänglig information finns på kommunens hemsida Handlingsplan finns, efterlevs och följs upp Kunskap om förekomst av våld inom kommunen samlas in systematiskt Arbetet sker i ordinarie verksamhet Det finns personal med adekvat kompetens och erfarenhet Samverkan sker strukturerat med andra myndigheter och organisationer, såväl på övergripande nivå som i enskilda ärenden En särskild samordningsfunktion finns med fördjupad kunskap om att handlägga ärenden som avser kvinnor som utsatts för våld och barn som bevittnat våld Ett systematiskt arbete kring våldsutsatthet sker i hela organisationen

37 Våldsutsatt

38 Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill Sexuellt våld Materiellt våld Latent våld Försummelse/vanvård

39 Konsekvenser, våld och bindningar Fysiska, psykiska, sociala, ekonomiska konsekvenser Band som gör det svårt för kvinnan att bryta förhållandet Det komplexa

40 Normaliserings-processen Våld/konflikt Skuld Upptrappning Försoning Smekmånad Fördjupad relation

41 Bemötande Respekt för det egna valet Rädsla för att inte bli trodd Utsattheten påverkar hennes sätt att vara, tänka och handla Lyhördhet och ärlighet

42 Upptäcka våld Dolt våld Uppenbar våldsutsatthet Vara uppmärksam Vid kännedom om våldssituation kan nämnden ta kontakt Fråga om våld Bemötande, lyhördhet och inlevelseförmåga Skapa förtroende Tala enskilt med den utsatta Det är inte farligt att fråga om våld Det är farligt att INTE fråga om våld

43 Upptäcka våld i det enskilda mötet En förutsättning för att våga fråga är att det finns en beredskap att ta hand om de utsatta Talar personen om att svårigheter att sova, magproblem, huvudvärk? Har personen synliga tecken på våld? Har personen koncentrationssvårigheter/upplevs splittrad? Verkar personen ha dålig självbild? Ger personen uttryck för skam/skuldkänslor? Hur ser livsutrymmet och den sociala situationen ut? Upprepa tystnadsplikten flera gånger under samtalet Ge inte uttryck för egna känslor eller egna värderingar

44 Att fråga om våld Inleda med mer allmänna frågor; - hur har du det hemma? - trivs du i din relation? Därefter mer direkta frågor om våld; - jag vet inte om det är något problem för dig men många av dem jag träffar i mitt arbete har upplevt våld i sina relationer - eftersom flera av dem jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem frågar jag alla om - är du rädd för någon i din närhet? - är du tvungen att göra saker du själv inte vill? - finns det saker du vill göra som du inte får? - blir du hotad/kränkt av någon i din närhet? - blir du slagen/puttad/sparkad etc. av någon i din närhet?

45 Om den utsatta inte vill att utredning inleds Informera om rätten att få sina behov utredda Motivera till utredning Informera om andra hjälpinsatser, exempelvis kvinnojour, BOJ Boka ny tid, man kan träffa en kvinna vid några tillfällen utan att utredning inleds Ge kontaktuppgifter

46 Utreda Utan dröjsmål inleda utredning enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen Ej mot den enskildes vilja Socialnämnden bör alltid utreda risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld, bedömningsinstrument som FREDA kan här användas Service enligt 3 kap 1 och 6 socialtjänstlagen (exempelvis information om tillgängliga insatser i kommunen) Många behöver hjälp att formulera sina behov Inte rutinmässigt hänvisa till att den utsatta ska ta kontakt med öppenvård eller kvinnojour Informera om tystnadsplikt men poängtera anmälningsskyldigheten

47 Tips vid utredningsförfarandet Respekt för självbestämmanderätten och integriteten Respekt för kvinnans egna valmöjligheter Inte springa före Förstärka den utsattas egna resurser Analysera sina egna värderingar, känslor och reaktioner Behov av personligt stöd? Förståelse av våldsprocessen, akut krisreaktion Vid behov av tolk; använd en tolk som kvinnan är trygg med Bedömningsinstrument eller andra metoder som stöd (FREDA) Checklista

48 Utredningsöverskrifter, allmänna Anledning till utredning Utredningsförfarande Tidigare kännedom/åtgärder Information Samtycke Bakgrund Familj/boende Relationer/Nätverk Ekonomi Hälsa; fysisk och psykisk Kommunicering

49 Forts utredningsöverskrifter, våldsspecifika Aktuell händelse som föranleder utredning Kvinnans egna berättelse och beskrivning av sin utsatthet Våldets karaktär; fysiskt, psykiskt, verbalt, ekonomiskt, materiellt, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och förtryck, våld mot husdjur Våldets omfattning; hur länge, upptrappning, intensitet Eventuella läkarbesök Barnen; vad barnen upplevt, hur kontakten och planeringen med familjesektionen/barnhandläggare ser ut Eventuell samverkan med andra myndigheter, kvinnojouren etc. Eventuella uppgifter från andra myndigheter, personer Hotbild Akut risk och säkerhetsbedömning Bedömning med beaktande av barnperspektiv, akuta behov samt behov på kort och lång sikt Beslut i enlighet med 4 kap 1 samt 5 kap 11 socialtjänstlagen

50 Analys och bedömning av behov Det insamlade utredningsmaterialet utgör underlag för; - en analys av kvinnans behov på kort och lång sikt - en bedömning av om kvinnan behöver insatser från socialtjänsten - förslag på konkreta och genomförbara insatser Insatser på kort sikt (akut skede); skyddat boende, ekonomiskt bistånd Insatser på lång sikt; samtalskontakt, kontakt med psykolog för exempelvis traumabearbetning Viktigt med en helhetsbedömning Viktigt att hela kvinnans livssituation och nätverk är ordentligt utrett En genomförandeplan ska finnas om den inte bedöms helt onödig För att ha möjlighet att ge kvinnan rätt stöd och hjälp bör man använda metoder för exempelvis riskbedömning

51 Säkerhetstänkande Träffa kvinnan på en plats där hon känner sig trygg Arrangera vid behov möte på en plats där kvinnan kan ha anledning att vara, exempelvis öppen förskola, BVC Skicka aldrig brev hem till kvinnan Var mycket försiktig med telefonsamtal. Om du måste kontakta kvinnan via telefon och någon annan svarar, låtsas att du ringt fel Öppna egen personakt på kvinnan Förvara dokument och dokumentation säkert Hyr bil vid skjuts till ett skyddat boende, hyr bil så mannen ej kan lokalisera tjänstebil. Kontrollera att ingen följer efter Be kvinnan ordna nytt kontonummer Ordna nytt mobilnummer, kontrollera om mobilen har GPS Fråga kvinnan om det är någon hon vill ska veta var hon befinner sig etc. Ta inga kontakter utan kvinnans samtycke (samtyckesblankett)

52 Dokumentation Dokumentera all kontakt med den utsatta Dokumentera noga vad den utsatta säger, hur hon ser ut, hur hon beter sig Dokumentera eventuella synliga skador, blåmärken etc. Dokumentera helst inte i barnens journal Om kvinnan inte ha en egen journal kan man dokumentera i barnens journal, dock behöver detta sekretessbeläggas

53 Insatser för våldsutsatta Skyddat boende Ekonomiskt bistånd Stödjande samtal Förmedling av kontakt med andra myndigheter eller frivilligorganisationer Hjälp med att söka ny bostad Kontaktperson Speciellt utsatta grupper

54 Skyddat boende Bedömning: Egen berättelse och FREDA farlighetsbedömning, ibland även FREDA-beskrivning Olika typer av boende: Familjehem, HVB-hem, jourlägenheter, kommunala kriscentra alt kvinnojourer. Hotell/vandrarhem mindre lämpligt mer än i ett akut skede, när inga andra möjligheter står till buds Vid allvarlig hotbild annan kommun? Om tillfälligt boende i annan kommun, har hemkommunen kvar ansvaret Sekretess råder för adress i skyddat boende Om den våldsutsatta tar med barn till boendet, görs det på eget ansvar Beslut om beviljat boende dokumenteras i den våldsutsattas personakt Enhet som handlägger barnavårdsärenden ska informeras

55 Ekonomiskt bistånd Beredskap för akuta ärenden. Ibland akut ekonomiskt behov ej tillgång till sitt eget konto eller andra tillgångar Det kan finnas särskilda skäl att beräkna kostnader till högre nivå, ex livsmedel, kläder, telefon etc. Byte till dyrare bostad dubbla boendekostnader Bedömning av ex rätt till innehav av bil, hemutrustning i avvaktan på bodelning Ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt: Ex flyttkostnader, umgängesresor, rekreation, skulder, extra lås, tittöga Socialtjänsten i varje kommun bör ha utarbetade riktlinjer för bistånd för våldsutsatta

56 Stödjande samtal Råd- och stödsamtal kan ges utan utredning och biståndsbedömning. Bör dock vara biståndsbeslut Information Samtal kring våldet Gruppverksamhet Familjerådgivning bra?

57 Förmedla kontakt med andra myndigheter eller frivilligorganisationer Polisen Hälso- och sjukvård Skatteverket Övrig socialtjänst Andra frivilligorganisationer exempelvis kvinnojour, BOJ

58 Hjälp med att söka ny bostad Söka bostad i den egna kommunen Söka bostad i annan kommun Söka kvarsittningsrätt till den gemensamma bostaden

59 Kontaktperson För den våldsutsattas egen del I samband med barns umgänge med den andra föräldern

60 Insatser för särskilt utsatta grupper Anpassade insatser behövs

61 Barn

62

63 Barns behov av trygghet Trygg anknytning Kontinuitet Förutsägbarhet

64 Upptäckt och bemötande Svårt att identifiera utsattheten Våldet är ett övergrepp även mot barnet Viktigt att prata med barnet om konsekvenser av våld Icke hotfull miljö för samtal

65 Konsekvenser av våldet Risk för egen utsatthet Tryggheten och tilliten till föräldrar och andra vuxna tar skada Hemmet blir en brottsplats Ingen av föräldrarna kan ge barnet tröst och trygghet Barnets liv och utrymme begränsas Barnet är rädd för att behöva ta ställning för eller emot någon av föräldrarna Barnet utvecklar ofta en tät relation till mamma Ambivalent relation till pappa

66 Symtom Samma symtom som andra barn som far illa Små barn; ofta fysiska symtom som sömnsvårigheter, problem med magen, sängvätning, oroliga, närhetssökande, risk för desorienterad anknytning Något äldre barn; utvecklas långsammare, går tillbaka i utvecklingen, avstannad språkutveckling, kamratproblem, fixering vid våld, undvikande beteende Ungdomar; symtom kan förväxlas med vanliga tonårsproblem, våldsproblematik, missbruk, rymmer hemifrån Alla barn är unika!

67 Anmälan om missförhållanden 5 kap 1 socialtjänstlagen - socialnämndens särskilda ansvar 14 kap 1 socialtjänstlagen - allas ansvar - anmälningsskyldighet - lagstadgad rekommendation

68 Förhandsbedömning Skyddsbedömning ska ske genast samt dokumenteras Polisanmälan motivering, ställningstagande, dokumenteras Förhandsbedömning ska ske skyndsamt, är ett ställningstagande gällande om utredning ska inledas eller ej. Beslut ska fattas inom 14 dagar Klargörande samtal kan ske utan att vårdnadshavare informeras

69 Utredningsansvar 11 kap 1 socialtjänstlagen utan dröjsmål inleda utredning Att barn befaras ha bevittnat våld av eller mot en vuxen torde innebära att en utredning bör inledas för att kartlägga vilka behov av hjälp och stöd barnet kan ha. Att våldet har upphört innebär inte att barnets behov av insatser ej behöver utredas och bedömas av socialnämnden. Barnets tidigare upplevelser kan vara av den arten att det behöver socialtjänstens insatser för att bearbeta dem. (Handboken sid 111) Underrätta om att utredning inletts om inte särskilda skäl talar emot det Lagändring om tidsfrist för att informera föräldrarna Skyddsbedömning vid underrättelse av samtal

70 Att utreda barns behov Behov av akut stöd och hjälp Våldets karaktär och omfattning Hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna Barnets egen uppfattning om våldet 11 kap 10 socialtjänstlagen - rätt att tala med barn utan samtycke och utan att vårdnadshavare är närvarande - samtycke från vårdnadshavare bör alltid eftersträvas - hinder att prata - skyddsbedömning efter varje samtal - barnet har rätt att uttrycka sin åsikt- Ej skyldighet! - underlätta för barnet Föräldrarnas uppfattning om våldets konsekvenser för barnet - skydd - trygghet - insikt 11 kap 2 socialtjänstlagen - om förälder ej är vårdnadshavare Egen utsatthet

71 Analys och bedömning Analys och bedömning grundas på; - våldets påverkan på barnet - föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov - risk och skyddsfaktorer Beskriva hur insats kan hindra, undanröja riskfaktorer- understödja skyddsfaktorer för barnet 6 kap 13 a FB möjlighet att bevilja insats utan båda vårdnadshavarnas samtycke - viktigt att väga för- och nackdelar att bevilja insats under de förutsättningarna

72 Dokumentation/sekretess Lagstadgad skyldighet Vårdnadshavares rätt och skyldighet 6 kap 11 FB Enligt 12 kap 3 första stycket OSL rätt för vårdnadshavare att ta del av sekretesskyddade uppgifter; barnavårdsutredning Rätten är dock inte oinskränkt; uttunnas med barnens ålder, samt om det antas att barnet lider men 12 kap 3 första stycket OSL sekretess till skydd för barn gentemot vårdnadshavare Ta fasta på värdet att skydda! Vårdnadshavare har rätt att överklaga sekretess frågan prövas Dokumentera i styckeindelningar - sekretessmarkera Dokumentera erbjudanden om insatser motivering till att vårdnadshavare tackat nej Rätt att följa upp, inom två månader- utan samtycke

73 Familjerätt Viktigt med samarbete familjerätt- handläggare vid barnavårdsutredning Om en förälder utsätter barnet eller någon familjemedlem för våld, trakasserier eller annan kränkande behandling är det i princip bäst för barnet att den föräldern inte har del i vårdnaden. Det är knappast möjligt att tillgodose barnets behov av trygghet och omsorg inom ramen för gemensam vårdnad om den ena föräldern gör sig skyldig till övergrepp mot den andra, eller någon annan i familjen. (Handboken sid. 136) 5 kap 2 första stycket socialtjänstförordningen - Nämndens skyldighet att göra framställan gällande vårdnadsfrågan; Om en förälder inte nyttjar sin egen talerätt och någon ändring av barnets vårdnad eller umgänge inte kommer till stånd har nämnden skyldighet att agera enligt socialtjänstförordningen och göra en framställan eller ansökan gällande vårdnadsfrågan. 6 kap 20 Föräldrabalken - möjligheten för socialnämnden att yrka om beslut om vårdnadsfrågan interimistiskt

74 Riskbedömning vid familjerätt Risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp,olovligen förs bort hålls kvar eller annars far illa Grundar sig på; - tidigare inträffade händelser och faktiska omständigheter. - tidigare kända övergrepp - hot om övergrepp - allmän attityd till våld - missbruksproblem och psykisk sjukdom Är övergreppen systematiska, över lång tid, allvarliga, mot flera personer? Då finns det ofta skäl att utgå från att barnet skulle fara illa med den föräldern som vårdnadshavare

75 Barns behov av nära och god kontakt med båda föräldrar Absolut rätt att INTE bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling Absolut rätt att INTE bevittna våld mot den andre föräldern vid umgänge Samarbetssamtal - förekomst av våld bedömning om och hur samtalen bör fortsätta - arrangera så att den förälder som utsatts för våld kan känna sig trygg - ej överens - rättslig process Avtal - samma verkan som en dom - viktigt försäkra sig om att det ej föreligger maktobalans

76 Utredning om vårdnad, boende eller umgänge Föräldrabalken 16 kap 19 andra och tredje styckena Kunskap om att det förekommit våld är nödvändig i bedömning av barnets bästa Förslag till beslut konsekvensbeskrivning - umgängesstöd vid hämtning och lämning - uppföljning av umgängesstöd - umgänge uteslutet kontakt via brev eller telefon, ingen kontakt? - föräldrar kan väcka talan om ändring i umgänget - nämnden kan väcka talan 6 kap 15 a Föräldrabalken Kontaktperson samtycke krävs ej från båda vårdnadshavarna Uppföljningsansvar i familjerättsärenden

77

78 Insatser för barn Insatser direkt riktade till barn Minska riskfaktorer, stärka skyddsfaktorer Kombinera olika insatser

79 Trappan-modellen Syfte Enskilda och bearbetande samtal 6-8 samtal Tre steg: kontakt, rekonstruktion och kunskap

80 Gruppverksamhet Syfte Åldersindelade grupper träffar Parallell föräldragrupp