Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Transkript

1 Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella tillsynen för kommunernas arbete med våldsutsatt kvinnor och barn som bevittnat våld som pågick åren Bedömningskriterierna har därefter reviderats vid tre tillfällen, nu senast inför den nationella tillsynen som ska genomföras Revideringen har genomförts av Mikael Thörn, Region Sydväst, som också är projektledare för det nationella tillsynsuppdraget och Johan Brisfjord, Enheten för tillsynsutveckling, tillsammans med projektgruppen för det nationella tillsynsuppdraget. Projektgruppen består av Ingrid Andersson, Region Syd, Kristina Olofsson, Region Öst, Ola Florin, Kunskapsstyrning samt Marit Birk, Regler och tillstånd. Bedömningskriterierna är indelade i följande ansvarsområden: Uppsökande och förebyggande arbete Kvalitet Samverkan Utredning av ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor Insatser Barnets behov Vårdnad boende och umgänge De nationella bedömningskriteriernas status De nationella bedömningskriterierna ska betraktas som ett bedömningsverktyg för Socialstyrelsens tillsyn som används som underlag för att identifiera brister och förbättringsområden. Bedömningskriterierna har ingen juridisk status utan är ett verktyg för tillsynen. Utgångspunkt för utformningen av bedömningskriterierna är de rättsliga grunderna kompletterat med systematiserad kunskap om metoder och tillvägagångssätt, i den mån sådan finns tillgänglig. Bedömningskriterierna pekar ut vad som ska bedömas i tillsynen och ger vägledning för hur bedömningarna ska göras. Användningen förutsätter dock professionella bedömningar som görs av inspektörerna. Det innebär att dessa bedömningar görs utifrån kunskap, kompetens och erfarenhet. Inspektörerna ansvarar för att samla in information, att värdera informationen och att göra bedömningar utifrån en helhetssyn och mot bakgrund av tidigare erfarenheter från tillsyn, samt utifrån kunskaper om det aktuella tillsynsområdet. Bedömningskriterierna ger således underlag och vägledning för bedömningarna men anger inte explicit om ett bedömningskriterium som inte är uppfyllt hos ett specifikt tillsynsobjekt, ska utmynna i en brist eller i ett förslag till förbättringsområde. Denna bedömning måste alltid göras i relation till det specifika tillsynsobjektet, den specifika tillsynssituationen och utifrån en professionell bedömning. Mer information om nationella bedömningskriterier finns i dokumentet Nationella bedömningskriterier. Ett bedömningsverktyg för Socialstyrelsens tillsyn. Dokumentet finns på Socialstyrelsens intranät avdelningssidan Tillsyn. Tillämpningsområde Bedömningskriterierna är avsedda att tillämpas vid tillsyn av kommunernas arbete med kvinnor som utsätts för våld av en närstående (5 kap. 11 andra stycket SoL) och barn som bevittnat våld (5 kap. 11 tredje stycket SoL). I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld och förtryck (skr. 2007/08:39, sid. 13) framgår att våld i samkönade relationer och mäns våld mot kvinnor i nära relationer har många 1

2 likheter. Mönstret med kontroll, hot om våld och utövande av våld är likartat. Detta gäller även så kallat hedersrelaterat våld. Mönstret är likartat oavsett om det är en man eller kvinna som utsätts för våldet. Om man i tillsynen vill granska hur kommunen arbetar med våld i samkönade relationer mellan män så kan man därför använda dessa kriterier som grund för tillsynen. Detta gäller även män och pojkar utsatta för hedersrelaterat våld. Gemensamt för samtliga bedömningskriterier i detta dokument är att de avser våld eller andra övergrepp av närstående. Bedömningskriterierna avser således inte tillsyn enligt 5 kap. 11 första stycket som handlar om brottsoffer i allmänhet, t.ex. våld mellan vårdpersonal och äldre boende på SÄBO, mellan personliga assistenter och personer med funktionsnedsättning, mellan boende på hem med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Definitioner och förtydliganden Bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem Bedömningskriterierna avseende kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld inbegriper inte tillsyn av kommunens ledningssystem. För tillsyn av ledningssystem, t.ex. hantering av klagomål och synpunkter eller att personalen rapporterar om missförhållanden enligt Lex Sarah, finns särskilda kriterier utarbetade. Dessa kriterier som utgår från föreskriften SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, är av generell karaktär och inte målgruppsrelaterade. Bedömningskriterierna för tillsyn av ledningssystem är tänkta att kunna användas vid tillsyn av socialtjänstens olika verksamheter, även kommunernas insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Bedömningskriterierna finns på Socialstyrelsens intranät avdelningssidan Tillsyn. Närstående Bedömningskriterierna i detta dokument handlar om våld mellan närstående. Utgångspunkten för om någon skall betraktas som närstående eller inte är om det föreligger en nära och förtroendefull relation mellan honom eller henne och den som utsatts för brottet. Exempelvis kan makar, sambor, pojk- och flickvänner som en person har ett mer fast och varaktigt förhållande med, föräldrar och fosterföräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar, syskon, barn och barnbarn komma att omfattas av närståendebegreppet. Till ett barns närståendekrets hör främst barnets mamma, pappa eller fosterföräldrar men även föräldrars sambor hör hit. Den till barnet närstående vuxna kan antingen vara offer eller gärningsman och bestämmelsen är könsneutral. Normalt sett har barn en nära och förtroendefull relation även till andra vuxna än de som direkt ingår i familjen så som t ex mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar. Bedömningen måste göras utifrån familje- och levnadsförhållandena i det enskilda fallet. Bedömningen skall göras utifrån familje- och levnadsförhållandena i det enskilda fallet. (Prop. 2006/07:38, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, sid. 46.) I propositionen framgår också att det i paragrafen (5 kap. 11 andra stycket SoL) inte görs något skillnad mellan om det är en man eller en kvinna som begått brottet. Andra stycket tar därför sikte även på fall då en kvinna blir, t.ex. misshandlad av en annan, närstående kvinna. Våld och andra övergrepp Med våld och andra övergrepp avses primärt brotten i Brottbalken 3,4 eller 6 kapitlet. Våldet kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om fysiskt våld med slag, knuffar, sparkar, eller hot om våld. Det krävs dock inte att det finns en polisanmälan eller än mindre att någon dömts för brottet, för att socialnämndens ansvar för kvinnan skall träda in. 2

3 Barn FN:s barnkonvention definierar att barn är varje människa under 18 år. I detta dokument använder vi begreppet barn i enlighet med barnkonventionens definition. Barn som bevittnat våld Med barn som bevittnat våld avses att barnet sett eller hört att våld förekommit av eller mot närstående vuxen (prop. 2006/07:38, sid. 29). Kvinna Även den flicka som ännu inte har fyllt 18 år kan vara att betrakta som kvinna. (Prop. 2006/07:38, sid. 46.) Män som utövar våld Med män som utövar våld avses män som använt våld mot någon närstående. 3

4 Innehåll Innehåll... 4 ANSVARSOMRÅDE: Uppsökande och förebyggande arbete Socialnämnden informerar om vilket stöd och hjälp som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Socialnämnden bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ANSVARSOMRÅDE: Kvalitet Socialnämnden har en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Socialnämnden säkerställer att personalen har kompetens för att utföra socialnämndens uppgifter när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ANSVARSOMRÅDE: Samverkan Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld med aktörer utanför kommunen Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld inom kommunen ANSVARSOMRÅDE: Utredning av ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor Socialnämndens handläggning och dokumentation av en ansökan/anmälan tillgodoser den enskildes rättssäkerhet Socialnämndens utredning av en våldsutsatt kvinnas situation och behov är ändamålsenlig och tillräcklig ANSVARSOMRÅDE: Insatser Socialnämnden kan tillgodose de behov av stöd och hjälp som våldsutsatta kvinnor har Socialnämnden kan tillgodose de behov av stöd och hjälp som våldsutsatta kvinnor tillhörande särskilt utsatta grupper har Socialnämnden kan tillgodose behov av stöd och hjälp till personer som utövar våld Socialnämnden kontrollerar och följer upp kvaliteten i verksamheter till vilka nämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen ANSVARSOMRÅDE: Barnets behov När ett barn kan ha bevittnat våld görs det en förhandsbedömning av barnets situation En utredning av ett barn som bevittnat våld är ändamålsenlig och beskriver hur våldet har påverkat barnet och dess behov av insatser Socialnämnden har insatser för att möta de behov av stöd och hjälp som barn som bevittnat våld har Om barnet misstänks vara utsatt för brott tar socialnämnden alltid ställning till om en polisanmälan ska göras ANSVARSOMRÅDE: Vårdnad boende och umgänge I samarbetssamtal i relationer där det finns uppgifter om våld uppmärksammas våldet I snabbupplysningar till rätten angående vårdnad, boende och umgänge framgår om det finns uppgifter om våld I utredning om vårdnad, boende och umgänge fäster socialnämnden särskilt avseende vid uppgifter om våld När det i arbetet med frågor rörande vårdnad, boende och umgänge med barn framkommer uppgifter om att barnet har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående vuxen informeras den enhet/handläggare som har ansvar för att göra en förhandsbedömning av barnets behov av stöd och hjälp om detta

5 5

6 Ansvarsområde: Uppsökande och förebyggande arbete ANSVARSOMRÅDE: Uppsökande och förebyggande arbete Bedömningskriterier: 1 Socialnämnden informerar om vilket stöd och hjälp som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2 Socialnämnden bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 3 Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Motiv för val av bedömningskriterier Det är viktigt att socialtjänsten har ett uppsökande och förebyggande arbete riktat till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Uppsökande arbete bör göras på olika sätt för att nå hela målgruppen. Allmänt riktad information i kombination med mer riktad information gör att socialtjänsten når fram på ett säkrare sätt. Tillgång till information kan bidra till att våldsutsatta personer kan finna det stöd de behöver från socialtjänsten. De kvinnor och barn som redan har kontakt med socialtjänsten av andra skäl än att de är våldsutsatta kan få information om vilket stöd och skydd som socialtjänsten kan erbjuda i kontakten med handläggare och annan personal inom socialtjänsten. 6

7 Ansvarsområde: Uppsökande och förebyggande arbete Bedömningskriterium 1 Fastställt/reviderat: Socialnämnden informerar om vilket stöd och hjälp som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Motivering med källhänvisning I 3 kap. 1 SoL framgår att till socialnämndens uppgifter hör att informera om socialtjänsten i kommunen. Enligt 3 kap. 4 SoL ska socialtjänsten i sitt uppsökande arbete upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. Enligt SOSFS 2009:22 (AR) bör socialnämnden beskriva hur grupper och enskilda ska informeras om nämndens verksamhet på området. Socialnämnden kan sammanställa detta i en handlingsplan som kontinuerligt följs upp och revideras. I prop. 1997/98:55, Kvinnofrid, föreslogs att bestämmelsen om socialtjänstens särskilda ansvar för våldsutsatta kvinnor skulle införas. Som motiv för detta, sid. 38, anfördes bl.a. att socialnämnden har ett eget ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för eller som det finns anledning att misstänka utsätts för våld i hemmet. I detta sammanhang säger regeringen att information och uppsökande verksamhet är angelägna uppgifter för socialtjänsten när det gäller att nå kvinnorna. Informationen bör vara anpassad till kvinnornas behov och finnas tillgänglig på olika språk. Särskilt viktig är information om de insatser som kan erbjudas. Olika målgrupper behöver nås av informationen på särskilda sätt för att uppfatta den. Det kan handla om att personer med annat modersmål än svenska kan behöva information på sitt språk, synskadade kan behöva informationen t.ex. i punktskrift eller elektroniskt med talsyntes osv. Även barn som bevittnat våld behöver nås av information. I Socialstyrelsens handbok Våld om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, sid. 57, framgår att det är viktigt att nämnden har en strategi för att följa upp om informationsinsatserna behöver ändras eller förtydligas. För att informationen ska vara aktuell är det nödvändigt att den sprids och uppdateras med viss kontinuitet. Kommentar Det är viktigt att kommunens information om socialtjänstens insatser sker med viss kontinuitet samt är tillräckligt bred och träffsäker för att kunna nå fram till våldsutsatta personer. Flera olika kanaler och metoder bör användas. Dels mer allmänna såsom lokalpressen och kommunens hemsida och dels mer riktad och anpassad information till målgruppen och de samhällsorgan och organisationer den har kontakt med. t.ex. MVC, BVC, vårdcentraler, bibliotek, polisen och intresseföreningar. Variabel 1 Information genom allmänna kanaler Socialnämnden informerar kontinuerligt genom allmänna kanaler om var och hur våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan få stöd och hjälp. Variabel 2 Informationens innehåll Socialnämnden ger aktuell information om olika typer av verksamheter och insatser, t.ex. olika typer av boenden, samtalsgrupper, råd och stöd etc. Variabel 3 Riktad information Socialnämndens information om var och hur våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan få stöd och hjälp sprids till olika miljöer och platser. 7

8 Ansvarsområde: Uppsökande och förebyggande arbete Variabel 4 Anpassad information Socialnämndens information om var och hur våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan få stöd och hjälp är anpassad till olika gruppers förutsättningar och behov. Informationskällor Handlingsplan, eller annat dokument Kommunens webbplats Informationsmaterial som distribueras till andra platser Intervju med socialchef, avdelningschef eller motsvarande Intervju med våldsutsatta kvinnor. 8

9 Ansvarsområde: Uppsökande och förebyggande arbete Bedömningskriterium 2 Fastställt/reviderat: Socialnämnden bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Motivering med källhänvisning Enligt 3 kap. 4 SoL ska socialnämnden i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska nämnden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar. Skyldigheten att bedriva uppsökande verksamhet omfattar våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Regeringen skriver i prop. 2006/07:38, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, sid. 12, att det bör poängteras att till socialtjänstens uppgifter hör att bedriva uppsökande verksamhet avseende våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Enligt SOSFS 2009:22 bör nämnden i en handlingsplan beskriva hur grupper och enskilda ska informeras om nämndens verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Kommentar I de fall det inte finns andra samhällsorgan eller organisationer att samarbeta med i den egna kommunen kan det vara lämpligt att kommunen etablerar kontakter med organisationer i andra kommuner. Variabel 1 Uppsökande arbete i samverkan med andra samhällsorgan Socialnämnden har ett uppsökande arbete i samverkan med andra samhällsorgan som kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (t.ex. hälso- och sjukvården, polisen och skolan). Variabel 2 Uppsökande arbete i samverkan med organisationer Socialnämnden har ett uppsökande arbete i samverkan med organisationer, t.ex. kvinnojourer och brottsofferjourer. Kommentar Finns inga verksamheter att samverka med är denna variabel inte aktuell. Informationskällor Handlingsplan, eller annat styrdokument Intervju med den person som är ansvarig för den externa samverkan Intervju med representanter från polisen och hälso- och sjukvården Intervju med handläggande personal, IFO, HO, ÄO Intervju med kvinnojour och brottsofferjour och andra organisationer som samlar de särskilda målgrupperna som finns beskrivna i detta dokument. 9

10 Ansvarsområde: Uppsökande och förebyggande arbete Bedömningskriterium 3 Fastställt/reviderat: Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Motivering med källhänvisning Enligt 5 kap. 11 första stycket SoL hör det till socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller varit utsatta för våld eller övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. I prop. 1997/98:55, Kvinnofrid föreslogs att bestämmelsen om socialtjänstens särskilda ansvar för våldsutsatta kvinnor skulle införas. På sid. 38, framgår bl.a. att socialnämnden har ett eget ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för eller som det finns anledning att misstänka utsätts för våld i hemmet. Socialtjänsten bör därmed ha såväl egen kompetens som handlingsberedskap för att kunna söka upp och hjälpa utsatta kvinnor. Det är således inte tillräckligt att det finns tillgång till frivilliga insatser i kommunen. Socialtjänsten bör också vara uppmärksam på situationer där det kan förekomma våld i hemmet även om inte en hjälpsökande direkt talar om detta, t.ex. då en kvinna kontaktar socialtjänsten för att få hjälp med andra problem. (Se JO:s ämbetsberättelse 1997/98, sid. 347.) I prop. 2005/06:155 (s ) Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken lyfter regeringen upp behovet av metodutveckling för att synliggöra det våld som annars inte kommer till myndigheternas kännedom. I prop. 2006/07:38, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor sid. 16 lyfter regeringen fram några grupper som är särskilt sårbara och kan vara i behov av särskilda insatser. Det är våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem, funktionshinder, utländsk bakgrund, äldre våldsutsatta kvinnor och kvinnor som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Studien Kostnader för våld mot kvinnor en samhällsekonomisk analys (Socialstyrelsen 2006, s. 34 f.) visade att den relativa risken att dödas i nära relationer är drygt fem gånger större för de kvinnor som uppburit ekonomiskt bistånd, jämfört med kvinnor utan sådant bistånd. Risken för yttre våld som leder till skador som kräver sluten sjukhusvård är drygt tio gånger större för kvinnor med ekonomiskt bistånd. För kvinnor med långvarigt ekonomiskt bistånd (under tre år) är den relativa risken ännu högre: 6,6 gånger högre att dödas respektive 18,5 gånger högre att behöva söka sjukhusvård. Detta pekar på vikten av att socialtjänsten har ett arbetssätt för att identifiera kvinnor som redan har insatser och som också kan ha behov av stöd när det gäller våld från närstående. Med arbetssätt avses olika metoder/rutiner/tillvägagångssätt som används för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. I Socialstyrelsens handbok Våld om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, sid. 65, framgår följande, för att socialtjänsten i högre grad ska kunna identifiera våld i nära relationer är det grundläggande att personalen vågar se och fråga om detta. Genom att frågor ställs om eventuellt våld ges berörda en möjlighet att berätta om en utsatthet som annars riskerar att förbli okänd för socialtjänsten. Enligt prop. 1996/07:124, s. 100 bör barnets situation uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt eller annat bistånd till familjen. Enligt SOSFS 2009:22 bör socialnämnden i alla typer av ärenden som rör en våldsutsatt kvinna med anledning av våldet bl.a. utreda om något barn bevittnat våldet. Kommentar Våldsutsatta kvinnor, män och barn som bevittnat våld kan komma i kontakt med socialtjänstens olika verksamheter; individ- och familjeomsorg, verksamheter för funktionsnedsättning och äldreomsorgen. De kan ansöka om bistånd eller vara föremål för insatser av andra skäl än det våld de utsätts för. Det är viktigt att socialtjänsten i ärendehandläggningen uppmärksammar våldet och vid behov erbjuder insatser för detta även om personen primärt inte söker om hjälp p.g.a. våldet. 10

11 Ansvarsområde: Uppsökande och förebyggande arbete Variabel 1 Identifiering av våldsutsatta kvinnor Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor som är aktuella inom socialtjänsten. Variabel 2 Identifiering av våldsutsatta kvinnor ur särskilt utsatta grupper Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera våldsutsatta personer som är aktuella inom socialtjänsten och som tillhör särskilt utsatta grupper. Kommentar Med särskilt utsatta grupper avses: kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor som drabbats av hedersrelaterat våld samt äldre kvinnor. Variabel 3 Identifiering av barn som bevittnat våld Socialnämnden har ett arbetssätt för att identifiera barn som bevittnat våld som själva eller vars föräldrar/vårdnadshavare är aktuella inom socialtjänsten. Informationskällor Handlingsplan och rutinbeskrivningar, eller annat styrdokument Intervju med handläggande personal, IFO, HO, ÄO Intervju med utförare, IFO, HO, ÄO Intervju med kvinnojour och brottsofferjour och andra organisationer som samlar de särskilda målgrupperna som finns beskrivna i detta dokument. 11

12 ANSVARSOMRÅDE: Kvalitet Bedömningskriterier: Ansvarsområde: Kvalitet 4 Socialnämnden har en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 5 Socialnämnden säkerställer att personalen har kompetens för att utföra socialnämndens uppgifter när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Motiv för val av bedömningskriterier Enligt SOSFS 2011:9 har kommunen ett ansvar för att det finns ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ska också omfattas. En handlingsplan för kommunens arbete kan vara ett stöd för arbetet. Den kan fylla flera funktioner såsom stöd i det konkreta arbetet, stöd för samverkan internt och externt och som stöd vid tilldelning av resurser. Våldsutsatta kvinnor kan komma i kontakt med olika delar av socialtjänsten, individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och verksamheter för funktionshindrade personer. Det är därför viktigt att det finns kompetens inom hela socialtjänsten hos den personal som kan tänkas möta dessa. I utredningen Att ta ansvar för sina insatser (SOU 2006:65), sid. 162, exemplifieras en rad områden där det finns kunskapsbrister inom socialtjänsten; skyddade personuppgifter, brottsoffers rättigheter, hur man talar med barn, våldsutsatthet bland kvinnor med missbruksproblem och funktionshinder, våldsutsatthet bland kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor som lever under hedersrelaterat våld och hot, män som utövar våld och myndighetssamverkan. 12

13 Ansvarsområde: Kvalitet Bedömningskriterium 4 Fastställt/reviderat: Socialnämnden har en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Motivering med källhänvisning Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet, och vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning (3 kap. 1 och 2 samt 4 kap. 1 SOSFS 2011:9). Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (7 kap. 1 SOSFS 2011:9). Den som bedriver socialtjänst ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras, och dessa aktiviteters inbördes ordning bestämmas (4 kap. 2 och 3 SOSFS 2011:9). Av SOSFS 2009:22 (AR) följer att socialnämnden i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan sammanställa sitt arbete i en handlingsplan som regelbundet följs upp och revideras. Socialnämndens arbete bör omfatta det som framgår av variabel 1 i detta bedömningskriterium. Variabel 1 Handlingsplan Socialnämnden har en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd 2009:22 (AR) som beskriver att socialnämnden: fastställer uppföljningsbara mål beskriver hur grupper och enskilda ska informeras om nämndens verksamhet på området regelbundet kartlägger omfattningen i kommunen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående regelbundet kartlägger omfattningen i kommunen av barn som bevittnat våld analyserar hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppers och enskildas behov fastställer på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt både på övergripande nivå och i enskilda ärenden fastställer hur skyddade personuppgifter ska hanteras redogör för hur nämnden ska fullgöra sitt ansvar för kontroll och uppföljning av sådan verksamhet till vilken nämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen redovisar hur uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området bör göras Variabel 2 Uppföljning av handlingsplan Socialnämnden följer kontinuerligt upp handlingsplanen för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Informationskällor Handlingsplan, eller annat dokument där rutiner finns beskrivna Intervju med socialchef, avdelningschef eller motsvarande Intervju med handläggande personal, IFO, HO, ÄO. Intervju med utförande personal, IFO, HO, ÄO. 13

14 Ansvarsområde: Kvalitet Intervju med våldsutsatta kvinnor Urval av personakter avseende kvinnor där ansökan om bistånd/anmälan har gjorts pga. våld från närstående urval av personakter i övriga ärenden som avser ansökan/anmälan om bistånd av andra skäl men där våld från närstående förekommer. 14

15 Ansvarsområde: Kvalitet Bedömningskriterium 5 Fastställt/reviderat: Socialnämnden säkerställer att personalen har kompetens för att utföra socialnämndens uppgifter när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Motivering med källhänvisning Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet och det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet, och vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning (3 kap. 1 och 2 samt 4 kap. 1 SOSFS 2011:9). Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (7 kap. 1 SOSFS 2011:9). Den som bedriver socialtjänst ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras, och dessa aktiviteters inbördes ordning bestämmas (4 kap. 2 och 3 SOSFS 2011:9). Enligt SOSFS 2009:22 (AR) bör all personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen ha teoretiska kunskaper inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående samt förmågan att praktiskt tillämpa dessa kunskaper. Den personal som arbetar särskilt med handläggning och uppföljning av ärenden som avser våldsutsatta kvinnor bör ha socionomexamen. All personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen bör regelbundet få kompetensutveckling inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. Av SOSFS 2006:14 (AR) Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser barn och unga, sid. 5, framgår att när det gäller handläggare som arbetar med ärenden som rör barn och unga bör dessa få kontinuerligt stöd och kontinuerlig handledning och utbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Utöver den kompetens som normalt behövs för arbetet inom socialtjänsten behöver personalen särskilda kunskaper för att möta våldsutsatta kvinnor. Exempel på vad detta kan innebära beskrivs i SOU 2006:65, sid. 162, Att ta ansvar för sina insatser. Det handlar bl.a. om skyddade personuppgifter, brottsoffers rättigheter, hur man samtalar med barn, våldsutsatthet bland kvinnor med missbruksproblem, funktionshinder och utländsk bakgrund. Det kan också handla om kunskaper om hedersrelaterat våld och män som utövar våld. Variabel 1 Handläggares kompetens All personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt SoL har teoretiska kunskaper inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående samt förmågan att praktiskt tillämpa dessa kunskaper. Variabel 2 Särskilda handläggares utbildning Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som avser våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld har socionomexamen. Variabel 3 Handläggares kompetensutveckling All personal som arbetar med handläggning och som kan möta våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld får fortlöpande kompetensutveckling inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. 15

16 Ansvarsområde: Kvalitet Variabel 4 Genomförandepersonalens kompetensutveckling All personal som genomför insatser enligt SoL får regelbundet kompetensutveckling inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. Informationskällor Handlingsplan, verksamhetsplan eller annat dokument Intervju med socialchef, avdelningschef eller motsvarande Intervju med enhetschef eller handläggare, IFO, HO, ÄO. Intervju med genomförandepersonal, IFO, ÄO, HO. Intervju med personen med särskild kompetens inom området våldsutsatta kvinnor. 16

17 ANSVARSOMRÅDE: Samverkan Ansvarsområde: Samverkan Bedömningskriterier: 6 Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld med aktörer utanför kommunen 7 Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld inom kommunen Motiv för val av bedömningskriterier Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kommer ofta i kontakt med ett flertal offentliga samhällsorgan, t.ex. socialtjänsten, hälso- och sjukvården och polisen. Dessutom kan våldsutsatta kvinnor vända sig till ideella kvinnojourer, brottsofferjourer eller andra ideella organisationer för att få hjälp och stöd. I enlighet med SOSFS 2011:9 ska de processer där samverkan behövs identifieras för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. För att den våldsutsatta kvinnan och barnet som bevittnat våld ska få det skydd och stöd de behöver krävs ofta en samverkan mellan olika aktörer. Detta gäller generellt för alla våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld men är särskilt viktigt för kvinnor med särskilda behov, t.ex. våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund, med missbruksproblem, med funktionshinder eller äldre våldsutsatta kvinnor. I alla dessa fall kan det på olika sätt vara särskilt viktigt med ett fungerande samarbete inom kommunen, mellan olika enheter inom socialtjänsten och med andra förvaltningar inom kommunen (t.ex. skolan) och samverkan med andra aktörer utanför kommunen. Socialtjänsten har också ett ansvar att när det finns behov i det enskilda fallet samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Dessutom har socialtjänsten en skyldighet att i det uppsökande och förebyggande arbetet samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. 17

18 Ansvarsområde: Samverkan Bedömningskriterium 6 Fastställt/reviderat: Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld med aktörer utanför kommunen Motivering med källhänvisning Den grundläggande skyldigheten för myndigheter att samverka finns i 6 förvaltningslagen (1986:223) (FL). Där stadgas att varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Enligt 3 kap. 4 SoL ska socialnämnden i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper sin hjälp. När det är lämpligt ska nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Enligt 3 kap. 5 SoL ska socialnämndens insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar. Enligt 5 kap. 1a SoL ska socialnämnden i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Av SOSFS 2011:9, 4 kap. 5, framgår att den som bedriver socialtjänst ska identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Av SOSFS 2009:22 (AR) framgår att socialnämnden som en del i en handlingsplan bör fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden. I Socialstyrelsens handbok Våld om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, sid.46, framgår att det är angeläget att det inom nämnden klart framgår vem som har ansvaret för samarbete kring den enskilde, exempelvis när det gäller överföring av information, och även för hur, samverkan ska bedrivas. Det gäller såväl internt, dvs. inom och mellan nämnder, som externt, dvs. med myndigheter och andra aktörer. Variabel 1 Rutiner för samverkan Socialnämnden har rutiner för hur samverkan ska bedrivas, med olika samhällsorgan och organisationer i det övergripande arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Variabel 2 Personal som har ansvar för samarbetet Socialnämnden har klargjort vilken personal som har ansvar för det externa samarbetet avseende insatser till den enskilde. 18

19 Ansvarsområde: Samverkan Informationskällor Handlingsplan, eller annat dokument Intervju med socialchef, avdelningschef eller motsvarande Intervju med handläggare IFO Intervju med den person som är ansvarig för extern samverkan Intervju med polis och hälso- och sjukvården Intervju med kvinnojour, brottsofferjour Intervju med våldsutsatta kvinnor 19

20 Ansvarsområde: Samverkan Bedömningskriterium 7 Fastställt/reviderat: Socialnämnden har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld inom kommunen Motivering med källhänvisning Enligt 3 kap. 3 SoL ska socialtjänstens insatser vara av god kvalitet. En viktig aspekt på kvalitet är helhetssynen som bl.a. innebär att socialtjänsten ska sträva efter att hitta samlade lösningar på enskildas livssituation. Detta kan bl.a. innebära att arbetet organiseras så att våldsutsatt kvinnor och barn som bevittnat våld kan få den hjälp och det stöd de behöver oberoende av inom vilken enhet i kommunen som behovet först identifieras. Av SOSFS 2011:9, 4 kap. 5, framgår att den som bedriver socialtjänst ska identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Av SOSFS 2009:22 (AR) framgår att socialnämnden som en del i en handlingsplan bör fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden. I Socialstyrelsens handbok Våld om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, sid.46, framgår att det är angeläget att det inom nämnden klart framgår vem som har ansvaret för samarbete kring den enskilde, exempelvis när det gäller överföring av information, och även för hur, samverkan ska bedrivas. Det gäller såväl internt, dvs. inom och mellan nämnder, som externt, dvs. med myndigheter och andra aktörer. Kommentar En våldsutsatt kvinna kan ha behov av kontakter med olika nämnder och enheter inom kommunen. Det har stor betydelse för den enskilda människan hur dessa förmår att samordna sitt arbete. Detta gäller generellt för alla våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld men kan vara extra viktigt för kvinnor med särskilda behov, t.ex. våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund, med missbruksproblem, med funktionshinder eller äldre våldsutsatta kvinnor. Det ställs också särskilda krav på samverkan när det gäller personer som lever under hedersrelaterat våld. I alla dessa fall kan det på olika sätt vara särskilt viktigt med en fungerande samordning inom kommunen, mellan olika enheter inom socialtjänsten och med andra nämnder inom kommunen (t.ex. skolan). Variabel 1 Rutiner för samverkan Socialnämnden har rutiner för hur samverkan ska bedrivas inom och mellan nämnder i kommunen/stadsdelen/kommundelen i arbetet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Variabel 2 Personal som har ansvar för samarbetet Socialnämnden har klargjort vilken personal som har ansvar för det interna samarbetet kring insatser till den enskilde. 20