Hur ser vidare studier ut beroende på klass, kön och etnicitet? Hur stor roll spelar bakgrunden och valen man gjort under tidigare skolår egentligen?

Transkript

1 Hur ser vidare studier ut beroende på klass, kön och etnicitet? Hur stor roll spelar bakgrunden och valen man gjort under tidigare skolår egentligen? XXXX XXXXXXX Studie och yrkesvägledarprogrammet Umeå universitet, t4, Vt 2013

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 LITTERATURGENOMGÅNG... 2 KLASS... 2 Föräldrars utbildningsnivås påverkan... 3 KÖN... 3 Tydliga könsskillnader... 4 ETNICITET... 4 Föräldrarnas betydelse... 5 Vilka läsare vidare?... 5 SAMMANFATTANDE ANALYS... 6 DISKUSSION... 8 RAPPORTENS BRISTER OCH FÖRTJÄNSTER... 8 HUVUDSAKLIGA RESULTAT OCH SLUTSATSER... 8 KLASS-, KÖN- OCH ETNICITETSMEDVETEN STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING... 9 REALISTISK VÄGLEDNING REFERENSLISTA... 12

3 Inledning Klass, kön och etnicitet har jag upplevt i många fall påverkar unga människors möjligheter och styrs utifrån vilken bakgrund man har. Som blivande studie och yrkesvägledare finner jag det intressant att ta reda på hur det ser ut och vilka faktorer som påverkar vilka som väljer att studera vidare idag. Hur mycket betyder föräldrarnas utbildningsnivå för om ungdomar väljer att studera på högskolan? Hur ser det ut för elever med utländsk bakgrund när det kommer till vidare studier? Vad har gymnasieprogrammet man gått för betydelse? Samt skiljer det sig åt könen emellan? Är bland annat frågor jag kommer att belysa. Hur stor roll spelar bakgrunden och valen man gjort under tidigare skolår egentligen? Jag kommer under rapportens gång att påvisa hur vidare studier ser ut beroende på kön, klass och etnicitet men även ta upp en del om gymnasiet och dess program samt vägledning på grund av att jag anser att de valen man gör inom de områden under skolåren innan högre utbildning påverkar hur man väljer till vidare studier samt om man någonsin kommer att göra det. Även ge en djupare förståelse till hela processen. Syfte: Studien syftar till att utifrån litteraturen klargöra hur kön, klass och etnicitet inverkar på valet till vidare studier efter gymnasiet. Fokus läggs på jämförelser mellan grupperna. Frågeställningar: - Påverkar kön, klass eller etnicitet vidare studier? - Har föräldrarnas utbildningsnivå någon betydelse för valet av vidare studier? - Kan utländsk bakgrund påverka valet av vidare studier? - Ser valet av vidare studier olika ut beroende på kön? - Finns det andra faktorer som kan ha haft betydelse av valet till vidare studier? 1

4 Litteraturgenomgång Klass Barn med medelgoda betyg är framförallt de som uppvisar de största sociala skillnaderna när de gäller val av inriktning på utbildningen i gymnasieskolan. Till exempel värderingar i uppväxthemmet, föräldrarnas aktiva råd, olika aspirationer, olika förtrogenhet med utbildningssystemet m.m. (Eriksson & Jonsson 1993, s. 221) I bana vägen mot framtiden kan vi i kapitel tre läsa om vem som påverkar eleverna i gymnasievalet. Lovén och Dresch tar upp att föräldrarna haft störst påverkan enligt eleverna, hela 49 %. Studie- och yrkesvägledare samt vänner anses också vara betydelsefulla, 40 %. Minst betydelse hade lärarna på 25 %. (Lundahl et al. 2010) Författarna tar även upp i kapitlet att utlandsfödda elever var mer oroliga inför gymnasievalet samt att deras föräldrar var mer aktiva med råd, betonade mer status samt förväntar sig mer utav sina barn (Lundahl et al. 2010) I kapitlet klassresenärer och kvarstannare berättar Gruffman att social och könsmässig snedrekrytering till både gymnasiet och vidare studier varit ett politiskt problem under en längre tid samt att det betonats i skolans läroplaner att motverka begränsningar i elevers studie- och yrkesval utifrån kön eller social och kulturell bakgrund. (Lgr 80, Lpo 94, Lpf 94). Man kan av tidigare forsning inom social snedrekrytering se två bakomliggande faktorer.(lundahl et al. 2010) "Elever från högre sociala grupper presterar för det första i genomsnitt bättre i grundskolan än andra barn och söker därför studieförberedande gymnasialutbildning i större utsträckning, och för det andra söker det i högre grad sådan utbildning, oavsett betygsnivå. (Eriksson & Jonsson 2002) (Lundahl et al. 2010) Författaren tar även upp att " de viktigaste faktorerna bakom den sociala snedrekryteringen till gymnasieskolan och högre studier är föräldrarnas klasstillhörighet, deras utbildningsnivå och ekonomiska resurser." (Eriksson & Jonsson 1993, se också Nunn mfl. 2007) (Lundahl et al. 2010) Man kan se tydliga skillnader mellan vilka elever som väljer naturvetenskapliga programmet respektive de yrkesförberedande programmen. Olikheterna grundar sig mest i intresset av vad programmen innehåller. NV-eleverna utrycker i huvudsak intresse för skolämnen. YFeleverna däremot intresserar sig mer för aktiviteter som rör människor, ting, djur och natur. Utöver de skilda intresseområdena rörande programmen varierar tillika studie- och yrkesmålen. NV-eleverna siktar mot högskolestudier medan de för YF-eleverna handlar mer om det yrke deras gymnasieutbildning leder till. (Lundahl et al. 2010) I Lidströms avhandling "en resa med osäkra mål" tar författaren upp att det av svensk forskning framgår att de starkt varierande lokala materiella, institutionella och kulturella villkoren spelar stor roll för ungas övergångar mellan skola och arbete. Att de kommuner som idag har låg sysselsättningsgrad samt hög arbetslöshet även hade det för tjugo år sedan. Författaren hävdar också det i gles- och landsbygds- områden är sämre utbildningsmöjligheter samt att studieavbrott på gymnasiet inte heller är något sällsynt bland de ungdomarna. Resultatet av detta blir att tämligen få går vidare till högskolan. Lidström tar även upp att unga i socialt utsatta storstadsområden får något sämre betyg i gymnasieskolan samt att de mer sällan går vidare till högre utbildning i viss mån sämre arbetsmarknadsstatus och inkomst (a.a) (Lidström 2009) 2

5 Föräldrars utbildningsnivås påverkan Trots att de gymnasieelever som går vidare till högre utbildning idag särskilt har ökat bland dem som inte har högutbildade föräldrar så har faktiskt föräldrarnas utbildningsnivå en stark påverkan till valet av högre utbildning. Högst i topp ligger läkarprogrammet där 70 procent av studenterna har högutbildade föräldrar, strax efter kommer psykolog samt arkitektprogrammen som ligger på 60 procent. (UNT.SE) Kön I en rapport från skolverket 2008 kan vi läsa om att, inom högre utbildning idag dominerar kvinnorna och det har de gjort sedan slutet av 70-talet. Skillnader man dock kan se är att män och kvinnor i stor utsträckning väljer olika utbildningar samt inriktningar. Den bristande balansen inom detta har inom den senaste tioårsperioden ökat. Det vill säga att kvinnorna fortfarande dominerar inom fler utbildningar. På samma gång har både antalet kvinnor och män från andra länder höjts kraftigt. Dock hade kvinnodominansen varit ännu större om det inte vore för de utländska studenterna. 19 procent av kvinnorna kommer från andra länder medan hela 30 procent av männen gör det. (Högskoleverket 2008) Oavsett bostadsort, klass eller etnicitet presterar flickor bättre än pojkar i skolan. Att de båda könens skolprestationer skiljer sig åt både i Sverige och i andra länder är inget nytt, utan det har förhållit sig så under en längre tid. "Det finns inga självklara förklaringsgrunder baserade på relevant forskning." (Skolverket 2008) Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och skälen eleverna har som söker till programmet har varierat beroende på om de är pojkar eller flickor, dock inte särskilt mycket. På YF-programmen däremot skiljer det sig mer markant mellan pojkar och flickor. Man kan se betydliga olikheter mellan skälen att välja program med olika yrkesinriktning de båda könen emellan. (Lundahl et al. 2010) "En fjärdedel av NV-pojkarna lyfte särskilt fram betydelsen av information från familj, släkt och vänner, medan ingen av flickorna sade att de fått information från den närmaste omgivningen." (Lundahl et al s.66) De källor flickorna hänvisade till istället var ospecificerade källor av typen jag har hört, folk har sagt, osv. En del av pojkarna på Naturvetenskapsprogrammet hade som mål med programmet ett välavlönat arbete. Några av flickorna nämnde istället saker som att programmet fanns på en bra skola, god sammanhållning samt stämning etc. (Lundahl et al. 2010) Tidigare forskning har försökt förklara skillnaderna mellan mäns och kvinnors benägenhet att söka hjälp. För män kan det uppfattas som mer hotfullt att inta en underordnad position som hjälpsökande i ett vägledningssamtal och att söka hjälp från andra om de upplever att de har svårigheter av något slag. "Män utgör representanter för dominansstrukturerna och uppfattas därför stereotypiskt som framgångsrika, kraftiga, mäktiga och kompetenta" (Timlin- Scalera et al, 2003; McCarthy & Holliday 2004) Att klara sig själv är omgivningen samt männens egna förväntningar. - "en bra karl reder sig själv". Till följd av de kan de utvecklas i riktning mot att de avhåller sig från att söka hjälp av studie och yrkesvägledare och hamna i en underordnad position. Resultatet av detta skulle kunna antas bidra till att pojkarna blir underrepresenterade och som en påföljd att flickorna blir överrepresenterade. (Lundahl et al. 2010) En slutsats som kan dras utifrån ovanstående resonemang är de flickor som har större behov av hjälp också söker de i större utsträckning än pojkar som verkar ha ett betydligt högre berg 3

6 att bestiga oavsett social bakgrund när det kommer till att söka hjälp av andra. Kvinnor ser helt enkelt färre problem med att söka hjälp från andra om de behöver de. (Lundahl et al. 2010) Tydliga könsskillnader De allra flesta av högskolenybörjarna har avslutat ett program i gymnasieskolan. Bland högskolenybörjarna 2010/11 (inresande studenter exkluderade) hade 69 procent enbart studerat i gymnasieskolan, medan 16 procent hade både avslutade gymnasiestudier och studerat på gymnasial nivå i komvux. 9 procent hade enbart studerat i komvux, och för 6 procent fanns ingen uppgift om utbildningsbakgrund. De senaste tio läsåren har andelen av högskolenybörjarna som enbart studerat i gymnasieskolan ökat från 50 till 69 procent, medan andelen som både avslutat gymnasiestudier och studerat på gymnasial nivå i komvux har halverats. Tidigare i detta kapitel redovisades att andelen av en årskull som påbörjar högskolestudier skiljer sig mellan män och kvinnor. Detta blir också tydligt då man studerar årskullarna utifrån deras studier i gymnasieskolan. Läsåret 2007/08 avslutade totalt elever gymnasieskolan. Av dessa hade 44 procent gått vidare till högskolestudier inom tre år. Bland kvinnorna hade 49 procent påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieskola, medan motsvarande andel bland männen var 38 procent. Till viss del hör könsskillnaderna samman med att män och kvinnor läser olika utbildningar på gymnasiet, framför allt att kvinnor i högre utsträckning läser på de studieförberedande programmen. Om man enbart ser till naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och International Baccalaureate är skillnaderna i övergångsfrekvens mellan kvinnor och män betydligt mindre: 69 procent av kvinnorna och 66 procent av männen som avslutat något av de fyra programmen 2007/08 hade påbörjat högskolestudier inom tre år. Naturvetenskapsprogrammet är det gymnasieprogram med i särklass högst övergångsfrekvens. Av de elever som slutförde ett sådant program 2007/08 (inklusive utbildningar vid fristående skolor) hade 83 procent påbörjat högskolestudier inom tre år. Det är också det enda gymnasieprogram där män hade högre övergångsfrekvens än kvinnor. På alla andra gymnasieprogram var andelen som påbörjade högskolestudier högre på vissa program betydligt högre bland kvinnorna än bland männen, Utbildningssystemet tycks ge upphov till större problem för männen. Det är fler män än kvinnor talar om brist på slutbetyg, avbrutna utbildningar samt obehag inför utbildning. Ingen kvinna men däremot flera män påpekar att det var en skymf att måsta ta så betydelsefulla beslut som sitt val av gymnasieprogram med bestående konsekvenser när det inte varit mogna för det. (Lundahl et al. 2010) Etnicitet Vid 25 års ålder hade 43 procent av årskullen födda 1985 påbörjat en högskoleutbildning. Av 25- åringarna med svensk bakgrund hade 44 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande siffra för gruppen med utländsk bakgrund var 39 procent. Inom gruppen med utländsk bakgrund fanns vissa skillnader. I gruppen utrikes född hade 37 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder jämfört med 41 procent i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Bland 25- åringarna med utländsk bakgrund har andelen med påbörjad högskoleutbildning ökat från 29 procent för årskullen födda 1976 till 39 procent för årskullen födda I gruppen med svensk bakgrund har andelen varierat mellan 43 och 46 procent för årskullarna födda Skillnaden i övergång till högre studier mellan personer med svensk och utländsk bakgrund har således minskat över tiden. Många med iransk bakgrund 4

7 påbörjar högskolestudier. Bland de utrikes födda år 1985 med iransk bakgrund hade 53 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Det var en högre andel än bland personer med svensk bakgrund. Näst högst andel hade utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercegovina med 48 procent följt av Polen med 44 procent. Två länder med en relativt stor grupp 25-åringar folkbokförda i Sverige, men med en betydligt lägre andel som påbörjat högskolestudier, var Irak och Jugoslavien. Den lägsta andelen påbörjad högskoleutbildning vid 25 års ålder hade Somalia där 21 procent av 25-åringarna hade börjat studera.(högskoleverket 10/11) Erfarenheter kring mötet med karriärvägledning skiljer sig på en del punkter när det kommer till unga vuxna med utländsk bakgrund till skillnad från de övriga. Det framgår nämligen tydligt att unga vuxna från länder utanför Västeuropa får direkta råd av studie och yrkesvägledare samt arbetsförmedlare samt arbetsförmedlare om utbildningar och yrken som leder till mindre kompetenta arbeten än den enskildes egen ambition (jfr Hertzberg 2003; Sawyer 2006) Föräldrarnas betydelse När elever ska välja till gymnasiet har föräldrarnas engagemang en betydande roll. Dock kan det vara problematiskt att finna balansen mellan att utrycka åsikter om barnens val och tankar och direkt påverka dem. (Lundahl et al. 2010) På grund av att föräldrarna är så inflytelserika när det kommer till valet borde det satsas mer för att engagera föräldrarna samt skapa en god dialog föräldrar och elever emellan. Föräldrar med annan kulturell bakgrund har framförallt svårt att sätta sig in samt förstå det svenska utbildningssystemet. Enligt en del resultat är det likaså de föräldrar som influerar samt förväntar sig mer av sina barn än svenska föräldrar. (Lundahl et al. 2010) I beslutssituationer påverkas vi av vår omgivning. När vi påverkas kan det både vara medvetet, marginellt medvetet samt mer subtilt och omedvetet. Som tidigare nämnt i denna rapport har föräldrar en stor påverkan i elevers val och de framgår att de skiljer sig mellan elever med svenskfödda föräldrar samt elever med icke svenskfödda föräldrar. Skillnaden är att elever med icke svenskfödda föräldrarna i högre grad betonar familjens och föräldrarnas styrande och påverkande roll. (Lundahl et al. 2010) "De utlandsfödda eleverna är mer oroliga inför gymnasievalet, "Jag fick panikångest", och föräldrarna var mer aktiva med råd och betonade mer status än de svenskfödda elevernas föräldrar." (Lundahl et al s.46) Vilka läsare vidare? Befolkningens utbildningsnivå ökar i Sverige, trots det infinner det sig markanta skillnader bland vilka som studerar vid högskoleutbildning idag. Framförallt bland män och kvinnor. Påbörjad högskoleutbildning vid 24 års ålder skiljer sig helt klart för de olika könen. Hela 51 procent av kvinnorna har påbörjat en högskoleutbildning vid den åldern medan männen ligger på 36 procent vid samma ålder. Föräldrarnas utbildningsnivå är ytterligare en faktor som influerar vidare studier. Personer med högutbildade föräldrar påbörjar oftare högre utbildning. Under den senaste tioårsperioden har det inte skett någon förändring i den sociala snedrekryteringen varken i positiv eller negativ utsträckning. Dock syns en uppgång för personer med utländsk bakgrund. Andelen för de som går vidare till högskoleutbildning har ökat så pass att den kommer allt närmare övergångsfrekvensen för svenskar. (Högskoleverket 2012) 5

8 Den kraftiga tillväxten av inresande studenter har upphört. Läsåret 2010/11 var det sista innan avgifter infördes för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz, s.k. tredjeland, och antalet inresande studenter var rekordstort Två tredjedelar av dem var studenter som ordnade sina studier på egen hand, så kallade freemover-studenter. Drygt hälften av dessa kom från länder utanför Europa och det är just freemover-studenter som från hösten 2011 berörs av studieavgifter, utbytesstudenter är undantagna. Under 2000-talet har antalet inresande studenter ökat varje år, men hösten 2011 vände trenden. Antalet nya inresande studenter minskade med en tredjedel, från till jämfört med hösten Antalet nya utbytesstudenter var i stort sett oförändrat jämfört med hösten 2010, men i övrigt ser bilden olika ut beroende på varifrån de nya freemoverstudenterna kommer. Hösten 2010 var de knappt från tredjeland och hösten 2011 var de cirka 1 600, vilket är en nedgång med 79 procent. Svenska studenter som reser till andra länder för att studera är betydligt färre än de inresande studenterna till Sverige. Läsåret 2010/11 deltog svenska studenter i högskoleutbildningar utomlands, och antalet har legat på ungefär samma nivå under tio års tid. Europeiska unionen har som mål för studerandemobilitet att 20 procent av de examinerade ska ha studerat utomlands under utbildningen. Av svenskar som tog en examen i Sverige läsåret 2010/11 hade 13 procent studerat utomlands.(högskoleverket 2012) Sammanfattande analys Det jag kommit fram till utifrån litteraturgenomgången är följande. De kön som dominerar på högskoleutbildningar i Sverige idag är kvinnorna. Vid 24 års ålder är det hela 51 procent medan männen vid samma ålder ligger på 36 procent. För personer med utländsk bakgrund ökar andelen som går vidare till högskoleutbildning. Däremot har den kraftiga tillväxten av inresande studenter har dock upphört sedan avgifter för studenter utanför EU/EES och Schweiz infördes. I litteraturgenomgången kan vi se att flickor presterar bättre än pojkar i skolan oavsett bostadsort, klass eller etnicitet. Samt att tidigare forskning har försökt påvisa skillnaderna mellan män och kvinnors benägenhet att söka hjälp. De har påvisat att de för män kan kännas mer hotfullt att inta en underordnad position som hjälpsökande i ett vägledningssamtal samt att söka hjälp från andra om de upplever att de har svårigheter av något slag. Männens egna och omgivningens förväntningar är att de ska kunna klara sig själva, "en bra karl reder sig själv". De tenderar därför att undvika att söka hjälp av studie och yrkesvägledare och därmed försätta sig i en underordnad position. Detta skulle kunna antas bidra till att pojkarna blir underrepresenterade och som en följd av detta att flickorna blir överrepresenterade. Eftersom att flickor presterar bättre än pojkar samt söker vägledning i större utsträckning borde de vara en bidragande faktor till att faktiskt kvinnor har den högre procenten än män vid påbörjad högskoleutbildning idag. Vid 24 års ålder har nämligen 51 procent av kvinnorna påbörjat högskoleutbildning jämfört med männens 36 procent. Så svaret på frågan ifall de skiljer sig könen emellan är definitivt ja, både på vägen till högskolan samt när de nått fram. När det kommer till ifall föräldrarnas utbildningsnivå har någon betydelse för eleven när det kommer till valet av vidare studier kan vi se att antalet studerande vid högskola ökar samt att de särskilt ökar bland dem utan högutbildade föräldrar men, trots de styr fortfarande utbildningsnivån hos föräldrarna studievalet. De kan man i synnerhet se på bland annat läkarprogrammet där hela 70 procent har högutbildade föräldrar. Samt på psykolog och arkitektprogrammet, där procenten studenter med högutbildade föräldrar ligger på 60 procent. 6

9 Hur ser det då ut för elever med utländskbakgrund när det kommer till vidare studier? Det vi kan se från litteraturgenomgången är att andelen som påbörjat högskolestudier födda 1985 vid 25 års ålder ser olika ut beroende på vilket land man kommer ifrån. De land som hade högst andel var Iran som låg på 53 procent, strax efter Bosnien-Hercegovina med 48 procent och på tredje plats Polen med sina 44 procent. Däremot Jugoslavien och Irak hade en betydligt lägre procent som påbörjat högskolestudier. Men den allra lägsta andelen hade Somalia där endast 21 procent börjat studera vid 25 års ålder. I litteraturgenomgången kan man se en hel del andra faktorer som skulle kunna ha betydelse för vidare studier. Ett exempel är vilket gymnasieprogram man väljer. Elever från högre sociala grupper presterar nämligen i genomsnitt bättre i grundskolan än andra barn och söker därför studieförberedande gymnasialutbildning i större utsträckning. Samt att de flesta som väljer exempelvis Naturvetenskapsprogrammet siktar mot högskolestudier medan de som väljer YF-programmen har andra intressen som påverkat deras val. En annan faktor som kan ha en betydande roll är bostadsort. Det är nämligen inget sällsynt med studieavbrott på gymnasiet i gles och landsbygds områden, det är även sämre utbildningsmöjligheter där. Konsekvensen av detta blir att tämligen få därifrån går vidare till högskolan. De man även kan se är att unga i socialt utsatta storstadsområden får något sämre betyg i gymnasieskolan och till följd av detta inte går vidare till högre utbildning. Inom vägledning skiljer det sig mellan flickor pojkar samt de med utländsk bakgrund. Som tidigare nämnt i denna sammanfattande analys ser vi tydliga skillnader mellan pojkar och flickor när det kommer till att söka hjälp. När det kommer till mötet med karriärvägledning skiljer det sig på en del punkter när det kommer till unga vuxna med utländskbakgrund till skillnad från de övriga. Det framgår nämligen tydligt att unga vuxna från länder utanför Västeuropa får direkta råd av studie och yrkesvägledare samt arbetsförmedlare om utbildningar och yrken som leder till mindre kompetenta arbeten än den enskildes egen ambition. I litteraturgenomgången tas de upp ett stycke från att bana vägen mot framtiden som beskriver hur vi i beslutssituationer påverkas vi av vår omgivning. Att påverkan kan vara både medveten, marginellt medveten samt mer subtilt omedvetet. Och när det kommer till valet av gymnasiet har föräldrarnas engagemang en betydande roll. Det problematiska med det kan vara att finna balansen mellan att utrycka åsikter om barnens val och tankar utan att direkt påverka dem. De som då diskuteras är att de vore bra om de skulle satsas mer på att engagera föräldrarna samt skapa en god dialog föräldrar och elever emellan på grund av att de är så inflytelserika. Föräldrar med utländskbakgrund har dessutom ofta svårt att sätta sig in i samt förstå de svenska utbildningssystemet. Enligt en del resultat är de likaså de föräldrar som influerar samt förväntar sig mer av sina barn än svenska föräldrar. Att föräldrar har en stor påverkan i elevers val samt att de skiljer sig mellan elever med svenskfödda föräldrar samt elever med icke svenskfödda föräldrar framgår tydligt. De skillnader som framgår är då att elever med icke svenskfödda föräldrar i högre grad betonar familjens och föräldrarnas styrande och påverkande roll samt att de eleverna också är mer oroliga inför gymnasievalet och att de föräldrarna är mer aktiga med råd samt betona mer status än de svenskfödda elevernas föräldrar. 7

10 Resultatet av litteraturgenomgången påvisar alltså kort sagt att de som studerar vid högre utbildning idag är fler kvinnor än män. Samt att studenter med utländsk bakgrund ökar men att inresande studenter har minskat sedan avgifter infördes. Att föräldrarnas utbildningsnivå har en betydande roll för vidare studier. Att andelen studenter med utländsk bakgrund varierar beroende på vilket land man härstammar ifrån. Samt att en hel del andra faktorer kan påverka valet till vidare studier. Diskussion I denna rapport utgick jag i första hand efter kursens litteraturlista. Jag gick igenom en hel del böcker som jag efter att ha läst dem kände att jag inte hade någon nytta av. Att bana vägen mot framtiden har absolut varit till störst nytta för mig i denna rapport. När jag hittat litteraturen jag kände var relevant använde jag mig av källor från Internet. Jag har varit källkritisk och endast använt mig av källor jag kände varit relevanta för rapportens syfte samt frågeställningar. De jag haft svårigheter med var att bestämma var man skulle dra gränsen på hur pass brett man skulle gå. Jag ville ge tydliga svar på mina frågeställningar och samtidigt förklara ämnet i helhet så läsaren får en djupare förståelse. Men jag har försökt att hitta en bra balans där emellan. Rapportens brister och förtjänster I denna rapport har min största svårighet varit hur pass brett jag ska sträcka mig. Att avgränsa mig men ändå få med tillräckligt mycket och relevant information så att jag besvarar mina frågeställningar. När jag väl bestämde mig för hur jag skulle göra tycker jag att det har gått väldigt bra. Jag anser att jag har besvarat mina frågeställningar och försökt ge en djupare förståelse till varför det ser ut som det gör idag. Bristerna, det vill säga det jag är missnöjd med är rapportens längd. Jag hade önskat fått den lite längre men när jag redan tidigt bestämt mig för att avgränsa mig mer än vad jag tänkt ifrån första början ansåg jag att det inte gick att få ut mer information. Så för att få en rapport med relevant fakta och inte för mycket utfyllnad valde jag att stanna på detta sidantal. Trots att den enligt mig borde varit åtminstone någon sida längre. Något annat jag är missnöjd med är att jag bara använt mig av en bok men efter att ha gått igenom litteraturen och fått ut så pass mycket fakta från den boken jag valt samt från källor på Internet och avhandling valde jag att nöja mig med det. Huvudsakliga resultat och slutsatser Som ovan nämnt så är resultatet av litteraturgenomgången kort sagt, att de som studerar vid högre utbildning idag är fler kvinnor än män. Samt att studenter med utländsk bakgrund ökar men att inresande studenter har minskat sedan avgifter infördes. Att föräldrarnas utbildningsnivå har en betydande roll för vidare studier. Att andelen studenter med utländsk bakgrund varierar beroende på vilket land man härstammar ifrån. Samt att en hel del andra faktorer kan påverka valet till vidare studier. Innan jag skrivit denna rapport var jag medveten om att bakgrunden hade betydelse i valet till vidare studier men inte i hur stor utsträckning. Det jag mest reagerat över allt eftersom jag läst litteratur samt skrivit denna rapport har framförallt varit bostadsortens betydelse. Nog på grund av att jag känner igen mig i mina egna erfarenheter. Efter att ha läst Lidströms avhandling en resa med osäkra mål där författaren bland annat skriver om att de kommuner som idag har låg sysselsättningsgrad samt hög arbetslöshet även hade det för tjugo år sedan och att de i gles och landsbygdsområdena har sämre utbildningsmöjligheter samt att studieavbrott är vanligt 8

11 bland ungdomarna. Av egna erfarenheter känner jag igen mig i detta, jag är själv uppvuxen i en väldigt liten stad och under mina år i skolan känner jag att resurser verkligen har saknats och att utbildningsmöjligheterna därför varit dåliga. Resurserna är en av anledningarna till varför det ser ut som det gör enligt mig. Jag tror att det hänger ihop, mindre kommuner, sämre utbildningsmöjligheter som har lett till att de flesta där blir kvar på orten och det fortsätter i generationer. De leder till O-motivation i skolan och betyg, samt vidare studier blir lidande tror jag. Man väljer inte var man föds och trots att jag vet att vore detta enkelt att ändra på hade det förmodligen varit gjort för längesedan men jag tycker ändå att man inte ska behöva drabbas av orättvisa beroende på födelse och uppväxtort. Fastnade även vid att flickor presterar bättre än pojkar i skolan oavsett bostadsort, klass eller etnicitet. Att de dominerande könet av studenter vid högskolan är kvinnor är därför inget otippat anser jag. Det hänger förmodligen ihop med det som också tas upp i denna rapport, att flickor besöker studie och yrkesvägledare i större utsträckning än vad pojkar gör. Vad det beror på är bland annat att pojkar känner i många fall att en "bra karl reder sig själv" och har svårt att söka hjälp och sätta sig i en underordnad position. Hur man ska ställa sig till detta tycker jag är relativt svårt. Men det är definitivt något som man i sin blivande roll som studie och yrkesvägledare ska ha med sig i bakhuvudet enligt mig. Att föräldrars utbildningsnivå påverkar är ju bevisat även om andelen gymnasieelever som går vidare till högskolan ökat särskilt bland dem som inte har högutbildade föräldrar. Att de till exempel är hela 70 procent av de studenter på läkarprogrammet som har högutbildade föräldrar påvisar det ganska bra. Jag tror att det är så på grund av att det är lätt att följa sina föräldrars fotspår. Jag tror att man omedvetet många gånger gör som sina förebilder vilket i många fall kan vara ens föräldrar. Man brukar säga att barn gör inte som dem blir tillsagda utan barn gör vad de ser andra göra. Så det kan vara en rimlig förklaring att man tidigt börjar följa efter sina föräldrar och fortsätter på den banan även i vuxen ålder. Kanske tar över ett familjeföretag till och med, vem vet. En annan rimlig faktor tror jag kan vara att, har man föräldrar med hög utbildning är det medvetna och har egen erfarenhet av de och kan leda sina barn till det på ett helt annat sätt än vad föräldrar utan högre utbildning kan göra. Högre utbildning bland studenter med utländsk bakgrund tas också upp i litteraturgenomgången. Det jag mest reagerade på var att det tydligt framgår att unga vuxna från länder utanför Västeuropa får direkta råd av studie och yrkesvägledare samt arbetsförmedlare om utbildningar och yrken som leder till mindre kompetenta arbeten än den enskildes egen ambition. Det är rent ut sagt bedrövligt om jag får säga det själv. Att få direkta råd är något som jag anser som väldigt allvarligt. Ger man som studie och yrkesvägledare råd baserat på vad man själv tycker lyssnar man inte till individen och dennes tankar och visioner. Att då istället hänvisa mot det man själv tycker och som texten tar upp mindre kompetenta arbeten än den enskildes ambition, det får bara inte ske. Jag tror att det i många fall beror på en okunskap samt förutfattade meningar vilket jag hoppas kommer att försvinna mer och mer så fort endast utbildade inom yrket anställs. Klass-, kön- och etnicitetsmedveten studie- och yrkesvägledning Som studie och yrkesvägledare är det enligt mig otroligt viktigt att försöka bemöta alla elever/klienter utan förutfattade meningar. Jag tror nämligen att det kan vara lätt hänt att placera människor i fack utifrån egna erfarenheter och upplevelser. Det är viktigt med en 9

12 objektiv vägledning och för att få de tror jag det är viktigt att tänka på ovanstående. Att hålla sig uppdaterad och ha förståelse för de som man möts av i yrket tror jag också är betydelsefullt. Det jag upplevt både från mina egna skolår samt erfarenhet från praktik är att de flesta elever inte haft någon större koll på vad studie och yrkesvägledarens uppgift varit. Jag tror det grundar sig mycket i yrkets status. Det som till att börja med skulle kunna hjälpa de på traven vore enligt mig att endast anställa utbildade studie och yrkesvägledare. Jag tror att med endast utbildade studie och yrkesvägledare skulle vägledningen förbättras och eleverna skulle få en bättre koll samt känna mer tillit till yrket. Vilket i sin tur skulle leda till ett bra yrkesrykte och studie och yrkesvägledning skulle sättas på kartan på ett helt annat sätt. Att få yrket på kartan och höja statusen är som jag tidigare tagit upp viktigt enligt mig och för att få det tror jag att det finns en del saker som skulle hjälpa det på vägen. Utom ovanstående tror jag det vore väldigt bra att få studievägledning på schemat i skolan, helst i de tidigare skolåren. Det skulle underlätta för elevernas skolgång och ge dem en bättre bild av i vilka situationer det kan vända sig till studie och yrkesvägledaren i tid. Att börja vägleda mot gymnasiet strax innan avslutad grundskola är nämligen på tok för sent anser jag. Något annat som jag betraktar som viktigt i yrket och i vägledningen är förståelsen som jag tog upp tidigare i stycket. I denna rapport kan vi läsa om föräldrarnas betydelse i valet samt hur olika det kan se ut beroende på vilken etnisk bakgrund elevens föräldrar har. Att elever med icke svenskfödda föräldrar känner en större press hemifrån samt att de föräldrarna påpekar status mycket mer. Sådana saker och liknande anser jag man bör vara välmedveten om för att kunna ge så bra vägledning som möjligt. Realistisk vägledning Jag tror att jag i min blivande yrkesroll kommer att, ett flertal gånger möta elever/klienter med höga ambitioner som kanske inte alla gånger stämmer överens med arbetsmarknaden eller dit de vill söka sig. Det skulle kunna vara någon som har intresse för ett yrke där arbetsmarknaden inte ser särskilt ljus ut, Någon med språksvårigheter som vill söka sig ett arbete där det kan bli ett hinder eller kvinnor som vill söka sig mot en mansdominerad arbetsmarknad samt gymnasieprogram och vise versa. Det jag tycker är viktigt då är att absolut inte krossa några drömmar men ändå påvisa hur verkligheten ser ut. Så man ger en rättvis bild av läget utan att någon ska behöva känna sig lurad längre fram. Om man jobbar inom skolan där jag tror det är lätt för eleverna att falla för grupptryck samt ha svårt att våga sticka ut ur mängden om det är det man vill, är det enligt mig viktigt att försöka hitta sätt att locka fram de hos eleverna. Vanliga exempel jag känner igen är att gå mot strömmen i val av gymnasieprogram, till exempel att välja ett flickdominerat gymnasieprogram som pojke eller tvärtom. Som jag tidigare tagit upp är det viktigt för eleverna att känna tillit och trygghet till sin studie och yrkesvägledare. Har man lyckats med det har man skapat en väldigt bra grund anser jag. Men för att återgå till sätt att få eleverna att känna sig trygga med att göra ett val som går mot strömmen tror jag att förebilder är ett bra sätt. Ett exempel skulle kunna vara att ta olika gymnasieprogram till ett högstadium där man väljer att påvisa att de finns fler som tänkt likadant. Exempelvis tjejer som går på fordonsprogrammet eller pojkar som går florist för att ge en bild av att de finns andra som vågat ta steget, att eleverna inte är ensamma. Tror de kan hjälpa dem att våga göra likadant. Att följa en klass, kön och 10

13 etnicitetsmedveten vägledning som studie och yrkesvägledare är viktigt och för att göra det anser jag det är viktigt att tänka på massvis med saker framförallt det jag tagit upp i detta stycke. 11

14 Referenslista J. Dresch, L. Lundahl: Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv : 1 uppl. : Lund: Studentlitteratur: 2010: ISBN: Om citat tagits från andra böcker i ovanstående bok har jag källhänvisat även de i texten. Avhandling Lena Lidström - En resa med osäkra mål 2009 Internet UNT Sverige - Föräldrars utbildning styr yrkesval Högskoleverket - Kvinnor och män i högskolan Skolverket an.pdf Högskoleverket - Andelen med utländsk bakgrund har ökat Högskoleverket - Universitet och högskolor