SOFIEBERG ÄLDREBOENDE

Transkript

1 FASTIGHETSKONTORET SOFIEBERG ÄLDREBOENDE PROGRAMHANDLING Dat Projektnr Halmstads Kommun Box Halmstad Telefon: Telefax:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A A1 ADMINISTRATIVA VILLKOR...5 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR...5 A1.1 BAKGRUND...5 A1.2 UPPDRAG...6 A2 ORGANISATION...7 A3 BESLUTSGÅNG...8 A3.1 INSTANSER...8 A4 PLANERING...8 A4.1 ALLMÄNT...8 A4.2 UPPHANDLINGSFORM...8 A4.3 ENTREPRENADFORM...8 A4.4 HUVUDTIDPLAN...8 A5 KVALITETSSTYRNING...8 A6 KONTROLL...8 A6.1 KVALITETSKONTROLL...8 A7 REDOVISNING...9 J JURIDISKA VILLKOR...10 J1 MYNDIGHETER...10 J1.1 BYGGNADSNÄMND...10 J1.2 RÄDDNINGSTJÄNSTEN...10 J1.3 TEKNISKA KONTORET...10 J1.4 RENHÅLLNINGSBOLAGET...10 J1.8 MILJÖ OCH HÄLSA...10 E EKONOMISKA VILLKOR...11 E1 KOSTNADSBEDÖMNING...11 E1.1 ALLMÄNT...11 E1.2 KOSTNADSREDOVISNING

3 F FUNKTIONSVILLKOR/LÖSNINGAR...12 F1 FUNKTIONSPROGRAM, ALLMÄNT...12 F2 VERKSAMHETSPROGRAM...17 F3 UTRUSTNING...18 F3.1 UTRUSTNING OCH INREDNING...18 F4 FASTIGHET...18 F4.1 YTREDOVISNING...18 F4.3 TILLAGNINGSKÖK...18 T TEKNIKVILLKOR/LÖSNINGAR...19 T1 GEMENSAMT, SAMMANSATT, TEKNISKA EGENSKAPER...19 T1.1 SAMMANSATT...19 T1.2 UTFORMNING, LÄMPLIGHET, TILLGÄNGLIGHET, FÖRÄNDERBARHET...19 T1.3 SÄKERHET I HÄNDELSE AV BRAND...22 T1.4 SKYDD MED HÄNSYN TILL HYGIEN, HÄLSA, MILJÖ, BULLER...24 T2 MARKANLÄGGNINGAR...27 T2.1 SAMMANSATT...27 T3 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖDKONSTRUKTIONER...28 T3.1 SAMMANSATT...28 T4 HUS...29 T4.1 BYGGNADSANKNUTNA BYGGDELAR...29 T4.2 RUMSANKNUTNA BYGGDELAR...31 T4.3 RUMSKOMPLETTERINGAR...32 T5 VA, VVS, OCH PROCESSYSTEM...32 T5.1 GEMENSAMT...32 T5.2 VATTEN OCH AVLOPPSINSTALLATIONER...32 T5.3 KYL OCH VÄRMEPUMPSYSTEM...33 T5.4 VÄRMESYSTEM...33 T5.5 Sprinkler...34 T5.6 Sopsugsanläggning...35 T5.7 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM

4 T6 EL OCH TELESYSTEM...37 T6.1 GEMENSAMT...37 T6.2 EL OCH TELEKANALISATIONSSYTEM...37 T6.3 ELKRAFTSYSTEM...37 T6.4 TELESYSTEM...40 T6.6 SPÄNNINGSUTJÄMNING OCH ELEKTRISK SEPARATION...41 T7 TRANSPORTSYSTEM...42 T7.1 HISSYSTEM...42 T8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM...44 T8.1 SAMMANSATTA STYR OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM...44 Bilaga 1. Programskisser planer, fasader/sektioner 45 Bilaga 2. Illustration, utemiljö 46 Bilaga 3. Huvudtidplan 47 4

5 A A1 ADMINISTRATIVA VILLKOR PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR A1.1 BAKGRUND I december 2010 antog Halmstads kommun ett nytt ramprogram för byggnation av äldreboende. Detta på grund av behovet att förnya äldreboenden inom kommunen då krav och önskemål över tid förändrats. Förnyelsen innefattar både upprustning av befintliga boenden och nybyggnation, samt innebär att fokus nu riktas mot de boende istället för effektiva verksamheter. Kommunen ska erbjuda en äldreomsorg och vård som anpassas efter individens önskemål och behov, där äldreboende innebär ett gott liv även i livets senare skeden. Under våren 2011 samlade Hemvårdsförvaltningen referensgrupper från fyra generationer (30-, 40-, 50- och 60-talister), representanter från KPR, anhörigföreningen och Alla Hjärtans vänner för att diskutera framtidens boende för äldre. Tanken var att försöka ta reda vad som anses vara prioriterade värden, när man själv skall flytta till ett äldreboende. Som komplement till dessa diskussioner genomfördes även en rad studiebesök på olika typer av boenden runt om i Sverige. Flera av dagens äldreboenden har en institutionskänsla som man nu vill komma ifrån. Det är viktigt att de äldre känner sig hemma och har möjlighet att behålla ett socialt liv. De anhöriga ska kunna medverka i den äldres vardag och förutsättningar ska finnas för parboende. I samarbete med Fredblad Arkitekter togs flera koncept och utformningsförslag fram, med insyn av styr-, fokus- och projektgrupper. Skissarbetet landade i en layout med sex enheter, 10 lägenheter vardera, fördelade i tre tvåvånings hus. För att undvika tvåsidiga korridorer går all kommunikation inom enheterna kring en glasad innergård vilket även ger fina utblickar där korridoren vidgas i gemensamma utrymmen. 5

6 De tre bostadshusen hålls samman av en byggnad med trapphus och gemensamma verksamheter. I en lägre del, som vetter mot gatan och busshållplatsen, är huvudentrén tydligt placerad i en vacker trädgård. Byggnaden delas upp i mindre bostadskroppar för att hålla nere skalan och skapa en känsla av ett bostadsområde i grön miljö. De boende ska ha möjlighet att upptäcka nya saker på promenader i och runt byggnaden. Stråk och rum i de gemensamma kommunikationsytorna ska påminna om gator och torg med små mötesplatser. Kopplingen mellan inne och ute är viktig. Man ska enkelt kunna ta sig ut, utan oro att gå vilse. Även de som inte har möjlighet att komma ut ska kunna uppleva de skiftande årstiderna. Sofiebergs äldreboende planeras för en sista, värdig, tid i livet. Ledordet för projektet har varit nytänkande. Visionen är att skapa ett flexibelt boende för framtiden, som månar om de äldres integritet och trygghet och som erbjuder en stimulerande miljö. A1.2 UPPDRAG Fastighetsnämnden, FN, har tagit beslut på att Fastighetskontoret i samråd med Hemvårdsförvaltningen, HVF, starta projekteringen av handlingar inför upphandling av arbetet med att uppföra Nytt äldreboende, Sofieberg. Kommunfullmäktige, KF, har beslut lämnat medgivande till att Fastighetsnämnden tar investeringsmedel i anspråk för byggande av Nytt äldreboende på Sofieberg. Motivet till beslutet har varit att kommunens äldreboende är i behov av modernisering och att det finns ett behov av ett utökat antal platser. 6

7 Sofiebergs äldreboende, skall vara ett modernt äldreboende med fokus på Boendet i centrum, projekteras och byggs för att möta dagens och framtidens behov och krav. Sofieberg äldreboende planeras för 60 platser, gemensamhetsutrymmen och tillagningskök med en beräknad bruttoarea på ca m2. För att möta det ökade behovet av platser på äldreboende är det i planeringsdirektiv med budget avsatt kr för ett nytt äldreboende på Sofieberg med 60 platser. Omfattning av uppdraget: Nybyggnad av Äldreboende och utvändiga markarbeten Fastighetskontoret har i samarbete med projektorganisationen tagit fram denna programhandling. Handlingen anger byggnadens slutgiltiga utformning, funktion, ekonomi och konstruktion utan att redovisa detaljer. A2 ORGANISATION Projekteringsgruppen består av: - Politisk styrgrupp med presidier från Fastighetsnämnden och Hemvårdsnämnden - Referensgrupper: Representanter från verksamheten inklusive fackliga representanter - Projektgrupp: Representanter från Fastighetskontoret och Hemvårdsförvaltningen - Konsultgrupp - Kalkyl: Grontmij AB - Arkitekt: Fredblad Arkitekter AB - Markprojektör: Landscape - Statiker: Creacon MW - El och teleprojektör: WSP - VVS projektör: Sweco Theorells - Brandkonsult: FSD - Akustik: Norconsult - Storkök: Storköksbyrån - Geoteknik: WSP - Kontrollansvarig: Bygg Fast AB 7

8 A3 BESLUTSGÅNG A3.1 INSTANSER Denna programhandling kommer att tas upp för beslut och information i: - Fastighetsnämnden - för information. - Hemvårdsnämnden för beslut A4 PLANERING A4.1 ALLMÄNT Projektet omfattar nybyggnad av Äldreboende med 60 lägenheter med ett tillagningskök. A4.2 UPPHANDLINGSFORM Öppet upphandlingsförfarande A4.3 ENTREPRENADFORM Utförandeentreprenad: Samordnad Generalentreprenad A4.4 HUVUDTIDPLAN Huvudtidplan har upprättats för projektet, vilken bifogas i handlingen. Beräknad färdigställandetid maj Projektering beräknas ske efter beslut och pågå våren Byggproduktion omfattande nybyggnad av ett äldreboende beräknas pågå under oktober 2012 till maj A5 KVALITETSSTYRNING Med ledning av denna handling kommer det förväntade resultatet säkras avseende kvalitet. 8

9 A6 KONTROLL A6.1 KVALITETSKONTROLL A6.1.1 Kvalitetsplan Halmstads kommuns rutiner för kvalitetssäkring i projekterings- och byggskedet skall tillämpas. Detta innebär att kvalitetsplaner (egenkontroll) för projektering och byggskede upprättas. A6.1.2 Miljöplan/-program Miljöprogrammet diskuteras och fastställs under nästa skede (detaljprojekteringen) varefter miljöaspekter implementeras i handlingar. Miljörevisioner i form av dialoger, granskning av handlingar och besök på byggarbetsplats görs för att följa upp miljöaspekterna. Eventuella revideringar av miljöprogram eller handlingar görs vid olika skedesövergångar. Eventuella avvikelser dokumenteras och meddelas byggherren, varefter denna godkänner eller avslår avvikelsen. Efter varje skede revideras varje miljömål av den ansvarige. På detta sätt erhålls ett kvitto på att miljömålet beaktats och uppnåtts samt att miljöarbetet följer med hela processen från projektering via byggande till förvaltning. A6.1.3 Arbetsmiljöplan Arbete med framtagande av arbetsmiljöplan påbörjas under detaljprojekteringen. Generalentreprenören fullföljer arbetet och ansvarar för arbetsmiljöplanen. A7 REDOVISNING Redovisning av projekt Nybyggnad Sofieberg Äldreboende är gjord i följande handlingar: - Programhandling med bilagor (denna handling) - Verksamhetsprogram (ingår i denna handling) 9

10 J J1 JURIDISKA VILLKOR MYNDIGHETER J1.1 BYGGNADSNÄMND Det nya äldreboendet ryms inom gällande detaljplan för Sofieberg Äldreboende. J1.2 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Möte skall hållas med Räddningstjänsten för att informera om projektet och för att fastställa övergripande brandfrågor. J1.3 TEKNISKA KONTORET Samråd skall ske med Tekniska kontoret avseende mark, parkering, in- och utfarter m.m. J1.4 RENHÅLLNINGSBOLAGET Möte med renhållningsbolagen skall hållas avseende miljöstation. J1.8 MILJÖ OCH HÄLSA Möte med Miljö och Hälsa skall hållas med avseende på inomhusmiljö och livsmedelslagen. 10

11 E E1 EKONOMISKA VILLKOR KOSTNADSBEDÖMNING E1.1 ALLMÄNT I nedan redovisad kostnad ingår produktionskostnaden för nybyggnad av Äldreboende inklusive markarbeten. E1.2 KOSTNADSREDOVISNING Produktionskostnaden är bedömd till 107 miljoner kr i kostnadsläge november Skall sopsugsanläggning ingå tillkommer 4,5 miljoner kr. Alternativ finansiering av sopsugsanläggning: Som ett tilläggsanslag till investeringen för Sofiebergs äldreboende där fastighetskontoret äger och driver anläggningen. Som ett tilläggsanslag till investeringen för Sofiebergs äldreboende där fastighetskontoret äger anläggningen och att HEM genom ett serviceavtal sköter driften. HEM tar investeringen och sköter anläggningen. Hemvårdsförvaltningen/fastighetskontoret genom avtal nyttjar anläggningen. Frågan om sopsugsanläggning skall ingå och hur den skall finansieras utreds i färdigprojekteringsfasen. Skall alternativ energikälla i form av solceller/solpaneler ingå tillkommer kr i produktionskostnad. Frågan om att kombinera solavskärmning och nyttjande av solenergi utreds i färdigprojekteringen. 11

12 F F1 FUNKTIONSVILLKOR/LÖSNINGAR FUNKTIONSPROGRAM, ALLMÄNT Med nytänkande som ledord för projektet har ambitionen varit att skapa en ny form av äldreboende med den enskildes skiftande behov i fokus. Utformningen av boendets inre och yttre miljöer ska bidra till att de äldre och personal inspireras, stimuleras, möts och känner trivsel och trygghet. Detta nya äldreboende erbjuder varierade upplevelser för att tillfredsställa olika individers intressen. Byggnadens flexibilitet gör att rummen kan användas på flera sätt och att det finns plats för alla att samlas, samtidigt som miljöer inte känns öde då man är få. Förhoppningen är att dörrar ska kunna stå öppna för att främja rörelsefrihet, men det är viktigt att betona att alla har en egen lägenhet där man har möjlighet att dra sig undan. Som anhörig ska det vara enkelt att besöka de äldre. En enkel fika kan beredas inne i lägenheterna och tas med till någon av de sittgrupper som finns inom eller nära boendeenheten. Par ska kunna bo tillsammans även på äldreboendet. Mellan alla lägenheterna finns möjlighet att öppna upp väggen och göra en dubbel lägenhet. På så vis skapas en flexibel lösning som inte begränsar parboende till enstaka lägenheter som man kan komma att behöva flytta ifrån. Den yttre miljön är en viktig del av visionen och utformas för att främja de äldres välbefinnande. Uteplatser och gångstråk finns i nära anknytning till bostaden och trädgårdar med olika teman bidrar till variation i närmiljön. 12

13 PLAN1 Huvudentrén är placerad mot gatan mellan entréträdgården och parkeringen, tydligt synliggjord med ett skyddande skärmtak. Entrén är början på ett glasat diagonalt stråk som går genom hela byggnaden, via viktiga funktioner, med utblickar åt alla väderstäck och landar i sinnenas trädgård på andra sidan. Det rum som först nås i diagonalen är det gemensamma allrummet. Här välkomnas boende och besökare av en ombonad miljö med soffgrupper och öppen spis. Allrummet blir ljust och luftigt genom en stor takljuskupol, vilken leder ner ljus på den stenbeklädda vägg, som utgör rummets rygg. Detta rum är de gemensamma verksamheternas hjärta tillsammans med matsalen. Rummen upplevs som sammanhängande men skärmas enkelt av med ett skjutglasparti, när det behövs. Här finns plats för filmvisningar, musikkvällar, gudstjänster och andra arrangemang. Intill matsalen ligger storkök, förråd och tekniska utrymmen med egna entréer och inlastningar. I anslutning till detta ligger en miljöstation. Som ett komplement till storköket finns ett litet pentry i allrummet, diskret placerat bakom en stenvägg. Här kan personal koka kaffe och bereda enklare mat när så behövs. När äldreboendet 13

14 har lunchgäster dukas mat upp på buffébord i matsalen. I förbindelse med allrummet ligger en stor uteplats med grillmöjligheter. Med koppling till allrummet ligger ett finrum som är tänkt att användas vid mindre träffar. Här kan till exempel boende samlas med sina familjer, hobbygrupper träffas och personalen ha möten. Även detta rum kan öppnas och bli en del av allrummet vid större sammankomster. Intill finrummet finns kapprum för gäster, toaletter och förråd för hjälpmedel. För att skapa rörelse i huset och känslan av att det alltid finns människor nära har administrationen lagts i direkt anslutning till allrummet, något avskärmat bakom pentryt. Besökare ser vart de kan vända sig och administrationen har i sin tur uppsikt över vad som händer i allrummet och kring entrén. Längre in längs det diagonala stråket ligger byggnadens nav med trappa, hiss och gemensamma funktioner för boendeenheterna som skölj, städcentral, grovtvätt, förråd med mera. Ett porlande vattenspel skapar en rofylld atmosfär och här finns förutsättningar för att göra ett trevligt rum med bibliotekskänsla. Från navet på plan 1 nås även boendets spa, ett rum med badkar där de boende kan koppla av och bli ompysslade. Detta rum används även för hår- och fotvård. PLAN 2 Navet fortsätter upp i bygganden med sina stora glaspartier. På plan 2 möts man av en sittgrupp, en av alla de vrår man kan söka sig till för vila, fika eller för en stund av spel med barnbarnen. Förutom boendeenheternas gemensamma funktioner nås även personalrummet härifrån. PLAN 3 Högst upp i byggnaden ligger funktioner som endast besöks av personal. Omklädningsrummen har utformats för att kunna anpassas efter personalens sammansättning, med delar som går att dela av. Plan 3 inrymmer även boendeförråd och fläktrum. BOENDEENHETERNA Äldreboendet delas upp i sex boendeenheter med tio boende i varje enhet. 14

15 Lägenheterna samlas kring den glasade innergården vilket ger känsla av ljus och rymd istället för korridor. Innanför dörrarna till enheterna möts man av öppenheten i allrummet. I anslutning till allrummet ligger förråd och expedition. Expeditionens dörr är glasad för kontakt mellan rummen. Glasningen kring innergården gör även att man från entrén kan se genom enheten till köket och vidare ut i trädgården. I de gemensamma ytorna, allrummet och köket, vidgas korridoren ut till båda fasaderna och blir naturliga platser att samlas på. 15

16 Vid planeringen av enheterna var det viktigt att få in två separata allrum. Detta för att de boende själva ska kunna välja vad de vill göra och vilka de vill umgås med. Från båda dessa rum finns möjlighet att öppna upp mot innergården. Utanför köket finns också möjlighet att öppna åt andra hållet och ta sig ut på en generös balkong i bästa solläge. LÄGENHETERNA För individens integritet är det viktigt att varje lägenhet känns som ett hem. För att förtydliga detta har varje lägenhet utrustats med en riktig ytterdörr med namnskylt, tidningsklämma och entrébelysning. Inne i lägenheten ryms förvaring, ett litet pentry i hallen och i bostadsrummet finns möjlighet att själv välja möblering. Alla bostadsrum har en fransk balkong för att leda in mycket ljus och ge närheten till naturen utanför. Badrummen är rymliga och utrustade med kombinerad tvättmaskin/torktumlare. 16

17 FRÅNGÄNGLIHET Med boendets nytänkande föddes även ordet frångänglighet. Lika viktigt som det är att planera för att boendet ska vara tillgängligt är det att planera för hur man lämnar boendet efter sin död. Vi har strävat efter en lösning där övriga boende ser så lite av bortgången som möjligt. Är det aktivitet i det gemensamma allrummet kan en bår köras ut genom en dörr i den diagonala gången till en skyddad plats vid lastgården. UTEMILJÖN Utemiljön skall vara säker, lättillgänglig utan några större nivåskillnader. Uteplatser skapas närmast de gemensamma utrymmena. Sittplatser skapas både i sol, skugga och i vindskyddade läge. En slingrande gångväg anläggs genom ett parklandskap med sittplatser och varierad vegetation. Växligheten bör ha en årstidsväxling med blomning från vår till höst, vackra höstfärger samt att vissa partier har en vintergrön prägel. Olika trädgårdsrum skapas med olika tema typ sinnenas trädgård och upphöjda rabatter som nås enkelt. F2 VERKSAMHETSPROGRAM Allmänna ytor Plan 1 Entré med vindfång Kapprum med toaletter Förvaring av lånerullstolar och utomhusrollatorer Finrum Allrum/matsal med flexibel storlek Tillagningskök med inlastning och omklädning Kontor Möjlighet att vila Kopiering/Förvaring Varumottagning Förråd, Teknik och El-central Miljöstation med riskavfall/sopsugsterminal Vaktmästare/Fastighetsskötsel 17

18 Plan 3 Förråd för de boende Omklädningsrum med möjlighet att dela av Ventilationsrum, ett för varje enhet Boende - gemensamma ytor Plan 1, Plan 2 Skölj ett per plan Städcentral Grovtvättstuga med diskdesinfektor Spa med badkar, hår- och fotvård Personalrum Förråd Boende enheter - 6 st Plan 1, Plan 2 Lägenheter 10 st Allrum med soffgrupp och TV Kök med matplats och tillgång till balkong Expedition med personal toalett Förråd med nedkast till sopsug Städrum F3 UTRUSTNING F3.1 UTRUSTNING OCH INREDNING Inredning och utrustning hanteras inom gällande gränsdragningslista. F4 FASTIGHET F4.1 YTREDOVISNING F4.1.2 Nytt äldreboende Den totala bruttoarean uppgår till ca 5100 m² fördelade på tre plan. F4.3 TILLAGNINGSKÖK Projektering sker med inriktning på tillagningskök i plan 1. 18

19 T T1 TEKNIKVILLKOR/LÖSNINGAR GEMENSAMT, SAMMANSATT, TEKNISKA EGENSKAPER T1.1 SAMMANSATT T1.1.1 Gemensamt, Halmstads Kommun Fastighetskontorets Tekniska Anvisningar för projektarbete ligger till grund för projekteringsarbetet. T1.2 UTFORMNING, LÄMPLIGHET, TILLGÄNGLIGHET, FÖRÄNDERBARHET T1.2.1 T Entréer och kommunikationer Huvudentré Huvudentrén är placerad i norr och utformas ljus och välkomnande med en tydlig ingång från Sofiebergsvägen. T Varumottagning Byggnadens varumottagningar är placerade i tomtens östra del. T Kommunikationer Infarter för transporter och leveranser anordnas, med tanke på logistik och personsäkerhet, från Sofiebergsvägens östra del. Sofiebergsvägen busshållplats nås enkel från huvudentrén genom en rak gångväg. T1.2.2 Disposition mark Kring huvudentrén skapas en välkomnande miljö med vackra planteringar, vattenspel och sittplatser. Parkering och inlastning placeras i tomtens östra del, väl avgränsade från huvudentrén med buskage och träd. De tre innergårdarna får generösa ytor för bord och stolar inramade med buskage och träd. Varje avdelning får en egen uteplats i anslutning till matplatsen och uterummet. Uteplatsen möbleras med vackra planteringar, sittplatser och avgränsas med klippta häckar. Mellan de två södra byggnaderna anläggs sinnenas trädgård med konstverk sittplatser och doftande planteringar. I västra delen av tomten anläggs en friare park, uppbyggd av böljande gräsmattor, träddungar och sittplatser, inramade med blommande buskage. 19

20 T1.2.3 Byggnadsdisposition Med den nya byggnaden skall möjligheter till närhet och enskildhet ges utan att otrygga ytor skapas. Byggnaden kommer att uppföras i flera plan med en lägre entrébyggnad och boende i två plan. Ett tredje plan inrymmer teknik och kompletterande funktioner. Byggnaden kommer att disponeras på följande sätt: Plan Plan Plan Summa bruttoarea BTA 5086 m 2 T1.2.4 Gestaltning Byggnadens skiftande gestaltning ska minska skalan och ge en känsla av ett vanligt bostadsområde. Besökaren ska uppleva äldreboendet som välkomnande med öppenhet och mötesplatser och en tydlig koppling mellan inne och ute. Boendet ska vara estetiskt tilltalande såväl som ombonat med en både stimulerande och rogivande färgsättning, kulörer med grund i den antroposofiska färgskalan. T1.2.5 Konstnärlig utsmyckning/gestaltning Som en viktig del i den totala upplevelsen av en byggnad ingår den konstnärliga utsmyckningen. I projektet kommer det att arbetas med både lös konst men framförallt konstverk som är integrerade i byggnaden. Den konstnärliga utsmyckningen avser såväl inre som yttre miljö. T1.2.6 Tillgänglighet Gällande tillgänglighetskrav kommer att beaktas. Speciell omsorg ägnas i syfte att skapa en byggnad med god tillgänglighet och anpassning för boende och personal samt andra besökande. T1.2.7 Drift och skötselutrymmen Drift- och skötselutrymmen anordnas med bra utrymmen och god tillgänglighet så att de följer Arbetsmiljöverkets anvisningar. Teknikutrymme i två plan intill tillagningsköket skall förses med en intern trappa. Fläktrum på plan 3 nås genom den allmänna korridoren. 20

21 T1.2.8 Tillgänglighet/Kommunikationsanordningar Huvudingång mot nordväst är riktad mot Sofiebergsvägen och dess busshållplats. Samtliga kommunikativa ytor planeras för full tillgänglighet. Entrédörrar förses med armbågskontakter. Miljöstation/sopsugsterminal nås från lastgården med angöring från Sofiebergsvägen. T1.2.9 Hygienutrymmen Allmänna toaletter, som är tillgängliga för personer med funktionshinder, finns i kapprummet nära entrén och allrummet. Personaltoaletter, några med dusch, är placerade i omklädningsrum och det finns även en personaltoalett per avdelning. Separata badrum med toalett finns i varje lägenhet. T Kök, matsal Tillagningsköket planeras och dimensioneras för beredning av cirka portioner/dag (60-80 lunch och middag), 7 dagar/vecka. Beredning, bearbetning och behandling från råvaror och detaljstyckade delar av kött, fisk och fågel inplaneras. Rensning eller filéhantering av fisk ska inte förekomma. Grönsaksrum för hantering av grönsaker inplaneras. Rena och skalade grönsaker ska också kunna beredas och bearbetas i köket. Jordiga rotfrukter/potatis kommer inte att hanteras. Degberedning inplaneras för brödbakning max 1 dag/vecka. Separat degrum krävs normalt. Sker bakning annan tid och arbetsytorna rengörs efter degberedning, kan bakning förekomma om rutiner och dokumentation i verksamhetens system för egenkontroll är anpassade. Beredning av specialkost inplaneras i del av kök utrustat med bl.a. separat arbetsbänk med ho, handtvätt och spis samt möjlighet till separat förvaring av livsmedel, kastruller, etc. Tillagningsköket skall även kunna tillhanda kolonialvaror till avdelningsköken och kunna bereda frukost och mellanmål. Maten packas i kantiner och levereras varm och kall till respektive serveringskök i anpassade mattransportvagnar. Vid varje avdelning inplaneras matsal med cirka 10 sittplatser för vårdtagare. Borden fördukas med porslin, glas och bestick. Personalen på respektive avdelning serverar/portionerar. Alt. Kan karottservering tillämpas. Vid högtidsdagar och liknande, cirka 4 gånger/år inplaneras en bufféservering (ev. mobil) i samlingslokalen som är placerad i nära anslutning till tillagningsköket. Samlingslokalen ska även kunna användas till lunch och middagsservering för vårdtagare tillsammans med anhöriga. Diskning av grovdisk, köksredskap, kantiner, etc. inplaneras i separat diskrum i anslutning till tillagningskök. Diskutrymmet utrustas bl.a. med huvdiskmaskin och förspolningsdusch. Respektive serveringskök utrustas med diskmaskin (lucka) för diskning av utensilier, glas och porslin. 21

22 Köket skall drivas i egen regi av Halmstads kommun och vara öppen för verksamhet 7 dagar/veckan. T Städ- och tvättrum Lokalerna kommer att förses med en städcentral samt mindre städrum på varje enhet. Städcentralen skall kunna inrymma bland annat städmaskin och tvättmaskin för moppar. Varje lägenhet förses med en kombinerad tvättmaskin och torktumlare. För tvätt som inte kan torkas i tumlaren finns torkskåp i centralt läge på varje plan. Dessutom finns en gemensam grovtvätt för bland annat kuddar och täcken. T Föränderbarhet Den nya byggnaden planeras för att vara flexibel. Bärande innerväggar skall endast finnas i begränsad omfattning. Fasadutformning och fönsterplacering skall tillåta att rumsfunktioner och rumsbredder ändras. Totalsprinkling medger enklare ombyggnationer och föränderbarhet. El- och VVS-installationer förläggs på ett sådant sätt att stor flexibilitet uppnås. Väggar mellan lägenheter förbereds för att kunna ta upp hål (med en maximal bredd på 2 meter) vid parboende. T1.3 SÄKERHET I HÄNDELSE AV BRAND T1.3.1 Brandskydd Verksamheten inom byggnaden utgörs av särskilt boende för personer med vårdbehov. Byggnaden skall vara utförd enligt BFS 2011:6 (BBR 19). Projekteringen av byggnaden är utförd enligt förenklad dimensionering. Personantalet inom varje brandcell får inte överstiga 150 personer. Byggnaden ska vara i tre våningsplan och utgör en Br1 byggnad. Varje boenderum skall utgöra en egen brandcell. Trapphus och allrum utanför boenderummen utgör utrymningsväg och skall vara brandtekniskt avskilda från övrig verksamhet. Samlingssal och storkök på plan 1 kan vara utförd i gemensam brandcell då kök och samlingssal är försedda med sprinkler. Fläktrum kan ingå byggnads- och ventilationstekniskt i en av brandcellerna den försörjer om ventilationskanaler mot övriga brandceller är brandtekniskt avskilda med brand-/brandgasspjäll. I övrigt gäller att elcentraler, schakt och skilda verksamheter skall vara avskilda i egna brandceller. Trapphus får vara utfört i en brandcell i tre våningsplan. Övriga lokaler skall vara brandtekniskt avskilda ifrån varandra i bjälklaget. Trapphuset skall vara försett med brandgasventilation. 22

23 Brandcellsskiljande byggnadsdel ska generellt vara utförd i brandteknisk klass EI 60. Dock kan byggnadsdel mellan två olika utrymningsvägar vara utförd i E 15. Fönster i innerhörn vid olika brandceller skall vara utförd med ett fönster i E 15 inom 2 meter. Vertikalt avstånd mellan fönster i skilda brandceller ska vara minst 1,2 meter. Alternativt ska glas inom 1,2 m inbördes avstånd vara utförda i brandteknisk klass E 15. Vid lägre beläget tak skall antingen tak eller angränsande vägg vara brandavskiljande. Då byggnaden utgör en Br1 byggnad skall stommen vara utförd i R60. Korrekt ytskiktsklass inom byggnaden skall uppfyllas. Avstånd till byggnad på annan fastighet skall överstiga 8 meter. Miljöhus placerat närmare än 8 meter ifrån byggnad ska vara avskilt i lägst brandteknisk klass EI 60. Vägg i huvudbyggnad utförs i EI 60 och dörr kan vara utförd i EI 30. Utrymning Boenderum; Utrymning ifrån boenderummen skall kunna göras till utrymningsväg som leder till utvändig utrymningstrappa. Ifrån utrymningsväg skall man även kunna utrymma till trapphus som leder till det fria. Samlingssal; Utrymning ifrån samlingssalen skall kunna göras direkt ut till det fria via tre dörrar i fasaden. Kök; Utrymning ifrån köket skall kunna ske via dörr i fasad. Utrymning skall också kunna ske via samlingssal och sen vidare till det fria. Plan 3; Utrymning ifrån plan 3 skall kunna ske till trapphus och sen vidare till det fria. Utrymning skall också kunna ske ut på tak för att därifrån bli hämtad av räddningstjänsten. Personer som utrymmer ut till taket skall kunna gå till plats på taket där de kan uppkalla uppmärksamhet till personer som utrymmer ifrån trapphuset. Platsen skall vara försedd med räcke. Gångavstånden till utrymningsväg och inom utrymningsväg skall inte överskrida tillåtet avstånd. Byggnaden skall vara försedd med vägledande markeringar som visar var utrymning av lokalerna skall kunna ske. Inom utrymningsvägarna ska det finnas nödbelysning. För ventilationssystemet gäller nivån förhindra brandspridning. Byggnaden förses med följande brandtekniska installationer: - Lokaler för särskilt boende och storkök skall förses med boendesprinkler enligt standard SS och SS883001, typ 3. Komponenter kan vara utförda enligt standardserien SS-EN

24 - Ett heltäckande brandlarm enligt SBF 110:6 skall vara installerat i hela byggnaden. - Hela byggnaden skall vara försedd med ett utrymningslarm. - Släckutrustning (handbrandsläckare) och brandposter i gata. Räddningstjänstens angreppsmöjligheter skall beaktas. T1.4 SKYDD MED HÄNSYN TILL HYGIEN, HÄLSA, MILJÖ, BULLER T1.4.1 T1.4.2 Allmänt hygien, hälsa, miljö Luft Vid val av ytskikt ställs krav på emissioner, så att dessa hålls på en låg nivå. Krav ställs på luftutbyteskvalitet, filterkvalitet och uteluftsintagets utformning och placering. T1.4.3 Temperatur Gott termiskt klimat för boende och personal prioriteras. Krav ställs på inomhustemperaturer, lufthastigheter och solinstrålning. Särskilda simuleringar för beräkning av klimatet, i utsatta delar av byggnaden, är utförda. Dessa simuleringar, som görs i IDA, skall fortsättningsvis hållas uppdaterade under detaljprojekteringen. Detta för en kontinuerlig kontroll av konsekvenserna för inomhusklimatet vid eventuella ändringar. T1.4.4 Fukt Fuktsäkerhet prioriteras i nybyggnadsprojektet, exempelvis kommer ett fuktkontrollprogram på byggarbetsplats upprättas och följas. Plan för uttorkning av byggfukt skall upprättas och provtagning skall utföras för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet. Levererat och monterat material kommer också att skyddas från väder och vind. T1.4.5 T Bullerskydd Ljudkrav Ljudkrav enligt ljudklass C i Svensk Standard SS 25267:2004 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder respektive SS 25268:2007 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell skall uppfyllas. Mellan bostäder och annat utrymme(horisontellt och vertikalt) gäller R w 53 db. Dock gäller från korridor R w,10m 2 40 db. Inom bostaden ställs inga krav på luftljudsisolering.inredningen är en viktig förutsättning för att ljudmiljön skall bli bra. Textilier, stoppade möbler, bokhyllor mm bidrar mycket till en god rumsakustik och skall väljas och placeras omsorgsfullt. 24

25 T Ljudalstrande utrustning, såsom sopsugsanläggningen, skall ha detaljgranskats för att undvika störningar till boende och verksamheten. Åtgärder Undertak/Ljudabsorbenter I gemensamma utrymmen krävs god ljudabsorption även i låga frekvenser, viktigt när det gäller att uppfatta tal i synnerhet för personer med nedsatt hörsel. För att skapa en så god ljudmiljö som möjligt sätts akustikundertak i erforderlig omfattning. Ljudisolering Väggar Gipsväggar till utrymmen med ljudkrav kan utföras med 2x13 mm gipsskivor på var sida om en eller två stålregelstommar. Vid behov kan en gipsskiva ersättas av en OSB-skiva. I de flesta fall förses regelstommen med mineralullsisolering. Dörrar Dörrar till lägenheter, kontorsrum, vilrum och wc skall vara ljudklassade. Lägenhetsdörrar i klass R w 35 db. Fasader Fasader med en tung stomme ger bra klimat och ljudmiljö. Bjälklag Inom utrymmen i entréplan där det kan förekomma högre ljudnivåer (musik, dans) kan åtgärder utföras på bottenplattan så att flanktransmission via denna till kringliggande utrymmen förhindras. Stegljudsnivå/Golvmaterial Golvmaterial skall väljas med stegljudsdämpande egenskaper så att tillräckligt hög stegljudsisolering och tillräckligt låg trumljudsnivå erhålls, om detta inte påverkar framkomligheten med rullstol och rullator. Om man väljer stengolv fordras ursparingar i konstruktionsbetongen. Mellan bostäder och annat utrymme (horisontellt och vertikalt) gäller L n,w resp. L n,w +C I, Hz 62 db. Inom bostaden finns inga krav på stegljudsnivå. 25

26 T1.5.1 Installationsljud Material i avloppsrör skall vara gjutjärn, alternativt särskilt ljuddämpade plaströr i två skikt med utanpåliggande ljuddämpande isolering. Utomhusplacerade kylkondensorer skall väljas med så låg ljudalstring att man utan särskilda åtgärder i form av skärmar klarar krav på högsta ljudnivå utomhus. Sopsugscentralen har placerats och utformats för att ge en minimal störning till verksamheten. Ventilationen dimensioneras så att ljudklass C uppfylls avseende högsta tillåtna ljudnivå från installationer. Energihushållning Energikravet för den nya byggnaden är enligt BBR kw/m² år. Kommunens mål är ett energibehov om % kw/m² år= 72 kw/m² år. I detta projekt är inledningsvis kravet satt till 70 kw/m² år. Material och konstruktionsprinciper etc. måste väljas så att detta krav kan innehållas. Exempel på åtgärder som krävs för att uppfylla energibehovet om 70 kw/m² år - ventilationen kommer att vara behovsstyrd i vissa utrymmen - luftbehandlingsaggregat väljs med hög energiuttnyttjande - fläktar kommer att väljas med avseende på dess livscykelkostnader Krav kommer att ställas för ett tätt byggande, läckluftsfaktor =0,3 l/m² s. T1.5.2 Vattenanvändning Toaletter, blandare, köksmaskiner med vatteneffektiva anordningar kommer att användas. Mätmöjlighet kommer att finnas för att följa upp vattenanvändningen på både kallt och varmt tappvatten. T1.5.3 Materialanvändning Källsortering i flera fraktioner kommer att finnas på byggarbetsplatsen. Det skall finnas ett s.k. miljöhus på området i anslutning till den nya byggnaden. Krav kommer att ställas på det material som byggs in i byggnaden. Främst gäller det användandet av kemiska produkter såsom lim, lack, fog, spackel, färg, och plaster. Därför ställs krav på att vissa kemiska ämnen inte får förekomma i produkter. Modell för att säkerställa byggnadens ekologiska hållbarhet och energihushållning kan vara Sunda hus 26

27 T2 MARKANLÄGGNINGAR T2.1 SAMMANSATT T2.1.1 Allmänt mark Markplaneringen av omgivande markytor utförs för att undvika trappor, ramper etc. T2.1.2 T2.1.3 Schaktning, fyllning Schaktning och fyllning för markytor/utemiljö i anslutning till byggnad samt för VAledningar samt kablage. Schakt och fyllning för nya överbyggnader som hårdgjorda ytor och planteringsytor samt för fundament för fast utrustning mm. Överskottsmassor körs bort. Matjordsupplag finns inom tomtgräns. Marköverbyggnad och beläggningar Plattytor utförs körbara i form av betongmarkplattor i varierande storlek och kulör. Vid huvudentrén, uteplatserna och innergårdarna används rött marktegel som markbeläggning övriga ytor används betongplattor och asfalt. Föreslagen angöring för varuleverans, sophantering och teknikrum, utförs med körbar asfalt Hårdgjorda ytor lutas mot genomsläppliga ytor för begränsning av dagvattenavrinning. T2.1.4 Gräs- och planteringsytor Planteringsytor anläggs med träd och buskar. Träd planteras med varierad storlek, blomning och olika årstidsaspekter som komplement till befintligt trädbestånd. Buskplanteringar utgörs av tåliga växter, såväl städsegröna som lövfällande i storlekar och sluthöjd som kräver minimal skötsel. Betoning på årstidsvariation. Gräsytor utförs med färdig grästurf. T2.1.5 Markkompletteringar och utrustning Avser skrapgaller vid entré(er), flaggstänger, vattendamm, soffor, cykelställ, julgransfot, ev. trafikhinder, papperskorgar, skyltar/trafikskyltar, handledare samt armbågskontakt för dörröppning. 27

28 T3 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖDKONSTRUKTIONER T3.1 SAMMANSATT T3.1.1 Allmänt undergrund, underbyggnad etc. Inom området har en grovterrassering utförts. Grovterrasseringen innebar avbaning av matjord samt uppfyllnad med sand som packats i lager. Grundläggningsförhållandena är goda. Byggnaden bedöms kunna plattgrundläggas på sedvanligt sätt. Grundläggning utförs på en bädd av dränerande och kapillärbrytande material. Byggnaden utförs med dränering. Packningskontroll har utförts för att säkerställa att byggnaden kan utföras enligt GK2. 28

29 T4 HUS T4.1 BYGGNADSANKNUTNA BYGGDELAR T4.1.1 T Bärverk husstomme Sammansatt, stomsystem Grundkonstruktioner kommer att utföras i platsgjuten betong. Golv på plan 1 utförs som platta på mark. Bjälklag över plan 1 och 2 utförs som prefabricerade betongelement med pågjutning. Bärande ytterväggar utförs av prefabricerade betongelement. Pelare utförs av prefabricerad betong/stål. Balkar utförs av prefabricerad betong/stål. Takkonstruktionen utförs med prefabricerade trätakstolar över boendedelar, HD/F-bjälklag över lågdel samt fribärande profilerad plåt över köksdel. Sopsugsbyggnaden utförs med prefabricerade betongelement för att klara ljudkrav och undertryck från sopsugsfläkt. T4.1.2 T Bjälklag Sammansatt bjälklagskonstruktion Bjälklag över plan 1 och 2 utförs som prefabricerade betongelement med pågjutning. T Innertak Undersida bjälklag plan 2 och 3 utförs så att ljudabsorberande akustikplattor kan monteras. T4.1.3 T T Yttertak Ytterklimatskärm, yttertak Taken utförs med takduk/papp, bandfalsad plåt, Sedum På taket monteras eventuellt solceller/solpaneler på en självständig konstruktion. Innerklimatskärm, yttertak Boendedelar utförs med lösullsisolering. Ovanpå HD/F och profilerad takplåt läggs obrännbar isolering. T Yttertakskomplettering Säkerhetsanordningar på tak skall utföras. Utgång till tak, för service och inspektion, etableras från plan 3. 29

30 T4.1.4 T Ytterväggar Ytterklimatskärmar Fasaden består av målad betong, målad puts alternativt fasadskivor. T Innerklimatskärmar Prefabricerade betongelement med isolering och isolerad stålregelstomme ovan anslutande yttertak. T Öppningskomplettering Fönster och fönsterdörrar utförs av aluminiumklätt trä. Takfönster utförs av aluminium. Entrédörrar, glasade slagdörrar, och varumottagningsdörrar utförs av metall U värden väljs så att energikravet uppfylls. T Övrigt, yttervägg Skärmtak vid entré kan utföras med stomme av stål. Solavskärmning studeras vidare i nästa skede. T4.1.5 T Trappor Utvändiga trappor Utrymningstrappor utförs i galvaniserat/pulverlackerat stål. Räcke utförs i galvaniserat/pulverlackerat stål. T Invändiga trappor Huvudtrappa utförs av betong alternativt stål. T Ytskikt trappor Golvbeläggning i huvudtrappa utförs av terrazzo alternativt förses med steg av stål, plattläggning eller trä. T4.1.6 T Innerväggar Sammansatt innerväggskonstruktion Mellanväggar består av 2 lag gipsskivor på ömse sidor om en stålstomme försedda med mellanliggande mineralullsisolering. Alternativt 1 lag gips + 1 lag OSB-skiva för att möjliggöra montage av inredning. 30

31 T Övrig innerväggskonstruktion Vägg runt pentry i gemensamt allrum vid entrén ges stenkaraktär. T Öppningskompletteringar innerväggar Trädörrar utförs som massivdörrar av trä med målad- eller laminatyta. Dörrar mellan byggnadens olika delar, till exempel intill enheterna, glasas. Lägenheternas badrumsdörrar utförs som dubbla skjutdörrar. Dörrar i storköket utförs som våtrumsdörrar vid behov. Dörrar till expeditioner förses med glasöppning. T4.2 RUMSANKNUTNA BYGGDELAR T4.2.1 Undertak Undertak utförs generellt av pendlat akustikundertak. Belysning och ventilation integreras i undertaken. I kök utförs det med ett demonterbart nedpendlat akustikundertak med hygienskiva. T4.2.2 T Ytskikt Ytskikt på golv Golv nivå 1 (entréplan) utförs av betong. På betonggolvet läggs kalksten i gemensamma utrymmen och i övrigt en plastmatta som uppfyller krav på städbarhet, halksäkerhet och eventuella trumljud. Studeras vidare i nästa skede. Vid entréer infälls tork/skrapmatta på innersidan. Utvändigt infälls skrapgaller. Golv nivå 2 och 3 utförs generellt av plattbärlag med pågjutning och plastmatta. I vissa utrymmen som till exempel storköket kan alternativa golvbeläggningar behöva utföras. Studeras vidare i nästa skede. Relativ fuktighet (RF) får inte överstiga 85 % vid läggning av golvmaterial. T T Ytskikt på väggar Gipsväggar målas alternativt tapetseras. Vägg bakom toaletter och handfat kaklas. Duschområden i badrum kaklas. Ytskikt på innertak Nedpendlat undertak utförs som demonterbart akustikundertak. Installationer för belysning och ventilation integreras ovan undertaken. 31

32 T4.3 RUMSKOMPLETTERINGAR T4.3.1 Inredningar Se F3.1 T5 VA, VVS, OCH PROCESSYSTEM T5.1 GEMENSAMT T5.1.1 T Sammansatt, VA, VVS, kyl och process Allmänt Fjärrvärmecentralen placeras i teknikutrymme, som är gemensamt för sprinkler och ventilationsaggregat till kök. T5.2 VATTEN OCH AVLOPPSINSTALLATIONER T5.2.1 Tappvattensystem T Allmänt T Centralutrustning Fjärrvärmeväxlare för tappvarmvatten produktion installeras. T Ledningssystem Huvudledningar till respektive huskropp inom bottenplan. Fördelningsledningar på respektive våningsplan. Kopplingsledningar i boende utförs av rör i rörsystem med fördelarskåp i varje lägenhet. Övriga kopplingsledningar utförs som synliga utanpåliggande ledningar. T T Platsutrustning Sanitetsapparater monteras. Specialutrustning, rostfri Sanitetsutrustning för sköljrum. T5.2.2 T Avloppsvattensystem Allmänt Invändiga ledningar utförs av gjutjärn alternativt ljuddämpande isolerade plaströr. Avloppssystemet utförs som ett självfallssystem. 32

33 T Ledningssystem Ledningar för avlopp förläggs för bottenplan under bottenplatta. För övriga våningsplan gjuts ledningar in. Vertikala ledningar monteras i centrala schakt. T Platsutrustning Avlopp från kök monteras separat, med utvändig nedgrävd fettavskiljare, som luftas ovan tak. Golvgropar i städcentraler för tömning av städmaskiner. T5.3 KYL OCH VÄRMEPUMPSYSTEM T5.3.1 Kylproduktionssystem Förutsättningar för att tillgodose ett eventuellt framtida kylbehov (klimatkyla) utreds i detaljprojekteringen. VVS-konsult undersöker möjligheten att kyla via mark-kyla. Iden bygger på ett omvänt markvärmesystem där slingor grävs ner på tomten. Omgivande mark kyler det cirkulerande vattnet. Principen är energisnål och drivs utan tillskott av elenergi till kylmaskiner. T5.4 VÄRMESYSTEM T5.4.1 T Värmeproduktionssystem Allmänt Fjärrvärmecentralen placeras i gemensamt teknikutrymme med sprinkler. Via växlare bereds värme till ventilationsaggregat, radiatorer och golvvärme. T5.4.2 T Värmedistibutionssystem Allmänt Vattenburen värme via radiatorer/konvektorer. Golvvärme monteras i matsal och allrum. Shuntgrupper för radiatorsystem och golvvärme installeras i teknikrum som är beläget vid kök. För respektive ventilationsaggregat monteras shuntgrupp i tillhörande teknikrum. Fördelarskåp till golvvärme placeras på strategiska platser för respektive lokal. T Centralutrustning Shuntgrupper för radiatorsystem och golvvärme installeras i teknikrum som är beläget vid kök. För respektive ventilationsaggregat monteras shuntgrupp i tillhörande teknikrum. Fördelarskåp till golvvärme placeras på strategiska platser för respektive lokal. 33

34 T Ledningssystem Huvudledningar monteras i bottenplan. Stam- fördelningsledningar i schakt inom respektive våningsplan. Ledningar till radiatorer i boendena, gjuts in i bjälklag, på grund av platsutrustning i boenderum som omöjliggör synliga dragningar längs yttervägg. Fasadvis så samlas ingjutna ledningar i fördelarskåp. Fjärrvärmesystem kopplas till anslutningspunkt innanför husliv i teknikrum. HEM monterar kulvert till fram till denna punkt. T Platsutrustning I huvudsak monteras radiatorer/konvektorer. Eftervärmningsbatterier monteras på ventilation. T5.5 Sprinkler T5.5.1 T T5.5.2 T Sprinklersystem Allmänt Sprinklercentral placeras i gemensamt teknikutrymme med fjärrvärme. Sprinklerdistributionssystem Allmänt Bostäder utförs enligt SBF:s rekommendationer Övriga lokaler utförs som ett Outside dwelling unit enligt NFPA 13 R. Sprinkler anläggningen delas upp i 3 delar, bostäder plan 1, bostäder plan 2 samt övriga lokaler. T Centralutrustning Sprinklercentral som placeras i gemensamt teknikutrymme med fjärrvärme. T Ledningssystem Huvudledningar monteras i bottenplan. Stam- fördelningsledningar i schakt inom respektive våningsplan. Ledningar på respektive våningsplan förläggs ovan undertak. T Platsutrustning Sprinklerhuvuden monteras generellt i undertak. I bostadsrum monteras sprinklerhuvud på vägg för att undvika kollision med platsutrustning. 34

35 T5.6 Sopsugsanläggning T5.6.1 Sopsugssystem T Allmänt Sopsugsanläggning minimerar tömningsfrekvens och transporter. Sopsugsanläggningen anses även som ett verktyg för personalen att effektivisera avfallshanteringen. Sopsugscentral placeras i egen byggnad. Anläggningen kommer eventuellt att övergå i HEM:s (Halmstads Energi och Miljö) ansvar. Utredning pågår om ett eventuellt serviceavtal eller att HEM tar totalt ansvar och ägande för denna anläggning. T5.6.2 T T Sopsugsdistributionssystem Allmänt Från sopsugscentral monteras ledningar till respektive nedkaststation. Placering av central har beaktats, i avseende på störning från fläktar och hantering av tömning av containrar. Centralutrustning Fläktar och container för sopsugsanläggning har placerats i en friliggande byggnad som är brandklassad och ljudisolerad. Avluftning av sopsugsanläggning dras upp ovan tak på plan 3 för att undvika lukt och ljudproblem. T T Ledningssystem Ledningar till respektive nedkaststation förläggs i mark. Inom byggnad monteras ledningar i ljudisolerade rum som ligger i direkt anslutning till nedkasten. Ledningssystem inom byggnaden är isolerade från verksamheten för att undvika störningar. Platsutrustning Brandklassade nedkaststationer som placeras i angränsande rum till verksamheten. Nedkast i direkt anslutning till personal och boende undviks. 35

36 T5.7 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM T5.7.1 T Allmänventilation Allmänt Byggnaden ventileras via behovsstyrd FTX-ventilation. Ventilationen är uppdelad i 4 st aggregat. Fläktrum för bostäder placeras på plan 3. Fläktrum för kök och allmänna utrymmen placeras i gemensamt teknikrum med fjärrvärme och sprinkler. Datoriserad styr- och övervakning. T Centralutrustning DUC-ar installeras. Behovsstyrning, via tidkanaler och närvarostyrning, av luftflöden till lokalerna för energieffektiv drift. Brand/brandgasspjäll för avskiljning av olika brandceller som försörjs via gemensamt aggregat. T Ledningssystem För storkök och allmänna utrymmen monteras huvudkanalsystem i undertak. För vårdavdelningar placeras huvudkanalsystem i egna installationsutrymmen på tak. Installationsutrymmen på tak är isolerade. Kanaler kan rengöras och kontrolleras via takluckor. Kanaler till bottenplan förläggs i schakt i lägenhetsskiljande vägg, brandklassade. T Platsutrustning Till- och frånluftsdon placeras i huvudsak i undertak. Ute- och avluftsöppningar till aggregat via galler i fasader. Separat frånluftsfläkt för imkåpa i storkök. 36

37 T6 EL OCH TELESYSTEM T6.1 GEMENSAMT T6.2 EL OCH TELEKANALISATIONSSYTEM T6.2.1 Sammansatta el - och kanalisationssystem I korridorer förläggs kabelrännor integrerade i undertak. I kök etc förläggs kabelstegar ovan undertak. I tekniska utrymmen utan undertak förläggs kabelstegar synligt. I nya väggar utförs installation infälld med VP-rör/dosor. I tekniska utrymmen utvändig förläggning I kontor etc monteras fönsterbänkskanaler i aluminium. För framtida trygghetslarmsystem, installeras komplett kanalisation. T6.3 ELKRAFTSYSTEM T6.3.1 Sammansatt el - och kraftsystem Serviscentral monteras i elnisch vid kök, tillsammans med HEM:s mätarskåp. För att tillgodose behovet av reservkraft vid långvarigt spänningsbortfall, skall ett uttag för mobil dieselaggregat installeras. Uttaget orienteras till utsida sopcontainer, för att minimera störning från dieselaggregat. Vid reservkraftdrift skall avdelningar fungera, samt värme, hiss och telesystem. T6.3.2 Eldistributionsnät Inkommande el-servis ansluts till serviscentral. Ledningsnätet ska utföras som jordfelsövervakat TN-S system (5-ledarsystem). Där risk för störningar genom kapacitiv och induktiv påverkan, får ledningar inte förläggas parallellt med mindre inbördes avstånd än 50 mm. Avstånd till datanät ska vara 100 mm. Ledningssystem utförs enligt följande ledningar ska vara halogenfria lågspänningsledningar ska vara skärmade T Alternativa energikällor Eventuellt kan solceller/solpaneler installeras på taket för att eftersträva kommunens energimål om 50 kwh/m² år. I Sverige finns det ett mindre subventionsprogram där staten betalar 45 % av kostnaderna för Programmet är begränsad till offentliga byggnader. 37

38 Dagens kristallina kiselsolceller har en verkningsgrad på ca 20 %, det innebär att anläggningen omvandlar 20 % av solenergin till elektrisk energi. I sydligaste tredjedelen av Sverige är solstrålningen mellan 900 och 1000 kwh/m2 och år. För Sofiebergs äldreboende är den lämpligaste ytan med solceller på taket (taket över södra avdelningen på plan 2 i det norra skeppet) uppskattat till en area på ca 140 m 2. Antalet soltimmar varierar beroende på var i Sverige man befinner sig. Därför blir antalet kw/m 2 svårt att uppskatta. Mycket grovt kan man räkna med mellan W/m 2. Det krävs att leverantören av anläggningen sätter sig in i projektet, tar reda på antalet soltimmar och beräknar energiutbytet för att man ska få adekvata värden. För Sofieberg är det rimligt att räkna med värdet 100W/m2. Kostnaden för installationen skulle då landa på ca kr. Skulle man få bidrag för anläggningen, blir kostnaden lite drygt kr. Energibesparing För Sofieberg uppskattas att effektuttaget varierar ganska mycket över tid, beroende på om storköket är i drift eller inte. Troligen kommer effektbehovet alltid att överstiga 15 kw, varför det aldrig blir aktuellt att sälja el. Energibesparingen skulle då bli ca 14 MWh/år. Alternativ med solpaneler som solavskärmning Ett intressant alternativ till att placera solpanelerna på taket, är att använda dessa som solavskärmning. I detta fall är det lämpligt att använda tunnfilmssolceller p.g.a. utseendet och lättare hantering än kristallina kiselceller. Tunnfilmssolceller är något dyrare, och har något sämre verkningsgrad. Dessa finns i 2 varianter (svarta som ger ca 95 W/m 2, samt bruna som ger ca 65 W/m 2 ) och man får räkna med ca 70 % effektfaktor p.g.a. diverse förluster. Detta skulle då ge en effekt på ca 65 respektive 45 W/m 2. Eftersom Sofiebergs äldreboende troligen behöver någon form av solavskärmning, kan man spara in kostnaden för denna genom att istället nyttja solpanelerna som solavskärmning. Beroende på hur man väljer att utforma solavskärmningen, kan ytan och kostnaden på solpanelerna variera mycket. T Centralutrustningar Elcentral för kök monteras i elnisch vid kök, tillsammans med serviscentral. Apparatskåp för köksventilation och kökskyla, samt sopsug matas härifrån. Övriga delar av byggnaden matas från huvudcentral i Elc/data i mittkärna plan 1. Från denna huvudcentral matas centraler i resp. avdelning, samt apparatskåp i fläktrum plan 3. Allmänna utrymmen (ytterbelysning, korridorer, städcentral, grovtvätt, skölj etc utanför avdelningar) matas från elcentral i detta utrymme. Centralutrustningar utförs för TN-S (femledarsystem). Centraler förses med jordfelsbrytare och komponenter för energieffektiv styrning av belysning mm. 38