Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning



Relevanta dokument
Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning RAPPORT 2008:09 ISSN

Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner

SLUTTÄCKNINGEN AV HAGFORS KOMMUNALA DEPONI: MATERIALUNDERSÖKNINGAR I LABORATORIESKALA & FÄLTEXPERIMENT

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

Biogasdag på Sötåsens naturbruksgymnasium

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Täckning av deponier med blandning av aska och slam Erfarenheter från tre fältförsök. RVF rapport 2006:04. Huvudrapport ISSN

FÅGELMYRA AVFALLSANLÄGGNING

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Vad gör vi med våra deponier?

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

DELDOM meddelad i Stockholm

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Rapport: D2014:01 ISSN Sammanställning av erfarenheter från sluttäckningsprojekt

Efterbehandling av gruvverksamhet - Generellt

Halmaska i kretslopp

SamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB

RVF Utveckling 2004:18

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Täckning av deponier med aska och slam

Förnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2010

Flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskiktsmaterial vid sluttäckning av deponier

Yttrande i miljömål nr M avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi

AVSÄTTNING AVFALLSASKOR - LAGSTIFTNING OCH UTMANINGAR. Jakob Sahlén Rådgivare, Avfall Sverige

Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering. Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU

Förstudier inför Landfill mining

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

schaktning i områden utfyllda med formsand

PR-Slamsugning AB Utgåva 1,

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Alternativt faxas till eller scannas och skickas via e-post till

Underlag till schaktplan

Provtagning och analyser

Täckning av deponier med aska och slam. erfarenheter från tre fältförsök. Maria Carling, Märta Ländell, Karsten Håkansson, Elke Myrhede

Uppföljning av provytor med tätskikt av FSA. Gärstad deponi och Sofielunds deponi

Miljösamverkan Västerbotten

Naturvårdsverkets författningssamling

Massor till klassificering Surte Hamn

DOM Stockholm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Nedbrytningshastigheten för tätskikt uppbyggda av slam och aska

Uppföljning av provytor med tätskikt av FSA

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Sanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1

Massor för anläggningsändamål

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova ( ) eller till er tillsynsmyndighet.

Grönlutslam som konstruktionsmaterial vid anläggandet av en syrebarriär - hushållning av naturresurser

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

Sluttäckning deponi MY

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Storskalig stabilisering av sulfidjordar

Naturvårdsverkets författningssamling

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Funktion för geologisk barriär och bottentätning Erfarenhetsåterföring från byggande och uppföljning. RVF rapport 2006:01 ISSN

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Pilotförsök med flygaskastabiliserat. (FSA) som tätskikt. VA-Forsk rapport Nr VA-Forsk

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Uppföljning Kontroll av tätskiktskonstruktionen på Dragmossens deponi

Uppföljning. Rapport Nr Svenskt Vatten Utveckling. Kontroll av tätskiktskonstruktionen på Dragmossens deponi

DELDOM meddelad i Nacka Strand

Miljöriktig användning av askor 966 Askanvändning i deponier

Miljöaspekter och konstgräs

ANVÄNDNING AV STÅLSLAGG I SLUTTÄCKNING AV HAGFORS KOMMUNALA DEPONI: Byggrapport provyta 1

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Halmstads Energi och Miljö AB

DELDOM meddelad i Nacka Strand

Naturvårdsverkets författningssamling

Linermaterial med aska och rötslam

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

Stålslagg & Slaggasfalt

Transkript:

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Gustav Tham & Lale Andreas 1

2

Nyttan av projektet Övergripande mål: att nyttja askor och andra restprodukter (avfall) för konstruktionsändamål Energibesparingspotential/ekonomisk nytta: spara på ändliga resurser på bekostnad av nya deponier, materialåtervinna avfall, minskade transportkostnader. Praktisk tillämpning: sluttäckning av deponi, anläggning av dammar, vägar Nyhetsvärde: att (vissa) restprodukter är väl så bra som naturmaterial 3

Undersökningsmetod Funktionskrav för konstruktionen Erfarenheter och kunskap från tidigare försök Lagliga krav Krav avseende miljöpåverkan Materialtillgång Test av material och materialblandningar Lämpliga material Icke lämpliga material Design och utformning av sluttäckningskonstruktion Försök avs. stabilisering, förbättring av materialegenskaperna; behandling Fältförsök: test av utläggning, funktion, miljöpåverkan och beständighet Åldrings- och långtidsförsök (i labb) Icke lämpliga material Utvärdering, metodutveckling Material används inte i konstruktionen 4

Materialen i testytorna 5

Huvudoxider i de testade flyg- och bottenaskor 60 Flygaska Tveta 2001-03 (n=4) 50 Elfilteraska Igelsta 1995-2001 (n=13) Andel [% TS] 40 30 20 10 0 Al2O3 CaO Fe2O3 MgO SiO2 Slangfilteraska Igelsta 1999-2001 (n=8) Åldrad Bottenaska Tveta 2001-03 (n=29) Borrprover Tveta 2002 (n=20) Brunkolsaska [Rösler, (1977)] Träaska [Tekn Verk Lkp, Bäverman, 1997] BA från avfallsförbränning [TV Lkp, Bäverman 1997] 6

Packningsegenskaper och hydraulisk konduktivitet 1,35 1,30 Åa+15% P1s, compacted directly after mixing 1,4 10-9 Slangfilteraska panna 1 Åa + 15 % P1s Åa+15% P1s, compacted 6 hours after mixing with water 1,35 1,35 1,30 1,30 Åa+15% P1s, compacted 25 hours after mixing 1,3 10-10 Dry density [t/m3] 1,25 1,20 1,15 dry density [t/m3] 1,25 1,20 1,15 dry density [t/m3] 1,25 1,20 1,15 1,10 1,10 1,10 1,05 20 25 30 35 40 45 50 moisture content w [%TS] 1,35 1,30 Åa + 15% P3s, compacted directly after mixing 1,05 20 25 30 35 40 45 50 moisture content w [%TS] Slangfilteraska panna 3 Åa + 15 % P3s 6,9 10-10 1,35 1,30 Åa + 15% P3s, compacted 6 h after mixing 1,05 1,35 1,30 20 25 30 35 40 45 50 moisture content w [%TS] Åa + 15%P3s, compacted 25 h after mixing 6,8 10-9 Dry density [t/m3] 1,25 1,20 1,15 dry density [t/m3] 1,25 1,20 1,15 dry density [t/m3] 1,25 1,20 1,15 1,10 1,10 1,10 1,05 20 25 30 35 40 45 50 moisture content w [%TS] 1,05 20 25 30 35 40 45 50 moisture content w [%TS] 1,05 20 25 30 35 40 45 50 moisture content w [%TS] 7

Packningsegenskaper i fält Material / blandning Åldrad bottenaska (<6 mm) +8-10 % Friedlandlera Flygaska 50% flygaska + 50% bottenaska Åldrad bottenaska (<6 mm) +15-30 % elfilteraska alt. +5-10 % LD slagg Torrdensitet i labb [t/m 3 ] 1,4-1,6 1,1-1,4 1,4 1,2-1,5 Torrdensitet i fält [t/m 3 ] 0,9-1,1 0,8-1,5 25 prov: 1,12 (CV 16 %) 1,0-1,5 12 prov: 1,26 (CV 14 %) ej testad CV = coefficient of variation Torrdensitet ca 10 % lägre i fält 8

Utlakning och långtidsbeteendet av skyddsskiktsmaterial Fysiska modeller Tveta 1 och Tveta 2 Gas Vatten Lock (löst, ej tätt) Vatten Gas Tveta 1 Tveta 2 Skyddsskikt Skyddsskikt Skyddsskikt Dränering Dränering Grus Analys Dränvatten Analys Vatten till analys 9

Kväveutlakning från skyddsskiktsmaterial 2 500 1500 2 000 y = 3071,5e -2,2696x R 2 = 0,9162 1200 900 600 300 Ntot [mg/l] 1 500 1 000 500 y = 1973,9e -2,0848x R 2 = 0,9533 0 Drain 1 Drain 2 Drain 4 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 0 4 8 12 16 20 24 Ntot Tve1 Ntot Tve2 Ntot 50 mg/l L/S kvot [l/kg TS] 0 Tid i fält [år] 200 400 600 800 1000 1200 Time (days) 10

Kväveutlakning från skyddsskiktsmaterial 2 500 2 000 y = 3071,5e -2,2696x R 2 = 0,9162 Ntot [mg/l] 1 500 1 000 Ntot Tve1 Ntot Tve2 Ntot 50 mg/l 500 y = 1973,9e -2,0848x R 2 = 0,9533 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 0 4 8 12 16 20 24 L/S kvot [l/kg TS] Tid i fält [år] 11

Klorid- och TOC-utlakning från skyddsskiktsmaterial 3 500 3 000 y = 3970,98e -1,45x R 2 = 0,98 Klorid Tve1 Klorid Tve2 Klorid 460 mg/l 1 400 1 200 y = 1147,86e -1,00x TOC Tve1 TOC Tve2 TOC 160 mg/l 2 500 1 000 R 2 = 0,91 Klorid [mg/l] 2 000 1 500 TOC [mg/l] 800 600 1 000 400 500 y = 2719,82e -1,65x R 2 = 0,98 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 200 y = 836,01e -1,46x R 2 = 0,85 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 0 4 8 12 16 20 24 0 4 8 12 16 20 24 L/S kvot [l/kg TS] Tid i fält [år] L/S kvot [l/kg TS] Tid i fält [år] 12

Långtidsemissioner från skyddsskiktet Gränsvärde [mg/l] L/S-kvot till gränsvärdet underskrids [l/kg TS] Tid tills detta** [år] Utlakad mängd tills detta [g/kg TS] N tot 50 1,8 15 1,3 TOC 160 2,0 16 1,0 Klorid 460 1,5 12 2,4 * N tot provisorisk riktvärde för utsläpp av behandlat lakvatten från Tveta; klorid, TOC c 0 -gränsvärdena för mottagning vid deponi för inert avfall. ** omräkning från labbresultat till tid i full skala gjordes under antagandet att L/S-kvoten i fält är 0,12 l/kg TS per år. 13

Släntdesign för provytorna 14

Tveta fältförsök provytor med instrumentering Yta 4 M K L Yta 7 N PQ G H I Yta 3 T S R Yta 6 A Yta 2 Sättningsmätningsslangar B C D Yta 1 Sonder E Lysimetrar Mätstuga F (Yta 5) Brunnar 15

Instrumetering fältförsök - Lysimetrar 16

Tveta fältförsök - lakvattenmängder Provyta Provtagning yta7 yta6 yta4 yta3 yta2 yta1 mars -04 2 27 april -04 1 21 maj -04 1,4 juni -04 0,2 september -04 1,1 december -04 93 april -05 132 juni -05 22 september -05 0,3 2,1 0,1 69 18 december -05 3 22 0,2 18 april -06 4 32 40 163 juni -06 48 16 55 december -06 4 101 54 17 7 87 juni -07 5 37 10 38 14 173 november -07 1,6 0,2 29,5 0 0 17 Total vattenmängd [liter per 10 lys.]* 16 221 174 55 93 827 Hela perioden, l/m 2 *år 0,8 11,4 7,7 2,0 2,6 21,9 första provtagning * hittills sedan sluttäckning av respektive yta, summa för 10 lys./yta 17

Tveta fältförsök - lakvattenmängder 35 Insamlat lakvatten [l/m 2 a] 30 25 20 15 10 5 År 1 År 2 År 3 År 4 0 yta7 yta6 yta4 yta3 yta2 yta1 18

De olika skikten Växtskikt ( 0,3 m) Askor ingår Skyddsskikt ( 1,5 m) Dränskikt ( 0,3 m; mäktighet > kapillaritet) Tätskikt ( 1,0 m) Avjämningsskikt ( 0,3 m) (ev. gasinsamling) Avfall 19

Utläggningsteknik 20

Uppföljning av ytorna (aug 2007) 21

Tätskiktet 22

TS-halt i tätskiktet Tveta Yta 4 tätskikt Tveta Yta 1 tätskikt 75% 75% TS [% v.v.] 70% 65% n = 5 n = 1 n = 5 70% 65% n = 6 n = 3 n = 3 n = 4 60% 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 Djup i tätskikt [m] 60% 0,0 0,3 0,6 0,9 1,2 Djup i tätskikt [m] 23

Variation av fukthalt i askdeponin Borrning sep 2002 Borrhål 1 Borrhål 2 Borrhål 3 Borrhål 4 Djup i meter 0,5 2,5 4,5 1,5 4,5 7,5 0,5 2,5 3,5 6,5 4,5 4,5 Djup [m] 7,5 9,5 6,5 8,5 11,5 10,5 13,5 9,5 12,5 12,5 14,5 15,5 12,5 15,5 16,5 17,5 14,5 0 10 20 30 40 0 10 20 30 40 0 10 20 30 40 0 10 20 30 40 Fukthalt [vikt-%] Fukthalt [vikt-%] Fukthalt [vikt-%] Fukthalt [vikt-%] Borrhål 1-4 24

Omvandlingsprocesser 4 faser Lermineralomvandling Karbonatisering Monolitisk struktur Hydratisering 1 dag 1år 10 år 100 år 1000 år tid 25

leror B Anläggnings- och Naturlig analogier (vulkanaskor) SiO 2 CaO Träaskor - vulkanaskor Al 2 O 3 26

Slutsatser Askorna och övriga material som undersökts inom projektet klarar väl funktionskraven för en sluttäckning Materialkarakterisering och uppföljning i fält Behandling (åldring, blandning) kan förbättra materialens egenskaper Behandling av dränvatten 10-20 år efter sluttäckning Konventionell utrustning Väderberoende Dokumentation och långsiktig uppföljning 27

Utvecklingsmöjligheter Forskningsbehov: - mineralomvandling / lermineralbildning - kloridutlakning - överföring av resultat labb fält - Metodutveckling för sekundära material - naturliga analogier 28

Speciellt intressant information om projektet Prövat och godkänt i miljö- och miljööverdomstolen Hanterar även miljökonsekvenserna (påverkan på människa och miljö d v s fara + risk) 29

Referenser gustav.tham@telge.se Lale.Andreas@ltu.se www.telgeatervinning.se www.telgemiljoteknik.se 30