1 INSTITUTIONEN FÖR EKOLOGI, MILJÖ- OCH GEOVETENSKAP 2011 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER till studenter vid EMG-institutionen samt Första Hjälpen
2 Innehåll Att arbeta på studentlaboratorium vid EMG 3 Allmän ordning på laboratoriet...3 Brandfarliga kemikalier...4 Frätande kemikalier..5 Särskilda säkerhetsrisker..5 Beredskap vid brand och olycksfall..8 Fältarbete/Exkursioner..9 Studiebesök..10 Arbete i föreläsningssal och datasal.11 Första hjälpen 11 Första hjälpen vid olika situationer.. 13
3 Att arbeta på studentlaboratorium vid EMG Man garderar sig bäst mot olyckor genom att i förväg fundera på vilka eventuella risker som det kan finnas med en laboration och göra en bedömning av dessa. Du behöver därför innan du börjar laborera, noggrant läsa igenom och följa de säkerhetsföreskrifter som finns i detta kompendium, samt lyssna till säkerhetsgenomgång före laboration och följa de anslag som finns uppsatta på laboratorierna. Varje laborant måste också veta var sjukvårdsmaterial, brandredskap och övrig säkerhetsutrustning finns och hur de används. Innan du startar ett laborationsmoment skall du även läsa igenom laborationshandledning och innan du använder en apparat skall du ha läst igenom apparatmanualen eller fått muntlig genomgång av labhandledare. Allmän ordning på laboratoriet 1.Klädsel Inne i laborationssalen och vid allt laboratoriearbete skall laborationsrock användas. Den skall vara knäppt. Rock finns att låna vid EMG studentlab NC plan 4. Vid behov använder du även skyddsglasögon och skyddshandskar. Din labhandledare informerar om när detta är lämpligt. Känner du dig osäker fråga. 2. Uppträdande Det är förbjudet att röka, äta, dricka på labbet. Det är heller inte lämpligt att använda mobiltelefon. Förutom de uppenbara riskerna med detta, tar dessa aktiviteter del av din uppmärksamhet. Ta endast med det du behöver till laborationen. Lämna väskor och ytterkläder utanför laboratoriet i låsbart skåp. Under laborationen skall endast det som är nödvändigt för det aktuella arbetet finnas på arbetsytan. Efter användning skall du ställa tillbaka utrustning och annat på avsedd plats, och förbrukat material (kemikalier, papper, bakterier och annat som använts under laborationen) lämnas eller slängs på anvisad plats. Efter avslutat arbete skall arbetsytan vara i sådant skick att en annan person utan risk och frågeställning kan arbeta där. 3. Märkning av utrustning Märk glasutrustning eller liknande med ditt namn, innehåll och datum. Anse alltid att en okänd kemikalie är farlig, så hanterar du dem på rätt sätt och med sund respekt. 4. Spill och avfall Spill skall tas omhand omedelbart för att förhindra olyckor. Även spill av vatten skall torkas upp, då detta inte kan skiljas från andra farligare kemikalier eller bakterielösningar. Om du tror att du fått spill på huden spola med vatten omedelbart. 5. Trasigt glas Endast trasiga glasvaror, glasskärvor, använda pasteurpipetter eller objektglas får kastas i glaskrosshinken som finns i labsalen. Skilj på färgat och klart glas. 6. Kemikalieslask Kemikalieslask lämnas i särskilda uppsamlingsflaskor enligt instruktion, såvida inte labhandledaren har gett tillstånd att spola ut dem i slasken. 7. Riskavfall
4 Blodtussar samt använda blodprovrör mm. slängs i riskavfallskartong. Blodlancetter, kanyler mm.(stickande, skärande material) lämnas i avsedda gula plastboxar som sedan läggs i riskavfallskartong. Bakterielösningar ställs i provrörsställ på diskvagn. Agarplattor med bakteriekolonier läggs i riskavfallskartonger. 8. Disk Vid avslutad laboration ställs allt glasmaterial på diskvagn. Märkning och etiketter tas bort av dig. 9. Använd laborationsrock. Vid avslutad laboration skall labrocken hängas tillbaka till skåp i trapphus. Om du arbetet med bakterier under laborationsveckan så lämnas labrocken på en vagn i labsalen. 10. Dissektioner Vid dissektioner används ofta skalpell. Hantera försiktigt. Lämna skalpellblad i avsedd behållare för stickande, skärande material, samt dissektionsavfall i anvisad riskavfallskartong. Brandfarliga kemikalier 1.Lösningsmedel Många lösningsmedel är mycket brandfarliga. Organiska lösningsmedel får endast hanteras i ventilerat dragskåp, förutom disk med aceton och etanol. Låt inte flaskor med brandfarliga lösningsmedel stå öppna eftersom en del lösningsmedel kan reagera med syre och bilda explosiva ämnen samt att det bidrar till utsläpp som orsakar sämre miljö i laboratoriet och omgivningen. Om du diskar med aceton eller etanol, spola samtidigt med vatten. 2. Brand Rädda-Larma-Släck, i den ordningen agerar du. RÄDDA Om brandlarmet startar Ska ALLA lämna labsalen, ta trapporna och gå ut ur huset till uppsamlingsplatsen. Personal som ansvarar för laborationen går sist. För Naturvetarhuset är uppsamlingsplatsen Oxeltorget, dvs mellan Naturbetarhuset och Biologihuset. Stanna kvar vid uppsamlingsplatsen till dess att läraren/handledaren kontrollerat att alla är ute genom att räkna in de personer som fanns i labsalen. LARMA LARMA 112 om brand uppstår. Någon möter upp och ger räddningstjänsten information var branden är mm. SLÄCK Om någons kläder börjar brinna ska du hjälpa personen till närmast belägna nöddusch eller lägga ned personen på golvet och kväva elden med brandfilt eller ex.labrock. Börja övertäckningen från huvudet och arbeta nedåt, så att rök och lågor inte slår upp i ansiktet på den skadade. Var noggrann med att brandfilten sluter tätt så att branden kvävs. Duscha därefter personen med vatten till dess att branden utan minsta tvivel släcks och att ansvarig person vid EMG eller ambulanspersonal kommit till platsen. Avlägsna inte kläder eftersom vissa syntetmaterial kan smälta fast i huden. Vid större brännskador på kroppen eller i ansiktet skall läkare kontaktas. Alla brännskador skall rapporteras till Arbetsmiljöombudet, Carola Sjögren
5 Brand i kärl (bägare, kastrull mm) släcks genom att kväva elden med någon typ av lock. Stäng dragskåpsventilationen för att minska syretillförseln. Större brand släcks med brandsläckare som finns i laborationssal eller trapphus. Brandsläckare ska inte användas för att släcka eld på människor, främst för att detta kan orsaka skador som är minst lika farliga som brännskadorna. Om elden inte kan begränsas, stäng om möjligt fönster och dörrar, så att eldens syretillförsel förhindras. Om du kan, för bort brännbart material. Frätande kemikalier 1.Allmänt Koncentrerade och starka syror samt starkt basiska lösningar är exempel på frätande kemikalier som du kanske kommer att arbeta med här på institutionen för EMG. Vissa ämnen t.ex natriumhydroxid är dessutom svåra att skölja bort och blir på så sätt ännu farligare. Om du får ett frätande ämne i ögat kan detta innebära total blindhet. Det gäller därför att behandla frätande kemikalier med omdöme och respekt. För att undvika frätskador ska du: använda lämplig skyddsutrustning (labrock, skyddsglasögon mm) tillämpa SIV-regeln (syra i vatten) när du späder koncentrerade syror arbeta alltid med frätande ämnen i dragskåp aldrig rikta mynningen på reaktionskärlet mot dig eller mot någon annan 2. Stänk i ögat Stänk av främmande kemikalier i ögat måste snabbt sköljas bort med stora mängder vatten. Detta görs effektivast i de fasta ögonduschar som finns i labsalen. Se till att det skadade ögat hålls öppet under spolningen, eventuellt får man med fingrarna hålla isär ögonlocken. Eftersom den skadade kan försättas i chocktillstånd måste man vanligtvis hjälpa en skadad labkamrat. Kontakta alltid läkare vid alla typer av ögonskador! Vid akuta fall, ring 112. 3. Kontaktlinser Kontaktlinser bör undvikas vid laborationer, eftersom det blir betydligt svårare att skölja ögat vid en eventuell olycka, något som ökar risken för ögonskador. Dessutom kan linserna absorbera vissa kemikalier och därigenom skada ögat ytterligare. Använd alltid skyddsglasögon om du bär linser och arbetar med frätande ämnen. Om du bär glasögon kan du gärna sätta skyddsglasögon ovanpå dessa eftersom de är betydligt bredare och skyddar mer. 4. Frätskador på hud Om du får frätande ämnen på huden, spola med stora mängder vatten. Om du får frätande ämnen på kläderna, ta av dig plagget och spola med stora mängder vatten. Tillsätt tvål i vattnet om det frätande ämnet inte är vattenlösligt. Särskilda säkerhetsrisker 1.SIV-regeln Många syror och baser som man späder på ett laboratorium har högre densitet än vatten och därför sjunker när man blandar dem. Denna fysikaliska egenskap används när vi späder syror och baser enligt SIV-regeln (syra i vatten; för baser används ibland förkortningen: BIVregeln), där den högre koncentrerade lösningen (ofta en koncentrerad syra eller bas) hälls i en lägre koncentrerad lösning(oftast avjonat vatten). Om man bryter mot denna regel, får det till
6 följd att vattnet lägger sig på ytan och kan t.o.m. börja koka om den koncentrerade lösningen är stark nog. 2. Salpetersyra Salpetersyra i kontakt med organiskt material kan bilda giftiga produkter (nitrösa gaser) och explosiva föreningar. Man skall därför veta vad reaktionskärlen innehåller och hålla till i dragskåp när man utför experiment med salpetersyra. 3. Natriumhydroxid Natriumhydroxid är en stark bas och är farlig för människokroppen. Väldigt små mängder natriumhydroxid kan snabbt förstöra slemhinnor i såväl mun, näsa och hals, samt orsaka svåra frätskador på de inre organen. Om en stark bas sväljs, se snabbt till att den späds ut med stora mängder vatten eller gärna mjölk. 4. Värmning av organiskt lösningsmedel Organiska lösningsmedel värms med vattenbad, i vissa fall kan kokplatta användas. Tillsätt koksten eller omrörningsmagnet vid uppvärmning för att undvika stötkokning. Tillsätt aldrig koksten till en redan het lösning. Då kan det stötkoka direkt. 5. Öppen låga När man arbetar med öppen låga (allt från tändstickor till bunsenbrännare) måste man förvissa sig om att alla brandfarliga kemikalier är på betryggande avstånd, utanför rödmarkeringen på bänken. Tänk på att vissa lösningsmedel kan rinna från en flaska längs golv och bänkar och antändas av en låga långt bort. Om du har långt hår och arbetar vid gaslåga är det bra om du sätter upp håret i en svans. Brännaren stängs av när du lämnar arbetsplatsen. 6. Etanol Etanol är ett ämne som brinner mycket bra. När du använder etanol på bänken till mikrobiologilabbar eller smådjur se till att du inte har någon gaslåga i närheten. Alltid utanför rödmarkeringen. Om något tar eld Kväv branden med brandfilt eller labrock. 7. Etrar Etrar kan bilda explosiva föreningar, s.k. peroxider, genom reaktion med syret i luften och katalyseras av vanligt ljus. Dessa kan explodera med en fruktansvärd kraft utan förvarning eller antändning. Därför är det nödvändigt att förvara etrar i mörka, tätslutande flaskor som bör om möjligt stå i ett eget skåp. Innan man använder eter måste man även kontrollera om det finns peroxider i den, vanligen med hjälp av ett särskilt peroxidindikatorpapper. Detta görs av labpersonal. Arbete med eter måste utföras i dragskåp. Se till att inga öppna lågor finns i närheten. Central huvudgasolbrytare skall alltid vara stängd för att minimera risken med att någon av misstag startar brännare vid arbete med eter i närheten. 8. Vägning Håll rent och snyggt vid vågarna. Om du trots allt skulle spilla torka/borsta genast bort! Slå aldrig tillbaka kemikalier i originalburk om du lagt på för mycket. Lägg i slaskbägare som märks med innehåll. Om du bereder giftiga eller på annat sätt farliga ämnen ska du arbeta i dragskåp.
7 9. Förvaring Lösningsmedel och kemikalier skall förvaras i ventilerade skåp. Kemikalieburkar får inte förvaras på laboratoriet. Syror och baser förvaras i skilda skåp i kemikalierummet. Endast öppet för personal. All kemikalieregistrering sker via Chemkeeper. Detta sköts av laboratoriepersonal. 10. Instickning av glasrör/pipett i kork eller peleusboll. Håll i rör eller pipett så nära kork eller peleusboll som möjligt. Ta inte i för hårt. Röret kan gå av och tränga in i handleden. 11. Upphettning av glaskärl. Alla glaskärl tål inte eller är inte avsedda för att upphettas. Filtrerkolvar och mätglas får inte upphettas. Alla vanliga glaskärl, som bägare och kolvar av olika slag tål upphettning. Man bör dock vid upphettningen undvika fri låga och dessutom bör upphettningen ske långsamt. Se till så att det inte stötkokar. Finns det risk för stötkokning använd kokstenar. Kokstenar får aldrig tillföras en redan uppvärmd lösning, då en explosionsartad överkokning ofta blir följden. Håll aldrig ansiktet över en vätska som är under kokning. 12. Centrifugering Se till att rätt korg och rör används samt att rören är balanserade mot varandra (jämvikt). Om centrifugen börjar föra oväsen slå genast av den. Centrifugen måste rengöras om något skulle läcka under centrifugering. 13. Arbete med mikroorganismer Till mikroorganismer räknas vanligtvis bakterier, mögelsvamp, virus och alger. Vid allt arbete med mikroorganismer gäller, att de skall betraktas som farliga (patogena). En god personlig hygien samt skyddskläder är därför nödvändig. Odling av mikroorganismer görs i speciella odlingsskåp eller värmeskåp. Odlingsplattor skall i övrigt behandlas så att mikroorganismerna inte sprids i lokalerna. Odlingsplattor skall, efter avslutad laboration, kastas i speciell autoklavpåse i riskavfallskartong som finns utställd i lablokalen där labben utförs. När labben är slut, avdödas innehållet genom autoklavering. Detta utförs av personal. Spill från lösningar innehållande mikroorganismer torkas bort med papper, fuktad med desinficerande lösning som sedan slängs i riskavfallskartongen. Vid laboration med mikroorganismer ska alltid en flaska med desinficerande lösning finnas på labbänken. Lösningar innehållande mikroorganismer som skall kasseras placeras i autoklav där de körs 30 minuter i 120 o 1,2 tryck, därefter hälls allt ut i avlopp. Laborationsrock, som används vid mikrobiologiskt arbete, förvaras på labbet. När laborationen är slut tas dessa om hand och tvättas. 14. Arbete med blod och urin Vid allt arbete med blod och urin används handskar och ev. munskydd. Hanteras alltid som riskavfall. Vid arbete med blod eller urin ska engångsartiklar användas, såsom automatiska handpipetter med engångsspetsar. Spetsarna läggs sedan i avsedd slaskburk eller riskavfallskartong. Urinrester får slås ut i vasken. Spola vatten samtidigt.
8 15. Ansvarsuppgifter och ansvarsfördelning Laboratoriepersonal ger information om slaskhantering för ditt moment och ser till att det finns lämpliga slaskbehållare. Du som student lämnar avfallet i dessa. Därefter ansvarar laborationspersonal över att detta fraktas till sopsortering eller säkerhetshus. 16. Säkerhetsföreskrifter Om du använder kemikalier med Farlighetbeteckning så har du tillgång till ett säkerhetsdatablad som läggs ut i laborationssalen. Beredskap vid olycksfall och brand Ta reda på innan laboration VAR FÖRBANDSLÅDOR/TAVLOR ÄR PLACERADE VAD FÖRBANDSLÅDORNA INNEHÅLLER VAR NÖD/ÖGONDUSCHAR ÄR PLACERADE VAR BRANDSLÄCKARE/FILT/SLANG ÄR PLACERAD HUR BRANDSLÄCKARNA ANVÄNDS VAR NÖDUTGÅNG ÄR VAR SAMLINGSPLATSEN VID BRANDLARM ÄR HUR MAN LARMAR BRANDKÅR/AMBULANS Vid olyckstillbud Brand: Rädda, Larma, Släck Ögon: Spola rikligt med vatten och besök sedan omedelbart ÖGONMOTTAGNINGEN. Skärsår: Tvätta, förbind och UPPSÖK LÄKARE vid djupare skador Brännskador: Spola med kallt vatten i minst en halv timma. Vid större skador UPPSÖK LÄKARE. Håll den brännskadade delen täckt med fuktig ren handduk. Frätskador: Skölj med stora volymer vatten, UPPSÖK AKUTMOTTAGNINGEN. Lungskador: Frisk luft, UPPSÖK LÄKARE. Allvarligare tillbud/olycksfall Slå nollan sedan 112 Vid ambulans begär ambulans. Vid brand begär brandkår. Vid förgiftning begär giftinformationen. Vid olycksfall begär jourhavande läkare Sjukvårdsupplysning nollan sedan 1177 Vid behov av ambulans ska om det finns möjlighet, någon med kännedom om den skadade och vad som inträffat, följa med till lasarettet/akuten.
9 Fältarbete/Exkursioner 1.Allmänt När det i schemat står att du ska vistas ute i fält, vid exkursioner, provtagningar mm. skall du vara utrustad med lämpliga kläder och skor/stövlar. Om det är heldagsarbete är det också lämpligt att du tar med något att äta/fika. 2. Fordonstransporter Största säkerhetsrisken vid fältarbete/exkursioner är transporterna. Bilåkandet bör därför minimeras. Om du trots allt använder bil/buss skall trafikbestämmelserna följas och fordonet framföras med omdöme och förnuft. Du/ni blir tilldelad buss av handledare, som även informerar om nycklar och körjournal. 3. Vilthägn/beteshagar Gå aldrig in i hage med lösgående tjurar och ta hänsyn till om någon kursmedlem är rädd för tamkreatur. Iaktta försiktighet vid förbipassering av elstängsel. Utgå från att tråden är strömförande. 4. Passering över jordbruksmark Trampa inte ned växande gröda. Försök följa kanter vid diken eller skog. 5. Passering över vattendrag Är det förenat med fara att vada över ett vattendrag måste man gå runt. Vada inte i mer än knädjupt strömmande vatten. Använd gärna stödstav. Vada inte barfota. Använd stövlar eller andra halkfria skor. 6. Båttransporter Använd alltid flytväst när du vistas i båt eller på flotte. Överlasta inte. Använd den/de båtar som institutionen äger. Båttransporter bör inte utföras vid hårt väder. Säkerhetslina skall finnas med. 7. Riskabla terrängavsnitt Undvik stenig och brant terräng. Gå runt. Använd kraftiga och halkfria skor. 8. Klättring Om du behöver klättra på stege eller träd bör klättersele användas. 9. Arbete med elektricitet och vatten Om du arbetar med elektricitet och vatten, t.ex elfiske, ska du alltid ha rejäla gummistövlar samt långa gummihandskar. Om du fiskar från båt, ska du använda dig av plastbåt. Det är inte lämpligt med aluminiumbåt. Du får inte arbeta ensam. 10. Ensamarbete Undvik provtagning på egen hand. Om du måste - ta med laddad mobiltelefon. Följ utdelad information om plats du skall undersöka. Meddela någon att du åker ut och meddela sedan när du är tillbaka. GPS är också ett bra hjälpmedel. 11. Provtagning vintertid Om du skall ta vattenprover på is ska du alltid kontrollera isens tjocklek. På våren är det stor risk för tunna isar utanför utlopp av bäckar åar mm. Titta på karta hur det ser ut. Isbill och isdubbar skall tas med, samt livlina.
10 12. Övrigt Fältarbete planeras till dagtid. Du får inte utföra ditt arbete i skymning eller mörker. Känsliga personer bör medföra medicin mot allergiska reaktioner (du kan t.ex få getingstick). Om du använder någon form av medicin berätta detta för din kursledare eller kurskamrater. När du är klar med ditt fältarbete rengör du noggrant din utrustning samt meddelar till handledaren om något gått sönder eller saknas. Studiebesök 1.Allmänt När det i schemat står att du ska delta i studiebesök bör du vara utrustad med lämpliga kläder och skor/stövlar. Om det är heldagsarbete är det också lämpligt att du tar med något att äta/fika om lunch inte ordnas på annat sätt. Följ alltid de instruktioner som ges och gällande föreskrifter som finns inför ett platsbesök. 2. Fordonstransporter Största säkerhetsrisken vid studiebesök är transporterna. Bilåkandet bör därför minimeras. Vid studiebesök på annan ort ordnar institutionen bussar. Använd alltid bilbälte i buss. Vid studiebesök inom Umeå tätort får du som student ta dig oftast ta dig till platsen på egen hand. Vi rekommenderar dig att välja ett säkert färdmedel. Industrier/reningsverk, byggnader/byggarbetsplatser, lantbruk På industrier, reningsverk, byggarbetsplatser, lantbruk etc kan det bullra, vara smutsigt, finnas risk för ras och fall etc. Där finns också maskiner och djur. Om besöket kräver ska skyddsutrustning användas såsom skyddsrockar, overaller, hjälmar, hörselskydd etc. För att minska spridning av förorening kan du behöva rengöra t ex stövlar efteråt. Notera också var markerade avspärrningar, säkerhetszoner eller stängsel finns och vistas utanför sådana avspärrningar. I fastigheter eller på byggarbetsplatser kan det finnas risker med höga höjder. Undvik t ex studiebesök på tak under vintern pga halkrisken. Följ alltid föreläsarens instruktioner och de för platsen gällande föreskrifterna. Livsmedelslokaler I livsmedelslokaler kan flera risker finnas. Du kan förorena ett livsmedel, och i ett bageri t ex kan mjöl och mjöldamm ge upphov till allergiska reaktioner. Använd därför alltid den skyddsutrustning som tilldelas. Följ alltid föreläsarens instruktioner och de för platsen gällande föreskrifterna. Förorenade områden Besök vid förorenade områden kan utgöra en risk, t ex kan jord som dammar innehålla skadliga ämnen. Undvik onödig exponering. Följ alltid föreläsarens instruktioner och de för området gällande föreskrifterna samt vistas endast på de platser där det är tillåtet. Om skyddsutrustning krävs ska detta användas Övrigt Studiebesök planeras normalt till dagtid. Känsliga personer bör medföra medicin mot allergiska reaktioner. Om du använder någon form av medicin berätta detta för din kursledare eller kurskamrater.
11 Arbete i föreläsningssal och datasal Arbete i föreläsningssal och datasal Även i samband med vanliga föreläsningar och datalaborationer kan olyckor inträffa. Som student på EMG bör du ha tagit del av institutionens allmänna säkerhetsföreskrifter för brand och första hjälpen, se detta kompendiums instruktioner. Hjälp alltid den (kurs)kamrat som drabbas av personskada. Försäkra dig om att du vet var nödutgångar och närmaste uppsamlingsplats finns vad gäller de föreläsningssalar/lokaler som du brukar vistas i. Notera också var brandsläcksutrustning finns. Informationsskyltar angående utrymning, nödutgångar etc. finns uppsatta i föreläsningssalar och korridorer. Aktuell kunskap inom området är också viktig delta därför gärna i de utbildningar i brandsäkerhet och första hjälpen som anordnas för studenter. Första hjälpen Vid akut olycka eller plötslig sjukdom Vid allvarliga situationer som till exempel hjärtinfarkt, hjärtstopp, trafikolycka, eldsvåda, samt kvävnings- och drunkningsolycka är det självklart att larma 112 för hjälp. Det är viktigt att larma så fort som möjligt eftersom det kan dröja ett tag innan ambulans, eller i speciella fall, sjö-, flyg- eller fjällräddning, är på plats. Då kan du genom kunskaper i första hjälpen förhindra och mildra allvarliga skador, eller till och med rädda liv. Man brukar tala om Livräddande första hjälp som bland annat består av att leta efter tecken på liv, hos den skadade eller sjuke, det vill säga normal andning, rörelser och till exempel hosta. Stabilt sidoläge som ger fri luftväg och förhindrar kvävning, mun-till-mun-andning, hjärtlungräddning och stoppa blodflöde, är olika insatser som kan utföras på plats. Mun-till-mun-andning En person som har räddats från drunkning eller annan olycka kan vara medvetslös. Om du inte får någon kontakt med den skadade ska du genast kontrollera om personen andas. En medvetslös person har helt slapp muskulatur. Om han eller hon ligger på rygg faller tungan bak i svalget och blockerar luftvägarna. Efter några få minuter utan syre skadas hjärnan allvarligt. Det är därför viktigt att andningshjälp ges snabbt. Om det finns fler personer på plats, ring 112 omedelbart. Om du är ensam och inte hittar några livstecken efter utförda kontroller, av medvetande, andning och puls under högst 30 sekunder, så larmar du, och startar HLR (hjärtlungräddning). Kontrollera agera Kontrollera i tur och ordning Medvetande Andning Puls Är personen vid medvetande?
12 Skaka försiktigt i skuldrorna och ropa Hur mår du? Ja, personen reagerar: stanna kvar personen kan bli sämre. Nej, personen är medvetslös: kontrollera andning. Andas personen? Skapa fri luftväg genom att luta ena handflatan mot pannan. Stöd hakan med andra handen och för huvudet försiktigt bakåt. Titta om bröstkorgen höjer sig. Lyssna efter andningsljud. Känns någon andning mot din kind? Kontrollera andningen under högst 10 sekunder. 1. Ja, personen andas: lägg i framstupa sidoläge 2. Nej, personen andas inte: kontrollera pulsen Har personen puls? Lägg fingrarna i gropen vid sidan av struphuvudet och känn efter puls under högst 10 sekunder. Nej, ingen puls: starta HLR (hjärt-lung-räddning). Hjärt-lung-räddning (HLR) Se till att personen ligger på rygg, helst på ett hårt underlag. HLR ska pågå hela tiden. Gör inget uppehåll för kontroll av andning eller puls Byt om möjligt av den som komprimerar varannan minut Avsluta bara HLR om personen börjar andas normalt. Så här gör du: 1. Lägg dina händer på den medvetslöses bröstkorg. 2. Tryck till snabbt och rejält 30 gånger, snabbare än ett tryck i sekunden. 3. Varje gång trycker du med raka armar ner bröstkorgen fyra till fem centimeter. 4. Släpp upp bröstkorgen efter varje tryck (kompression). 5. Efter 30 tryck gör du två inblåsningar, se till mun-till-mun-andning nedan. 6. Upprepa sedan 30 tryck och två inblåsningar till andning och puls återkommer, eller så länge du orkar i väntan på sjukvårdspersonal. Mun-till-mun-andning 1. Öppna munnen och kontrollera så att personen inte har några lösa föremål i munnen. 2. Öppna luftvägarna genom att böja den medvetslöse personens huvud bakåt med hjälp av en hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret. Lyft upp hakan med två fingrar. 3. Ta ett vanligt andetag. Låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Inblåsningen ska ta en sekund. 4. Höj ditt huvud och ta ett nytt andetag medan den skadade andas ut och bröstkorgen sjunker ihop. 5. Fortsätt med inblåsningarna i normal andningstakt, det vill säga 10-12 inblåsningar per minut. Om andningen återkommer placera i stabilt sidoläge.
13 Stabilt sidoläge 1. Lägg personen på rygg. 2. Stå på knä vid sidan av personen. 3. Lägg armen närmast dig rakt ut och böjd uppåt. 4. Lägg den andra armen över bröstet 5. Böj det bortre benet. 6. Ta tag i personens skuldra och tryck ner knäet på det böjda benet. Personen rullar då över, mot dig, så att det böjda benet bildar nästan rät vinkel. 7. Placera personens hand under kinden och se till att personen ligger stadigt. 8. Kontrollera att luftvägarna är öppna 9. Håll den skadade varm. Första hjälpen vid olika situationer Brännskada Kyl ned den brända ytan med svalt vatten under minst en kvart Förgiftning Slå nollan sedan 112 begär giftinformation Stänk i ögat Skölj med vatten i några minuter. Minst 20 minuter vid stänk av frätande ämne. Inandning av farligt ämne Ta ut den skadade i frisk luft, lossa kläderna, ring giftinformationscentralen. nollan sedan 112 om det är akut. Nedkylning Ta av de våta klädesplaggen och värm upp personen långsamt. Linda om möjligt in armar, ben och bål för sig. Kroppsvärme är den bästa värmekällan. Stoppa blödning En liten och sipprande blödning är sällan farlig och det slutar oftast blöda efter en stund när blodet stelar, koagulerar. En kraftig blödning tyder på att ett större blodkärl är skadat. En blödning i ett stort kärl kan snabbt leda till att den skadade förlorar mycket blod och blir medvetslös. Det är därför viktigt att snabbt stoppa blödningen. Sprutande, pulserande eller stor blödning Håll ihop sårkanterna och tryck samtidigt stadigt inåt. Gör ett tryckförband och lägg det över såret. Du avslutar genom att linda ett bandage eller tryck runt skadan för att behålla trycket över såret. Handlar det om en halsskada håller du ihop sårkanterna och trycker på såret. Placera den blödande kroppsdelen högt eftersom det hejdar blodets tryck något. Ring 112 efter ambulans eller åk till sjukhus.
14 Långsamt rinnande blödning Gör rent runt såret med tvål och rinnande vatten Lägg ett tryckförband Håll den blödande kroppsdelen högt. Svagt sipprande blödning Gör rent såret med tvål och vatten. Låt såret lufttorka. Chocktillstånd Chock dålig blodtillförsel till hjärnan. Kan uppstå vid: Svåra olycksfall Stora blödningar Utbredda brännskador Svår smärta Elektriska olycksfall Hjärtsvikt Psykisk påfrestning 1. Placera den drabbade i liggande ställning med huvudet lägre än fötterna. 2. Undvik att den drabbade anstränger sig 3. Lägg gärna på en filt eller klädesplagg 4. Vid transport i kall väderlek täck personen med filtar eller klädesplagg för att förhindra avkylning. 5. Ge den drabbade personen dricka om vederbörande är vid fullt medvetande. OBS! Det är absolut förbjudet att ge en medvetslös person dryck. Den tillförda drycken kan kväva vederbörande.
15