Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Verksamhetsberättelse för 2004. Anna-Lena Østern, Mariann Sjöholm, Petra Autio och Nina Kallio (red.

Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Verksamhetsberättelse för 2004 Anna-Lena Østern, Mariann Sjöholm, Petra Autio och Nina Kallio (red.)

2 1. Inledning 4 1.1. Pedagogiska fakultetens uppdrag 4 1.2. Pedagogiska fakulteten 30 år 4 1.2.1. Historisk händelsekalender 6 1.3. Pedagogiska fakulteten en del av Academill 8 1.4. Pedagogiska fakulteten värd för den åttonde nordiska lärarutbildningskongressen 9 2. Fakultetspresentation 11 2.1. Fakultetsledningen 11 2.2. Året i siffror och prestationer 12 2.3. Extern utvärdering av fakultetens grundutbildningar 15 2.4. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 18 2.5. Granskade avhandlingar för pedagogie licentiatexamen 25 2.6. Granskade avhandlingar för doktorsexamen i pedagogik 25 3. Personalen vid Pedagogiska fakulteten år 2004 26 3.1. Antal anställda per institution eller enhet 31.12.2004 26 3.1. Personalutvecklande och organisationsutvecklande verksamhet 26 3.2. Personalplanen 27 4. Institutionernas och enheternas verksamhet under året 27 4.1.Institutionen för barnpedagogik 27 4.2. Institutionen för lärarutbildning 29 4.2.1. Ämnesgruppen tillämpad pedagogik 30 4.2.2. Ämnesgruppen yrkespedagogik och universitets- Pedagogik 32 4.2.3. Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi 34 4.2.4. Ämnesgruppen språk- och kulturvetenskapernas didaktik 36 4.2.5. Ämnesgruppen matematik- och naturvetenskapernas didaktik 43 4.3. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 49 4.3.1. Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik 49 4.3.2. Enheten för specialpedagogik 49 5. Forskning och forskarutbildning vid fakulteten 53 5.1. Verksamhet 53 5.2. Doktorandtjänster och post doc-tjänster, forskarstuderande med stipendier samt forskarskola 54 5.3. Ledningsgrupp 5.4. Antal forskarstuderande och forskarexamina 57 5.5. Docenter vid pedagogiska fakulteten 58 5.6. Forskning vid Pedagogiska fakulteten 58 6. Publikationer och sakkunniguppdrag vid fakulteten 59 6.1. Rapporter, publikationer och dokumentationer utgivna i Pedagogiska fakultetens serie 2004 59 6.2. Monografier, rapporter och vetenskapliga artiklar 60

3 6.3. Plenumföreläsningar, gästföreläsningar och presentationer 63 6.4. Läromedel 66 6.5. Mediemedverkan eller medieproduktion 66 6.6. Muntliga presentationer 67 6.7. Externa sakkunniguppdrag 68 6.8. Åbo akademiinterna sakkunniguppdrag 70 6.9. Ledningsuppdrag vid arrangerande av vetenskapliga symposier, kongresser, konferenser 71 7. Internationell verksamhet 71 8. Vasa Övningsskola 72 9. Studerandes sociala och kulturella verksamhet 73

4

5 1. Inledning Människan handlar för att skapa mening och det sker i ständig dialog med sig själv, andra och världen omkring henne. Jag tror att utbildning som inte tar sig uttryck i olika livsformer, värda att levas för sin egen skull, alltid är en dålig ersättning för äkta verklighet och har en tendens att förlama och döda. (John Dewey) 1.1. Pedagogiska fakultetens uppdrag Fakultetens verksamhet bygger på idén om hållbar utveckling socialt, kulturellt, ekonomiskt och miljömässigt. Idén om hållbar utveckling genomsyrar därmed planering och tillämpning på olika nivåer. En grundtanke är att pedagogisk verksamhet innehåller bilder av en framtid värd att leva i. Fakultetens mål är att nå högsta kvalitet på utbildning och forskning inom de pedagogiska vetenskaperna med speciellt beaktande av den finlandssvenska/tvåspråkiga befolkningsgruppens behov. Fakultetens uppdrag är därför att ta ett utbildnings- och forskningsansvar och initiera, genomföra och utvärdera den forskning och utbildning som ges vid fakulteten med beaktande av målgruppens behov av pedagogisk sakkunskap och expertis. Fakulteten strävar efter att som en del av universitetet Åbo Akademi profilera sig vetenskapligt, kulturbärande och internationellt. 1.2. Pedagogiska fakulteten 30 år Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa grundades 1974 och hösten 2004 firades 30 årsjubileum i arbetets tecken. I december 2003 flyttade fakulteten in på det nya kampusområdet Academill, kampus Kvarnen. Kampusinvigningen skedde under högtidliga former den 2 september. Firandet för pedagogiska fakultetens del bestod dels av värdskap för den åttonde nordiska lärarutbildningskongressen dels av värdskap för årets ÖHpersonaljulfest. Pedagogiska fakulteten bjöd på mat och dansmusik för drygt 100 närvarande anställda och tidigare anställda vid Åbo Akademi i Vasa. En grupp anställda hade producerat ett intern-tv-program om fakultetens lämplighetsprov med interna reklaminslag för den lokala restaurangen en karnevalisk upp-och nervända världen i Bachtinsk anda. Utvecklingschef Bo Riska hyllade avgående avdelningssekreterare Karin Ala (som varit anställd sedan 1974) med en serenad på trumpet. Dekanus Østern lyfte fram vändpunkter i utvecklingen under de trettio år fakulteten funnits i Vasa. Vi vill härmed tacka de personer som fattat beslut om grundandet av fakulteten och som oförtröttligt arbetat på att utveckla den lilla ankungen till en vacker svan med vingar som bär.

6 30 års utveckling av pedagogiska fakulteten i Vasa De trettio åren har karaktäriserats av omfattande expansion och kvalitetsutveckling. Genom åren har fakulteten utvecklat en betydande flexibilitet i mötet med olika krav. Fakultetens anställda har också visat en stark konfliktkompetens och färdighet att se innovativa lösningar. Den befolkningsgrupp som fakulteten betjänar är ofta karakteriserad som brobyggare, som gränsöverskridare, som dubbelkulturell och flerspråkig. Föränderliga språkliga balansförhållanden beaktas i fakultetens utbud av studier. Det engelskspråkiga utbildningsprogrammet (Bachelor s och Master s - utbildning i pedagogik) som sedan 1996 genomförts i Morogoro i Tanzania är fakultetens flaggskepp vad gäller internationalisering. Den ökade medialiseringen har beaktats i fakultetens mediepedagogiska strategi och satsning på mediepedagogisk forskning. Med stöd av Håkan Anderssons text från 1992 i Åbo Akademis historia dras en tidslinje för viktiga beslut gällande svensk lärarutbildning i Finland. En kort händelsekalender visar några av nyckelhändelserna i fakultetens historia, också den period som Håkan Anderssons historik ej täcker. Kalendern omfattar svar på två väsentliga frågor: Vilka beslut ledde till akademisering av lärarutbildningen? Vilka beslut ledde till placering av pedagogiska fakulteten i Vasa? 1.2.1. Historisk händelsekalender Svenskspråkig lärarutbildning i Finland före pedagogiska fakultetens tid 1871 Svenskspråkig lärarutbildning vid Ekenäs seminarium 1873 Svenskspråkig lärarutbildning vid Nykarleby seminarium Genom hospitantordning kunde, redan från seminarieutbildningens start, den som avlagt studentexamen på relativt kort tid avlägga folkskollärarexamen. 1946-47 Den första hospitantklassen vid seminariet i Ekenäs. Finsk lärarhögskola i Jyväskylä Nyordning: fyraårigt lärarinstitut med mellanskolan som grund. Nykarleby tog hand om den förberedande utbildningen (2 år). Ekenäs hade rätt att utöver den fyraåriga utbildningen också sköta den studentbaserade utbildningen. 1968 Fastställdes att studentexamen är grund för lärarutbildning, på svenska förlagd till Ekenäs. 1969 Nykarleby seminarium indras. 1965 Cavonius-kommissionens betänkande: en svensk lärarhögskola skall grundas. 1965 Akademistiftelsens delegation beslöt upprätta en professur i pedagogik 1965 Sociologiprofessor Erik Allardt tar vid den första finlandssvenska kulturkonferensen ställning för placering av lärarhögskolan i Vasa. 1966 Folktingets lärarutbildningskommitté med professor Lars Erik Taxell som ordförande konstaterar att den pedagogiska institutionen kan placeras i Vasa förutsatt att den organisatoriskt knyts till Åbo Akademi. 1970 I statsbudgeten konstaterande om att det svenskspråkiga institutet för lärarutbildning skulle flyttas till Vasa. 1971 Det inre planeringsarbetet leds av prorektor Patrick Bruun. 1972 Interimistiskt lärarkollegium. Förordning: Åbo Akademis fakultet för pedagogiska vetenskaper skulle bära ansvar för landets svenskspråkiga lärarutbildning. 1973 Från och med 1 mars Håkan Andersson tillförordnad professor i pedagogik och Samuel Lindgren byråchef.

7 Fakulteten inledde sin verksamhet den 2 september 1974 Georg Henrik von Wright avslutade sitt invigningstal den 28 september 1974 med att önska fakulten: glädje i arbetet, trivsel på orten och möjligheter att just här förverkliga en mönsteranstalt för utbildning i det yrke, som utan all överdrift är det viktigaste för kulturens bevarande och vidareförande bland människorna. Vasa övningsskola bildades 1974 av de indragna statsläroverken Vasa svenska flicklyceum och Vasa svenska lyceum samt av Handelsesplanadens folkskola från den kommunala sidan. Skolan anslöts till Åbo Akademi 1981. Perioden 1974-80 i fakultetens historia karakteriseras av Håkan Andersson (op.cit. 194) som den odifferentierade fakultetens tid. Fakulteten leddes av ett fakultetskollegium. Fakulteten saknade fram till 1981 utnämnda professorer. 1974-77 t.f. professor Håkan Andersson dekanus 1977-78 lektor Gustav Björkstrand dekanus 1979-81 t.f. biträdande professor Vidar Hannus dekanus 1.8. 1981 Förstatligande av Åbo Akademi ledde till inrättandet av fakultetsråd. 1974-87 Samuel Lindgren byråchef 1974 Fakulteten inledde publikationsverksamhet. 1984 Utbildning för pol.kand. examen påbörjas. 1985 Svenskspråkig hälsovårdskandidatutbildning förläggs till PF i Vasa 1989 UP för samhällsvetenskaper med inriktningsalternativ för masskommunikation, för statslära samt för nationalekonomi och regionalekonomi. 1990 Utvecklingspsykologi nytt huvudämne 1986 Förvaltningsenheten Österbottens högskola bildas Direktör Bo Riska utnämnd 1989 Specialpedagogik nytt huvudämne vid fakulteten 1988-94 Agneta Mitts PF:s byråchef 1996 Start på engelskspråkig utbildning i Morogoro (TEPT-projektet) 1988 Den första disputationen vid pedagogiska fakulteten 1991 Det specialpedagogiska centret grundas Samhälls-och vårdvetenskapliga fakulteten grundas 1992 1992 spjälktes PF i två fakulteter, PF och SVF genom att den samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten grundades. De två fakulteterna bildade tillsammans Österbottens högskola (ÖH). Till ÖH hör också fristående inrättningar som Institut för finlandssvensk samhällsforskning, Datacentralen och Fortbildningscentralen (ÖPU och Språktjänst). Åbo Akademis andra prorektor är samtidigt rektor för ÖH, och har det övergripande ansvaret för lärarutbildningarna. Som rektor för ÖH har följande professorer verkat: 1.1.1992 31.12.1995 Håkan Andersson 1.1.1996 31.7.1998 Ulla Lahtinen

8 1.8.1998 - Sven-Erik Hansén 1990 PF får rörlig professur, skolpedagogik och behåller den i tio års tid 1995 Slöjdpedagogik nytt huvudämne 1.8.1995 Barnträdgårdslärarinstitutet i Jakobstad införlivas med Åbo Akademis pedagogiska fakultet 1996 Kemididaktiskt resurscenter startar sin verksamhet 1998/2001 Internationell utvärdering av hela Åbo Akademi 1998 Center för barnpedagogisk forskning grundas i anslutning till BI 1998 Pedagogiska institutionen återförs till PF från SVF. 1996-2004 Extra lärarutbildning av olika slag i Helsingfors Donationmedel för professur i pedagogik placerad i Helsingfors 4 år 2000 Lärocenter 1.8.2001 Tritonia gemensamt vetenskapsbibliotek 19.1.2001 Högskolekonsortiet Mediacity Satsning på mediepedagogik Ann-Marie Finniläs fond förvaltas av Österbottens högskolas stiftelse 2001 Unizon-samarbete över Kvarken inleds med bl.a. LUIS-projektet med Umeå universitet 2001 TEPT-projektet utvärderas med högsta beröm 2003 Flyttning till Academill i december 2003 Arbetsklimatundersökning genomförs vid hela akademin 2004 Invigning av Academill den 2 september 2004 2004 Arbetet med examensreformen pågår nationellt, den s.k. Bolognaprocessen Dekanusperioder och dekaner vid fakulteten: 1.1-30.9. 1982 t.f. professor Leif Finnäs 1.10 1982-1983 t.f. professor Vidar Hannus 1984-85 professor Håkan Andersson 1986-87 bitr.prof. Ole Björkqvist 1988-1991 bitr. prof. Helena Hurme 1992-31.7.1994 prof. Ulla Lahtinen 1.8. 1994-30.12 1995 bitr.prof.anna-lena Østern 1996-1997 bitr.prof. Maija Grönholm 1.1. 1998-31.7.1998 bitr. prof. Anna-Lena Østern 1.8.1998-2000 professor Håkan Andersson, 2001-2002 professor Ole Björkqvist 2003-2005 professor Anna-Lena Østern

9 Jämförande statistik 1974 1991 2004 Lärartjänster Professor /bitr prof. 1+2 7+2 11 Lektor 16 31 37 Överassistent - 1 3 Assistent/doktorandtj. 1 6 7 Timlärare 2 18 Inskrivna studerande Grundexamen 289 554 927 Kompletterande studier 239 (inkl ped. stud för ä) Forskarstudier 88 Avlagda examina 1975 1991 2004 klasslärare 31 - - ped.kand./ magister - 76 92 ped.kand/bachelor/btgl - - 39 ped.lic. - - 1 ped.dr/ fil.dr. - - 3 pedagogiska studier 29 15 45 (ämneslärare) pedagogiska studier - 7 11 (yrkeslärare) speciallärare 13 15 14 specialyrkeslärare - - 6 studiehandledare - 10 21 1.3. Pedagogiska fakulteten en del av Academill År 2004 var fakultetens första verksamhetsår i nya utrymmen i Kvarnen. Efter att vi alla installerat oss i våra nya miljöer kan man konstatera att resultatet som flytten medfört är positivt. Kontakterna mellan olika ämnen och ämnesföreträdare samt mellan administratörer på olika nivåer inom organisationen och mellan fakulteterna har ökat och underlättats. Invigning av Academill ägde rum med festligt program, planerat av Bo Riska och en arbetsgrupp. De många talen varvades med konstnärliga inslag regisserade av Johan Fagerudd. En överraskande och stilig början var filmarkivklipp med den gamla kvarnen i funktion och mjölsäckar som kom dunsande ned längs Skruven (som numera pryder gula aulan). Vivan Nygård-Fagerudd sjöng och Jyrki Paalanen spelade cello. Vasa stadsorkester spelade med lektor Per Østern som solist i Klaus Egges andra pianokonsert.

10 1.4. Pedagogiska fakulteten värd för den åttonde nordiska lärarutbildningskongressen Pedagogiska fakulteten stod den 15-18 september 2004 värd för den åttonde nordiska lärarutbildningskongressen. Temat för kongressen var Kvantitet, kvalitet och kommunikation i den nordiska lärarutbildningen. Som plenarföreläsare hade inbjudits professor Anna-Lena Østern, Åbo Akademi, professor Jens Rasmussen, Danmarks Pedagogiska Universitet, professor Michael Uljens, Åbo Akademi, Fil.dr. Patrik Hernwall, Stockholms universitet, professor Ference Marton, Göteborgs universitet samt professor Kjetil Steinsholt, Norges teknisk naturvitenskapelige universitet i Trondheim. Konferensen omfattade förutom fem plenarföreläsningar sju parallella symposier. Den övergripande planeringen av kongressen handhades av en arbetsgrupp bestående av professor Sven-Erik Hansén,, professor Anna-Lena Østern, överassistent Kristina Ström samt rektor Ulrica Grankvist-Nybacka och lektor Christian Ahlbom från Vasa övningsskola. Det operativa ansvaret ankom på en ledningsgrupp med följande sammansättning: Akademilektor, docent Ria Heilä-Ylikallio (ordförande), Institutionen för lärarutbildning Lektor Tom Gullberg (vice ordförande), Institutionen för lärarutbildning Planerare Carina Österåker (kongressekreterare), Fortbildningscentralen Lektor Christian Ahlbom, Vasa övningsskola Lektor Diane-Christine Blusi, Vasa övningsskola Assistent Hans Kankkonen, Institutionen för lärarutbildning Planerare Michaela Lithén, Institutionen för lärarutbildning Akademilektor, docent Irmeli Palmberg, Institutionen för lärarutbildning Lektor Anna-Brita Slotte, Vasa övningsskola I kongressen deltog 270 personer, varav 162 var finländska deltagare och 108 representerade övriga nordiska länder. Artiklar i anslutning till kongressen publiceras i tre volymer i Pedagogiska fakultetens rapportserie. Rapporterna distribueras i augusti 2005. 2. Fakultetspresentation Det är andra året i rad som pedagogiska fakulteten väljer att sammanställa en verksamhetsberättelse över det gångna året. Syftet är att presentera den verksamhet som pågått inom fakulteten under året genom att konkretisera detta arbete i en berättelse. Ett utmärkande drag för pedagogiska fakulteten är att fakulteten har en omfattande grundutbildning. Fakulteten kan sägas vara en stark finlandssvensk kulturinstitution eftersom vårt huvuduppdrag är att förse Svenskfinland med kvalitativt god pedagogisk kompetens, utbilda goda lärare och pedagogiska experter. Söktrycket till fakulteten kvarstår Ny forskarskola Nya utrymmen Mycket arbete har lagts ner på förberedelse inför Bolognaprocessens genomförande

11 Pedagogiska fakulteten består 2004 av följande institutioner och enheter: Institutionen för barnpedagogik Institutionen för lärarutbildning Enheten för slöjdpedagogik och huslig ekonomi Ämnesgrupper: Tillämpad pedagogik Yrkes- och universitetspedagogik Matematik- och naturvetenskapernas didaktik Språk- och kulturvetenskapernas didaktik Institutionen för pedagogik, vuxenpedagogik och specialpedagogik Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten för specialpedagogik Fakultetens institutioner och enheter arbetar målmedvetet med att stärka sina profilområden och sina positioner inom forskningen genom att profilområden utvecklas och byggs upp. Ett gott exempel är den forskarskola som inleder sin verksamhet från och med 1.1.2005; Lärande och bildning i det senmoderna samhället. Forskarskolan har planerats och dess forskartjänster har varit lediganslagna under året. Grundutbildningar inom fakulteten Klasslärarutbildning Utbildning i slöjdpedagogik Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi Speciallärarutbildning Barnträdgårdslärarutbildning Utbildning i pedagogik Behörighetsgivande studier Pedagogiska studier för ämneslärare Pedagogiska studier för yrkeslärare Studiehandledarutbildning Studier för speciallärare Ämnesstudier i Gymnastik Bildkonst Dramapedagogik Engelska Matematik Finska

12 Fakulteten har under året gått in för att revidera och producera nytt marknadsföringsmaterial. Materialet som sammanställts riktar sig till sökande, till gäster, forskare och samarbetspartners. Adressen till fakultetens hemsida är: www.vasa.abo.fi/pf Ansvarig för fakultetens hemsida är IKT-specialplanerare Ola Österbacka, datonom Tarja Grahn-Björkqvist, amanuens Pia Autio och byråsekr. Carina Strömfors-Iilahti. Fakulteten uttalade också sitt stöd för det kvalitetssäkringssystem som akademin går in för från och med 2005. Under 2004 har ett engelskspråkigt magisterprogram i pedagogiskt ledarskap planerats. Anhållan har inlämnats till UVM om start från och med hösten 2007. Fakultetens anställda har varit talrikt representerade i VOKKE-projektet, som på nationell basis arbetar med Bolognaprocessen. I och med att den nya examensförordningen för universiteten trädde i kraft, kunde arbetet med Bolognaprocessen ta fart. Fakultetsinternt har anpassningen till Bolognasystemet inneburit intensivt planeringsarbete gällande magisterstudier, kandidatstudier, transformation till studiepoäng, arbete med MinPlan, egenlärare, belastningsberäkningar, ny vitsordsskala A-E, kvalitetssäkringssystem. 2.1. Fakultetsledningen Professor Anna-Lena stern har under året varit fakultetens dekanus och ordförande i fakultetsrådet vid pedagogiska fakulteten. Akademilektor Ria Heilä-Ylikallio har fungerat som ordförandes suppleant i fakultetsrådet. Professor Marita Lindahl har fungerat som prodekanus. Fakultetsrådet professor Kaj Sjöholm (suppl. professor Michael Uljens) professor Ole Björkqvist (suppl. Lektor Göran Björk) professor Ulla Lahtinen (suppl. överassistent Kristina Ström) professor Sven-Erik Hansén (suppl. forskningsledare Jan Sjöberg) lektor Kerstin Sandén (suppl. rektor Gun Jakobsson) professor Maija Grönholm (suppl. forskningsledare Christina Nygren-Landgärds) amanuens Juha Hartvik (suppl. forskningsledarearvid Treekrem) lärare Therese Backlund-Smulter (suppl. lektor Jan-Erik Romar) lektor Carita Björkstrand (suppl. akademilektor Irmeli Palmberg) professor Marita Lindahl (suppl. lektor Marita Eklund) ped. stud. Ann-Sofi Bäckström (suppl. ped. stud. Minttu Myllynen) ped. stud. Maria Knuts (suppl. ped. stud. Minna Lindberg) ped. stud. Sabina Lindblad (suppl. ped. Stud. Camilla Ekberg) ped. stud. Tony Björk (suppl. ped. stud. Frida Carlsson)

13 Fakultetskansliet Vid fakultetskansliet och i nära samarbete arbetar Fakultetsdirektör Mariann Sjöholm. Studiechef Petra Autio, vik. Nina Kallio Planerare Michaela Lithén IKT-specialplanerare Ola Österbacka Amanuens Agneta Eriksson Amanuens Nina Kallio, vik. Pia Autio Avdelningssekreterare Maj-Britt Back (bl.a. studieprestationsregistret) Avdelningssekreterare Ann-May Nordmyr (antagningar, allmänna ärenden) Avdelningssekreterare Catharina Thors-Mäkinen Redaktionssekreterare/ webbsekreterare Tarja Grahn-Björkqvist Ledningsgrupper Ett antal ledningsgrupper har fungerat under 2004. Ledningsgruppen för grundutbildningarna/ Bolognaprocessen, ordf. dekanus Ledningsgruppen för ämneslärarutbildningarna, ordf. lektor Lars Burman Ledningsgruppen för forskarutbildning, ordf. prof. Hansén Ledningsgruppen för antagning, ordf. lektor Marita Eklund Arbetsgrupper Under året har följande arbetsgrupper (tillsatta av fakultet eller institution) varit verksamma: IT-strategiarbetsgruppen under ledning av Ole Björkqvist (har förnyat fakultetens IT-strategi) MedIT arbetsgruppen under ledning av Tom Gullberg (har avgett rapport) Arbetsgrupp för uppgörande av ny personalplan, ordf. dekanus 2.2. Året i siffror och prestationer Fakulteten hade under år 2004 sammanlagt 1208 närvaroanmälda studerande. Utöver dessa hade fakulteten även studerande som under året var frånvaroanmälda. Studerande fördelar sig över fakultetens institutioner enligt följande: Inst Grundexamen Forskarstud. Kompletterare Fristående Från Summa andra universitet PI 129 7 8 3 147 LI 506 57 40 73 37 713 SPI 120 6 10 36 172 BI 169 7 176 924 77 58** 109* 40 1208 * i denna siffra ingår studerande på fakultetens deltidsutbildningar; utbildning för studiehandledare, pedagogiska studier för yrkeslärare, pedagogiska studier för speciallärare ** i denna siffra ingår studerande som sedan tidigare har en examen från fakulteten men som nu kompletterar sina tidigare studier.

14 Utöver detta studerade ca 70 ämneslärare vid institutionen för lärarutbildning under läsåret. Samtliga dessa studerande syns inte i fakultetens statistik då en del är inskrivna vid sin hemfakultet och endast närvaroanmälda vid pedagogiska fakulteten. Av fakultetens grundexamensstuderande har institutionen för lärarutbildning 34 klasslärarstuderande i Helsingfors. Institutionen för lärarutbildning har10 studerande och Enheten för specialpedagogik har likaså 10 studerande på magisterutbildning i Morogoro, Tanzania. Våren 2004 antog fakulteten studerande till följande grundutbildningar: Klasslärarutbildning (kvot 64) Speciallärarutbildning (kvot 16) Barnträdgårdslärarutbildning (kvot 47) Utbildning i pedagogik (kvot 22) Statistik över sökande och antagna våren 2004 Klasslärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 193 (66%) 141 (63%) 36 (67%) 9 män Nyland 76 (26%) 63 (28%) 16 (30%) 9 män Åboland 15 (5%) 12 (5%) 2 (3%) Åland 4 (1%) 4 (2%) - Övriga 5 (2%) 4 (2%) - Totalt 293 224 54 18 män Speciallärare Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten 124 (70%) 50 (70%) 11 (69%) 1 man Nyland 42 (24%) 15 (21%) 5 (31%) 2 män Åboland 8 (4,5%) 4 (6%) - Åland 1 (0,5%) - - Övriga 3 (1%) 2 (3%) - Totalt 177 71 16 3 män

15 Barnträdgårds- Sökande Sökande 1:a Antagna lärare preferens Österbotten (%) 27(%) 24 (%) 4 män Nyland (%) 17(%) 11(%) Åboland (%) - 4 Åland (%) - Övriga (%) - Totalt 116 44 39 4 män Pedagogik Sökande Sökande 1:a Antagna preferens Österbotten (%) (%) 13 (%) 2 män Nyland (%) (%) 3(%) 2 män Totalt 32 16 Statistik över avlagda examina PeD 3 PeL 1 PeM Klasslärare 53 PeM Specialpedagogik 18 PeK Barnträdgårdslärare 39 PeM Barnträdgårdslärare 6 PeM Utbildning i slöjdpedagogik 2 PeM Ämneslärarutbildning i huslig ekonomi 6 PeM Pedagogik 7 Pedagogiska studier för ämneslärare 45 Pedagogiska studier för yrkeslärare 9 Pedagogiska studier för speciallärare 16 Speciallärarexamen för yrkesläroanstalter 7 Studiehandledare 21

16 2.3. Extern utvärdering av fakultetens grundutbildningar Hur utvärderingen genomförts Styrelsen för Åbo Akademi beslöt i april 2001 att genomföra en extern utvärdering av magisterexaminas sammansättning och genomförbarhet vid fakulteterna. Utvärderingen skulle äga rum under perioden 2002-2004 och genomföras i Nämndens för kvalitetssäkring och utvärdering (i fortsättningen Kvalitetsnämnden) regi. I februari 2004 utsåg Kvalitetsnämnden en grupp på tre personer som skulle genomföra den externa utvärderingen av pedagogie magisterutbildningen. Kvalitetsnämnden hade slagit fast följande kriterier för gruppens sammansättning: en professor från ett annat universitet, en professor från en annan fakultet vid ÅA samt en person som utexaminerats från PF och som nu framgångsrikt verkar i arbetslivet utanför ÅA. Till medlemmar i gruppen utsågs: Pertti Kansanen, professor emeritus i pedagogik, Helsingfors universitet Ulrika Wolf-Knuts, professor i nordisk folkloristik, dekanus för humanistiska fakulteten vid ÅA Rolf Sundqvist, skoldirektör, Pedersöre kommun Högskolesekreterare Ole Karlsson fungerade som gruppens sekreterare och kontaktperson mellan fakulteten och utvärderarna. Avsikten med utvärderingen skulle enligt Kvalitetsnämnden vara bl.a. att få fram utbildningens ändamålsenlighet, fakultetens samarbetsförmåga och samhällsutvecklingens inflytande på utbildningsområdet. Med ändamålsenlig utbildning förstås en utbildning som fyller högt ställda akademiska krav, fungerar på ett sätt som säkerställer att en rimligt stor andel av de inskrivna studerandena avlägger sin grundexamen samt har en sådan inriktning att den rimligt väl motsvarar samhällets, speciellt dess arbetsmarknads behov av pedagogie magistrar. Idealet kunde grovt tillyxat sägas vara att fakulteten utexaminerar många bra magistrar som alla får jobb som motsvarar deras utbildning. Rapporten i sin helhet finns publicerad på fakultetens hemsida: adress. I verksamhetsberättelsen återges utvärderarnas konklusion: Konklusion av utvärderingen av fakultetens grundutbildningar I utvärderingsuppdraget framställdes att utvärderarna skall utreda om grundutbildningen är ändamålsenlig. Därtill uppmanades utvärderarna bedöma förmågan att beakta förändringar i samhället samt organisationens samarbetsförmåga. I utredningarna har utvärderingsgruppen bekantat sig med relevant statistik och annat skriftligt material samt kompletterat med intervjuer av studerande och personal. Ändamålsenlighet förutsätter i det här fallet att utbildningen till sitt innehåll garanterar att de utexaminerade har de färdigheter och kunskaper som behövs för att kunna placera sig i arbetslivet. Utbildningen bör även ge de utexaminerade verktyg för att kunna fungera som ansvarstagande individer i samhället. Ändamålsenligheten är särskilt viktig med tanke på att PF är den enda instans som utbildar lärare på svenska i Finland. Utvärderarnas bedömning är att utbildningen är ändamålsenlig. Studerandena var nöjda med utbildningen, avbrottsprocenten är låg och placeringen på arbetsmarknaden är god. Undervisningsmetoderna är varierande och det genomförs såväl muntliga som skriftliga kursutvärderingar. Forskningsanknytningen i utbildningen bör poängteras för de studerande.

17 Den garanterar reflektivt lärande som leder till förändringsbenägenhet, en egenskap som blir allt viktigare i nutidens dynamiska samhälle. Utvärderarna konstaterar att PF utbildar tillräckligt med lärare för Svenskfinlands behov. Att alla utexaminerade inte placerar sig inom läraryrket och att speciellt södra Finland har problem att fylla lärartjänsterna med behöriga lärare beror på andra orsaker. PF har försökt kompensera bristen på klasslärare genom att ta in fler sökande. När det gäller förmågan att beakta förändringar i samhället har utvärderarna inriktat sig på åtgärder på fakultetsnivå samt lärarnas situation. Nyckelord i detta sammanhang har varit information, flexibilitet och fortbildning. Utvärderarna anser att fakulteten i dagens läge har en bra beredskap att beakta förändringar. Dokumentationen av verksamheten är mycket bra. Personalen kan få information om verksamheten via webben eller via regelbundna personalmöten. Sats-ningen på arbetsgrupper sprider ansvaret och ger personalen goda påverknings-möjligheter. En fungerande dialog garanterar ett effektivt utvecklingsarbete. PF verkar klara sig bra, t.ex. införandet av den nya examensstrukturen väckte få reaktioner vid diskussionstillfällena. Utlokaliseringen av utbildningen visar på en betydande flexibilitet i organisationen och på individnivå. Utvärderarna anser att personalen gör en stor insats när det gäller att möta de krav som uppkommit. Det är samtidigt anmärkningsvärt att kravet på att lärarna skall komma till de studerande uppstår just nu, i en tid då människan är rörligare än någonsin tidigare och där studerandenas mobilitet betonas starkt i utbildningssammanhang. Utvärderarna konstaterar att fakulteten till sin struktur långt motsvarar den vid ÅA:s andra universitetsutbildningar. Trots att utbildningens utformning kräver schemalägg-ning existerar de akademiska grundförutsättningarna vilket bl.a. innebär att perso-nalen har relativt bra möjligheter att planera sin arbetsdag. Utvärderarna anser följak-tligen att PF:s personal har lika bra möjligheter att delta i erbjudna fortbildningskurser som lärare vid ÅA:s andra fakulteter. Via utvecklingssamtal kan behoven av fortbildning vid varje enhet kartläggas och en strategi utvecklas. En utmaning för fakulteten är att skapa mera intresse för pedagogik som huvudämne. När det gäller att förverkliga universitetens tredje uppgift, samverkan med det övriga samhället, är det viktigt att personer med den här bakgrunden utexamineras. Deras roll som brobyggare mellan skolvärlden, universitetet och det övriga samhället är viktig. PF är den centrala aktören när det gäller utbildningen av svenskspråkiga lärare. Det här medför ett ansvar för fakulteten när det gäller att bygga upp strukturer för samarbete. Utvärderarna anser att fakulteten varit aktiv när det gäller att skapa dialog med andra universitet och med andra intressenter i samhället. Den här verksamheten måste fortgå för att PF på bästa sätt skall kunna beakta övriga intressenters önskemål i sin verksamhet. Utmaningarna på utbildningsområdet kommer att förskjutas mot de behörighetsgivande utbildningarna. När det gäller utbildningen av ämneslärare är det i nuläget bra att PF kan erbjuda långt biämne i flera ämnen. Att man kunnat nå avtal visar enligt utvärderarna att fakulteten och dess didaktiklärare har ett bra samarbete med enheterna som ansvarar för respektive utbildning.

18 Även behovet av behöriga yrkeslärare är stort. Eftersom utbildningen inte genererar magister- eller doktorsexamina är satsningen på området en balansgång för fakulteten. Via aktivt samarbete med yrkesinstituten kan möjligheterna att få fram extern finansiering förbättras. Utvärderarna har svårt att bedöma PF:s framtid eftersom forskningen inte beaktas i den här utvärderingen. I likhet med de flesta andra fakulteterna vid ÅA är behovet att trygga återväxten dock en kärnfråga. Därför är det bra att fakulteten startar en forskarskola som borde underlätta värvningen av doktorander. För att motverka effekterna av pensioneringar bör fakulteten värna om sin viktigaste resurs, den verksamma personalen. I det långa loppet nås fakultetens målsättningar endast om det finns en balans i organisationen. Utvärderarna anser att PF bör eftersträva en struktur som på ett bättre sätt fördelar ansvaret mellan personerna i ledande ställning. Avslutningsvis vill utvärderarna poängtera att de anser att fakulteten utför sin uppgift på ett berömvärt sätt. Det finns en gräns för hur långt en organisation kan anpassa sig efter omgivningens krav. PF har nått den gränsen. Fakulteten får lära sig att tåla den kritik som alltid verkar finnas i utbildningsfrågor. Nu gäller det att se framåt och koncentrera sig på att säkerställa en kvalitativt högtstående utbildning. Åbo den 10 februari 2004 Pertti Kansanen, Rolf Sundqvist, Ulrika Wolf-Knuts, Ole Karlsson (sekr.)

19 2.4. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2004 Studerande Avhandlingens namn Handledare Aremaa, Tomi Musik och ungdomar. En fallstudie forsk.led. Jan Sjöberg om musiklyssnande Backman, Eva & Björne, Maria Bergvik, Patrik Berlin, Johanna Björkholm, Marcus Björkskog, Gea Bäckström, Sofia & Snårbacka, Jennie Ehrnrooth, Thomas Vanliga vuxna dricker kaffe flickors möte med vuxenvärlden utifrån såpoperan Elevers möte med skolan. En fallstudie av hur elever i årskurs nio ser på sin skoltid Huslig ekonomi i den grundläggande utbildningens lägre klasser Xylofonprojekt En teknologisk analys av Xylofonen som tema i undervisningen Man måste komma ihåg att bildkonst är ett läroämne som man inte måste undervisa i! En studie om klasslärares uppfattningar om läroämnet bildkonst Adaptivt beteende hos vuxna personer med psykisk utvecklingsstörning Att undervisa integrerad naturvetenskap i grundskolans årskurs fem och sex a.lekt. Ria Heilä- Ylikallio prof. Anna-Lena Østern forsk.led. Christina Nygren-Landgärds forsk.led. Christina Nygren-Landgärds forskn.led. Christina Nygren-Landgärds lektor Jan-Erik Romar prof. Ole Björkqvist Ekberg-Tallqvist, Lise-Lott Det är genom leken man lär sig det mesta i livet. Pedagogers uppfattningar av lek i daghem och förskola prof. Marita Lindahl Ekholm, Sebastian & Öhman, Sigrid Ekqvist, Peter Utvecklingssamtalet i skolan en kvalitativ fallstudie av lärares uppfattningar om utvecklingssamtalet Elevers uppfattningar om ljusets utbredning och seendet prof. Kaj Sjöholm prof. Ole Björkqvist

20 Ekwik, Micaela Engman, Birgitta Enroth, Linda Ericsson, Monica & Forslund, Annika Fröjd, Nina & Friberg, Hanna Granholm, Malin Grann-Lankinen, Monica Grannas, Patrik Granvik-Storbacka, Tina Slöjdundervisning och motivation. En studie om hur slöjdläraren motiverar eleven under slöjdlektionerna Tonåringar och vegetarism En studie om uppfattningar av vegetarism, vegetarianer och vegetarisk kost bland elever i åk 9 Motivation och fotboll en kvalitativ studie om motivation hos damfotbollsspelare Att växa i matematik. En fallstudie av elevers utveckling i matematik från 6 till 15 års ålder Barns rädslor i skolan En studie av första- och femteklassisters rädslor i skolmiljön Elevers självkänsla lärares syn på självkänsla och deras möjligheter att stöda elevens självkänsla Utveckling av barns sociala kompetens. Lärares värderingar av antimobbnings- programmet StegVis Stressfaktorer och stresshantering inom läraryrket En studie bland finlandssvenska lärare i årskurserna 7-9 Dövhet och dyslexi en möjlig kombination. En fallstudie om en döv person med diagnostiserad dyslexi forsk.led. Christina Nygren-Landgärds lektor Gunilla Eklund- Myrskog lektor Göran Björk lektor Lisen Häggblom lektor Ingeborg Nyberg lektor Gunilla Eklund- Myrskog forsk.led. Jan Sjöberg lektor Karin Linnanmäki prof. Ulla Lahtinen Green, Eva Is i magen och humor i bagaget Elevers uppfattningar av en god lärare prof. Sven-Erik Hansén Grönberg, Maria Klasslärares syn på rörelseträningens betydelse för läsoch skrivinlärning prof. Sven-Erik Hansén

21 Grönqvist, Anne Hagfors, Eva-Maria & Hägen, Ulrica Heikius, Juanita Heikkilä, Annika Hermans, Jan Hertsbacka, Susanna Håkans, Carolina Häggblom, Lilian Häggman, Stefan Höglund, Mats Hur elever i årskurs 5 tar ansvar för sitt skolarbete och sin skolgång Elevens möte med skolan elever i årskurs nio och deras upplevelser av skoltiden Att undervisa religion i lågstadiet. Religionsundervisning och läroplansarbete i fyra lågstadieskolor i svenska Österbotten Miljöfostran i textilslöjdsundervisningen En oönskad elev? En studie i klasslärares föreställningar om och erfarenheter av att ha en elev med AD/HD, Tourettes syndrom eller Aspergers syndrom i sin klass Avkodning och bokstavsigenkännande hos nybörjarläsare med fonologiska svårigheter och benämningssvårigheter Litteratur i engelskundervisningen Ett läsprojekt med syftet att integrera autentisk litteratur i språkundervisningen i åk 4 När som blir om och kung blir knög Elevers avkodningsfärdigheter i början och i slutet av årskurs ett Barn och tv-nyheter tankar och reaktioner Regel i skolan En kvalitativ studie av elevers förhållningssätt till regler i skolan prof. Sven-Erik Hansen prof. Anna-Lena Østern lektor Ingeborg Nyberg forsk.led. Christina Nygren-Landgärds lektor Jan-Erik Romar utb.led. Kristina Ström prof. Kaj Sjöholm prof. Anna-Lena Østern överass. Sol-Britt Arnolds- Granlund lektor Gunilla Eklund- Myrskog

22 Jeskanen, Rebecca Källberg, Marina Lindbäck-Haals, Anna- Carin Lindman, Lina Lindroos, Jenni & Sandqvist, Therese Lundqvist, Kitty & Nymark, Christina Lärka, Anna-Karin Integrering och inklusion i grundskolan En studie kring klasslärares syn på integrering av elever med Downs Syndrom i årskurs 4-6 Föräldrars attityder till barns fysiska aktivitet Studieavbrott i musikskolan avbrottsbenägenhet och orsaker till varför elever avbryter sina grundstudier i musik En studie av tidig läsinlärning hos finlandssvenska och finska barn Före detta skolhemselevers upplevelser av tiden på Lagmansgården Förskoleundervisning i skolan en studie utgående från de centrala ämnesområdena i Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000 Det komplexa lärandet. Konfirmandlärares uppfattningar av lärande lektor Gunilla Eklund- Myrskog lektor Jan-Erik Romar prof. Michael Uljens utb.led. Kristina Ström forsk.led. Kristina Ström prof. Marita Lindahl överass. Petri Salo Löf, Åsa-Johanna Det lönar sig att lära sig engelska en fallstudie som jämför finlandssvenska och finska niondeklassisters attityder till engelska, engelsktalande och engelskundervisning prof. Kaj Sjöholm Löfqvist-Håkans, Maria Lönnroth, Jenny Specialdagvården i Svenskfinland en studie av barnets grundförutsättningar för specialpedagogisk vård och fostran i daghemmet Jämställdhet mellan könen i läroböckerna i ämnet finska som andra inhemska språk forsk.led. Kristina Ström prof. Maija Grönholm

23 Lönnström, Yvonne Mickos, Johanna Nylund, Johanna Nyman, Jessica & Furu, Caroline Nysand, Linda Ojalammi, Heidi Puttonen-Blomqvist, Helena Växtartkännedom i åk 6 en studie av växtartkännedom bland elever på landsbygd och i stad samt faktorer som inverkar på växtartkännedom Blivande lärares uppfattningar av fostran, undervisning och inlärning Krishantering i skolan. Beredskap hos lärare och övrig personal att möta och hantera kriser Elevers attityder till naturvetenskap med inriktning på ämnet fysik och kemi en jämförande studie bland elever i åk 4 och 6 Huslig ekonomi på universitetsnivå. Nya utmaningar för den finlandssvenska lärarutbildningen En fenomenografisk studie av studerandes och lärares upp fattningar av ämnesstudiernas kärna i ämnet huslig ekonomi Att vara lik och olik andra en undersökning av mönster i inklusion av två elever med diagnoserna Asperger syndrom och bristande sensorisk integration Jag förstår det jag har gjort En kvalitativ studie om pedagogers och förskolebarns uppfattningar om matematik i förskoleundervisningen förskolebarns uppfattningar om matematik i förskoleundervisningen akademilekt. Irmeli Palmberg forsk.led. Kristina Ström prof. Sven-Erik Hansen prof. Ole Björkqvist forsk.led. Arvid Treekrem prof. Anna-Lena Østern lektor Carita Björkstrand Rinne, Leena Skolan och jag elevuppfattningar om skoltrivsel på årskurserna 7 och 8 lektor Ingeborg Nyberg

24 Risku, Camilla & Siegfrids, Mikaela Sandström, Carola Salo, Janina Schnitt-Tallqvist, Marina Silfver, Markus & Siljamäki, Kim Stolpe, Annica & Hortans Linda Strömberg, Ann-Mari Söderman, Åsa & Wallenius, Nina Specialundervisningen ur elevperspektiv Kom ihåg att barn är problemlösare av naturen. En studie av problemlösningsstrategier samt användandet av konkret material vid matematisk problemlösning i årskurs 1 Barns gudsuppfattning En studie kring förstaklassisters gudsbild och guds upplevelse i Österbotten och Åboland Båten utvärdering och utveckling av barnets egen förskoleundervisningsplan Jag vill bli en bra lärare som kan ta hänsyn till allt En studie om klasslärar studerandes motivation för och attityder till utbildningen vid Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi Den pedagogiska potentialen i brädspel En fenomenografisk studie av elevers uppfattningar av brädspel som inlärnings- och undervisningsmetod LL-Bladet och dess funktion i specialklassen Krishantering i skolan En empirisk undersökning om klasslärares tillväga gångssätt vid en krissituation i skolan samt deras syn på elevernas reaktioner på en klasskamrats död utb.led. Kristina Ström prof. Ole Björkqvist lektor Ingeborg Nyberg lektor Märta Sandvik prof. Kaj Sjöholm forsk.led. Arvid Treekrem prof. Ulla Lahtinen lektor Gunilla Eklund- Myrskog Tast, Leif Konfirmanders tro och andaktsliv lektor Ingeborg Nyberg Weckman-Rikberg, Karin Självkänsla hos elever före och efter överföring till specialskola ett föräldraperspektiv utb.led. Jan Sjöberg

25 Welander, Ann-Christine Berättande i undervisningen betydelsen av ett försök med intensifierad undervisning i berättande prof. Anna-Lena Østern Vesterbacka, Kim Wilsson, Johanna & Lehto, Hanna Åman, Fredrik Åminne, Cecilia Östdahl, Ida Östergård, Ulrika IKT i universitetsundervisning, En studie om universitetslärarens attityder till och erfarenhet av IKT i undervisning Staffan får vara med i så vanliga former som möjligt en studie av föräldrars och lärares uppfattningar om integrering Socialt kapital och interaktion i distansutbildning en fallstudie inom ramen för Dusör-projektet Livet tron bönen och dess väg till församlingarna Finlandssvenska nyhetschefers syn på individer med handikapp Livskunskapsdimensionen i läromedel En innehållsanalys av fiktiva texter i läromedel i modersmål och litteratur för årskurs fem till åtta. överass. Petri Salo forsk.led. Kristina Ström överass. Petri Salo lektor Ingeborg Nyberg forsk.led. Kristina Ström prof. Anna-Lena Østern Fördelning av färdiga avhandlingar för magisterexamen enligt handledare och enhet/ämnesgrupp (N=67) Pedagogik inom LI Tillämpad pedagogik Språk- och kulturvetenskapernas didaktik Matematik- och naturvetenskapernas didaktik Yrkespedagogik och universitetspedagogik Enheten för slöjdpedagogik (och huslig ekonomi) Pedagogik inom PI/SPI Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik Enheten specialpedagogik Pedagogik, barnpedagogik inom BI 14 avhandlingar 18 avhandlingar 9 avhandlingar 2 avhandlingar 5 avhandlingar 5 avhandlingar 11 avhandlingar 3 avhandlingar

26 2.5. Granskade avhandlingar för pedagogie licentiatexamen Studerandes namn Avhandlingens namn Granskare av avhandlingen Furu, Ann-Christin En resa i röst berättelser om lärande som kroppslighet och reflektion. Singa Sandelin-Benkö Marketta Sihvonen Handledare Anna-Lena Østern 2.6. Granskade avhandlingar för doktorsexamen i pedagogik Studerandes namn Avhandlingens namn Granskare samt opponent Arne Engelstad Poetikk og politikk. Fgransk. Pertti Augusto Boal och De Paavolainen undertrycktes teater Fgransk. Jon Nygaard Opponent Janek Szatkowski Handledare Anna-Lena Østern Johanna Ray Musikaliska möten man minns. Om högstadiets musikundervisning som potentiell arena för starka musikupplevelser. Fgransk Liisa Piironen Fgr o. opponent Harald Jörgensen Anna-Lena Østern Tom Wikman På spaning efter den goda läroboken. Om pedagogiska texters lärande potential. Fgransk. Agneta Bronäs Fgransk. Mirjamaija Mikkilä-Erdmann Opponent Staffan Selander Sven-Erik Hansén

27 3. Personal vid Pedagogiska fakulteten år 2004 3.1. Antal anställda per institution eller enhet 31.12.2004 Inst. Ant prof Antal Akademilektorer/ lektorer/ lärare (årsverken ) Ant ass/ dok/ över ass Ant Timlära re i hs/års verken Ant planerare, amanuenser Ant avdsekr/ byråsekr/ redsekr/ årsverken Ant forskningsledare/ verksamledare Fak.dir/ Studiechef / avd.sekr. Övrig personal/ årsverken LI 5 26 6 11 2.8 0.5 3+1 55.3 PI 1 2 2 - - 1-6 SPI 1 3 1 1 2 1 9 BI 1 7 2 2 1 2-3 18 4 3 7 Summa Fak gemensamma Fak/FÄanställda 5 5 Summa 8 38 11 14 9.8 6.5 5 8 100.3 3.2. Personalutvecklande och organisationsutvecklande verksamhet Året har gått i arbetets tecken med anpassning till nya kampusmiljön, deltagande i VOKKEsamarbete inför Bolognareformen och planering av förstärkning av forskarutbildningen. Under året beslut tagits om att övningsskolans Åk F-6 flyttar till Kyrkoesplanaden 11-13 för att bilda en sammanhållen grundskola F-9. Dekanus och fakultetsdirektören har genomfört dekanussamtal med alla personalgrupper vid fakulteten. Samtalen har omfattat ca en timme och har gett ämnesgrupper möjlighet att belysa specifika angelägna ärenden inom ämnesgruppen. Vid årets början genomfördes ett seminarium för professorer och förmän om utvecklingssamtal. Seminariet hade inbjudit psykolog Mellberg som föreläsare. Utvecklingssamtal har genomförts under året. Lars Morten Losvik har föreläst för personalen vid PF (övriga anställda vid ÖH också inbjudna) om teamarbete och ledarskap. Under året har fakultetstimmar genomförts en gång per månad. Vid fakultetstimmarna har det varit möjligt att ta del av information och att diskutera interna angelägenheter. Fakultetstimmarna har också använts för presentationer av arbetsgruppers arbete: IT-arbetgruppen har uppdaterat fakultetens IT-strategi. MedIT-arbetgruppen under ledning av Tom Gullberg lämnade in sin rapport vid årsskiftet. Vid personaldagen 28.10 presenterades arbetsklimatundersökningen vid ÅA av Margita Vainio. Resultatförhandlingar med rektor Björkstrand 9.11. Medier och näringslivet samlat till ett seminarium 15.11. Dekanus deltog i panel om pedagogiska perspektiv på medier.

28 Dekanus inbjuden till delegationen för Österbottens högskola 25.11 för att redogöra för fakultetens visioner och verksamhet. Julfesten 17.12 planerades av Pamela Backholm i samarbete med kolleger. Julfesten var samtidigt fakultetens 30-årsfest. 3.3. Personalplanen Den senast godkända revideringen av personalplanen är daterad 6.4.2004. Revideringen föranleddes av styrelsens för Åbo Akademi beslut från 12.12.2003 och 12.2.2004 om tjänstestrukturen vid Åbo Akademi. Enligt beslutet är de huvudsakliga lärartjänstetyperna vid akademin professorer och akademilektorer. Därutöver kan det finans treåriga doktorassistenttjänster, doktorandtjänster och amanuenstjänster. För service- och färdighetsundervisning (särskilt vid språktjänsten) kan lektorat förekomma samt timlärare i huvudsyssla. Rektor preciserade 22.3.2004 behörighetsvillkoren och uppgifterna för de nya typerna av tjänster. På basen av dessa beslut gjorde fakultetsrådet 6.4.2004 framställning om omändring/inrättande av en tjänst som akademilektor i fysikens didaktik och en tjänst som akademilektor i husliga ekonomins didaktik. Dessa ledigförklarades men lockade inga behöriga sökande. Utgående från rektors beslut om att amanuenser i sin tjänstgöring kan ha en tredjedel forskning och undervisning gjorde fakulteten också framställning om inrättande av ett antal amanuenstjänster. Efter diskussion med personalchefen ändrades en del av dessa till treåriga timlärare i huvudsyssla. Fakulteten kunde sålunda besätta en tjänst som amanuens i slöjdpedagogik, företrädesvis tekniska slöjdens didaktik, en tjänst som timlärare i huvudsyssla i biologins och geografins didaktik, i de främmande språkens didaktik och i logopedi och röstvård. Därtill inrättades och besattes en tjänst som amanuens i specialpedagogik, en tjänst som verksamhetsledare vid det specialpedagogiska centret och en doktorandtjänst i pedagogik. För det fortsatta arbetet med personalplanen tillsatte dekanus i november 2004 en arbetsgrupp. Arbetet fortsatte över årsskiftet. En av stötestenarna för arbetet är svårigheten att beräkna huruvida resurseringen av de olika områdena är den rätta och vems mandat är det att avgöra vad som är rätt, d.v.s. sysslar fakulteten med de rätta sakerna. 4. Institutionernas verksamhet under året 4.1. Institutionen för barnpedagogik Institutionsrådets medlemmar: institutionsföreståndare Marita Lindahl, ordf. lektor Kaj Palenius (suppl. lärare Satu Hanhikoski) överassistent Marina Lundkvist (suppl. byråsekr. Lolan Hattar) stud. Petra Hällsten (suppl. stud. Paula Salo) stud. Eva Skutnabba (suppl. stud. Mikaela Granholm) Introduktion

29 Institutionen för barnpedagogik (BI) har som uppgift att utbilda barnträdgårdslärare med pedagogie kandidat- eller magisterexamen. Huvudämnet är pedagogik, inriktningsalternativet barnpedagogik. Sedan hösten 1999 genomförs utbildningen enligt principerna för problembaserat lärande, PBL, där den studerandes eget lärande och egen aktivitet poängteras. Vid institutionen finns Center för barnpedagogisk forskning som grundades 1995. institutionens forsknings- och utvecklingsarbete kanaliseras genom centret. De ämnen som undervisas vid institutionen är pedagogik och ämnesdidaktik (med barnpedagogisk inriktning), utvecklingspsykologi, språkstudier och valfria studier. Undervisning Vid institutionen ges undervisning på grundstudienivå, ämnesstudienivå och fördjupad nivå inom pedagogik med barnpedagogisk inriktning. Undervisning har arrangerats i Jakobstad och i Helsingfors. Utbildningen grundas på modern vetenskaplig forskning i vilken teori och praktik förenas. Utbildningen genomförs enligt principerna för problembaserat lärande, PBL, där den studerandes eget lärande och egen aktivitet poängteras. Arbets- och studieformerna är många där basgruppsarbetet utgör grunden för hela undervisningen. Föreläsningarna fokuserar på det vetenskapligt teoretiska som utgör grund för hypotetiskt-praktiska tillämpningar i basgruppsarbetet. Andra arbetsformer är bl.a. verkstadstimmar, övningar, litteraturseminarier. Gemensamt för dessa är dock att de studerande hela tiden är i centrum för sitt lärande. Utvecklingsarbete Året har dominerats av arbetet med Bologna-processen där målet är att göra integreringen av de olika ämnena ännu mera ändamålsenlig för att kunna utbilda nya lärare på ett sätt som får återverkningar på fältet i själva arbetet med daghemsbarnen. Forskning Institutionen har totalansvar för barnpedagogiken med tillhörande forskning i Svenskfinland. Barnpedagogik är en vetenskaplig (del)disciplin vid ÅA vilket kräver explicita satsningar t.ex. finansiering av forskningsprojekt med barnpedagogisk inriktning eller forskarstuderandes deltagande i internationella forskningskonferenser och kurser. Forskningen vid institutionen administreras av Center för barnpedagogisk forskning (CBF), där flera projekt pågår. Vid institutionen verkar tre doktorer och tio studerande är inskrivna för forskarstudier, vilket bör garantera att forskning bedrivs inom området. Post-graduala seminarier anordnas regelbundet för att stödja de forskarstuderandes arbete. För att sprida den kunskap forskningen genererar har man inom ramen för CBF ordnat pedagogiska cafékvällar sedan hösten 2000. Dessa tillfällen riktar sig till allmänheten och har varit välbesökta. Föreläsningstillfällena har avslutats med diskussion, servering och fri samvaro. Cafékvällarna har rönt uppskattning och kunde ytterligare utvecklas i mån av tid och resurser. Center för barnpedagogisk forskning Center för barnpedagogisk forskning (CBF) inledde sin verksamhet i februari 1998. Centrets uppgift är att synliggöra den forskning och det utvecklingsarbete som görs vid BI. Centrets