Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2013
2@ 1 o @ a r c 0 @ tv e c Vääasünüa-sügsaügäüasgâgg V V Den nya, oczhssta, kolonen [som anläggas af am om? waaswnám W A 1 L FLO R IDA 4 blommornas rke- á
e_ \ Inbudnng nu»bldandet af slvehsk kolon VestrtajjFlorda. fjjjjjjwrwj Med Vestra Florda menas den landremsa som lgger utefter Mexkanska vken mellan Apalatcheolafloden 00h Alabama-gränsen, Landet är för det mesta betäckt af ännu orörda furuskogar samt utmed flo- derna och på lägre marker eypress, ceder, ek, bok,, hckoroch andra löfträd. Snart skall dock den djupa tystnaden dessa urskogar afbrytas af ljudet från yxans hugg och sågarnes rassel. Svenskar trävarumän. ha redan lått besgtga och upptaxera fyrahundratusen acres och (tunnland) skogsdrftens början der är endast, den kort,, tdsfråga. w Det stora Lousvlle- och Naehvlle-jernvägs- kompan nbjuder härmed hugade svenskar som söka ett hem den nya Verlden, att denna trakt anlägga en kolon.. Platsen få de sjelfva utvälja på en sträcka af 150 engelska ml. De först kommande ega att
välja platsen och köpa jorden för 2 dollars, pr acre; V derefter kostar jorden 5 dollars pr acre. Som förut antydts är landet skogbevåxt.och n- galunda latt att odla, men när ett tunnland blfvt, odladt så år det vardt något; man kan då beräkna en årlg afkastnng af 500 tll 1,500 dollars. Klmatet Vestra Florda är utmärkt. Denhar* annu ngen frust näsan och ngen dödt af solstng. Regnmångden år - tllräcklg aldrg för mycket och aldrg ltet. Från 1 septembertll 15 jun är klmatet det behaglgaste verlden. Från slutet af jun tll l september är det Varmt, för de ssta 5 åren genomsntt 32 Celsus. Då kan man ej arbeta mdt på dagan, men, Gud ske lof, v ha råd att stta skuggan. Tdnngarne för går (23 aprl)»omtalade att v New-York föll 14 tums snö, den IGdennes och den 21 var der 32 Celsus varmt skuggan. Sådant klmat bjuda v ej på Florda Äfven under den Varma årstden ha v ständgt svala Vndar från hafvet. Död- lghetsprocenten VestraFlorda år enlgt statstska byrån lägre än på någon annan fläck af jorden. Man odlar här mest frukter, såsom päron, flera slag, äpplen, perskor, fkon, amerkanska och japanesska plommon, som torkas och säljas som svskon och katrnplommon, vndrufvor, alla kända slag, apelsners Bananas och ananas (pneåple) odlas, men för n nöjes skull och ej som affär, tyklmatet år ej Varmt. nog för dessa frukter, En myckenhet andra frukter odlas, som ej äro kända svenska marknaden. De _ flesta, af frukttråden bära 3:dje året. Höstarne och vntrarne, odlas jordgubbar, meloner och cantlopes,
sparrs och andra -rarteter för köket _samt skep- pas norrut tll de stora städerna och betalas mycket högt. Redan tll jul börja v skeppa jordgubbar och fortsätta dermed tll slutet af februar, då taga hallonen \ vd, röda, hvta och svarta. De äro lka välkomna marknaden den tden af året och betalas lka högt. Man odlar majs och hafre Vestra Florda lka godt som de nordlgare staterna, men det betalar sg cke. Hvete kan.man också odla, _men sådant betalar sg ännu mndre, Mjöl köpes närmaste handelsbod mycket bllgare än det kostar att odla hvete. Rs odlas mycket och med god förtjenst. Rs- gryn är värdt (lubbelt så mycket som hvete och man får dubbelt så mycket på en acre. Kubansk tobak odlas af nästan alla landtbru- kare Vestra Florda, och somlgaodla ngentng an- nat. Den säljes på Kuba och arbetad går den tll Europa form af Havannacgarrer. Tobakcn är lka god som den, som odlas på Kuba. Sockerrör odlas mycket, är lätt att odla och gf- Ver 26 gånger så mycket socker pr acre som betor. Lkväl bör man, nnan man går n på sockerrörsod- lng större skala, göra öfverenskommelse med någon sockerfabrl: närheten om prs för socker-röret. Många skapa en förmögenhet på recnolja, som numera Amerka användes som Vagnssmöja för alla fnare åkdon. Resnoljeträdet är nhemskt Vestra Florda. Man fnner stora skogar deraf. De äro lätta att plantera och fordra ngen skötsel. Svnafvel betalar sg utmärkt Florda. Svnen sprnga vldt skogarna ochföda sg påväxte och p
6. nötter. De fetas sedan med majs tll Hvar slagtnngen. och en mäste ha sna svn märkta. Höst och vår samla alla grannarne n svnhjordarne för att sna märka smågrsar och taga från dem, som äro passande att göda för marknaden. Hästar och kreatur kosta ngentng att uppföda, ty de kunna vältra sg det ñnaste bete året rundt; Fårafvel betalar sg också. utmärkt, ty de föda sg också sjelfva hela âret. Honung produceras stor skala, och* der fns tll totusen bgårda: påanda bkupor, och dessa skat- tas två gånger om året. Bna få sn honung från träd som växer stor myckenhet efter ñodstränderna. Vssa sorters nötter som växa våra skogar äro mycket efterfrågade marknaden och betnga högt prs, synnerhet Pcan. g All slags fsk fns stor ymnghet alla vatten- drag och hafsvkar, och sjöbotten är full afde läckraste ostron. Den som tycker om ñslçe kommer tll stt parads Vestra Florda. Tusentals rke män från norden lgga der hela vntrarne, blott för nöjet attt få tska af hjertans lust. Vlda djur och reptler ha v knappt något af Vestra Florda, undertecknad vstades skogarne sstldne höst under skogstaxerngen tllsammans med öfverste W. D. Chpley, grosshandlaren N. P. Petterson och bankkamrer S. Sahln.och v öfverforo derunder dett område af mer an 400,000 tunnland. Alla otreflga djur v under den tden sågo voro två. små ormar och en skonk (Psslçatt). Deremot. sågo v en hel del vlda kalkone* och andra matnyttga foglar. I Vestra Flo- ett, www - _
, V _ A-- at; rda är det sparsamtmed Vldt af alla slag, men det är bättre så än om nybyggaren skulle vara omgfven. V,af en mängd vlda djur och gftga ormar som han _ éj känner nu. Mången har undrat öfver hvarför mna kolone*, Amerka vart så lyckade, då de flesta andra mss- lyckats. Hela hemlgheten består der att jaggjort goda val af platser för mna koloner, Hår böra v göra ett godt val, ty här hafva v mycket att välja på. Den som vll vara med om detta Vktga värt måste göra sg färdg straxt så att v kunna lemna England lördagen den 30zde-maj. Desom resa med böra helst vara försedda med pennngar nog för att förse sg med från 40 tll 160 acres land samt bygga sg ett hus. V behöfva plats för att mottaga våra vänner och grannar nästkommande höst. N vet hvad det har att nnebära att komma först och välja först. Vd anlåggandet af mna koloner Amerka 4-0 och jag smekrar mg_ med att vara den ende hvars koloner vart lyckade _ unnar jag svenskarne gamla landet att ha företrädet. Mn ssta kolon e- Gothenburg, Nebraska -_- har vart öfvermåttan lyckad. Förstkomlngarne Gothenburg voro E. G. West, _V/ermlännng, nubankdrektör och vård mnst en ml- 10n kronor; A. V. Carlsson, delegare samma bank är värd lka mycket, han år östgöte från Ksa; Sven Bengtsson från Sösdala Skåne, hvlken, då han kom hade 200 dollars, dag är han Värd 50,000 och en ovan- lgt stor svnuppfödare. Nötkreaturs-uppfödaren -Lars Erksson började med en ko»u nu har han 2,000 kor *Arv*,:.:.,.;;:. -
Iöchd ödxároclfå-rr*mycketl-lsjelfmcdretenlá better [ugn 13882., y j _Den»kolon jágnu tänker anläggzuslxall ebltkro-k-. e._ nánepå Inn ldvfsgerndng; ederför önskar jag få; hvad f Sverge.har bäst _såsom grundpelare_ 1310:: början är gjord :får man. nog grannar. tde mllonersvenskar..1n0rdstaternaa,c som: söka lfnära sg genom att *odla* hvete _Och.majs fflld nuvarande prser; Väntárblottu på».ett ntatv, en, Ijusnng, södern -- så. komma de» «totusental. De- som» kunnat görasg färdga tll nämnda.torde snarast nmöjlgt r underrätta undertecknad, - under Åadress Åmötel eller PadstoxE. Lundn under adress. Hessleholdm. td u» v. Ãmot den [23 Aprl 1896. OlofBergström.