Slutrapport Utvecklingspotentialen för SLU i Skara

0(34) Diarienummer SLU ua 1.1.2013.2 98 Platschef SLU Skara Slutrapport Utvecklingspotentialen för SLU i Skara Margareta Stigson 2013-06-03 SLU, Box 234, SE-532 31 Skara, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 Org.nr 202100-2817 info@slu.se www.slu.se

Innehåll Uppdraget... 3 Bakgrund... 3 A. Sammanfattning av utredningens förslag... 4 Forskning utredningen föreslår att:... 5 Utbildning utredningen föreslår att:... 5 Samproduktion utredningen föreslår att:... 6 Finansiering och fortsatt process... 6 B. Kartläggning... 8 Omvärldsspaning - sektorernas behov och förväntningar utifrån intervjuer... 9 Lantbruks- och livsmedelssektorns behov och förväntningar... 9 Djursjukvårdsbranschens behov och förväntningar... 10 Övriga sektorers behov och förväntningar... 10 Samhällets behov och förväntningar... 11 Resurser... 11 Nätverkskartan i Västra Götalandsregionen... 11 Utbildningskarta i regionen... 12 Aktörer på SLU campus i Skara... 12 Fysiska resurser på SLU campus i Skara... 13 SLU Skara idag... 14 Vision... 14 Kompetensprofiler personal 2012... 14 Enheter på SLU campus i Skara... 15 Forskningsstationer... 15 SLU Skara i framtiden... 15 Västra Götaland och den gröna sektorn... 16 SLU i Skaras nuvarande styrkor... 17 Diskussion... 17 C. Utredningens resultat - framtidens SLU i Skara... 19 Samproduktion... 19 Framtidens experimentalfält... 19 Kompetenscentrum rådgivning - ny arena i samproduktion... 20 Innovationsstöd... 20 Nationell modell med noder... 21 Den västsvenska noden... 22 Forskning... 23 1(34)

Ny forskningsmiljö med produktionsekonomi... 23 Temaforskning djur... 23 Kompetenscentrum för kattdjur... 24 Stärkt forskningsmiljö för precisionsodling... 25 Närhet till regional spetsforskning... 26 Avgiftsfinansierad forskning... 26 Utbildning... 27 Praktikkurser för studenter vid SLU:s yrkesinriktade program... 27 Kortare kurser i rådgivningsmetodik... 27 Nya högskolekurser inom lantbruk... 28 Entreprenörskapshögskola... 28 Högskoleutbildningar i samarbete med Högskolan i Skövde... 28 Livsmedelsutbildning i samarbete med Högskolan i Väst... 29 Yrkeshögskoleutbildningar med annan huvudman på SLU campus i Skara 30 Avgiftsfinansierad utbildning... 31 Distansutbildning... 33 Stödbrev... 34 Bilagor: Bilaga 1, sektorernas behov och förväntningar. Bilaga 2, resurser och nätverk. Bilaga 3, verksamheten vid Agroväst. Bilaga 4, fysiska resurserna på SLU campus Skara. Bilaga 5, årsredovisning SLU Skara 2012. Bilaga 6, Västra Götaland och den gröna sektorn Bilaga 7, SWOT-analyser, 2004 och 2013. Bilaga 8, idéflödet, bruttolista. Bilaga 9, fördjupning om forskningsstationerna. Bilaga 10, fördjupning, ekonomi. Bilaga 11, programidéer från HMH. Bilaga 12, kompetenscentrum för kattdjur. Bilaga 13, forskningsmiljö precisionsodling. Bilaga 14, produktionsdjur, regional omfattning Uppsala-Skara. Bilaga 15, enkätundersökning, veterinärstudenters exponering för kliniska fall. Bilaga 16, tillämpad forskning och utveckling-scenarier för framtiden. Bilaga 17, SLU/HIS Bilaga 18, fördjupning 3F. Bilaga 19, specialist-fortbildning djursjukskötare. Bilaga 20, ekonomi SLU Skara. 2(34)

Uppdraget SLU:s Rektor gav 21 januari 2013 uppdraget till platschefen i Skara, Margareta Stigson att vara ordförande i en arbetsgrupp för att inventera utvecklingspotentialen och kartlägga olika möjligheter till långsiktigt bärkraftig verksamhet vid SLU i Skara, Dnr ua 1.1.2013.2 98. I utredningsgruppen har följande personer ingått; Johan Carlsten, vicerektor Chalmers tekniska högskola, Torkel Ekman, prodekan vid Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Olle Markgren, verkställande direktör, Hushållningssällskapet Väst, Hans-Örjan Nohrstedt, Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, prefekt för Institutionen för mark och miljö, Pascal Tshibanda, näringslivsutvecklare Skaraborgs kommunalförbund, Magnus Ljung, statskonsulent SLU, Margareta Stigson, platschef SLU Skara och ordförande i utredningen samt Vanja Sandgren, kommunikatör SLU i Skara och sekreterare i utredningen. Bakgrund Framtidens livsmedelsförsörjning är på agendan i många sammanhang, inte minst genom den aktuella konkurrenskraftsutredningen tillsatt av Landsbygdsdepartementet. Utvecklingen i viktiga delar av svensk primärproduktion är vikande, trots att de biologiska grundförutsättningarna i Sverige liksom i Västra Götaland är goda. I gränssnittet mellan akademi och ett innovativt näringsliv föds alltid nya idéer. Dessa kan skapa både forskningshöjd, nya affärer eller nya utbildningskoncept. Med strukturer som gynnar denna innovationskraft kan nytta skapas både för de gröna näringarna och för akademin. Idag är sådana insatser särskilt angelägna eftersom det upplevs finnas brister i samspelet mellan forskning och praktik. Ny kunskap är avgörande för lantbrukssektorns utveckling. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har som sektorsuniversitet en primär uppgift att utveckla och kommunicera ny kunskap av värde för sektorns positiva utveckling. I Skara vill vi bidra till ett nationellt system där bryggorna mellan grundforskning, tillämpad forskning, utbildning och rådgivning kan stärkas till gagn för både sektorn och SLU. SLU i Skara är en väl utredd huvudort, senast 2003, då all verksamhet genomlystes och då liksom nu var uppdraget att hitta möjliga nya utvecklingsvägar. Förslagen har fullföljts, bl.a. med nya utbildningar, försäljning av Djursjukhuset i Skara mm. 3(34)

Utvecklingen krävde också mer ändamålsenliga och upprustade lokaler, en förändring som likaså fullföljts. Förutsättningarna har nu förändrats efter beslutet att flytta samtliga utbildningsprogram till Uppsala. I det korta perspektivet finns det behov av att upprätthålla en bra utbildningsmiljö för de studenter som avslutar sin utbildning i Skara, fram till 2015. I det långa perspektivet krävs det kraftfulla förändringar i gott regionalt samförstånd. Utredningens förslag bygger på ett nationellt anslag med regionalt perspektiv. A. Sammanfattning av utredningens förslag Utredning har utgått från SLU i Skaras styrkor samt näringslivets och samhällets efterfrågan. Utredningsgruppens urvals- och prioriteringsprinciper har varit att ge realistiska och utvecklingsbara förslag. Forskningen ska sträva mot excellens med hög relevans för regionalt näringsliv och samhälle och med korta ledtider till tillämpning. Närheten till produktionen ska kunna utnyttjas för forskning och utbildning vid hela SLU. Modeller och system för samproduktion inkl. uppdragsutbildningar ska kunna vara återanvändningsbara och till nytta för andra delar av SLU och för andra regioner. Utgångspunkten är att en stark regional struktur gynnar SLU och kan samtidigt vara förebild och stödja andra regioner. Samtliga förslag styrks av näringsliv och regionala myndigheter och är vid behov också förankrade internt inom SLU. Vi vill erbjuda samhället kunskap och kompetens inom ramen för en ansvarsfull produktion. För att kunna förverkliga detta behöver forskningen vid SLU i Skara vidareutvecklas och förstärkas. Vi föreslår därför nya, kompletterande forskningsfält. Med stöd i dessa kan starka temaforskningsprogram byggas upp som möter samhällets behov. I de tvärvetenskapliga satsningarna tas både den unika forskningen vid SLU i Skara och SLU:s samlade kompetens till vara. Med utgångspunkt i en regional förankring tar vi oss an nationella utmaningar. SLU i Skara ingår i ett västsvenskt samarbete med starka intressenter inom lantbruks- och livsmedelssektorn. Vi vill bidra till att fylla igen de glapp som finns i informations- och kunskapsflödena mellan forskning och praktik. Ett arbetssätt med noder i olika delar av landet möjliggör uppbyggnaden av motsvarande nationellt partnerskap med många mötesplatser och med tillgång till regional drivkraft inklusive finansiering. Uppbyggnad av avgiftsfinansierad utbildning och forskning förutsätter ett nära branschsamarbete. Genomförandet är inledningsvis beroende av en förstärkt stödstruktur inom prioriterade områden som exempelvis ett kompetenscentrum för rådgivningsmetodik. Ett exempel på satsning som underlättar kunskapsspridningen mellan forskning, rådgivning och praktiskt brukande och som också stöds genom befintliga forskningsstationer. Ambitionen är att bygga vidare på det förtroende 4(34)

som redan idag finns i omvärlden för SLU i Skara, men att ta det ytterligare ett steg vad gäller samproduktion (delägarskap) vilket är till nytta för hela SLU. Med en sådan bas kan ytterligare satsningar ske. Sammantaget skapar nedan beskrivna satsningar en stark struktur med ett tydligt och sammanhållet fokus: Att genom samverkan bidra till en hållbar utveckling av det svenska lantbruket, där samhällets mål vad gäller miljö, djurvälfärd och konkurrenskraft integreras och stödjer varandra. Forskning utredningen föreslår att: - Ett kompletterande forskningsfält inom produktionsekonomi med inriktning mot integrerad företagsutveckling inrättas. Miljön föreslås successivt utvecklas med start i en professur tillhörande Institutionen för ekonomi med placering i Skara. I det nya forskningsfältet ingår systemkunskap som stödjer nya tematiska program med produktionsekonomi som nav. Interaktion med regionalt näringsliv och landsbygdens företagande är av avgörande betydelse för områdets expansion. - Den redan föreslagna professuren inom ämnet digital markkartering och pedometri prioriteras då den ligger helt i linje med samhällets efterfrågan och förstärker omställningsarbetet i Skara. - Befintlig forskningskompetens i Skara utvecklas och stärks i nya temaforskningsprogram utifrån sektorns framtida utmaningar. Modeller blir återanvändningsbara och till nytta för hela SLU, samtidigt som regional delaktighet uppnås. - Ett djurslagsinriktat och tematiskt kompetenscentrum successivt och målmedvetet byggs upp, med Skara som koordinator, ett centrum för kattdjur, både vilda och tama med tvärvetenskaplig förankring. Området vilar på befintlig forskningskompetens i Skara och svarar upp mot ett växande behov. Utbildning utredningen föreslår att: - SLU i Skara ges möjlighet att utveckla praktiskt inriktade kurser samt traineeprogram i samverkan med näringslivet. Dessa utbildningar erbjuds i slutet av SLU:s samtliga yrkesutbildningar, men med början i veterinäroch agronomprogrammen. Utbildningarna koordineras från SLU i Skara. - Kurser i rådgivningsmetodik återupptas och erbjuds för SLU:s studenter samt kombineras som uppdragsutbildning för yrkesverksamma. - SLU erbjuder en översiktkurs i lantbruk för studerande med kandidatutbildning vid övriga regionala lärosäten i västra Sverige. Kursen samläses delvis med praktikkurserna. 5(34)

Samproduktion utredningen föreslår att: - Ett nationellt partnerskap byggs upp genom att utnyttja fungerande regionala modeller för samproduktion och utifrån erfarenheter från befintliga noder i Skara och Alnarp som stödjer utvecklingen i fler regioner. - Ett nytt kompetenscentrum för rådgivning inrättas som bygger på avgiftsfinansierad verksamhet. Rådgivningscentrat stöds av kompetenser som redan finns på SLU i Skara tillsammans med det nya forskningsfältet i ekonomi, men också kopplat till bl.a. beslutsstöd/ledningsstöd och precisionsodling. - Utöka avgiftsfinansierad forskning och utbildning vid SLU med nya målgruppsinriktade satsningar inom rådgivning och djursjukvård. - SLU i Skara får en ledande roll för framtidens distansutbildning vid SLU med utveckling av bl.a. öppna lärresurser, nya webbaserade lösningar och nya former för lärande på distans. - SLU i Skara vidareutvecklar samarbetet med andra regionala lärosäten där det finns en uppenbar SLU nytta och där SLU kan bidra med kunskap. Arbetet avser fler yrkeshögskoleutbildningar på campus tillsammans med BYS, nya kandidat-utbildningar tillsammans med Högskolan i Skövde, ny livsmedelsutbildning tillsammans med Högskolan i Väst och nya kurser tillsammans med Göteborgs universitet. - SLU på lång sikt utvecklar en entreprenörskapshögskola i internationell samverkan som bygger på ovan givna förslag. Finansiering och fortsatt process Många förslag bygger på avgiftsfinansiering vilket på sikt ger intäkter tillbaka till SLU. Utvecklingen av omställningsarbetet vid SLU i Skara kräver dock resurser under en femårig uppbyggnadsfas. Den nödvändiga plattform som flera andra utvecklingsförslag är beroende av är forskningsfältet produktionsekonomi. Kostnaden för denna satsning är beräknad till 4 Mkr per år fullt utbyggt. Området kommer successivt att generera egna resurser och kunna utvecklas och breddas. Många förslag kräver utvecklingsarbete och ibland fortsatt utredningsarbete. I alla samproduktionsförslag finns givetvis också samfinansiering, exempelvis traineekurser, avgiftsfinansierad forskning och utbildning mm. Västra Götalandsregionen är intresserad av att delta i fortsatta diskussioner kring finansiering, under förutsättning att SLU har för avsikt att medverka för huvudorten Skaras framtida utveckling. SLU:s närvaro i regionen innebär att SLU erbjuds möjlighet att delta i framtidens EU-finansierade regionala projekt. 6(34)

Tidplan och process Omställningsarbetet för SLU i Skara föreslås läggas in i en tidplan med start hösten 2013, förändringen beräknas vara fullt utbyggd 2018. Arbetet är målorienterat och strukturerat med interna processledare och delmål. Ett arbetssätt vi är vana vid. I vissa fall sker arbetet i samproduktion med andra aktörer. Nationellt partnerskap kräver fortsatt regionalt arbete med att bilda noder som sedan samverkar med SLU. Fortsatt arbete i att stödja denna utveckling sker tillsammans med SLU i Alnarp och Partnerskap Alnarp. I det korta perspektivet kräver det fortsatta arbetet att en nyckelperson snarast anställs (hösten 2013) för att lägga grunden för en ny forskningsmiljö i ekonomi tillsammans med Institutionen för ekonomi i Uppsala. Det är viktigt att dra nytta av de arbetssätt som skapat ett förtroendefullt regionalt samarbete så att detta kan nyttjas av övriga SLU. SLU:s uppdragsutbildning stärks, bl.a. genom att målgruppsanpassad avgiftsfinansierad utbildning startar från 1 januari 2014. En kurskatalog i samarbete med Hushållningssällskapet för rådgivare och tillsammans med Vetabolaget för djurssjukskötare presenteras i november. Ytterligare personer med kompetens inom rådgivningsmetodik och pedagogik krävs för att tillsammans medverka i utvecklingen av rådgivningscentrum samt avgiftsfinansierad forskning och utbildning. I ett längre perspektiv kan en uppbyggd miljö möta en kontinuerlig efterfrågan. Rådgivningen liksom sektorn är i ständig förändring, både till form och till innehåll. Antalet avgiftsfinansierade forskningsprojekt, t.ex. följeforskning, med koppling till rådgivningsverksamhet, både offentlig och privat, ökar hela tiden. Efterfrågan är dessutom oftast regionalt orienterad och beroende av ett strukturerat arbetssätt över hela SLU. Vid en uppbyggnad av ytterligare uppdragsforskning inom rådgivningssektorn eller nya temaforskningsprogram krävs därför att noder och partnerskap är fullt utbyggda. Ambitionen är att ha full mottagarkapacitet för nya forskningsidéer vid ett antal regionala noder, vilket i sin tur genererar både avgiftsfinansierad forskning och utbildning till gagn för hela SLU. 7(34)

B. Kartläggning Intervjuer och hearings har genomförts med samtliga SLU:s sektorer och med särskilt fokus på lantbruks- och livsmedelssektorn samt djursjukvårdsområdet. Bland de intervjuade finns representanter för LRF, Hushållningssällskap, rådgivningsorganisationer, Jordbruksverket, växtskyddscentral, Branschrådet för rådgivare, KSLA, Länsstyrelse, Västra Götalandsregionen, kommuner, Växa Sverige, Nordens Ark, Agroöst, Vretakluster, Agroväst, veterinärkliniker och djursjukhus, Svensk Djursjukvård, Veta-bolaget, västsvenska högskolor och universitet m.fl. Totalt ligger ca 80 nyckelpersoners synpunkter från intervjuer och hearings till grund för förslagen. Dessutom har ett tiotal anställda på SLU intervjuats för att identifiera vilka drivkrafter som finns för olika kommande förslag. Utredningen har haft som ambition att skapa stor delaktighet både internt och externt. Internt byggde utredningen vidare på de visionsmöten och framtidssamtal som genomfördes redan under 2012. Här fanns en god grund att stå på vad gäller strategiska forskningssatsningar. Utredningen bjöd in olika aktörer och intressenter att komma med sina synpunkter via hearings, intervjuer och uppsökande verksamhet. En stor mängd underlagsmaterial samlades på så vis in. I enlighet med utredningens direktiv har vi samlat in synpunkter från SLU:s alla sektorer. Materialet har därefter strukturerats och ett antal nya och för sektorerna centrala utvecklingsspår har identifierats. Kring dessa teman har utredningsgruppen fördjupat diskussionen för att se vad som är utvecklingsbart vid SLU i Skara och vad som bedöms vara långsiktigt hållbart utifrån dagens kunskap. Parallellt har medarbetarna i Skara, via självstyrda arbetsgrupper, fortsatt att diskutera forskningsteman och utbildningsidéer som tar sin utgångspunkt i befintlig kompetens. I mitten av maj påbörjades författandet av slutrapporten med slutredovisning den 3 juni 2013. Den värdegrund som väglett oss i vårt arbete har varit att hållbara förslag för framtidens SLU i Skara bäst tas fram genom att skapa bred delaktighet och möjliggöra för olika perspektiv att komma till tals. Genom att arbeta interaktivt så har många olika idéer kunnat förädlas till både önskvärda och genomförbara förslag. Den största begränsningen med detta processperspektiv är den tid som funnits till förfogande för utredningens arbete. 8(34)

Omvärldsspaning - sektorernas behov och förväntningar utifrån intervjuer Bilaga 1, fördjupning av sektorernas behov och förväntningar. Lantbruks- och livsmedelssektorns behov och förväntningar Det finns en samsyn om behovet av en hållbar plattform med SLU i Skara som nav. SLU:s närvaro i regionen är betydelsefull. Det finns en kritisk hållning till den akademisering som man uppfattar sker vid SLU idag med följd att det blivit allt svårare att hitta in. Forskare i Skara uppfattas ha god förmåga att förstå näringens problematik. Exempel ges på hur andra lärosäten nu utvecklat nätverk och kunskap inom områden som tidigare varit enbart SLU:s. Man ser ett behov av nya former för samverkan, samverkanslektorerna uppfattas i detta sammanhang ännu allt för okända även om de är välkomna. Flera uppfattar att SLU har halkat efter andra universitet och efterfrågar både mer innovativa arbetssätt och ett flöde av ny kunskap som bygger på gränssnittet mellan traditionell forskning och samhällets nya utmaningar där de gröna näringarna kommer att spela en allt större roll (en biobaserad ekonomi). Det har också vuxit fram en ny bild, en form av institut vars syfte skulle vara att överbrygga glappen mellan lantbruksföretag, rådgivning/utbildning och forskning med målsättning att skapa mer affärer. Man menar att kopplingen mellan forskning och nyföretagande kan stärkas, att forskningsresultat idag inte är lättillgängligt paketerade och kommunicerade och att rådgivningsverksamheten inom vissa områden inte är tillräckligt väl kopplad till forskning. Tankar har väckts om samlokalisering på SLU campus där forskning och rådgivning blir ett kommunicerande kärl. Framtidens utmaningar i lantbruks- och livsmedelssektorn uttrycks ligga inom forskningsfältet ekonomi som tar utgångspunkt i dagens krav på produktionsjordbruk. I detta ligger såväl entreprenörskap som gränssnitt mot samhällvetenskap och etik, i korthet ekonomisk forskning om en ansvarsfull produktion. En bild som blev allt tydligare ju fler intervjuer som genomfördes. Flera har också poängterat behovet av mer regional forskning omkring landsbygdsutveckling då Västra Götaland har störst andel landsbygdsboende av alla län. Inte minst har behovet av att integrera naturresursbasen tydligare i landsbygdsutvecklingen lyfts fram (t.ex. ekosystemtjänster). Forskning i rådgivning och att enklare få tillgång till annan forskning inom SLU, andra universitet och även internationell kunskap för snabb praktisk tillämpning är också efterfrågad. Ledtiderna i det agrara kunskapssystemet måste minska. 9(34)

Man nämner också problem med anställningsbarhet för yrkesutbildade agronomer och veterinärer och att det idag ofta saknas tillräcklig yrkeskunskap och förtrogenhet med produktionens förutsättningar. Det finns en stor vilja till medverkan av nya lösningar tillsammans med SLU. Djursjukvårdsbranschens behov och förväntningar Vid intervjuer med djursjukvårdsbranschen framkommer samma farhågor som i lantbrukssektorn om att det sker en ökad akademisering och att denna utgör en risk för framtida kompetensförsörjning och för studenternas anställningsbarhet. Jordbruksverkets djursjukvårdsutredning föreslår ökad antagning till djursjukskötare. Men man är samtidigt lyhörd för branschens behov. Personalkategorin jämförbar med undersköterska sägs fortfarande komma att behövas. Denna yrkesgrupp kommer också behöva kompetensutveckling. Specialistutbildningar efterfrågas idag starkt på veterinärsidan och behövs nu också inom djuromvårdnad, i första hand för legitimerade djursjukskötare. Rehabilitering och hygien liksom smärtbehandling är önskvärda områden. Branschen menar att det finns en stor marknad för fort- och vidareutbildning. Katter är idag allt vanligare som sällskapsdjur och uppfödning av katt ökar. Försäkringsbolagen ser en ökad införsäkring av katt, men är försiktiga vid införsäkring av större kattpopulationer då de kan uppvisa besättningsproblem. Det innebär att nya frågeställningar uppstår, förutom rent veterinärmedicinska problem ses också beteendestörningar vilket orsakar stora bekymmer och lidande för katterna. Branschen efterfrågar mer temaforskning på katt där såväl etik, teknik som ekonomi ingår. Det finns idag kattkliniker och i framtiden kommer de att öka i antal. Ett scenario är också att utbilda kattspecialister. Praktiska färdigheter efterfrågas av arbetsgivarna, man vill anställa personer som kan sättas i arbete direkt. Branschen efterfrågar mer praktikinriktade kurser speciellt för veterinärstuderande. Övriga sektorers behov och förväntningar I intervjuerna har särskilt nämnts landsbygdens utvecklingspotential, något som också prioriteras i landsbygdsprogrammet och där det finns önskemål från näringsliv och från samhälle att SLU medverkar. Ett annat område är Västra Götalands naturvärden och de utvecklingsbara nya tjänster som kan utvecklas i anslutning till dessa. Det är av flera skäl viktigt att nämna landsbygdsutveckling. En infallsvinkel är betydelsen av den starka hästsektorn i Västra Götaland med stort intresse av att SLU i Skara medverkar aktivt. Ett område som tangerar turism men också rekreation, rehabilitering och miljöfrågor. 10(34)

För den västsvenska trädgårdsnäringen finns önskemål om att SLU i Skara ska fungera som ingång till kompetens inom övriga SLU. Ambitionen bör vara att minska den negativa trend som framför allt frilandsodlingarna i västra Sverige upplever. Under arbetets gång kom en förfrågan om att medverka i utvecklingen av ett biinstitut. Det kan ses som det intresse man har för att verkligen se SLU som ett kompetenscentrum ur många synvinklar. Samhällets behov och förväntningar Det finns många utmaningar för de politiska och ekonomiska system som ska sätta ramarna i framtiden. Här finns allt större förväntningar på ny kunskap. Förnybara råvaror i olika former kommer att få en starkt ökad strategisk betydelse och biomassa kommer bli en värdefull tillgång. Omställningen ska ske effektivt och kräver tillgång till kunskap från olika discipliner där SLU och de gröna näringarna spelar en avgörande roll. Vad vi lägger på tallriken har också stor betydelse för vår miljö och vårt klimat. Runt hälften av all miljöpåverkan sker genom hushållens konsumtion med mat, transporter och boende. Satsning på svensk livsmedelsproduktion är viktig både för miljön och för att underlätta miljömedvetna val för konsumenterna. Maten och livsmedelshanteringen är därför en viktig del i den biobaserade ekonomin. De gröna näringarna förväntas vara en nyckel till att lyckas med den nödvändiga omställningen. I Västra Götaland finns högt satta mål och SLU:s närvaro tillsammans med övriga starka forskningscentra är viktig. Resurser Nätverkskartan i Västra Götalandsregionen SLU:s närvaro anses viktig för en av landets starkaste lantbruksregioner men denna region är också viktig för SLU. En av styrkorna hos SLU i Skara är tillgången till ett brett och djupt nätverk inom flera olika kunskapsområden. Detta medför att det finns möjlighet att fånga upp forskningsbara områden och att forskningsresultat kan förmedlas på ett mer effektivt sätt. Det finns många exempel där omgivande kompetenser är en del av forskningsprojekt med bidrag från idéstadie till ansökan, publicering och implementering. Agroväst är en viktig motor för att detta arbetssätt ska kunna fungera riktigt bra. Det finns ett nära samarbete med såväl lantbrukets organisationer, livsmedelsföretag som regionala myndigheter. Västra Götaland är ett starkt djurlän, här finns flest antal nötkreatur avseende mjölkkor och växande nötkreatur. Dessutom är det ett starkt fårlän med flest får jämfört med alla andra län i landet. Hästsektorn är likaså stark, särskilt i Skaraborg som ofta kallas för Sveriges Kentucky då ett flertal stora stuterier finns här. Här 11(34)

finns också en omfattande djursjukvård från mindre privatpraktiserande till större djursjukhus i Skara och Göteborg. Dessutom finns två större djurparker, Nordens Ark och Borås Djurpark. Västra Götalandsregionen har som region, till skillnad från ett landsting, ansvar för att främja tillväxt och en hållbar utveckling inom näringsliv, kultur, miljö, infrastruktur, utbildning och turism. Det sker i samarbete med kommuner, myndigheter, högskolor, universitet, företag och organisationer. Västra Götalandsregionen äger och/eller finansierar verksamheter inom bland annat kultur och utbildning. Bilaga 2, fördjupning, resurser och nätverk. Utbildningskarta i regionen SLU i Skara med sina 300 studenter och ytterligare drygt 100 studerande på Biologiska yrkeshögskolan, BYS, är den minsta akademiska utbildningsanordnaren i Västra Götaland. Närmaste högskola, Högskolan i Skövde, har ca 4500 helårsstudenter och finns tre mil österut. Övriga högskolor i regionen är Högskolan i Borås och Högskolan i Väst samt Göteborgs universitet och Chalmers. Dessutom finns både Jönköping och Karlstad inom närområdet. Västra Götalandsregionen samlar regelbundet lärosätena i regionen för att diskutera hur samverkan kan stärkas. Detta resulterade nyligen i ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde. Regionen visar stort intresse för forsknings- och utvecklingsfrågor och stödjer innovationssystemen runt regionens lärosäten, så även SLU i Skara. Dessutom finns Innovationskontor Väst som samverkar över lärosätenas gränser. I Västra Götaland finns sju naturbruksgymnasier varav tre ligger i Skaraborg. Naturbruksgymnasiet Uddetorp gränsar till SLU:s marker på fastigheten Brogården. Naturbruksförvaltningen tillhör Västra Götalandsregionen och här ingår BYS, Biologiska Yrkeshögskolan, som en parallell enhet till naturbruksskolorna med Yrkeshögskola geografiskt placerat på SLU campus. Aktörer på SLU campus i Skara Agroväst är den i särklass viktigaste aktören för SLU på campus. I mer än 20 år har ett nära samarbete med SLU i Skara genererat forskningsresurser till SLU och relevant FoU för lantbruks- och livsmedelssektorn. Västra Götalandsregionen, och före dess bildande länsstyrelserna i västra Sverige, har delfinansierat SLU i Skara genom Triple-helix i modellen Agroväst. Motkraven har hela tiden varit att SLU medverkat i infrastruktur samt finansiering av forskningsledare i programmen. Forskningspengar har kunnat växlas upp 3-4 gånger genom lantbruksnäringen, forskningsstiftelser, branschorganisationer m.fl. finansiärer. Ekonomiska medel som går direkt in till anställdas löner på SLU i Skara har legat mellan 3-4 Mkr per år. Ytterligare medel för att genomföra projekten finns i Agroväst och totalt har samarbetet genererat drygt 200 miljoner 12(34)

kronor sedan starten. Utöver detta har senaste årens EU-projekt genererat ca 60 miljoner kr. Agroväst är en klustermotor för tillämpade forskningsprogram. Bilaga 3, ytterligare information om verksamheten vid Agroväst. Agroväst startade också den Biologiska Yrkeshögskolan (BYS). Huvudman är sedan 2008 Västra Götalandsregionen. Idag utbildar BYS inom YH-konceptet. Man utbildar agrotekniker, bioenergitekniker, klövvårdare, hovslagare grundutbildning och kvalificerad fortbildning, ridlärare, unghästutbildare samt hästföretagare distans. BYS delar lokaler samt lärarresurser med SLU. En betydelsefull satsning som skett på senare år är GTP, Green Tech Park, ett växande centrum för samverkan och Skaras svar på vetenskapspark. I huset finns aktörer som ingår i innovationssystemet, inklusive nyetablerade småföretag samt klustermotorn Agroväst. GTP ägs av Skara kommuns näringslivsbolag och har nyligen initierat en form av projektarena. För arbetet står samtliga 15 kommuner i Skaraborg som också i sitt tillväxtprogram tydligt pekar på de gröna näringarna. Innovationssystemet består av Drivhuset Skaraborg och SLU Holding AB. Drivhuset hjälper nya entreprenörer, främst studenter, att starta och driva företag. Drivhuset är gemensamt för hela Skaraborg. SLU Holding AB arbetar både brett med att väcka intresse för entreprenörskap bland forskare men också med affärsrådgivning. Veterinärhistoriska museet visar veterinäryrkets utveckling under 250 år. Museet drivs idag av Stiftelsen Veterinärhistoriska museet i Skara. Skara Djursjukhus AB, smådjur och stordjur erbjuder akutsjukvård, intensivvård samt alla förebyggande åtgärder för alla djurslag. Skara djursjukhus AB ägs av Anette Skoog, leg. veterinär. Till djursjukhuset hör också Hästkliniken vid Axevalla travbana. Djursjukhuset drevs fram till 2004 som en del av SLU. På campus finns också Svenska Hästavelsförbundet som är en intresse- avelsoch serviceorganisation med syfte att verka för att främja kvalitet och utveckling av den svenska hästaveln. Man utfärdar hästpass, ID-kontroller samt arrangerar avelsvärderingar av hästar. Eurofins Food & Food Testing Sweden AB utför obduktioner, kliniska mikrobiologiska undersökningar och salmonellaundersökningar. Obduktionsverksamheten är en viktig del i svensk smittskyddsövervakning. Fysiska resurser på SLU campus i Skara År 1775 donerade Gustav III den mark som idag är SLU Campus i Skara. Detta för att Peter Hernquist skulle kunna starta landets första veterinärutbildning. Idag finns en fungerande infrastruktur med undervisningslokaler, kontor, laborationsmöjligheter och hygienlokaler. Fastighetsägare är SLU, Hemsö och Skara kommun. Den senaste större ombyggnationen är kliniskt träningscenter (KTC) på 13(34)

Brogården, en anpassning för ändamålsenliga lokaler planerad inför utökning av Djursjukskötarprogrammet. SLU nyttjar idag Forskningshuset, Undervisningshuset i samverkan med BYS, Brogården med KTC och hygienlokal, Smedjan i samverkan med Skara studentkår och Veterinärhistoriska museets sammanträdesrum. Bilaga 4, detaljerad information om de fysiska resurserna på SLU campus Skara. SLU Skara idag SLU i Skara har utvecklat en balans mellan efterfrågade forskare, attraktiva utbildningar och samverkan med aktuellt näringsliv. Kännetecknande är också förmågan till handlingskraft. Något som bl.a. yttrat sig i förmågan till omställning av ortens verksamhet efter tidigare utredningsförslag. Två av SLU:s mest populära utbildningar är utvecklade i Skara, den första 1984. Det var den djursjukvårdarutbildning som idag är ett treårigt kandidatprogram och som ger legitimation till djursjukskötare. Kandidatprogrammet Etologi och djurskydd inrättades 2004, som ett initiativ från Västra Götalandsregionen att hitta samverkansmöjligheterna mellan SLU i Skara, Göteborgs universitet och Nordens Ark. Utvecklingsarbetet finansierades helt av Västra Götalandsregionen. Utbildningen är efterfrågad och vilar på forskning som bedrivs inom etologi och djurskydd i Skara. Tilläggsutbildning för veterinärer, TUVE, startade 1999, en tilläggsutbildning för veterinärer utanför EU som inte har svensk legitimation. Vision Visionen för SLU i Skara är att vara den självklara samarbetspartnern för näringsliv och myndigheter inom våra profilområden. Dessa är industrinära livsmedelskompetens, djurhållning och djurvälfärd, lantbruk med precision och djursjukvård/omvårdnad. Kompetensprofiler personal 2012 De viktigaste resurserna på ett universitet är människorna. Attityder, kompetens och förändringsbenägenhet är goda grunder för möjlig utveckling. Ett mycket gott arbetsklimat med ett entreprenöriellt förhållningssätt i god samverkan med det omgivande samhället har varit och är en styrka för SLU i Skara. På hela SLU campus i Skara arbetar cirka 250 personer. På SLU i Skara finns 123 personer anställda varav drygt 20 är doktorander och fem är professorer. En avdelning med 16 personer är placerad i Uppsala. Det finns idag 35 agronomer, 15 veterinärer, 7 examinerade djursjukskötare och ytterligare 53 personer med akademisk utbildning, huvudsakligen naturvetare inom biologi och etologi, ytterligare 9 personer har samhällsvetenskaplig eller teknisk akademisk utbildning. 14(34)

Förutom denna formella kompetens finns nyckelkompetenser inom pedagogik, kommunikation, nätverkande samt samproduktion med lantbruks- och livsmedelssektorn och djursjukvårdsbranschen. Forskningen vid SLU i Skara bedrivs idag under tre av SLU:s fakulteter. VHfakulteten, NL-fakulteten och LTJ-fakulteten. Årligen genomförs ca 4-5 disputationer och licentiatseminarier. Enheter på SLU campus i Skara På SLU i Skara finns Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, HMH som arbetar med att förebygga och avhjälpa hälso- och välfärdsproblem hos husdjur, samt att främja utvecklingen av en djur- och miljövänlig djurhållning. Utbildningsprogrammen är Djursjukskötare (DSS) och Etologi och djurskyddsprogrammet (EoD) samt TUVE, tilläggsutbildning för utländska veterinärer. Ett flertal fristående kurser har genomförts. Precisionsodling och pedometri hör till Institutionen för mark och miljö i Uppsala. Avdelningen bedriver forskning med precision i odlingen som mål. Forskning, utbildning och information präglas av helhetssyn och sker i nära samarbete med näringsliv, myndigheter och rådgivning. Ortskansliet samlar de administrativa funktionerna som tillhör Universitetsadministrationen, ansvarar för sekretariatet för uppdragsutbildning samt livsmedelskonsortiet Meny. Här finns också rådgivningskompetens som bl.a. leder till uppdragsforskning och intern SLU-samverkan. Hernquistbiblioteket är en del av SLU-biblioteket och arbetar dels lokalt för kunder vid SLU och BYS i Skara och dels centralt i samverkan med hela SLUbiblioteket. Forskningsstationer Till SLU i Skara hör Götala forskningsstation med nöt- och lammköttsforskning, Lanna forskningsstation med långliggande försök inom mark/växtområdet och Rånna med utveckling av uthålliga odlingssystem för bär. Bilaga 5, mer detaljerad information finns i Årsredovisning SLU Skara 2012. http://www.slu.se/documents/externwebben/overgripande-slu-dokument/om-sludok/skara/slu_skara_vber2012.pdf SLU Skara i framtiden SLU i Skara vill även fortsättningsvis vara den självklara samarbetspartnern för näringsliv och myndigheter inom aktuella profilområden. Som det engagerade och relevanta universitetet utgår vi från ömsesidigheten. Vi vill möjliggöra för akademin att ligga i fronten för att fånga nya framtidsfrågor och föra ut forsknings- 15(34)

resultat till näringarna. Utmaningen ligger i att hantera förtroendet för kunskapsbildningen i mötet mellan akademi och sektorer. I gränssnittet mellan akademi och ett innovativt näringsliv föds nya idéer. Dessa kan skapa både forskningshöjd, nya affärer eller nya utbildningskoncept. Vi vill skapa system som gynnar denna innovationskraft och som ger nytta både för de gröna näringarna och för akademin. Möten som kännetecknas av ömsesidig respekt underlättar för samproduktion. En förutsättning för detta är lokal närvaro. Västra Götaland och den gröna sektorn Västra Götalands län är ett storlän och skiljer sig därför bl.a. genom ansvaret att främja tillväxt och en hållbar utveckling. Detta sker genom Västra Götalandsregionen i bred samverkan med de 49 kommunerna och deras fyra kommunalförbund. Västra Götaland är landets största jordbruksregion. Här produceras mer än 20 procent av Sveriges livsmedel, de gröna näringarna omsätter årligen ungefär 8,5 miljarder kronor och skapar fler än 60 000 jobb. I länet samverkar regionen, kommuner, kommunalförbund med myndigheter, akademi, näringsliv och organisationer. Fem starka regionala kluster är för närvarande: Urban framtid, Havsmiljön och den maritima sektorn, Transportlösningar, Grön kemi och biobaserade produkter samt Life science. I Västra Götaland tar samhället ett tydligt ansvar genom att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle. Med sin karaktär av ett Sverige i miniatyr kan regionen vara modell för ett väl fungerande samspel mellan stad och land. Målet är att stärka kretsloppen och bidra till biologisk mångfald. I delregionen Skaraborg, med Skara som geografisk mittpunkt, finns en unik koppling till de areella näringarna. Skaraborgs Kommunalförbund har också antagit ett utvecklingsprogram som stöder projekt och insatser inom fyra insatsområden; livsmedel, djur, bioenergi, markvård med mål att detta ska implementeras i hela regionen. Livsmedel är prioriterat i Västra Götaland som ska ha en hållbar livsmedelsförsörjning 2030 med utveckling av livsmedelsproduktion och goda matvanor i fokus. Biogasutveckling är ett annat område där man satsar på produktion och distribution och genom det omfattande lantbruket finns stor tillgång på substrat. Regionen verkar också för att fler ska gå vidare till högre utbildning. Samverkan mellan högre utbildning och arbetsliv ska öka och västsvenska forsknings- och innovationsmiljöer positioneras. Bilaga 6, fördjupning om Västra Götaland och den gröna sektorn. 16(34)

SLU i Skaras nuvarande styrkor SLU i Skaras främsta styrka är de människor som verkar på orten, de som har skapat de starka forskarmiljöer som finns och som utgör grunden för dagens verksamhet. Det finns ett entreprenöriellt arbetssätt och en trivsel på SLU campus. Miljön är vår styrka och har gett förmågan till handlingskraft. Bredden av kompetens och människor med drivande krafter tillför idag campusmiljön energi samtidigt som det finns bra system för dagens samproduktion som exempelvis Agroväst. Den etablerade samverkan och närheten till produktion och produktionsdjur har gjort Skara till en naturlig ingång för lantbruks- och livsmedelssektorn i samband med efterfrågan på tillämpad forskning. Bilaga 7, SWOT-analyser gjordes år 2004 av dåvarande ledningsgrupp i Skara och redovisas tillsammans med motsvarande för 2013. Diskussion Utredningsgruppens urvals- och prioriteringsprinciper har varit att ge realistiska och utvecklingsbara förslag inom i första hand SLU. Forskningen ska sträva mot excellens med hög relevans för regionalt näringsliv och samhälle och med korta ledtider till tillämpning. Närheten till produktionen ska kunna utnyttjas för forskning och utbildning vid hela SLU. Modeller och system för samproduktion inkl. uppdragsutbildningar ska kunna vara återanvändningsbara och till nytta för andra delar av SLU och för andra regioner. Utgångspunkten är att en stark regional struktur gynnar SLU och kan samtidigt vara förebild och stödja andra regioner. I det regionala mötet mellan SLU och den samlade sektorn uppstår nya idéer till nytta för båda parter. För att långsiktigt kunna skapa nytta för SLU är vår bedömning att det krävs ett tillräckligt starkt SLU på plats i Skaramiljön. Nytta skapas här för både SLU och det omgivande samhället samtidigt som broar kan byggas med andra regioner i landet där SLU idag inte finns representerat, som exempelvis i Östergötland. Vi kan då fånga upp en samlad efterfrågan från regionala aktörer och branscher. Vi gör utifrån vår omvärldsanalys bedömningar av framtidsområden med potential för utveckling i Skara. Vi har förankrat förslagen hos både externa och interna kontakter för att tidigt identifiera medkrafterna. De förslag som nu ges bedöms vara genomförbara och har starka drivkrafter hos interna och externa målgrupper. Vår bedömning är att en stark akademisk miljö har både forskning, utbildning och samproduktion. Det vore resursslöseri att inte ta vara på såväl människorna, infrastrukturen som arbetssätten. Men det innebär inte att SLU måste vara huvudman för alla förslag. Utredningen har förslag där SLU äger frågan men också 17(34)

förslag där SLU i samproduktion bär ett delansvar. Då är det helt andra aktörer som har hela ansvaret men där det ändå finns en tydlig koppling till och samverkan med SLU. I dessa fall finns det en poäng med att SLU finns kvar i ett regionalt sammanhang för att också framgent kunna påverka och kunna bistå andra. Men också att kunna bibehålla kompetens för att bli ett aktivt stöd inför satsningar på Ultuna i den stora omställningsprocess som inom kort uppstår inom SLU. SLU i Skara går härmed in i en omställningsprocess som strävar mot nya mål och med ny vision för huvudorten. I detta läge har utredningsgruppen valt att inte lägga förslag på vision då denna bör arbetas fram i samverkan med personal på orten. Utredningsgruppens har noga lyssnat på företrädare för de tre forskningsstationer som ingår i utredningen och bedömningen är att dessa ligger helt i linje med utredningens förslag och är en viktig resurs för att stödja omställningsprocessen i Skara. Möjlighet till demonstrations- och testbäddar ligger helt i tiden och är en stor tillgång för SLU. Vi värnar därmed om olika former av Experimentalfält, där forskning och praktik möts, där rådgivare har möjlighet att komma närmare forskningen och där nya idéer lättare kan tas om hand och förädlas vidare. 18(34)

C. Utredningens resultat - framtidens SLU i Skara Idéer för att utveckla verksamheten på SLU i Skara har välkomnats till utredningen. Dessa har kommit från såväl anställda som från näringsliv och samhälle. Bilaga 8, idéflödet redovisas som en bruttolista utan värderingar eller prioriteringar. Vid huvudorten SLU i Skara har ett målmedvetet arbete pågått i syfte att bli en kombinerad forsknings- och utbildningsort. Detta har skett under de senaste 20 åren i enlighet med tidigare utredningar och förslag. Det är därför viktigt att samtidigt som utbildningarna flyttar också kunna ta vara på uppbyggd erfarenhet i en regional samverkan med nytta för SLU. För att då upprätthålla en stark miljö krävs kompletterande verksamhet. Utredningsgruppens utmaning har varit att i ett framtidsperspektiv identifiera områden som kan vara utvecklingsbara såväl på kort som på lång sikt och som samtidigt är efterfrågande av samhälle och sektor. Därför har gruppen uppmärksammat de glapp som identifierats i kedjan mellan praktik och forskning och samtidigt nyttan för SLU att medverka i ett nationellt partnerskap. Samproduktion Benämningarna tredje uppgiften och samverkansuppgiften lever kvar inom SLU och tolkas ofta på olika sätt. Vi vill se drivkrafterna från båda håll och att kunskapsflöden likaså går i båda riktningar. Valet är därför enkelt och vi väljer att utgå från samproduktion. Framtidens experimentalfält SLU har unika möjligheter att möta framtidens stora frågor inom miljö och klimat genom starka forskningsmiljöer på många orter men också genom de möjligheter det innebär att ha tillgång till forskningsstationer. Till Skara som huvudort hör Lanna, Götala och Rånna forskningsstationer som alla har visat goda förutsättningar att bedriva forskning av god akademisk kvalitet, samtidigt som det utgör en möjlighet till demonstrationsanläggning och en brygga mellan forskning och praktik. Utredningsgruppen föreslår att forskningsstationerna utvecklas som viktigt stöd i det fortsatta arbetet med omställning av huvudorten Skara. Bilaga 9, fördjupning om forskningsstationerna. 19(34)

Kompetenscentrum rådgivning - ny arena i samproduktion Pågående förändringar i lantbruks- och livsmedelssektorn leder till behov av ny kunskap och nya arbetssätt även inom rådgivningsorganisationerna. Det finns ett kontinuerligt behov av att utveckla sin ämneskompetens hos alla rådgivare, men idag även inom det organisatoriska, strategiska och metodologiska området. Vid SLU i Skara, och i samarbete med andra enheter och institutioner vid SLU, bedrivs redan idag forskning och uppdragsutbildning inom rådgivningsområdet. För att samla resurserna och för att tillmötesgå rådgivares och rådgivningsorganisationers önskemål finns goda skäl att skapa ett nationellt kompetenscentrum för rådgivningsmetodik. SLU i Skara kan erbjuda en arena för nya initiativ och för att matcha behov och kunskap. SLU i Skara är särskilt lämpad pga. den tillämpade forskningen, starka nätverk samt användbara arbetsmodeller. Figur 1 illustrerar möjliga komponenter inom ramen för ett Kompetenscentrum Rådgivning. Olika program Grundutbildning i rådgivningslära Examensarbeten Uppdragsutbildning & fortbildningsaktiviteter 1-3 dagars kurser + coachning Temaforskningsprogram Kompetens- centrum Modeller för flexibelt lärande (jfr Meny) Rådgivarportal Umeå Vreta kluster Samarbeten via noder Alnarp Rådgivning Innovationsstöd I det högskolenära innovationssystemet intresserar man sig alltmer för begreppet nyttiggörande som komplement till ett traditionellt fokus på kommersialisering. Det är viktigt att det som produceras på universitetet skapar värde och nytta i hela samhället. Detta signaleras tydligt från finansiärer och andra aktörer, exempelvis EU:s ramprogram Horizon2020. För att bli duktiga på att attrahera forsknings- Ultuna Rådgivningskonferens Campusutveckling (samlokalisering) Figur 1, Kompetenscentrum Rådgivning 20(34)

medel måste universitetet och de enskilda forskarna därför bli skickliga på att förstå, beskriva och driva nyttiggörandeprocesserna som en parallell process till traditionell vetenskaplig forskning. SLU Skara har lång och framgångsrik erfarenhet av nyttiggörande genom samverkansforskning via plattformen Agroväst. Västsverige är en betydelsefull region inom högskolenära innovation och nyttiggörande. Som en delmängd av detta kan nämnas det partnerskap som drivs av det regionala innovationskontoret med utgångspunkt från Chalmers. SLU Skara är en aktiv part i detta samarbete, tillsammans med de övriga sju lärosätena i Västsverige. Ofta får SLU Skara förfrågningar från innovationsrådgivare och forskare från andra lärosäten i partnerskapet för att bidra i lokala innovationsprojekt med SLU:s kunskap och erfarenhet av grön sektor. Detta är en tydlig signal att vi har unik kunskap men också att andra lärosäten i allt högre utsträckning intresserar sig för möjligheterna i den gröna sektorn. SLU:s numera egna innovationskontor kommer ytterligare stärka möjligheterna att nyttiggöra den spännande och kvalitativa forskningen som bedrivs inom SLU. Genom insatser från de två innovationskontoren har SLU Skara nu fått ännu större möjligheter att arbeta inom innovationsfältet. De närmaste och mest operativa aktörerna kring SLU i Skara är SLU Holding AB, Drivhuset Skaraborg samt Green Tech Park som tillsammans med Gothia Innovation AB, Connect Väst, ALMI företagspartner m.fl. skapar ett heltäckande och mycket väl fungerande innovationsstödsystem i Skaraborg. Dessutom är Innovatum vid Högskolan Väst en partner som blir mer och mer viktig i vårt nära samarbete. Oavsett i vilket stadium en idé eller en nyttiggörare är så finns det stödresurser och hjälp att få för att effektuera ett ändamålsenligt nyttiggörande. Nationell modell med noder Det finns ett behov av att utveckla en nationell samverkansmodell som bidrar till att fylla igen de glapp som finns i informations- och kunskapsflödena mellan forskning och praktik. Detta ger en ömsesidig nytta för både SLU och för våra sektorer. Ett arbetssätt med noder innebär att vi bidrar till både institutsrollen och erbjuder en lösning på den kritik som riktats mot SLU i form av minskad relevans, frånvaro eller att vi upplevs forska om fel saker. För omvärlden blir vi den naturliga plattformen för gemensam kunskapsutveckling. På mötesplatsen mellan noden och SLU identifieras och erbjuds uppdragsutbildningar. Här möts forskare och praktiker, studenter och företag inom olika branscher. 21(34)

För att åstadkomma kreativa och effektiva mötesplatser krävs engagemang och metodkompetens. Det finns inte en metod som passar alla problem eller målgrupper, utan det krävs metodologisk pluralism och även tillåtande experimenterande. Något som bara kan ske när förtroendekapital är på plats. Vi vill bidra med system för att skapa denna interaktion mellan akademi och praktik. Vi ser SLU i Skara och SLU i Alnarp som två etablerade och viktiga noder för kunskapsdialog. Vi vill medverka över regionala gränser med stöd för att hitta metoderna som passar för alla. Vreta Kluster i Östra Götaland har helt annorlunda struktur men samma intresse för kunskapsdialog med SLU. Runt noderna finns redan upparbetade nätverk och kanaler, samt ett starkt regionalt intresse. Detta är betydelsefullt för SLU att ta vara på. Fler noder behöver utvecklas i starka lantbruksregioner om man ser till hela Sveriges behov, Mälardalen, Norrlands slättbygder osv. Noderna kan stödja ett växande fakultetsövergripande och tematiskt arbetssätt genom de verktyg som nu utvecklas i Skara och de som redan finns i Alnarp. Sammantaget behöver nya plattformar utvecklas där dessa processer kan äga rum och innovationer utvecklas. Den kompetens som utvecklas i dessa plattformar är av nationellt intresse, men den regionala förankringen är nödvändig för att skapa relevans/nytta och säkra en långsiktig finansiering. Ambitionen är naturligtvis att arbeta med högt, vetenskapligt kunskapsinnehåll i väl designade och ledda processer. På så sätt kan vi bli en förändringsagent som överraskar den gröna sektorn med nya lösningar på gamla problem. Den västsvenska noden Det är inte direkt överraskande att föreslå Agroväst som den samlande noden för FoU-mötet med SLU i västra Sverige. Men det kräver ett omtag för att inte exkludera någon regional part och att ge tillfälle att inbjuda nya aktörer i överensstämmelse med framtidens SLU i Skara. Det krävs också att viktiga aktörer för den gröna sektorns utveckling bidrar och kan stärka sina ambitioner och att samproduktionen ger mersmak för alla. Samtidigt krävs en harmonisering med nationella initiativ. Vi ser dock att Västra Götaland kan bli en förebild och kan vara en modell för hur man kan arbeta i andra regioner. Fortsatt arbete för att tydliggöra den västsvenska noden är redan påbörjat och det är nu viktigt att vidareutveckla plattformen Agroväst i anslutning till SLU i Skaras omställningsprocess. På så sätt kan framtidens samarbete också bättre formaliseras mellan SLU och Agroväst. 22(34)