SABOs åtaganden för att bidra till att uppfylla den Digitala agendan för Sverige... 1



Relevanta dokument
Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät

Samrådsdokument Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät (PTS-ER-2011:14)

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

itux Ekhagens Samfällighet, Oktober 2013

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD. Mikael Ek VD

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati

Redovisning av konkurrensfrågor som ingått i Bredbandsenkät till kommunala bostadsbolag 2010 och 2011

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

IMD Individuell Mätning och Debitering

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Utredning avseende kommunala insatser för en effektiv bredbandskommunikation

Fallstudie. SABO:s projekt i Västerås och Halmstad

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet

Borderlight AB KO och tjänsteleverantör

IT-infrastrukturplan

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

Informationsmöte Villor i Eker 2014

Informationsmöte Fiber till Villor i samfälligheterna Gårdvaren samt Ankan

! " # " $ % & ' " ) )

Nästa generations kommunikationsoperatör teknik & affärsmodeller

Riktlinje för bredband

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader

Inbjudan till samtal om vem som ska köra loken i bredbandstågen

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN PASSAGEKONTROLL SOM TJÄNST

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo,

Ett nytt sätt att se på TV

Datum: Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Valfrihet för förening och boende

Plan för bredbandsutbyggnaden

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef

Affärsmodeller för inomhusnät. GREAT, Göteborg Håkan Cavenius Mikhail Popov

Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

CSR strategi för koncernen Stokab

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

IMD-partner som levererar! /Jonny Jarl Manodo AB

Telia Öppen Fiber som kommunikationsoperatör

Sammanfattning av Hyresgästföreningens remissvar på Post- och Telestyrelsens rapport Öppna nät och tjänster:

Full fart med bredband!

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet

Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer och fastighetsägare

Björn Björk IT strateg/projektledare

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Bredbandsstrategi 2012

Stadsnäten och IoT marknaden Vad är IoT för stadsnäten och vad är stadsnäten för IoT?

ÖPPNA NÄT. Svenska Stadsnätsföreningens syn på stadsnätens roll. Publicerad i juni 2010

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

ÖPPNA NÄT. Svenska Stadsnätsföreningens syn på stadsnätens roll. Publicerad i juni 2010

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Halmstads Fastighets AB Ansvar Respekt Engagemang Affärsmässighet. Mats Carlsson IT-ansvarig Halmstads Fastighets AB

Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

KistaOpen.Org. Framtidens IT-infrastruktur i Kista

Principer för styrning av kommunal bredbandsverksamhet

Kramnet Networks & ICT

Solel i flerbostads- hus. en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster

Remissvar TSM N2013/4192/ITP Näringsdepartementet STOCKHOLM

Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare

Bredbandsstrategi Burlövs kommun

Fiber till alla idag! Vad händer i morgon? Bredbandsbåten 2016 Fredrik Larsson Nipsoft AB

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Regeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2016

Öppet Fibernät. Information om. I december 2016 presenterade regeringen en ny bredbandsstrategi*

SB Bredband snabbast i huset!

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur

Skatteverkets ställningstaganden

SB Bredband snabbast i huset!

IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU. Anders Johansson, SABO

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT

ANBUDSFÖRFRÅGAN - tjänstekoncession Kommunikationsoperatör

Den här rapporten tittar på bredbandsmarknaden utifrån stadsnätens leverantörer och samarbetspartners.

Bergslagens digitala agenda!

Skatteverkets ställningstaganden

BREDBAND I HYRESRÄTT ENLIGT KALLVATTENMODELLEN PER FORSLING STOCKHOLM 12 MARS 2015

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

IT- i svensk offentlig sektor minst 40 års lärorika erfarenheter

Kontaktperson: Ann-Sofie Fahlgren,

Bredbandspolicy för Danderyds kommun

LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT

ÖPPNA NÄT-BAROMETERN. En undersökning av de öppna nätens kvalitet och utveckling

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Framtidens solel till hyresgäster

Internet Telefoni TV

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst

Regionsamverkan Sydsverige

Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Transkript:

2012-03-01

SABOs åtaganden för att bidra till att uppfylla den Digitala agendan för Sverige... 1 Om oss... 3 SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag... 3 SABOs medlemsföretag... 3 Vårt bidrag till att uppfylla den Digitala Agendan för Sverige... 3 Tjänster och användning... 3 Nuläge... 3 Öppna nät Affärsmodeller för bredband och tjänster... 3 Tjänster för energieffektivisering IMD (Individuell Mätning och Debitering)... 4 Smarta elnät Smart Grid... 4 BoIT- projektet - Infrastruktur, tjänster & service i morgondagens bostäder... 4 TV i kabelnät... 5 Inriktning på vårt fortsatta arbete inom Tjänster och Användning... 5 BoIT... 5 Öppna nät Affärsmodeller för bredband och tjänster... 6 Spridning av kunskap... 6 Infrastruktur... 6 Nuläge... 6 Inriktning på vårt fortsatta arbete inom Infrastruktur... 7-2

SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO är en bransch- och intresseorganisation för allmännyttiga bostadsföretag och har 295 medlemmar med tillsammans ca 750 000 lägenheter och ett omfattande lokalbestånd. Tillsammans äger medlemmarna ca 20 % av det totala antalet bostäder i Sverige och cirka 1,3 miljoner svenskar bor i medlemmarnas bostäder. Lägenheterna är tillgängliga för alla men vanligast är ensamhushåll, många unga och äldre bor i allmännyttan. SABOs medlemsföretag Medlemsföretagen är oftast den enskilt största fastighetsägaren i varje kommun och deras agerande inom bredbandsområdet har en avgörande betydelse för den lokala bredbandsutvecklingen. De allmännyttiga bostadsbolagen omfattas sedan år 2011 av en ny lagstiftning som bland annat innebär att bolagen ska kombinera samhällsansvar med affärsmässiga principer. De ska inte ha några fördelar av sitt kommunala ägande. Tjänster och användning Nuläge Öppna nät Affärsmodeller för bredband och tjänster SABO har varit aktivt inblandad i utveckling av tjänster och affärsmodeller för inledningsvis TV i kabelnät och de senaste 10 åren även för bredbandstjänster. De erfarenheter vi har innebär att vi på ett tidigt stadium insåg riskerna av förstärkt monopolisering som etablerade affärsmodeller kunde innebära om de infördes även inom bredbandsområdet. Vi tog därför tidigt initiativ till utveckling av affärsmodeller där inriktningen var att etablera konkurrens på tjänstenivå samt pekade på behovet av en ny aktör på marknaden kommunikationsoperatören (KO). Modellen med KO och tjänstekonkurrens har utvecklats till att bli basen för den svenska bredbandsmodellen med tjänstekonkurrens vid sidan av den traditionella modellen med infrastrukturkonkurrens. Vi kan idag se en stark tillväxt inom området öppna nät med tjänstekonkurrens enligt KO-modellen. I dag har flertalet stora kommersiella aktörer liksom stadsnät etablerat verksamhet som KO. Drygt hälften av de allmännyttiga bostadsföretagen använder idag KO-modellen och den utvecklas starkt även i övrigt i landet. Vår bedömning är att det idag finns omkring 1 miljon bostäder och lokaler där slutkunderna själva har möjlighet att välja tjänsteleverantör för Internetsurf, IP-tele eller TV via det öppna nätet. - 3

Tjänster för energieffektivisering IMD (Individuell Mätning och Debitering) Arbetet med IMD har dels inriktats på att: 1. Kvalitetssäkra och standardisera tekniken för att säkra kostnaderna för utrustningen samt utbytbarhet och service 2. Avtalsmodeller För att skapa öppna system och branschstandards inom IMD-området har SABO tillsammans med 11 allmännyttiga bostadsföretag gett Chalmers i uppdrag att ta fram en kravspecifikation 1 för tekniken, det vill säga mätare och sensorer, insamlingsenheter och centrala system. Detta har upphandlats och är nu tillgängligt på marknaden. Genom att etablera den här typen av standard för IMD har vi dels skapat utbytbarhet och dels sänkt kostnaderna för installation och drift av systemen. I ett samarbete med de privata fastighetsägarna och Hyresgästföreningen tog SABO år 2011 fram en rekommendation för debitering av IMD 2. Den syftar till att underlätta lokala avtal mellan parterna på hyresrättsmarknaden, som omfattar ca 1,6 miljoner bostäder. Rekommendationen är övergripande för IMD och har dessutom särskilt beskrivit energiområdena el och varmt och kallt vatten och ger rekommendationer om hur finansiering, grundeffektivisering, mätning och avläsning och debitering kan hanteras. IMD för uppvärmning av bostäder omfattas bara delvis av rekommendationen på grund av de svårigheter som finns med denna typ av mätning. Smarta elnät Smart Grid SABO bidrar sedan ett år tillbaka i Elforsk arbete med stöd till utveckling och forskning kring Smarta elnät och ingår i styrgruppen för projektet. Vår målsättning med detta engagemang är att lyfta fram projekt som berör fastighetsägare och slutanvändare samt att tydliggöra kopplingen mellan smarta elnät och utvecklingen inom bredbandsområdet. Som en del i detta arbete deltar SABO tillsammans med medlemmar dels i projektet Smart IKT för Norra Djurgårdsstaden som leds av Sweden ICT, dels i SPs projekt Potentialstudie Active Demand. Sweden ICTs projekt bygger delvis på erfarenheter från SABOs BoIT-projekt och syftar till att ta fram en enhetlig kommunikationsinfrastruktur för digitala tjänster inom smarta elnät, energieffektivisering, kvarboende, vård och den boendes egna tjänster. BoIT- projektet - Infrastruktur, tjänster & service i morgondagens bostäder SABO och 12 allmännyttiga bostadsföretag har i ett samarbete med HI (Hjälpmedelsinstitutet) under 2 år arbetat med hur vi med ny digital teknik ska kunna sänka energiförbrukningen, förbättra kommunikationen och tryggheten för våra hyresgäster. Som en del i det arbetet har frågor kring kvarboende och vård i hemmet med digital teknik ingått. 1 CEC 2009:1 2 Individuell Mätning och Debitering IMD Rekommendation Trycksak SABO 13623-4

BoIT-projektets syfte är att skapa förutsättningar för rik och självgående tjänsteutveckling på marknadsmässigt öppna villkor. Projektet har inriktats på att utveckla fungerande affärsmodeller, öppen teknik och tjänster samt väldokumenterade kravspecifikationer för passiv och aktiv infrastruktur och utrustning. Vi vill i projektet även öppna upp för nya idag ej kända eller använda tjänster. Till arbetet i projektet har utöver intressenterna även knutits representanter för kommuner, forskning och utveckling samt integratörer. Den första delen i projektet finns sammafattad i rapporten BoIT Infrastruktur, tjänster och service i morgondagens bostäder 3. TV i kabelnät TV i fasta nät (kabel-tv, iptv m.m.) betraktas som ny utsändning vilket innebär att upphovsrättsorganisationerna har möjlighet att ta ut dubbel avgift för de vidaresändningspliktiga tv-kanalerna (SVTs hela kanalutbud). I samband med digitaliseringen av TV år 2006 krävde upphovsrätts-organisationerna att dessa avgifter skulle betalas vilket medfört att alla som bor i fastigheter med kabelnät tvingas betala dubbelt för rätten att se på SVTs kanaler. Dels ska alla som bor i hus med tv via kabelnät betala tv-avgift (licens) och dels tvingas de att via hyran betala för rätten att se de kanaler man redan betalat licens för. SABO har på olika sätt påpekat behovet av neutrala villkor för TV och att de som bor i flerbostadshus inte ska behöva betala dubbelt. Detta är särskilt viktigt med tanke på den utveckling vi har inom tv-området där distribution av tv alltmera förs över till IP-nät och där tittandet alltmer sker via bredbandsnätet. Den utveckling med alltmera av sk Over The Top (OTT) gör att det finns behov av regler som är neutrala för olika distributionsformer och att utveckla regler för upphovsrätt som är oberoende av distributionssättet. Inriktning på vårt fortsatta arbete inom Tjänster och Användning BoIT SABOs arbete med tjänster och användning kommer de närmaste åren att inriktas på fortsatt arbete i BoIT-projektet i samarbete med medlemmar, Hjälpmedelsinstitutet, forskning och utveckling, högkolor och universitet samt de olika marknadsaktörerna. De frågor projektet för närvarande arbetar med är dels att etablera lokala BoIT-projekt för att testa tjänster för kvarboende och hemsjukvård 5-6 kommuner i ett lokalt samarbete mellan bostadsföretag, kommunen och kommunikationsoperatör med syfte att tydliggöra de tekniska, affärsmässiga och administrativa kraven för olika kvarboendetjänster med målsättningen att etablera en branschstandard inom området. 3 SABO Trycksak 13622/2011-06 - 5

Vi kommer även att tillsammans med marknaden ta fram fungerande standards för öppna tjänster inom några prioriterade områden. Arbetet med att utveckla en branschstandard för SABOs e-bostad genom att fastställa kraven för den aktiva och passiva infrastrukturen samt hemmagateway kommer att vidareutvecklas med målsättningen att de tjänster som den boende, vi fastighetsägare och samhället ska gå att använda och installera på ett standardiserat sätt. Ett exempel på detta arbete är passersystem eller digitala lås där BoIT-projektet har påbörjat arbetet med att ta fram en kravspecifikation som gör det möjligt för flera nivåer, det vill säga användare att själva administrera sina egna behörigheter samt att distribuera behörigheter mobilt. Detta arbete sker i samverkan medfastighetsägare, kommuner och markandsaktörer. Öppna nät Affärsmodeller för bredband och tjänster SABO har aktivt deltagit i utveklingen av KO-modellen i dess nuvarande form och ser ett behov av att fortsätta att utveckla KO-modellen så att den anpassas även för tjänster som fastighetsägare behöver för att förbättra miljön och effektivisera fastighetsdriften samt att underlätta för samhället att använda de nya näten till tjänster som gör det möjligt för hyresgästerna att bo kvar längre i sin invanda miljö. Vi kommer därför att ta initiativ för att utveckla KO-rollen så att den även kan underlätta etablering av nya tjänster och tjänstegrupper. Vi gör detta arbete i samarbete med berörda KO samt tjänstemarknaden i projektet KO 2.0 med målsättning att det ska leda fram till gemensamma branschkrav. Spridning av kunskap SABO har som intresseorganisation möjlighet att informera medlemmarna på olika sätt. Bland annat arrangeras utbildningar, konferenser med mera inom bredandsområdet och som i regel är öppen för deltagare även utanför SABO-företagen. I dessa forum har PTS och Bredbandsforum medverkat vid olika tillfällen. Vi kommer även fortsättningsvis att starta nätverk och använda både konferenser och utbildningar för att sprida goda exempel samt nyheter inom bredbandsområdet Vidare kan vi samla våra medlemmar och som en mycket tung aktördriva både utveckling och implementation. Infrastruktur Nuläge SABOs medlemsföretag bygger infrastruktur i fastigheterna och lägenheterna samt vid behov även accessnät som ansluter fastigheter och bostadsområden. I några fall är även medlemmarna hel eller delägare av stadsnät. I dag har ca 60 % av medlemsföretagens lägenheter och lokaler tillgång till en fiberbaserad infrastruktur. Utbyggnadstakten är idag ca 70 000 nya anslutningar per år och fortsätter den utvecklingen vilket det mesta talar för så kommer vi att år 2015 att ha ny fiberbaserad infrastruktur i drygt 90 % av bostäderna i allmännyttan samt ett stort antal lokaler som också är arbetsställen. Utbyggnaden av lägenhetsnät beräknar vi ha en takt av ca 12 000 lägenheter per år. - 6

SABO har som stöd till sina medlemmar tagit fram underlag för byggande av accessnät (fastighetsnät och områdesnät) samt lägenhetsnät (hemmanät). För att underlätta PTS arbete med att ta fram en rekommendation för Robusta fastighetsnät har SABO bidragit med underlag till PTS projekt. Vi kommer även att göra nödvändiga förändringar i våra underlag så att de stämmer överens med rekommendationen för Robusta fastighetsnät tagits fram av SSNf på PTS uppdrag. SABO har i samarbete med Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, Hjälpmedelsinstitutet och SBUF tagit fram en rekommendation för byggande av lägenhetsnät (hemmanät) som omfattar: Nyproduktion Befintliga lägenheter Telemetri (energieffektivisering, kvarboende mm) Hemmagateway Som hjälp till medlemmarna har SABO tagit fram ett underlag för lokalt bredbandsarbete i bostadsföretagen SABOs bredbandspärm som omfattar tekniska beskrivningar, ekonomiska och affärsmässiga underlag, förfrågningsunderlag samt goda exempel. Inriktning på vårt fortsatta arbete inom Infrastruktur SABO har i BoIT-projektet tagit fram en första version av SABOs e-bostad vilket innebär att vi har ställt krav på det passiva nätet och operatören/kommunikationsoperatörens aktiva nät samt att vi har ställt grundläggande krav även på den hemmagateway som eventuellt finns i lägenheten. Vi kommer fortlöpande uppdatera kraven för e-bostaden och då i första hand vad avser tjänster för effektivare fastighetsdrift och kvarboende. Vi bedömer att detta har en positiv påverkan på möjligheten att energieffektivisera fastigheter och att det även möjliggör kostnadsbesparing för samhället inom omsorg och hemsjukvård. SABO Anders Johansson - 7