3 PLANFÖRSLAG 3.1 Svedala kommunens målsättning är att växa till cirka 25 000 invånare till år 2025. Expansionen ska ske fåkärnigt, framför allt i Svedala, Bara och Klågerup. Cirka 2/3 av utbyggnaden ska ske i Svedala tätort, 1/3 i Bara och Klågerup. En viktig utgångspunkt är att de tre större tätorterna ska utvecklas utifrån sina respektive förutsättningar. I ambitionen att bli staden på landet ligger en tanke att förtäta kommunens tre centra och göra dem mer stadsmässiga och levande. Med bostäder för alla åldrar, i olika upplåtelseformer och med god närhet till kollektivtrafik och olika typer av service, skapar vi möjligheter för fler människor att bo kvar längre. Om Svedala kommun ska kunna växa till 25 000 invånare år 2025 måste i genomsnitt 150 bostäder byggas per år. En stor del av nyproduktionen av bostäder ska även fortsättningsvis vara småhus, för att kommunens karaktär inte ska gå förlorad. Skåne Malmö Svedala Befolkningen i Svedala kommun är yngre än befolkningen i riket och i Skåne som helhet. Kommunens befolkningspyramid har en midja som visar att det bor få ungdomar mellan 19 och 24 år i kommunen. Denna midja överensstämmer väl med Malmös ungdomstillskott. Befolkningspyramiderna är hämtade från SCB:s hemsida. 11
Befolkningsutveckling Kommunens yta är 21 897 ha varav 770 ha eller 3,5 procent utgörs av tätortsareal. Bostadsbeståndet består till stor del av villor. Det fanns i februari 2009 cirka 2200 personer i lägenhetskö, där efterfrågan på 2 till 3 rum och kök är störst. I tomtkön fanns i december 2009 till Svedala 238 anmälda där en tredjedel önskade grupphus och två tredjedelar ville bygga styckehus. Tomtkön till Bara innehöll 126 hushåll, medan 103 ville bosätta sig i Klågerup. ställdes 157 bostäder varav 131 låg i Svedala och 92 var i flerbostadshus. Under 2009 påbörjades 38 bostäder. Utbyggnadstakten är beroende av planberedskap, utbyggnad av infrastruktur och liknande som kommunen råder över men även av vilka markägare som vill exploatera sin mark, av konjunkturen och av efterfrågan på bostäder. Kommunen har 2010-02-24 antagit Exploateringsprogram Bostäder - Industri 2010-2014 i detta planeras för cirka 190 bostäder per år. Den relativt höga siffran beror på att bebyggelsen i Bara centrum och Segestrand påbörjas. Variernade konjunkturer är dock ett orosmoment för byggnationen. De bostadspolitiska målen som antogs av kommunfullmäktige i april 2007 gäller fortfarande. (Se rutan på nästa sida) Inriktningen är 25 000 invånare år 2025 vilket innebär en ökning med knappt 5 400 nya invånare. Med i medeltal 2,3 personer per bostad behöver 2 350 nya bostäder byggas i kommunen. I smålägenheter som byggs centralt i Svedala och Bara kommer endast en eller två personer att bo. För att behålla en konstant befolkning behövs ett tillskott på ca 45 bostäder/ år. Därför visar planförslaget 2600 nya lägenheter med fördelningen: Befolkning år 2006 samt prognos för år 2025 Svedala 1800 bostäder Bara 700 bostäder Klågerup 100 bostäder 2006 2025 Befolkningen i kommunen var 2009-10-31 19 634 personer. För att nå 25 000 invånare år 2025 behöver cirka 150 bostäder byggas per år. 2004 byggdes 152 bostäder i kommunen. Under 2005 och 2006 tillsammans har det byggts 112 bostäder huvudsakligen i Tegelbruksområdet. Under 2007 färdigställdes 40 bostäder och under 2008 färdig- 12
Bebyggelsestruktur Andelen ägda bostäder i kommunen är procentuellt sett större än i Malmöregionen och i riket. Många bor i villor och orterna har sedan 1960-talet utvecklats som villaområden på pendlingsavstånd från Malmö. Det är därför rimligt att en stor del av den tillkommande bebyggelsen kommer att byggas i småhus. I målet om staden på landet ligger dock en tanke om stadsmässig bebyggelse. Det innebär att ett tätare centrum ska utvecklas i alla tre orterna. Det ger fler möjlighet att bo nära service samtidigt som butiker, caféer och andra träffpunkter kan få fler besökare och bättre kundunderlag. Människor och folkliv lockar fler människor. Det är därför viktigt att sätta igång denna positiva utveckling. I attraktiva lägen bör lägenheter och service för äldre lokaliseras så att de lättare kan delta i samhällslivet. De som bor centralt får också närmre till kollektivtrafik vilket ökar resandeunderlaget och skapar förutsättningar för en god turtäthet. Det är positivt för miljön eftersom behovet av att bygga på den goda jorden minskar och befintlig infrastruktur utnyttjas bättre. En tätare bebyggelse med inslag av lägenheter skapar också större möjlighet för invånare att bo kvar i ett område där de trivs om de vill byta bostad. Det kan vara äldre personer som inte längre orkar eller vill sköta sin villa och trädgård, ungdomar som vill flytta hemifrån eller personer vars familjesituation eller ekonomi förändras så de vill flytta till större eller mindre bostäder. Genom att villor och större lägenheter kommer ut på marknaden bildas flyttkedjor där folk byter bostad i flera steg. I stort sett alla som flyttar upplever att de får ett bättre boende. Svedalahem har i samband med inflyttningen i Tegelbruksområdet gjort en flyttkedjeanalys som visar att för varje ny bostad som byggs uppstår en flyttkedja där upp till 7 hushåll flyttar. 70 procent av dem som flyttar gör det inom kommungränsen. Efterfrågan på bostäder i Malmöregionen är stor, så effekten av flyttkedjorna sprider sig i regionen. De bostäder som Svedalahem byggt är byggda enligt den så kallade Svedalamodellen. Det innebär att man bygger hyreslägenheter för folk med medelinkomst genom att pressa priserna men bibehålla kvaliten i byggandet. Lägenheterna attraherar både unga och äldre. I centrala lägen ska bebyggelsen vara tät och stadsmässig. 13 Bostadspolitiska mål ur Bostadbyggnadsprogram 2007-2010 Antaget i kommunfullmäktige i april 2007. Cirka 200 lägenheter påbörjas per år fram till 2010 2/3 av tillkommande bebyggelse lokaliseras till Svedala och 1/3 till Bara och Klågerup Bebyggelsen lokaliseras genom kommunens detaljplaneläggning till största delen i Svedala, Bara och Klågerup tätorter under programperioden. Bostäder skall upplåtas med såväl äganderätt, bostadsrätt som hyresrätt. Tomter skall finnas tillgängliga för uppförande av småhus med äganderätt. Bostadsbyggandet skall utformas och anpassas till den bebyggelse som finns i kommunen. Avsteg kan göras där planförutsättningar finns. Kommunen ska ha en attraktiv bostadsmiljö.
Svedala Historik Svedala kan spåras till en medeltida by som låg kring kyrkan. När järnvägarna byggdes ut i slutet på 1800-talet blev Svedala knutpunkten för järnvägarna mellan Malmö - Ystad och Lund Trelleborg. Svedala centrum flyttades och fick karaktären av en rutnätsstad med tegelhus i 1 3 våningar. Tegelframställningen på orten avspeglas i karaktärsfulla och vackra byggnader. Från 1960-talet och framåt har småhusområden vuxit upp främst i samhällets norra och västra del. Områdena har en trafikstruktur med utifrån matning och ligger kring en grönstruktur där alla har tillgång till grönytor som i de flesta fall innehåller gång- och cykelförbindelser till centrum. Parkerna är viktiga för orten, som ligger omgiven av jordbruksmark. De ska tillgodose behovet av grönområden för närrekreation, lek, naturupplevelser och som träffpunkter. Samtidigt har parkerna en ekologisk betydelse för växter, fåglar, insekter och andra smådjur. Behovet av att fördröja och ta hand om dagvatten tillgodoses också till viss del i de gröna ytorna. Utbyggnadsstrategi Svedala begränsas av väg E 65 i norr, järnvägen i söder, Västra Infarten i väster samt Norrskogsvägen och väg 108 i öster. Centrum ligger intill stationen i samhällets södra del. Fortsatt utbyggnad planeras med stationen som nav. Svedala byggs ut kring stationen och centrum för att skapa en levande stadskärna och för att ge goda förutsättningar för så många som möjligt att åka kollektivt. En utbyggnad med stationen i centrum innebär att järnvägen kommer att gå rakt genom samhället. Järnvägen är en barriär som gående och cyklister kan passera på fyra ställen: i gång- och cykeltunneln vid Sockerbruksgatan, i tunnel vid Timmergatan, samt vid Ågatan och i markplan där väg 108 korsar järnvägen. Väg 108 ska byggas om med en planskild korsning med järnvägen. Kyrkan, industrin och Stella representerar olika skeden i samhällets utveckling. Svedalas skyline förändras. Ett grönstråk planeras kring Sege å som rinner parallellt med järnvägen genom tätorten. Ån och järnvägen kommer tillsammans att dela samhället i två delar. För att det inte ska upplevas som två samhällen ska det finnas en stark koppling mellan de båda delarna. Utbyggnadsförslaget innebär att bebyggelsen blir tätare och högre närmre stationen och centrum. Söder om järnvägen intill Tegelbruksområdet byggs en skola och en idrottsplats. Tanken är att skolans lokaler ska användas för aktiviteter även under kvällstid och på helger. Här ska finnas människor som rör sig och som gör den planerade gång och cykelförbindelsen över Sege å mellan skolan och stationen till en händelserik, trygg och levande miljö. Inom befintlig bebyggelse planeras för förtätning och utveckling av en tydligare småstadskaraktär i samhällets centrum. Ett resecentrum som gör stationen tillgänglig från båda sidor planeras. Markförhållanden Det mest attraktiva utbyggnadsområdet söder om Sege å karaktäriseras av platåartade höjder bestående av lermoräner och sandiga moräner som avsatts av inlandsisarna. Här täcks marken ofta av glaciala leror vilka troligen avsatts i isdämda sjöar. I lågpartierna mellan platåerna förekommer sediment av sand, silt eller lera samt organiska jordar som kan kräva särskilda åtgärder vid grundläggning av bebyggelse. De lägre partierna översvämmas vid kraftiga eller långvariga regn då ån blir uppdämd nedströms. Översvämningsrisken och förutsättningarna att fylla upp marken för att bygga hus i de lägre partierna bör utredas vidare, tidigt i planprocessen. 14
Topografi Marken är kraftigt kuperad. Detta kan vara en kvalitet när man ska bygga men kräver studier om hur man kan bygga, till exempel kan sluttningshus passa i gynnsamma väderstreck medan andra sluttningar bör lämnas obebyggda. Förutom gestaltningen av bebyggelsen måste grundläggning, tillgänglighet, ledningsdragning, gator m m studeras. Närmast stationen bör flerfamiljshus byggas som kan medge en hög exploatering i sluttningsområdena. Husen kan med sin höjd antingen jämna ut eller understryka höjdförhållandena i landskapet. Längre från stationen där villor och radhus kan bli aktuella kan större tomter krävas i sluttningsområdena. Störningar Kommunens reningsverk ligger vid Ågatan och kräver, enligt en utredning som SWECO genomfört år 2007, ett skyddsavstånd på 300 m. Reningsverket behöver kompletteras med poleringsdammar, som innebär ytterligare ett steg i reningsprocessen. Vattnet ska pumpas till dammarna som föreslås placeras väster om reningsverket. Intill reningsverket ligger vassbäddar, återvinningscentral och kompostanläggning vilka också har ett skyddsavstånd på cirka 300 m. Skyddsavståndet till dessa anläggningar ligger dock till största delen inom skyddsavståndet för reningsverket. Järnvägen bullrar men det bullerstörda området intill Ågatan är redan ianspråktaget av verksamheter som passar inom denna typ av område. Vid fortsatt utbyggnad ska hänsyn tas till järnvägens framtida Aggarps by utbyggnad till dubbelspår, till att den är transportled för farligt gods och till det buller som tågtrafiken ger upphov till. Vid väg 108 finns bullervallar så att ny bebyggelse inte kommer att störas av buller, det ger också ett skyddsavstånd till vägen som är transportled för farligt gods. Inom utbyggnadsområdena finns jordbruk med växtodling och djurgårdar med får, höns, kor och hästar. Djuren ger upphov till lukt och kan framkalla allergier. För allergiker skapar hästar störst problem. Se mer under landsbygdsutveckling sid 40. 15 Restriktioner Aggarps by, Aggarpsmölla och Länsmannabacken är intressanta ur kulturmiljösynpunkt därför krävs ett skyddsavstånd till tillkommande bebyggelse. Skyddsavstånd kring Aggarps by finns på kartan på sid 19, avgränsningen bör studeras ytterligare. Inom utbyggnadsområdena finns fornlämningar. En översiktlig arkeologisk utredning har genomförts. Den visar ett antal fynd och rekommenderar en fortsatt arkeologisk utredning i området. Eftersom fynden oftast finns i höjdpartier där markförhållandena för bostadsbebyggelse är bäst, nu liksom under sten- och bronsålder, krävs en utredning av arkeologin innan planarbetet fortsätter. Sege å rinner genom utbyggnadsområdena i Svedala. Ån avvattnar i stort sett hela kommunen och leder ut till Öresund. Vattnet från hårdgjorda ytor i tätorten och utdikad jordbruksmark rinner snabbt undan och risken för översvämningar är stor där åfåran är smal. En del områden översvämmas vid extrema regn. De översvämmade områdena förväntas öka och tillfällena med översvämning inträffa oftare p g a klimatförändringen som påverkar nederbördsmängderna. SMHI har i en utredning daterad 2008-04-06 redovisat vilka områden som kan bli översvämmade. Se karta sid 133. Ekologgruppen har utrett förutsättningar för restaurering och anläggning av våtmarker och dammar runt Svedala, daterad 2009-02-06. Utredningarna visar områden som bör undantas från exploatering då byggnader, mark och anläggningar riskerar att ta skada vid framtida översvämningar.
Grönstruktur Grönstrukturen föreslås utvecklas så att alla nya bostadsområden får grönstråk och gång- och cykelvägar med förbindelse till Sege å och vidare in mot centrum och ut i landskapet. Särskilt viktigt är att väg 108 kan korsas med en planskildhet i anslutning till järnvägen. Dels för att boende öster om väg 108 ska kunna nå skolor, station och centrum på ett säkert sätt, dels för att boende i Svedala ska kunna röra sig ut i landskapet i denna riktning. Kring Sege å föreslås ett grönområde med gångslingor, sittplatser, gräsmattor och naturmark. Det ska tåla översvämningar vid extrema högvatten, vilka förväntas bli vanligare i framtiden. Sege å föreslås utgöra kärnan i ett grönstråk från Lindholmen till kommungränsen mot Malmö. I Svedala tätort bör strandskyddet kring ån kunna anpassas så att det blir bredare på vissa ställen och smalare på andra för att möjliggöra en gynnsam tätortsutveckling. Trafik Bil- och cykelvägarna i tätorten planeras med trafikplan för Svedala tätort från 2002 och Trafikutredning Svedala, Trivektor 2006-05-15 som utgångspunkt. Väg 108 kommer enligt Vägverkets planer att byggas om under planperioden så att den får en högre standard genom Svedala. Det betyder att korsningarna behöver byggas om så att trafiksäkerheten ökar. Vägen kommer att sänkas ned så att järnvägen och Börringevägen tillsammans med en cykelväg kan passera över den. Tillfarten till bebyggelsen söder om järnvägen föreslås vid Södra Infarten byggas om till en cirkulationsplats. Aggarpsvägen har stängts från 108:an och matas från Södra Infarten. Biltrafiken föreslås ledas igenom de nya bebyggelseområdena från Krågeholmsvägen till väg 108 dels via Ågatan, dels via en ny väg längre söder ut. Krågeholmsvägen har redan idag för liten kapacitet. Därför föreslås en ny stäckning där vägen leds öster om Krågeholm genom nya exploateringsområden till Ågatan. Cykeltrafik Förbindelser under eller över järnvägen, väg 108 och E 65 är viktiga för kontakten mellan tätortens olika delar och ut i landskapet. Svedala ligger i ett åkerlandskap med fina strövområden på cykelavstånd. Förbättring respektive utbyggnad av cykelvägar till Sturup, Malmö och Torup ingår i planen. Planskild korsning med järnvägen för bilar, gående och cyklister i Timmergatan och för gång- och cykeltrafik vid Nils Fredriksson Utbildning har öppnats 2007. Behovet av en gång- och cykelbro över Södra infarten mellan Tegelbruksområdet och Östra Aggarp övervägs i den fortsatta planeringen. Service Målet är att Svedala ska utvecklas till en småstad med allsidig service tillgänglig för invånarna. Utvecklingen av centrum ska leda till en trygg och attraktiv stadsmiljö med bostäder, arbetsplatser, handel och service för alla. Förskolor planeras i anslutning till grönstråk och med tillgänglighet för bil och cykel samt om möjligt kollektivtrafik. För att så många som möjligt ska ha nära från bostaden till förskolan bör det finnas förskolor i olika delar av samhället. I anslutning till grönstråket längs Sege å föreslås ett område söder om stationen för skola, idrottsplats och förskola, detaljplanearbetet är påbörjat. Dessutom föreslås ett område vid Krågeholm för en förskola. Andelen äldre i befolkningen kommer att öka. Det leder till en ökad efterfrågan på lägenheter nära centrum och service med till exempel kultur som bibliotek, teater, bio, m m, butiker, restauranger och caféer samt social service som hemtjänst, vårdcentral och liknande. Det är viktigt att det finns träffpunkter på olika platser i centrum och nära boendet där Stella kan ses som ett bra exempel. Tillgänglighet Det är viktigt att planera och utforma den fysiska miljön så att den fungerar för äldre och för människor med olika funktionsnedsättningar.i Svedala kommun har kommunfullmäktige antagit ett basanpassningsprogram Bättre för alla. Basanpassningsprogrammet som ställer lite högre krav på tillgängligheten än gällande byggregler, ska följas vid nyproduktion av bostäder. 16
Pågående planer Centrumutveckling Under andra halvan av 1900-talet har några moderna affärsfastigheter tillkommit i centrum. De har långa enformiga fasader utan fönster eller entréer. Stortorget fick sin nuvarande utformning 1981, Storgatan byggdes om 1996 och är gågata sedan 1997. En utökning av centrum ner till stationen planeras. Det pågår ett centrumprojekt som syftar till att göra centrum mer tilltalande och levande samt att uppnå en långsiktig tillväxt. Målet är att serviceutbudet med affärer, restauranger, offentlig service m m ska öka successivt i Svedala centrum. Den offentliga miljön ska vidareutvecklas och viss förtätning av bebyggelsen planeras på ett sätt så att den arkitektoniska kvalitén ökar och alla hus får levande fasader mot gatan. Ett första steg i centrumutvecklingen har varit byggandet av Furen I och omvandlingen av Marknadstorget. Det finns möjlighet att förtäta centrum med cirka 600 lägenheter, varav 200 i Segestrand, se karta. Dessutom finns cirka 20 000 m 2 mark som kan utnyttjas för nya handelsetableringar i centrum söder om järnvägen mellan det resecentrum som planeras och Ågatan. Eventuellt kan ytterligare förtätning bli aktuell inom centrum senare under planperioden. Kvarteret Furen Inom Furen 1 och Furen 2 finns detaljplaner för en förtätning med cirka 70 lägenheter och service för äldre. Furen I var färdigt för inflyttning 2008. Segestrand Kommunen anlitade under 2006 tre arkitektkontor för ett parallellt uppdrag om det så kallade Södra Sockerbruksområdet som nu fått namnet Segestrand. Här har tagits fram en detaljplan för drygt 200 lägenheter i flerbostadshus. Planen förväntas antas under 2010. 17 Stationsområdet Utveckling av stationsområdet föreslås i syfte att bygga ett resecentrum med kommunal och kommersiell service i anslutning till stationen. Samtidigt ska Storgatans centrumfunktioner förlängas till stationen. Projektet ska också innehålla en ny busstation mellan Järnvägen och Ågatan, parkering under markplan och pendlarparkering. Ett planprogram har tagits fram 2009. Kv Neptunus Centralskolan ska läggas ner och en ny skola, Svedala nya skola, planeras vid Svedalagårdens idrottsplats sydväst om korsningen mellan Hyltarpsvägen och Bökebergsgatan. Marken där Centralskolan ligger kan då bebyggas med bostäder.
Kapellvägen Intill kyrkogården finns möjlighet att förtäta. Cirka 5 bostadshus ryms inom området. Åkerbruket När Tegelbruksområdet är färdigbyggt fortsätter Svedala tätort att växa söderut mot Aggarp. Här planeras för ett utbyggnadsområde för cirka 300 bostäder, av samma karaktär som Tegelbruksområdet, med blandad bostadsbebyggelse. Hindstorp Planarbete pågår för förtätning utefter Tittentevägen. Förslaget innebär ett tillskott med cirka 30 egnahem. Utbyggnad under planperioden De utbyggnadsområden som redovisas i planen tillgodoser behovet för en utbyggnad till 25 000 invånare. Dessutom redovisas förslag till framtida utbyggnadsområden. Eftersom marken är privatägd och odlad kan kommunen inte styra vilken mark som blir tillgänglig för exploatering. En utbyggnad bör ske från centrum och utåt. Det är möjligt att vissa områden ska bebyggas glesare och att några hästgårdar i så fall kan ligga kvar i anslutning till marker vid ån som inte lämpar sig för bebyggelse. Utbyggnadstakten kommer främst att påverkas av konjunkturutvecklingen. I Svedala förslås cirka 1800 bostäder eller 2/3 av kommunens planerade utbyggnad. Området söder om Ågatan ligger närmast centrum och är en naturlig fortsättning på utbyggnaden söder om Tegelbruksområdet. Detta område tillsammans med de förtätningsprojekt som pågår i centrum innehåller cirka 1 100 bostäder. Exploateringsgrad Inom Åkerbruket föreslås bostadsbebyggelse med en exploateringsgrad på 20 bostäder/ha, vilket ungefär motsvarar Tegelbruksområdets. Söder om Ågatan och Norr om Krågeholm blir exploateringsgraden något lägre. Öster om Hindstorp antas exploateringsgraden bli 7 bostäder/ha på grund av terrängen. Exploateringsgrad är ett mått på hur tätt området är, vilket beror på andel bebyggd mark och höjd på husen i förhållande till ytan. Målet är ett effektivt och bra utnyttjande av den mark som tas i anspråk. Bostadsområden Sammanställning av utbyggnadsområden Bostäder/ha Bostäder Centrumförtätning - 600 Åkerbruket 20 300 Tittentevägen 4 35 Söder om Ågatan 14 455 Norr om Krågeholm 12 370 Öster om Hindstorp 7 50 Totalt: 1810 18
Malmö Lund Ystad Trelleborg 19
Söder om Ågatan Området är beläget inom 1 km från stationen och centrum. Det är här Svedala naturligt bör växa då man eftersträvar ett samhälle uppbyggt kring centrum och kollektivtrafik med god tillgänglighet. Området kan få höga kvalitéer. Huvudkaraktären föreslås bli en tät blandad bebyggelse med frikostiga grönstråk längs Sege å. Ny skola, förskola och idrottsplats föreslås centralt i området med tanken att det ska vara en samlingsplats även under fritiden. En hög exploatering inom bebyggelseområdena motiveras av närheten till centrum och stationen samt av att Sege å och topografin i området gör att relativt stora grönområden kommer att avsättas intill bebyggelsen. Längre söderut kan andelen marklägenheter öka innan ett skyddsområde lämnas kring Aggarps by. Inom detta område planeras för cirka 450 bostäder. Utbyggnad kring Krågeholm Krågeholm är en by som redan vuxit samman med Svedala samhälle. Krågeholmsvägen har låg standard och en flyttning av genomfartstrafiken har länge diskuterats. Planförslaget visar en möjlig sträckning öster om byn närmare Sege å. föreslås vid båda vägarna. Grundläggningsförhållandena längs ån behöver utredas innan förslaget bearbetas. Det finns flera hästgårdar inom området bland annat en veterinärklinik vilken föreslås ligga kvar med ett skyddsavstånd på 200 meter till närmaste nya bostadsområde. Inom skyddsområdet som ansluter till grönstråket längs Sege å föreslås en ny polleringsdamm för reningsverket och eventuellt kan ytterligare någon gård ligga kvar. I övrigt måste hästgårdarna flyttas eller avvecklas för att utbyggnaden ska vara möjlig. Området ligger cirka 2 kilometer från stationen och föreslås något glesare bebyggt, med fler villor och marklägenheter, än området söder om stationen. Förslaget innehåller cirka 370 bostäder. Grönstrukturen ska även här bindas samman med centrum och med Sege å. Planförslaget visar ett läge för en förskola nordväst om Krågeholmsvägen. Öster om Hindstorp Öster om Hindstorp i och i anslutning till ett mindre skogsparti söder om E 65 föreslås ett utbyggnadsområde med lantlig karaktär som rymmer cirka 50 bostäder. Den beräknade exploateringsgraden är låg beroende på områdets förutsättningar. Delar av skogspartiet består av ädellöv, det är delvis sankt och genomkorsas av flera vattendrag. Behovet av skyddsområde för buller mot vägen och en eventuell ny situation i samband med att Sturupspendeln byggs ut ska beaktas vid planering av nya bostäder. Framtida utbyggnadsområden På kartan på sid 19 redovisas framtida utveckling av huvudgator och utbyggnadsområden, syftet är att visa möjliga expansionsriktningar efter 2025. Möjliga utbyggnadsområden redovisas med svart skraffering. 20 Utredningsområde Utredningsområde mellan Roslätt och Västra Infarten Förutsättningarna att förtäta med bostadsbebyggelse mellan Roslätt och Västra Infarten bör utredas. Området kan bli ett tillägg till befintlig villabebyggelse men grundläggningsförhållanden, naturvärden i form av märgelgravar och åkerholmar samt eventuella störningar från Västra infarten måste först utredas. Verksamhetsområden Hyltarp Hyltarp ligger norr om järnvägen och utanför Västra Infarten. Det är ett av få utbyggnadsområden som är relativt plana och lämpar sig för verksamheter. Området ligger vid infarten till Svedala. Det är av stor vikt att fasaden mot infarten blir representativ. Det gynnar både orten och företagen. Området gränsar till dungar och märgelgravar vilka man ska ta hänsyn till vid detaljplaneringen. Inom området finns också fornlämningar. En översiktlig arkeologisk utredning har genomförts. Den visar ett antal fynd och rekommenderar en arkeologisk utredning i området. Fjärrvärmeanläggning Under 2009 har en utredning om möjliga lägen för en fjärrvärmeanläggning genomförts. Två lägen, ett i Östra Industriområdet och ett öster om väg 108, söder om Tegelbruksområdet, reserveras för eventuellt framtida behov.
Bara Bara kyrka byggdes på medeltiden och ligger där Bara by låg före skiftet, öster om det nuvarande samhället. 1894 byggdes järnvägen mellan Malmö och Genarp med en station på Värby mark. Kring stationen, som fick namnet Bara efter socknen, växte ett stationssamhälle upp. Småhusbebyggelsen i Bara och Klågerup etablerades på 1960- och 1970-talen. Bara marknadsfördes som den bilvänliga orten och byggdes med utifrånmatning till bostäderna. Det innebär att trafiken till bostadsområdena matas utifrån så att en sammanhängande grönstruktur skapas mellan bostadsområdena. Den håller en hög kvalitet med dammar, kullar med tall- respektive ädellövskog, bollplaner, pulkabacke, lekplatser och bad. Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan för Bara har utarbetats i nära samarbete med de boende i Bara. Den antogs 2005 men överklagades sedan till högre instans och vann laga kraft först 2006-09-18. Den ska fortsätta gälla, dock med de förändringar som redovisas på kartan på nästa uppslag och i texten. Trafik En rondell vid infarten till den nya bebyggelsen i väster och till PGA-banan har byggts 2007. En ny rondell föreslås också i korsningen Malmövägen Värbyvägen. Värbyvägen ska enligt Trafikplan för Bara byggas om till miljöprioriterad genomfart vilket innebär att gatans utformning förändras med träd, refuger mm så att hastigheten på vägen minskar. Säkrare korsningar med Värbyvägen krävs för säkra skolvägar. Nya cykelbanor eller cykelfält föreslås längs Värbyvägen, Möllebergavägen och i det västra utbyggnadsområdet samt mot Klågerup och Torup. Kollektivtrafiken från Bara med buss till Malmö och Klågerup finns med god turtäthet, men för att åka till Svedala måste man byta buss i Klågerup. En bussförbindelse mellan Bara och Svedala som också kan ansluta till Torup och PGA-banan eftersträvas. För närvarande finns Naturbussen, som är ett sammarbetsprojekt med Malmö och Lund, som går på helgerna. 21 Malmö stad har i sitt översiktsplanearbetet utarbetat ett PM Hur kan Malmö växa hållbart där möjligheten att bygga samhällen kring stationer med spårburen kollektivtrafik studeras. Ett spår föreslås ut mot Bara. Möjligheten att anlägga en så kallad lightrail mellan Malmö, Bara och Klågerup utreds. Två möjliga spår redovisas på kartan. De ansluter delvis till den gamla banvallen. En övergripande lightrailutredning skall undersöka lämplig spårdragning genom Bara, anslutningar till Malmö och Klågerup samt placering av stationslägen. Hänsyn ska tas till en standardhöjning av väg 841.
Grönstruktur och rekreation Tvillingdammarna, den kuperade marken i samhället med lövskog på kullarna i nordöst och tallskogen vid Fåraborg ingår i en omväxlande grönstruktur där det är möjligt att röra sig genom hela samhället. Bara ligger i jordbrukslandskapet där gång- och cykelvägar till bland annat Klågerup och Torup ger möjligheter till rekreation. Torups rekreationsområde, som ägs av Malmö stad och är en viktig tillgång i regionen, ligger på bekvämt cykelavstånd från Bara. Möjligheten att utveckla ett gångstråk längs Skräddardammen via Statarmuseet till Torup har utretts. Mellan Torup och Bara pågår utbyggnad av PGA-banan en golfbana med tre 18-håls banor varav en ska uppfylla kraven för att arrangera internationella golftävlingar på PGA-touren. Golfbanan kommer naturligtvis också att innebära rekreationsmöjligheter. Illustration av centrum ur program till detaljplan för Bara centrum. 22
Lund 841 Malmö 108 Svedala 23
Bara Centrum Detaljplanen för Bara Centrum som vann laga kraft 2009 rymmer cirka 350 bostäder. Den innehåller en tätare bebyggelse med lägenheter söder om Bara Centrum. Genom att flytta idrottshallen och ta delar av grusplanen i anspråk skapas även möjligheter att utveckla centrum mot norr. Området ska innehålla en blandning av arbetsplatser, handel och bostäder. Det ska vara ett innehållsrikt och levande centrum med många mötesplatser. En ny multihall för olika aktiviteter ersätter den gamla idrottshallen. I planen för centrum anges en möjlighet att bygga en ny bollplan nordväst om badet, som ersättning för den som tas i anspråk för bostadsbebyggelse och handel. Badet, bollplanen och de bostadsområden som planeras i väster kommer att få tillfart västerifrån, vilket minskar trafiken i centrum. Söder om Malmövägen föreslås ett område för dagvattenhantering dit dagvattnet från centrum ska ledas. Utsikt över Bara från Fåraborg. Väster om Bara Väster om Bara planeras under planperioden för 500 bostäder. En detaljplan har antagits och utbyggnaden påbörjats av den första etappen, den så kallade Bantisteln som omfattar cirkar 60 bostäder. Planförslaget på föregående sida visar ytterligare bostadsutbyggnad och den flyttade bollplanen väster om Bara. I och med denna utbyggnad kommer en ny förskola att behövas. Föreslaget läge är lätt att nå både med bil och cykel och ligger i direkt anslutning till grönstråken så att de kan nyttjas för verksamheten. Söder om Bara Bara kan i framtiden komma att utvecklas söderut. Den föreslagna spårvägen ger förutsättningar för en mer kraftfull expansion. I anslutning till PGA-banan finns intresse av att utveckla områden för boende antingen som andelslägenheter eller permanentbostäder. Vid Spångholmsgården förs diskussioner om hotell, konferens- och eventuellt badanläggning. Området söder om Malmövägen kan också vara intressant för utveckling av boende. Den framtida användningen av Tjustorpsindustriområde bör utredas i detta sammanhang. Konsekvensbeskrivning och ytterligare utredning krävs för bl a trafikfrågor, kulturmiljö- och landskapsvärden, fornlämningar, skolor, service, VA-anläggningar mm. Områdena markeras på kartan som utredningsområden. 24 Öster om Bara Ett utredningsområde finns i östra Bara, öster om Torupsvägen. Inom områdena närmast Bara Mineraler utreds kontorsverksamhet med hänsyn till behov av skyddsavstånd till verksamheten. Delen närmast Torupsvägen kan vara möjlig för bostäder. Förutsättningar och konsekvenser måste utredas vidare. Verksamheter Centrumbebyggelsen ska innehålla icke störande verksamheter som kontor, hantverk, handel och service. Bara Mineraler ligger sydost om samhället och i anslutning till denna verksamhet finns en liten utbyggnadsmöjlighet markerad i den fördjupade översiktsplanen. Ett nytt läge för bensinstation föreslås söder om väg 841 i västra delen av Bara. De tidigare bensinstationerna i Bara har lagts ner. PGA-banan är ett exempel på utvecklingen inom upplevelsebranchen. Förskola Värby förskola planeras att byggas till under planperioden.
Klågerup Historik Namnet Klågerup kommer ursprungligen från Klapathorp (1314). I äldre källor hittar man uppgifter om samhället under namnen Tejarp och Vinninge. När järnvägarna byggdes, Lund Trelleborg 1875 och Malmö Genarp 1894, växte Klågerups samhälle upp kring stationen och näringslivet tog fart. Här fanns hantverkare, affärer av olika slag, hotell, en väderkvarn och en saftstation som var i bruk 1894 1919. Från saftstationen pumpades betsaft i rör till sockerfabriken i Staffanstorp. Järnvägarna är nerlagda och servicen har minskat. Det finns dock verksamheter i området intill väg 108. Samhället växer i lagom takt och läget på landet med bussförbindelser till Malmö, Lund och Trelleborg gör Klågerup till en bra bostadsort. Trafik Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt i grönstråk och som blandtrafik på bostadsgator. Malmövägen är en barriär som delar samhället. En ny gång- och cykelväg ingår i utbyggnadsområdet öster om Solgården längs Malmövägen mellan Solgården och Busshållplats och service i centrum är viktigt. Bangårdsvägen. Hastighetsdämpande åtgärder föreslås på Malmövägen i korsningen med Bangårdsvägen och vid busshållplatserna samt där cykeltrafikens huvudstråk korsar lokalgatorna. I översiktsplan för Staffanstorp diskuteras en spårförbindelse mellan Staffanstorp och Sturup. På lång sikt bör möjligheten att låta Klågerup bli en hållplats på denna linje utredas. Möjligheten att anlägga en så kallad lightrail mellan Malmö, Bara och Klågerup utreds. Hänsyn ska tas till en standardhöjning av väg 841. Grönstruktur Det finns en väl utvecklad grönstruktur i samhället med parkstråk mellan skolan och centrum där man kan nå de flesta bostäderna. I söder rinner Klågerupsbäcken och det finns en betesmark med naturvärden längs ån i öster. Klågerup ligger i ett jordbrukslandskap där man för närrekreation är hänvisad till parkerna och till cykelvägar eller småvägar ut i landskapet. Pudesjö med utomhusbad, Bara och Torup med rekreationsområde ligger i närheten och är lätta att nå med cykel. Förtätning centrum Det pågår ett projekt för att utveckla centrum där en utbyggnad av gruppboende för äldre kan bli aktuellt i anslutning till det befintliga i Solgården och där möjligheten att bygga ytterligare bostäder i flerbostadshus utreds. En utveckling av idrottsplatsen och en förändring av industriområdet öster om centrum ingår också i projektet. En ombyggnad av Malmövägen till miljöprioriterad genomfart 25 innebär att orten annonseras bättre och att kontakten mellan centrum och idrottsplatsen förstärks. Då blir också bebyggelsen norr om vägen en del av samhället. Där finns utbyggnadsområden för 80 bostäder enligt en nyligen antagen detaljplan. Möjligheten att förtäta planen så att ytterligare 12 lägenheter ryms utreds för närvarande i en ny detaljplan. Förskola En lokaliseringsstudie för förskola i Klågerup har tagis fram februari 2010. Kommunen utvärderar alternativa placeringar. Lund utredningsområde pågående utbyggnad av bostäder Malmö Malmövägen möjlig lightrail ny föreslagen bostadsbebyggesle ny föreslagen bostadsbebyggesle utveckling av befintligt idrottsområde ny föreslagen bostadsbebyggesle nytt föreslaget verksamhetsområde Svedala Klågerup C, idéer om förändring. planerad cirkulationsplats
Fördjupning av översiktsplan 2002 En fördjupad översiktsplan för Klågerup antogs 2002. Planen har tagits fram i nära samarbete med Klågerupsborna som aktivt deltagit i planprocessens alla skeden. Planperioden är tio år och målet för planerad utbyggnad är att skapa ett rundare Klågerup. Ny bebyggelse ska lokaliseras nära centrum och skola. Malmövägen ska göras säkrare och centrum utvecklas så att det blir tydligare och trevligare, samtidigt som funktionen av mötesplats förstärks. Fördjupad översiktsplan för Klågerup ska fortsätta gälla med de förändringar som redovisas på kartan på sid 25 och i texten. Innan planperioden tar slut kommer troligen ytterligare mark för bostäder att efterfrågas. Då bör en ny fördjupning av översiktsplanen tas fram där nya utbyggnadsriktningar studeras förutsättningslöst. De planer som antagits sedan fördjupningen av översiktsplanen antogs rymmer cirka 100 bostäder vilket motsvarar den utbyggnad som, enligt förslaget Fåkärnigt 25 000, är målet för Klågerup fram till år 2025. Fortsatt utbyggnad nästa planperiod De utbyggnadsområden som redovisas i fördjupningen av översiktsplanen har till stor del redan detaljplanelagts och utbyggnaden påbörjades under 2008. I planen finns även ett område sydväst om skolan och ett norr om Malmövägen som ännu inte planlagts. Området norr om vägen berör riksintressen för natur- och kulturmiljö. Samhället begränsas i söder av Klågerupsbäcken och i öster av väg 108. I öster ligger den gamla byn på båda sidor Malmövägen, nya planområden finns omedelbart väster om den äldre bebyggelsen. Malmövägen är en barriär och en gräns för samhället norr om centrum. På 1990-talet byggdes skolan ut så att det nu finns F-9 skola. För att utnyttja den kapacitet som finns i skolan bör samhället växa vidare. Om det ska växa ytterligare kan en utbyggnad norr om Malmövägen prövas mot riksintressena och en utbyggnad söder om bäcken utredas tillsammans med möjligheten att låta samhället växa västerut mot Bara. Ambitionen att skapa ett rundare samhälle med närhet till skola och centrum talar för att det bör växa norr om vägen eller söder om Klågerupsbäcken. En utbyggnad åt norr kräver en säker korsning så att oskyddade trafikanter kan korsa Malmövägen. En utbyggnad åt söder kräver studier av grundläggningsförhållanden och översvämningsrisker kring bäcken. Klågerupsbornas önskan om ett rundare samhälle stämmer väl med principen om en hållbar utveckling där det ska vara nära till skola, centrum och kollektivtrafik. Möjligheten att på sikt bygga norr eller söder om samhället bör därför utredas förutsättningslöst redan nu. Norr om Malmövägen avser riksintresset för naturvård backlandskapet och dess geologiska formationer. Riksintresset för kulturmiljö avser kulturlandskapets utveckling från förhistorisk tid till nutid. Det nuvarande ägo- och bebyggelsemönstret är ett resultat av 1800-talets skiftesreformer. Området är också ett utpräglat godslandskap. Det utredningsområde som redovisas på kartan täcker in olika utbyggnadsmöjligheter och redovisar ett större område som bör studeras utifrån olika utbyggnadsmöjligheter innan ett eventuellt utbyggnadsområde avgränsas. Kring Klågerupsbäcken ligger marken lågt. Grundförhållandena kan vara besvärliga och det finns risk för översvämning vid kraftiga regn. I sydväst begränsas samhället av riksintresse för naturvård. Möjligheten att bygga åt söder, på sikt, bör utredas. Utveckling av forskning och näringsliv i Lund förväntas bidra till ökad tillväxt i regionen. Intresset för att bosätta sig i Klågerup förväntas öka när ESS och Maxlab IX anläggs i Lund. 26
Sturup Det finns en fördjupad översiktsplan för Sturup från 1993. Arbetet med en ny fördjupning av översiktsplanen för Sturup pågår. Arbetet sker som ett samarbete mellan Svedala, Malmö, Lund, Staffanstorp och Malmö Airport, Swedavia AB. Ett första skede i FÖP-Sturup var framtagande av en lokaliseringsutredning med miljökonsekvensbeskrivning som jämför olika lägen för en ny landningsbana. Transportstyrelsen har under 2009 angett ett anspråk på riksintresse för både befintlig och en ny landningsbana för flyget. Området som berörs av riksintresseanspråket markeras i översiktsplanen som ett utredningsområde för riksintresse för flyget. Se kap planförutsättningar sid 108. FÖP Sturup kommer att omfatta markanspråk både fysiskt och för buller och andra störningar samt avvägning mot andra intressen. Det pågår också planering för Sturupspendeln. Se sid 44. Pågående planer Sturup Park i anslutning till flygplatsen är delvis planlagt för småindustri. Området har endast byggts ut i begränsad omfattning, men planarbete för ytterligare ett område söder om det som tidigare planlagts har påbörjats. Sturup Raceway och Limhams MK driver motorbanor intill Sturup. Området bedöms som lämpligt att utveckla för motorsport. En ny detaljplan som omfattar utbyggnad av Sturup Raceway och Limhamns motorklubb påbörjades 2007. 2009 har det skett ett ägarbyte av Sturup Raceway. Övriga utbyggnadsområden Holmeja Holmeja ligger under bullermattan kring Malmö Airport. Det är kommunens fjärde samhälle med cirka 230 invånare år 2006. Den enda service som finns här är en förskola. När arbetet med en ny fördjupning av översiktsplanen för Sturup är avslutat kommer det bullerstörda området förhoppningsvis att kunna begränsas till en mindre yta. I så fall bör möjligheten att bygga i Holmeja studeras i en fördjupning av översiktsplanen eller ett planprogram. Samhället ligger nära väg 108 där busshållplats finns. 108 Lund Yddingesjön Yddinge utvecklingsriktning 27 Holmeja Svedala Sturup Börringe I Översiktsplan 2002 finns utbyggnadsområden kring Börringe redovisade. Dessa har efter samråd med länsstyrelsen, på grund av natur- och kulturvårdsintressena i området samt bullret, minskats. Det som kvarstår är ett utbyggnadsområde vid stationssamhället som på ett naturligt sätt kan växa vidare. Klosterviken järnväg Börringesjön Svedala Börringe kloster Börringe station E 65 Ystad
Lindholmen Området kring Lindholmen redovisas som utredningsområde. Här ska lämpligheten prövas av komplettering kring de befintliga gårdsbyggnaderna samt uppförande av bostadshus intill gården. Svedala Ugglarpsvägen N Lindholmsvägen Ugglarpsvägen Västra Kärrstorp Vellinge kommun anger i sin översiktsplan att de vill anlägga en pågatågsstation i Västra Ingelstad. Den kommer i så fall att ligga tre kilometer väster om Västra Kärrstorp. Intresset för att bosätta sig här kommer då att öka. Det är också viktigt att utveckla cykelväger till stationen och att möjligheter till pendlarparkering skapas. 1 km Västra Ingelstad 2 km 3 km Västra Kärrstorp När det blir en station i Västra Ingelstad kan det bli intressant att bygga ut Västra Kärrstorp. Kommunen vill: att de tre större tätorterna planeras så att tillgängligheten till centrum, skolor och kollektivtrafik blir god att orternas centra ska innehålla handel, boende, arbetsplatser och service för att bli attraktiva mötesplatser att tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning ska vara hög att utbyggnaden ska innehålla blandade upplåtelseformer och blandad lägenhetsstorlek att utbyggnaden av skolor, grönstruktur och gång- och cykelvägar ska ske parallellt med utbyggnad av bostäder att naturvärdena ska bevaras och utvecklas så att de bildar stommen i grönstrukturen i samband med utbyggnad av tätorterna att arbetsplatser integreras i samhällena som blandad bebyggelse i centrumområdena eller genom att de placeras som bullerskydd mot vägar eller järnvägen ha en hög beredskap för att utveckla områden för nya bostäder och verksamheter att utbyggnad görs med stor hänsyn till hälso- och trygghetsaspekter 28