Bilaga till Barn- och utbildningsnämnden 2012-09-04 63

2012-08-26 Till politikerna i Tanum Vi har med bestörtning noterat att städningen försämrats genom kommunens upphandlingsförfarande. Tanum har valt fel väg för besparingar. Vi vill att våra barn ska ha rena och fina lokaler. Kommunens vision om skolan i Tanum har kraschlandat i upphandlingens snårskog av tekniska detaljer. Barnen och deras miljö måste prioriteras. Lokalvården ska vara en naturlig del av lärandet och integreras i pedagogiken. Enligt kommunens hemsida ska Tanum ha landets bästa skola. De små bygdeskolorna som ger en harmonisk skolgång ska bevaras. Utveckling och framtidstro ska skapas via ökad inflyttning och de som bor i kommunen ska uppmuntras att stanna kvar. Men vem vill leva och bo i en vision som framstår som en förfalskad bild av verkligheten? I 2007 års Förslag till nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa ses lokalvården i skolor som en nyckelfråga. Socialstyrelsen påpekar i handlingsplanen att en otillräcklig städning leder till hälsorisker. Luftkvaliteten försämras med ökad risk för exponering av allergier. Vart tredje barn med astma får symtom till följd av doftämnen i skolmiljön. Återkommande problem i skolmiljön är dålig städning, bristande ventilation, hög ljudnivå, stress, mobbning och hot om våld. Ett annat problem som pekas ut i handlingsplanen är smittspridning till följd av bristande städning. Socialstyrelsen lyfter fram behovet av att personal och elever görs delaktiga i verksamheten. Det räcker inte med att bara städa för att hålla skolan ren och trivsam. Det krävs också en aktiv diskussionen och ett brett ansvarstagande. Vad har hänt i Tanum med skolan? Jo, detta vet vi. Städarna har fått högre beting. Fler ytor ska städas på kortare tid. Avtalsvillkoren har försämrats. Städarna har tvingats till tystnad genom lojalitetsklausuler i avtalet med den nye entreprenören. Men det är inte bara personal och barn som drabbats av försämringarna. Vi har som medborgare och föräldrar förlorat insyn och inflytande över skolmiljön. Hur kunde det gå så illa? Bakgrunden ser ut så här: 2007 beslutar kommunfullmäktige, KF, att ge tekniska nämnden, TN, i uppdrag att ta fram underlag för en eventuell konkurrensutsättning av kommunens fastighetsskötsel. 2008 är utredningen klar. Samma år beslutar kommunstyrelsen, KS, att ge TN i uppdrag att genomföra upphandlingen. Nu vill också Tanums Hamn & Turisms AB och Tanums Bostäder AB vara med i upphandlingen och konkurrensutsätta sin fastighetsskötsel. 2010 beslutar så KF att överlåta städningen på entreprenör. En utredning om en eventuell upphandling har resulterat i att städningen sköts av en extern firma med försämrade arbetsvillkor som följd både för skolan och den överförda personalen. Kommunen har genomfört upphandlingen utan att kraven på en god skolmiljö för barnen blivit säkerhetsställda. Kommunen har haft fel fokus för sina åtgärder. I inspektionsrapporter konstateras 2011 att till- och frånluftsdon i skolor är smutsiga, luften är varm och tung i korridorer, ventilationen bullrar, fuktskador och mögel i omklädningsrummen, trasiga lister, smutsiga slöjdsalar och till detta kommer ytterligare försämringar av städrutinerna. Lärarna tvingas i allt högre grad rapportera brister i lokalvården och städarna känner sig som en jagad yrkesgrupp som inte längre kan leverera rena lokaler. Nu är det hög tid att sätta barnen och deras skolmiljö i centrum för åtgärder. Gör om och gör rätt.

Våra krav är: Vi kräver att kommunfullmäktige avbryter upphandlingen av städtjänster. Men det är givetvis inte tillräckligt. För att skapa landets bästa skola i Tanum begär vi: 1) Att kommunen lever upp till sitt helhetsansvar för skolmiljön lokalvården skall inte skiljas ut från verksamheten utan integreras i lärandet och vara en självklar del av pedagogiken. 2) Att den marknadsorienterade centralstyrningen av skolan ersättas med självförvaltning och lokalt självbestämmande där lärare, elever, städpersonal och föräldrar kan forma sin framtid i ett respektfullt samarbete. 3) Att kommunens spariver ersätts med framtidsinriktade satsningar på skolan. Det är långsiktigt lönsamt med en trygg miljö, god utbildning och en skolmiljö som i praktisk handling visar alla yrkesgruppers lika värde. Tanum lokala Samorganisation www.tanumls.se/tanum/ genom Magnus Rönn

Sparvallen i Tanumshede Dat 2012-08-15. Anslag BUN beslut/intäkter: BUN beslut "budget" varav Sparbanken Tanum 3 500 000:- 17 200 000 Sparbanken sponsring (minus moms, reklamskatt) -1 085 000 Riksidrottsförbundet, bidrag friidrott 1 200 000 Förstudie budget från 2010. 150 000 Svenska Fotbollsförbundet 286 000 Mats Alfredsson Ramböll Rev. 2012-09-03 Roland Joelsson Sökta bidrag: Allmänna arvsfonden 459 000:- 0 Thordenstiftelsen 250 000:- 100 000 Landsbygdsstöd 100 000:- 100 000 Sammanställning intäkter projekt Sparvallen. 17 951 000 exkl moms Projektkostnader per den 2012-08-15 Projektering, byggledning etc 1 860 003 A-conto Sportsbygg AB 11 762 000 ÄTA, dat 2012-08-15 (A-konto) 1 500 000 Projektkostnader för 2009-2010 93 357 Totalt bokfört per den 2012-08-15 15 215 360 exkl moms Sammanställning totalkostnad projekt Sparvallen Totalt bokfört per den 2012-08-15 15 215 360 Sportsbygg AB "rest fakturering kontraktsumma" 619 092 ÄTA sammanställning från Sportsbygg AB 523 733 Flytt av elkabel FORTUM 200 000 Elserviskostnad 70 000 Resterande byggherrekostnader: Relation etc 100 000 Projektledning, besiktning, riskanalyser etc. Intern ränta (4,5 % tom 31 augusti) 180 000 Projektledning BUN, invigning & bokningssystem 185 000

1. Utrustning etc. ej med i ÄTA från Sportsbygg 1 038 000 TOTALT kostnad på projekt Sparvallen 18 131 185 exkl moms 1. Utrustning inköp ej med i Sportsbygg ÄTA Kvar att fakturera: Fotbollsutrustning enligt offert (inkl regntåg) 185 035 202 000 Fridrottsutrustning inkl stavbäddsförråd. 384 161 6 000 Sittplatsläktare (total pris 250 ) 244 300 245 000 Traktor (fyrhjulig) 450 000 350 000 Högtalaranläggning 35 000 35 000 Inköp däck och resultattavla TIF 10 000 10 000 10st cylindrar till klubbstuga 20 000 5 000 Handikappanpassning. HWC samt dörrar etc. 40 000 40 000 Solcellsarmaturer inom området. 10st x 8000:- 80 000 80 000 Belysning av berg 40 000 40 000 Belysning av skyltar och entré 25 000 25 000 1 513 496 1 038 000

Förslag till Samverkansavtal för gymnasieskolan mellan Uddevalla och Tanums kommuner för läsåren 2012/2013 2015/2016 Bakgrund och motiv Under ett antal år har samverkan kring gymnasieskolan mellan kommunerna i Fyrbodal utgått från ett gemensamt avtal kallat samverkansavtal. I relation till skollagens krav på vad ett samverkansavtal är och vad det ska reglera finns oklarheter i det gemensamma avtalet. Parterna anser därför att ett traditionellt och tydligt samverkansavtal direkt mellan kommunerna skulle främja elevernas rättsäkerhet och kvaliteten i samverkan mellan parterna. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Tanums kommun och Uddevalla kommun. Avtalets innehåll Parterna enas om att kommunerna utgör samverkansområde för nationella program och nationella inriktningar, särskilda varianter samt lärlingsutbildning. Tanums kommun betraktar Uddevalla kommun som den huvudsakliga externa leverantören av gymnasieutbildning till kommunens ungdomar och elever från Tanum behandlas vid antagningen som Uddevallas egna. För elever som vill fullgöra sin gymnasieutbildning nära hemmet erbjuder Tanums Gymnasieskola nationella program. Avtalet utgår från skollagens, med tillhörande förordningar, regler kring kommunernas skyldighet att erbjuda utbildning i gymnasieskolan samt skyldighet att ta emot och anta elever till dessa utbildningar. Avtalet omfattar inte det kommunala informationsansvaret. Nationella program m.m. Antagning till nationella program administreras av Uddevalla kommuns antagningskansli inom ramen för samverkan inom Fyrbodal. Antagning till åk 1 sker normalt till nationellt program. I vissa fall görs antagning direkt till inriktning eller specialisering. Detta kan variera något mellan åren och kommuniceras mellan parterna i god tid före ansökningsperioden, i samband med att information lämnas till eleverna inför gymnasievalet. Introduktionsprogram Samverkansavtalet gäller också gruppbaserade sökbara utbildningar inom Programinriktat individuellt val och Yrkesintroduktion. Antagning administreras av Uddevalla kommuns antagningskansli. När det gäller övriga introduktionsprogram erbjuds dessa i första hand inom respektive kommun för sig. Det finns möjlighet att ingå avtal på individuell basis. Kontakt tas mellan kommunerna vid behov. Information Uddevalla kommun åtar sig att årligen informera eleverna i Tanums grundskola om de utbildningar som finns vid Uddevalla Gymnasieskola. Formerna för informationen beslutas av kommunerna

gemensamt. Rapportering Uddevalla kommun åtar sig genom avtalet ett ansvar att informera Tanums kommun om elevernas studiesituation. Information sker löpande via studie- och yrkesvägledare i samband med att större svårigheter uppstår för en elev och som kan medföra studieavbrott, omval eller att skolan måste sätta in åtgärder som kan medföra extra kostnader för Tanums kommun. Planerad rapportering sker regelbundet, enligt en i förväg uppgjord tidplan, av elevernas resultat på gruppnivå inom varje program för sig. Redovisningen sker i statistikform tillsammans med en muntlig information vid ett gemensamt möte. Samverkansformer I vissa avseenden regleras samverkansformerna ovan under rubriken Avtalets innehåll. Därutöver gäller följande: Utbildningsutbud Innan Uddevalla kommun fattar beslut om utbildningsutbud sker samråd med Tanums kommun. Samrådet sker mellan gymnasiechefen i Uddevalla och förvaltningschefen i Tanum. I detta sammanhang tas även frågor om dimensionering och direktantagning till inriktningar m.m. upp. Överlämning Tanums kommun åtar sig genom avtalet att informera Uddevalla kommun om enskilda elevers förhållanden som kan påverka planeringen av utbildningen. Formerna för detta görs upp på verksamhetsnivå. Kvalitet Uddevalla kommun har antagit riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet utifrån skollagens krav. Riktlinjerna innehåller krav på varje skolenhet att upprätta ett verksamhetskort för varje läsårs planering samt en verksamhetsberättelse med en analys av det läsår som genomförts. På samma sätt ska varje verksamhetsform (förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning) analysera verksamheten i stort som en del i nämndens verksamhetsberättelse. Gymnasieskolans övergripande verksamhetsanalys tillställs Tanums kommun. Uddevalla kommuns styr- och ledningsmodell innehåller också krav på att genomföra en brukarundersökning minst vartannat år. Inom avtalets ram åtar sig parterna var för sig och tillsammans att verka för att det inom Fyrbodal utarbetas en gemensam brukarenkät för gymnasieskolan som tar hänsyn till SKL:s förslag till kvalitetsindikatorer samt ger ett utrymme för varje kommun att få svar på kommunspecifika frågor. Denna enkät ska utarbetas gemensamt, genomföras årligen och administreras av Fyrbodals kansli. Strävan ska vara att utarbeta en bred modell för kvalitetsjämförelser i regionen som även omfattar fristående skolor. Tanums kommun äger rätt att när som helst ta initiativ till samtal kring kvaliteten i Uddevalla kommuns gymnasieutbildningar. Ekonomi Interkommunalersättning (IKE) Fyrbodal har under ett antal år haft en modell, kallad gemensam prislista, för beslut om interkommunala ersättningar. Det som varit gemensamt är att priserna stått på samma lista priserna har varit olika. På senare tid har dock flera anordnarkommuner valt att inte följa processen för beslut om prislistan, eftersom det funnits en osäkerhet om kostnaderna i den reformerade gymnasieskolan samtidigt som den interna budgetprocessen ligger senare än besluten inom Fyrbodal. Överenskommelsen om processen om gemensam prislista är under omprövning. I det fall beslut om en ny överenskommelse inom Fyrbodal inte antas av kommunerna gemensamt, är

parterna överens om att interkommunala ersättningar ska tas ut enligt kommunallagens och skollagens bestämmelser, dvs. som självkostnad. Priserna kopplas till det utbud som beslutats och avser i de flesta fall helt program, men kan i vissa fall avse enskild inriktning, särskild variant, årskurs, specialidrott eller lärlingsutbildning. Kalkylen utgår från den elevpeng som fördelas till varje program och kompletteras med övergripande kostnader i förvaltning och kommun avseende gymnasieskolan. Precis som bidraget till fristående skolor grundas den interkommunala ersättningen på budget och beslut om ersättningens storlek tas i samma budgetprocess. Reglering av underskott/överskott i verksamheten sker inte retroaktivt mellan kommunerna. I de fall eleven utnyttjar sin lagliga rätt till utökat program på yrkesprogram för att få högskolebehörighet debiteras det särskilt. Tanums kommun äger rätt till dialog kring det budgetunderlag som ligger till grund för beslut om interkommunal ersättning. Avstämningsdatum IKE Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år i anslutning till avstämningsdatum den 15 oktober och den 15 februari. Studieavbrott och byte av studieväg För elev som avbryter studierna före avstämningsdatum respektive termin debiteras hemkommunen ingen kostnad. För elev som avbryter studierna efter avstämningsdatum debiteras hela terminsbeloppet. På motsvarande sätt hanteras byte av studieväg: Om bytet sker före avstämningsdatum debiteras avgift för det nya programmet om bytet sker efter avstämningsdatum debiteras det gamla programmet. Resor Hemkommunen svarar för kostnaden för resor mellan bostad och skola samt eventuellt inackorderingstillägg. Extra reskostnader som uppstår p.g.a. att utbildningsinslag förläggs på annan plats eller tid bekostas av skolkommunen och tas med i kalkylen för den interkommunala ersättningen. Elever i behov av särskilt stöd Om en elev har specifika, individuella behov av extra stöd och/eller resurser på sätt som skulle varit grund för tilläggsbelopp till en fristående skola ska skolan kontakta hemkommunen för godkännande av insatserna innan extra kostnader faktureras. Hemkommunen betalar den faktiska kostnaden. Ansvarsförsäkring Reguljär ansvarsförsäkring tecknas av skolkommunen och kostnaden debiteras i den interkommunala ersättningen. Övrigt Kompetensutveckling Parterna erbjuder varandra att delta i kompetensutveckling som annars anordnas för den egna personalen i gymnasieskolan. Något ömsesidigt informationsansvar om förekommande fortbildningsinsatser finns dock inte. Formalia Avtalsperiod Avtalet avser läsåren 2012/2013 2015/2016, med möjlighet att komplettera avtalet årligen.

Tvist Tvist med anledning av detta avtal löses genom förhandlingar. Force majeure Om anordnade kommuns fullgörande av åtagande enligt avtalet hindras av omständigheter som kommunen inte kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda eller annan större olyckshändelse, krig m.m. är den drabbade kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten. Underskrifter: För Tanums kommun För Uddevalla kommun Datum Datum Namnförtydligande: