Smart planering för byggande informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov

Smart planering för byggande informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov Bilaga: Leveransspecifikationer

Redaktör Thomas Lithén, Lantmäteriet Författare Martin Andrée, Lantmäteriet Gunnar Blide, Göteborgs stad Monica Ek, WSP Pär Hagberg, Tyréns Ulf Hedlund, Tyréns Thomas Lithén, Lantmäteriet Marie Malmberg, Falu kommun Josephine Nellerup, Malmö stad 2

Innehåll 1. Bakgrund... 4 2. Några centrala begrepp... 5 3. Arbetets utförande... 8 4 Processer och informationsleveranser... 9 4.1 Övergripande process (ekosystemet)... 9 4.2. Informationsområden/paket... 12 4.3 Informationsleveranser i delprocesserna... 13 4.3.1 Underlag för idé/utredning... 14 4.3.2 Digital detaljplan i 3D... 15 4.3.3 BIM för 3D fastighetsbildning... 16 4.3.4 BIM för bygglov... 18 4.3.5 Återanvändning av BIM-data i geodatabas... 20 5. Några fördjupningar... 21 5.1 Standardisering och standarder... 21 5.2 Leveransformat och leveranssätt... 22 5.2.1 Framtida läge... 22 5.2.2 Nuläge... 24 5.3 Informationsområden/paket och informationsansvar... 25 5.4 GIS/geodata vs BIM... 26 6. Nästa steg... 27 7. Referenser... 28 Bilaga A IN- och UT-data per informationsområde... 29 Bilaga B Leveransspecifikationer... 31 3

1. Bakgrund Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram i samverkan mellan samhällsbyggnadssektorn och de forskningsfinansierande myndigheterna Formas, Vinnova och Energimyndigheten. Syftet är att ta ett helhetsgrepp på de möjligheter som digitaliseringen kan ge, och att stödja spridningen av nya möjligheter och affärsmodeller i hela sektorn. Programmet fokuserar på objektbaserad informationshantering och tillämpningar inom industriella processer. Uppdraget Smart planering för byggande - informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov består av 5 delprojekt baserade på förstudien Strategi för 3D-geodata (Referens 1): 1. Ett produktpaket med geodata, statistik mm för den tidiga idé- och planeringsfasen 2. Digitala detaljplaner med byggrätter i 3D 3. BIM för 3D-fastighetsbildning 4. Ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd 5. Återanvändning av relationshandlingar för uppdatering och lagring av 3Dgeodata Följande rapport/bilaga avser Leveransspecifikationer för informationsmängder för alla delprojekten. Arbetet har främst genomförts genom diskussioner med uppdragsledarna och några nyckelpersoner för respektive delprojekt samt genom eget arbete av redaktören. 4

2. Några centrala begrepp Följande centrala begrepp avser ett urval för denna rapport. I dokumentet Smart planering för byggande, Bilaga: Begrepp finns en mer omfattande lista med begrepp, projekt, organisationer och förkortningar med förklaringar. Begrepp Digitalisering Geodata Geografisk information GIS BIM (BIM-data) CAD Karta Förklaring (Källa) avser tillämpning av digital teknik i nya former baserat på innovation och kreativitet snarare än att enbart förstärka och stödja befintliga metoder (Wikipedia, förkortad version) data som beskriver företeelser inklusive deras geografiska läge (SIS termdatabas ekvator) förekommer som synonym till geodata. (SIS termdatabas ekvator) Geographic Information System. System för bland annat bearbetning, lagring, analys och presentation av geodata (Ramverk för nationella geodata i 3D) handlar om att skapa och använda digitala modeller av byggnadsverk i samhällsbyggandet. De digitala modeller som skapas kallas Byggnadsinformations-modeller (här även kallad BIM-datal) och arbetssättet kallas Byggnadsinformationsmodellering. Båda begreppen förkortas BIM. Fyra kriterier ska vara uppfyllda för användning av begreppet BIM: 1. Informationshantering sker med en eller flera objektsorienterade modeller. 2. Egenskaper är kopplade till objekten i modellerna, och används. 3. Objekten i modellerna har relationer till varandra 4. Olika informationsvyer kan skapas ur en och samma modell. (BIM Alliance Sweden) http://www.bimalliance.se/vad-aer-bim/bim-alliance-om-bim/ Computer Aided Design - avser digitalt baserad design och skapande av tekniska ritningar som används inom konstruktion och arkitektur (Ramverk för nationella geodata i 3D) produkt där olika geografiska teman kombinerats ihop till en sammansatt produkt, t.ex. en topografisk karta, för att passa många olika typer av användare. För att öka den individuella nyttan hanteras geodata/kartan numera främst i GIS där separata teman kan tändas och släckas efter behov. (Fritt efter Regeringskansliets Faktapromemoria 2004/05:FPM10) 5

Begrepp Topografi Geodesi Fastighetsinformation GML (XML) Svensk geoprocess geodataspecifikationer CityGML CoClass IFC InfraGML Förklaring (Källa) beskrivningen av terrängens former i form av kartor (sammanställningar av geodata). I sin vidaste bemärkelse befattar sig topografi med ett områdes detaljer i största allmänhet, vilket inte bara omfattar terrängens höjdskillnader utan även vegetation och andra organismers form samt objekt skapade av människan. (Wikipedia, förkortad version) Läran om jordens form och uppmätning fastighetsanknuten information enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister, förordningen (1993:1270) om förande av samfällighetsföreningsregister m.m. och lagen (1994:448) om pantbrevsregister. (LMFS 2013:1) Fastighetsinformation innehåller även geodata (geografisk information) i form av bl.a. fastighetsgränser, gränspunkter, adresser, byggnader, administrativa gränser, planer, rättigheter och bestämmelser. Omvänt kan geografisk information innehålla/vara fastighetsinformation. Geographic Markup Language - XML-baserat sätt att representera geografiska data Extensible Markup Language - av organisationen W3C standardiserad samling regler för att specifiera kodning av data (SIS termdatabas ekvator) GML är OGC- och ISO-standard. nationella dataproduktspecifikationer (baserat på bl a ISO 19131, Inspire, mm) avseende topografi, bild och geodesi för datautbyte med tillhörande i XML/GML- scheman och mätningsanvisningar. Tas fram i samverkan mellan Lantmäteriet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommuner m.fl. organisationer. internationell standard från organisationen OGC, baserat på GML, avseende utbyte av data avseende 3D-stadsmodeller (3D City Model). Svensk geoprocess dataspecifikation för byggnader har starka kopplingar till CityGML när det gäller 3D-byggnader. svenskt klassifikationssystem, baserat på internationella ramstandarder och system, för främst byggd miljö i stort och smått som utvecklas av Svensk Byggtjänst AB. internationell standard för utbyte av bland annat BIM-data framtaget av organisationen BuildingSMART. Är också ISOstandard. internationell standard framtaget av organisationen OGC för utbyte av data för att hantera anläggningar och infrastruktur inom bl a väg- och vattenområdet 6

Begrepp Gränssnitt (inom dataområdet) e-tjänst Bastjänst Applikationsgränssnitt (API) Visningstjänst Nedladdningstjä nst WMS WFS Uttag/filskick Geodatabaser Arkiv (för modeller) Fastighetsbildningsmodell BIM/GIS Bygglovsmodell BIM/GIS Förklaring (Källa) formellt specificerad och beskriven koppling eller kontaktyta mellan system, enheter och människa i olika kombinationer (SIS termdatabas ekvator) IT-baserad tjänst med användargränssnitt, dvs gränssnitt som en människa använder för att konsumera en tjänst (SIS termdatabas ekvator) IT-baserad tjänst med applikationsgränssnitt (SIS termdatabas ekvator) gränssnitt som program använder för att konsumera en tjänst. I tekniska sammanhang används ofta termen API. (SIS termdatabas ekvator) API används ibland i samma betydelse som bastjänst bastjänst för att visualisera data (SIS termdatabas ekvator) bastjänst för att få åtkomst till kopior av hela datamängder eller delar av sådana (SIS termdatabas ekvator) Internationell standard från OGC för visningstjänster (även ISO-standard) Internationell standard från OGC för bl a nedladdning av vektordata när kopior av data/information tas ut som filer och skickas via hårddisk, USB-minne, ftp eller liknande till användare Samlingsnamn för databaser där geodata uppdateras kontinuerligt vid förändringar och finns tillgängligt för distribution och användning. Kan vara databaser avseende bild, topografi, fastighetsindelning, rättigheter, bestämmelser, planer, ledningar, geologi, djupdata, naturvård, risker etcetera. (Smart planering för byggande) Namn för digitala arkiv där bland annat statisk ( fryst ) information sparas och finns tillgänglig för distribution och användning. (Smart planering för byggande) Kan till exempel vara Fastighetsbildningsmodell BIM/GIS och Bygglovsmodell BIM/GIS i olika skeden samt modeller från Analyser/utredningar avseende geoteknik, buller med mera. Framtida modell med BIM-data anpassad för fastighetsbildning och för konvertering till en förenklad geodatamodell i 3D för uppdatering av berörda geodatabaser. (Smart planering för byggande) Framtida modell med BIM-data anpassad för bygglov och för konvertering till en förenklad geodatamodell i 3D för uppdatering av berörda geodatabaser (Smart planering för byggande) 7

3. Arbetets utförande För att dokumentera informationsleveranser ställdes blanketten nedan till förfogande från Smart Built projektet Nationella riktlinjer för BIM och geodata. Följande källor har använts som hjälp för ifyllandet av blanketten: Bildspelet Bygghandlingar 90 del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning, Introduktion av Kurt Löwnertz Ifyllt exempel på liknande blankett på BIM-Alliance hemsida: http://www.bimalliance.se/verktyg-ochstoed/standarder/process/digitala-informationsleveranser-tillfoervaltning/ Utifrån dessa källor anpassades blanketten för geodata genom tillägg av några kolumner, se Bilaga B (tilläggen markerade i grönt). Vidare flyttades blanketten över i excelark för att kunna sammanställa alla leveransspecifikationer i en fil. För att kunna beskriva ingående leveranser har schematiska processbeskrivningar tagits fram. De beskriver inte arbetsprocessen och inte heller nödvändigtvis kronologisk ordning på leveranserna. I takt med arbetets fortskridande stod klart att det handlar om över 100 olika geografiska teman (geodatateman) som är aktuella och att vissa informationsmängder återkommer i de olika delprocesserna. De olika geodatatemana delades därför in i ca 20 generella informationsområden/paket som kan nyttjas av de olika delprocesserna för att beskriva aktuella leveranser. Listan i Bilaga B med information, indelning i informationsområden/paket och informationsansvar är preliminär och behöver vidareutvecklas. 8

4 Processer och informationsleveranser 4.1 Övergripande process (ekosystemet) Nedan ett scenario på framtida läge: Geodata i 3D används i delprocesserna via bastjänster i den nationella infrastrukturen för geodata Vissa geodata kontrolleras eller beställs efter behov - t ex topografi, fastighetsindelning, geotekniska undersökningar mm - vid handläggning och återförs till geodatabaser och/eller arkiv så att de kan återanvändas av andra datakonsumenter (inklusive nästa delprocess). Vissa ansökningar, exempelvis fastighetsbildning och bygglov, görs genom BIM-data som tagits fram av sökanden i särskild e-tjänst för enklare ärenden eller i sökandens eget system vid större projekt. Som en start på dessa modeller hämtas geodata hem via bastjänsterna och konverteras till BIM miljön. Ur varje delprocess kommer slutligen ett beslut som resulterar i nya geodata om bara det som beslutats, dvs detaljplanebestämmelser, fastighetsgränser och byggnaden/anläggningen enligt bygglovet eller relationsritningen. Beslut i form av BIM-data läggs i arkiv och konverteras, i valda delar, för uppdatering av geodatabaserna. Scenariot har använts för att beskriva delprocesserna och informationsleveranserna i denna rapport. I takt med att scenariot testas behöver de med stor sannolikhet utvecklas och justeras. Slutresultatet kan därför se annorlunda ut på sikt. Det kommer också behövas mellansteg i utvecklingen innan man når fram till det framtida läget. 9

Ovan en mer processorienterad utformning av bilden på föregående sida. Den schematiska processbilden avser ett större byggprojekt i ett område där en ändamålsenlig detaljplan inte finns men krävs och att fastighetsindelningen behöver ändras. Den schematiska processbilden har sitt ursprung i: BIM-standardiseringsbehov (Referens 2, Figur 2) Svensk Geoprocess processbeskrivning Byggnad (Referens 3, kapitel 8) CoClass nya generationen BSAB klassifikation och tillämpning (Referens 4, Figur 9) I praktiken finns byggprojekt där ändamålsenlig detaljplan redan finns och fastighetsindelningen inte behöver ändras. Vidare finns fall där detaljplan inte behövs för att söka bygglov utan det räcker med kommunens översiktsplan eller fördjupad översiktsplan. Utgångspunkten för uppdraget avser att ta fram standardiserade leveransspecifikationer av informationsmängder för ett önskat framtida läge. Det handlar om att leveranserna ska vara standardiserad geodata i 3D och/eller standardiserade BIM-data för ändamålet. I vissa fall handlar det om att transformera BIM-data till förenklade geodata i 3D som förvaltas i geodatabaserna. Avgränsning Uppdraget avser inte intern hantering av BIM-data under byggnation (PIM = Project Information Model) och inte heller BIM-data för förvaltning (AIM = Asset Information Model). De BIM-data som skickas till planprocessen avser specifika modeller avsedda för ändamålet exempelvis fastighetsbildningsmodell BIM/GIS och bygglovsmodell BIM/GIS - och inte kompletta utdrag ur BIM-data i byggprocessen. De specifika modellerna med BIM-data är statiska och arkiveras på offentliga sidan. De förvaltas inte löpande utan nytt ärende ger ny modell med BIM-data. De statiska modellerna ställs till förfogande via arkiv. 10

Efter avgränsning förenklas den schematiska processbilden enligt ovan med tillägg av pilar för aktuella leveranser. De blå pilarna avser i första hand leveranser av geodata från geodatabaser och ibland även arkiverade frysta BIM-data från arkiv. De röda pilarna avser leveranser av BIM-data för ändamålet. BIM-data arkiveras efter beslut och används även i valda delar, efter transformation till geodata, för att uppdatera geodatabaserna. Utgångspunkten för uppdraget avser att ta fram standardiserade leveransspecifikationer, för ett önskat framtida läge, för följande leveranser: A. Underlag för idé/utredning, dvs befintlig information i offentliga geodatabaser och arkiv som beskriver historiska, befintliga och framtida förhållanden B. Beslutad digital detaljplan i 3D, dvs objektorienterade byggrätter i 3D med bestämmelserna som attribut C. BIM för 3D fastighetsbildning, dvs BIM-data som ersätter dagens Ritningsbilaga alternativt Förrättningskarta i förrättningsakten. BIM-data arkiveras och används även till att i valda delar uppdatera fastighetsindelningen i geodatabasen. D. BIM för bygglov, dvs BIM-data som ersätter det som idag kallas Situationsplan, Planritning, Fasadritning och Sektionsritning vid ansökan om bygglov. BIM-data arkiveras och används även till att i valda delar uppdatera byggnaderna i geodatabasen avseende framtida läge. E. Återanvändning av BIM-data i geodatabas, dvs ersätter det som idag kallas Relationsritningar. I praktiken är den en uppdaterad version av D. som visar hur det blev inför slutbesked. BIM-data arkiveras och används även till att i valda delar uppdatera byggnaderna och topografi i geodatabasen. 11

4.2. Informationsområden/paket Som en del i projektet har geodata för plan- och byggprocessen identifierats i en bruttolista med över 100 geografiska teman, se Bilaga B fliken 0. Generella lev.specar. En jämförelse har gjorts med Norge där motsvarande lista omfattar ca 140 teman, DOK-statusregisteret (Referens 5 och 6). För att få en mer hanterbar lista har temana indelats i 20 preliminära informationsområden. De två informationsområdena 8 och 9 omfattar även information i form av specifika 3Dmodeller som BIM-data. Dessa BIM-data ska vara anpassade så att de i valda delar kan konverteras i geodata i 3D för uppdatering av geodatabaser. Informationsområde 7 kan ha modeller i form av såväl geodata som BIM-data. 1. Bild 2. Topografi 3. Fastighetsindelning, Rättigheter 4. Bestämmelser 5. Detaljplan 6 Övriga fysiska planer 7. Analys/utredningsmodeller 8. Fastighetsbildningsmodell BIM/GIS 9. Bygglovsmodell BIM/GIS 10. Ledningar 11. Geologi 12. Djupdata 13. Transportnät 14. Hydrografi, Meteorologi 15. Kulturminnen 16. Naturvård 17. Riksintressen 18. Översiktlig riskkartering 19. Statistik 20. Övriga geodata Indelningen i informationsområden preliminär och måste successivt utvecklas av berörda parter avseende innehåll och namn. I Bilaga B, 0-Genrella leveransspecifikationer, framgår en bruttolista av teman. Den gör inte anspråk på att vara komplett eller i alla delar ha relevanta namn på temana. Den ska ses som ett inspel från detta projekt att jobba vidare med. 12

4.3 Informationsleveranser i delprocesserna I bilden har informationsområdena lagts till i molnet. De delprocesser som i hanterats är: A. Underlag för idé/utredning B. Digital detaljplan i 3D C. BIM för 3D fastighetsbildning D. BIM för bygglov E. Återanvändning av BIM-data i geodatabas I praktiken görs flera leveranser under varje delprocess än de som framgår av figuren ovan. De beskrivs kortfattat i avsnitten 4.3.1-5. Som stöd för att ta fram vilken information som är aktuell i de olika delprocesserna finns tabellen i Bilaga A samt även separata flikar i Bilaga B per delprocess. 13

4.3.1 Underlag för idé/utredning Figuren ger en schematisk bild av framtida informationsleveranser av underlag för idé/utredning där både BIM-data och geodata används. De röda siffrorna beskriver BIM-data och de blå pilarna/siffrorna geodata. Numreringen av pilarna anger vilka informationsområden/paket som utbyts via molnet. Informationsområdena framgår av molnet och beskrivs mer detaljerat i Bilaga B i fliken 1. Idé-utredning. Leveranssätt är bastjänster (maskin till maskin gränssnitt) som kan anslutas till byggherrens eget handläggningssystem/e-tjänst för självbetjäning av befintlig information, det kan handla om visningstjänster eller nedladdningstjänster beroende på behov. I bilaga A finns korta beskrivningar av behoven av indata och vilka utdata som är aktuella vid idé/utredning. Sammanfattningsvis kan all befintlig information vara intressant för byggherren i idé-fasen när förutsättningar undersöks och ett eventuellt planunderlag ska tas fram. I praktiken görs ett urval beroende på behoven. Till exempel kan djupdata och översvämningskarteringar var intressant om man planerar vid vatten men inte på torra land långt från vatten etcetera. I kapitel 3.4.4 i rapporten Smart planering för byggande, delprojekt 1: Ett produktpaket med geodata, statistik mm för den tidiga idé- och planeringsfasen ges exempel på några standardiserade paket. 14

4.3.2 Digital detaljplan i 3D Figuren ger en schematisk bild av framtida informationsleveranser vid planering där både BIM-data och geodata används. De röda siffrorna beskriver BIM-data och de blå pilarna/siffrorna geodata. Numreringen av pilarna anger vilka informationsområden/paket som utbyts via molnet. Informationsområdena framgår av molnet och beskrivs mer detaljerat i Bilaga B i fliken 2. 3D detaljplan. Leveranssätt är bastjänster (maskin till maskin gränssnitt) som kan anslutas till planerarens eget handläggningssystem/e-tjänst för självbetjäning av befintlig information, det kan handla om visningstjänster eller nedladdningstjänster beroende på behov. I bilaga A finns korta beskrivningar av behoven av indata och vilka utdata som är aktuella vid planering. Sammanfattningsvis kan all befintlig information vara intressant vid detaljplanering (1-20). I praktiken görs ett urval beroende på behoven i aktuellt projekt. Topografi och Fastighetsindelning kontrolleras och uppdateras vid behov (201). Erforderliga analyser/utredningar beställs och genomförs (202-203). Detaljplan för populärpresentation (204) liksom formell detaljplan för samråd (205) konsumeras av medborgare och berörda. Efter synpunkter från samråd bearbetas, beslutas och slutligen publiceras detaljplan både den formella (206) och eventuell populärversion (204). De gråa siffrorna inom parantes hänvisar till vilka generella leveransspecifikationer som nyttjas i sammanhanget. Bilden är förenklad och fler leveranser sker bland annat mellan olika parter inom kommun för exempelvis synpunkter, interngranskning med mera. I kapitel 9 i rapporten Smart planering för byggande, delprojekt 2: Digital detaljplaneprocess med 3D-visualisering och analys i realtid ges resultat och slutsatser. 15

4.3.3 BIM för 3D fastighetsbildning Figuren ger en schematisk bild av framtida informationsleveranser vid 3D-fastighetsbildning där både BIM-data och geodata används. De röda pilarna/siffrorna beskriver BIM-data och de blå pilarna/siffrorna geodata. Numreringen av pilarna anger vilka informationsområden/paket som utbyts via molnet. Informationsområdena framgår av molnet och beskrivs mer detaljerat i Bilaga B i fliken 3. 3D fastighetsbildning. Leveranssätt är bastjänster (maskin till maskin gränssnitt) som kan anslutas till sökanden och förrättningslantmätarens egna handläggningssystem/e-tjänster för självbetjäning av befintlig information, det kan handla om visningstjänster eller nedladdningstjänster beroende på behov. I bilaga A finns korta beskrivningar av behoven av indata och vilka utdata som är aktuella vid fastighetsbildning. Sammanfattningsvis är i första hand befintlig information om Bild, Topografi, Fastighetsindelning, Rättigheter, Bestämmelser, Detaljplaner samt befintliga berörda Fastighetsbildningsmodeller och Bygglovsmodeller (1-5, 8-9) intressanta i sammanhanget. Sökanden nyttjar befintlig information tillsammans med egen information för att ta fram Fastighetsbildningsmodellen BIM/GIS (301). Förrättningslantmätaren prövar ansökan via framtagen modell (301) tillsammans med befintlig information. Topografi och Fastighetsindelning kontrolleras och uppdateras vid behov (302). Sökanden gör eventuella kompletteringar (303). Fastighetsbildningsmodellen BIM/GIS beslutas (304) och arkiveras samt att Fastighetsindelningen uppdateras efter konvertering till geodata. De gråa siffrorna inom parantes hänvisar till vilka generella leveransspecifikationer som nyttjas i sammanhanget. 16

I kapitel 8 i rapporten Smart planering för byggande, delprojekt 3: BIM som informationsstöd för 3D Fastighetsbildning beskrivs hur IFC och CoClass skulle kunna nyttjas vid framtagande av Fastighetsbildningsmodell BIM/GIS. Bild 8.1 i rapporten är hämtad från CoClass hemsida och visar på ett exempel på hur informationsstrukturen kan se ut för ett kontorshus. I delprojektet har man identifierat de delar som krävs (grönt), de delar som kan vara intressanta från fall till fall (gult) och de delar som inte är relevanta (rött) för en 3D-fastighetsbildning. I rapportens kapitel 5, 9 och 10 beskrivs tankegångar om framtida process vid 3Dfastighetsbildning, visualisering av 3D-fastighetsbildningsobjekt respektive ett tänkt genomförande av en pilot. Delrapportens begrepp kan skilja jämfört med denna bilaga eftersom rapporten skrevs innan samordning av begrepp gjordes för projektet som helhet. Bild 10.4 i rapporten visar rättigheter i 3D (olika nyanser av lila) över pilotområdet kombinerat med befintliga byggnader ur Stockholms stads databas. 17

4.3.4 BIM för bygglov Figuren ger en schematisk bild av framtida informationsleveranser vid bygglovshantering där både BIM-data och geodata används. De röda pilarna/siffrorna beskriver BIM-data och de blå pilarna/siffrorna geodata. Numreringen av pilarna anger vilka informationsområden/paket som utbyts via molnet. Informationsområdena framgår av molnet och beskrivs mer detaljerat i Bilaga B i fliken 4. Bygglov. Leveranssätt är bastjänster (maskin till maskin gränssnitt) som kan anslutas till sökanden och bygglovshandläggarens egna handläggningssystem/e-tjänster för självbetjäning av befintlig information, det kan handla om visningstjänster eller nedladdningstjänster beroende på behov. I bilaga A finns korta beskrivningar av behoven av indata och vilka utdata som är aktuella vid bygglovhantering. Sammanfattningsvis är det i första hand befintlig information om Bild, Topografi, Fastighetsindelning, Rättigheter, Detaljplaner samt befintliga berörda Fastighetsbildningsmodeller och Bygglovsmodeller (1-3, 5, 8-9) intressanta i sammanhanget. Övriga geodata är främst intressanta utanför detaljplaneområde (4, 6-7, 10-20). Befintliga Analys/utredningsmodeller, exempelvis buller, kan dock vara intressanta att bedöma eventuella åtgärder som t ex bullerplank (7). Kommunen tar fram och kontrollerar samt uppdaterar, vid behov, geodatamodell för bygglov (401). Sökanden nyttjar modellen tillsammans med egen information för att ta fram bygglovsmodell BIM/GIS (402). Bygglovshandläggaren prövar ansökan via framtagen modell (402) tillsammans med befintlig information. Sökanden gör eventuella kompletteringar. Bygglovsmodellen BIM/GIS beslutas (403) och arkiveras samt att Topografi (byggnad med mera) uppdateras efter konvertering till geodata. Byggnadens läge uppdateras om nödvändigt efter lägeskontroll (404). De gråa siffrorna inom parantes hänvisar till vilka generella leveransspecifikationer som nyttjas i sammanhanget. 18

I kapitel 10 i rapporten Smart planering för byggande, delprojekt 4: ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd har klassificering enligt CoClass preliminärt tagits för Bygglovsmodell BIM/GIS, se bilder nedan nedan. Vidare finns tankegångar om hur IFC kan nyttjas i sammanhanget. I rapportens kapitel 7 beskrivs tankegångar om framtida process vid bygglovhantering. Rapportens begrepp kan skilja jämfört med denna bilaga eftersom rapporten skrevs innan samordning av begrepp gjordes för projektet som helhet. 19

4.3.5 Återanvändning av BIM-data i geodatabas Figuren ger en schematisk bild av framtida informationsleveranser vid bygglovshantering vid slutbesked där både BIM-data och geodata används. Den röda pilen/siffran beskriver BIM-data. Numreringen av pilen anger vilka informationsområden/paket som skickas molnet. Informationsområdena framgår av molnet och beskrivs mer detaljerat i Bilaga B i fliken 5. Relationsritningar. I bilaga A finns korta beskrivningar av vilka utdata som är aktuella för relationsritningar. Sammanfattningsvis handlar det om att framtida relationsritningar levereras som Bygglovsmodell BIM/GIS (501) och arkiveras samt att Topografi (byggnad och andra bygglovspliktiga objekt) uppdateras efter konvertering till geodata. De gråa siffrorna inom parantes hänvisar till vilka generella leveransspecifikationer som nyttjas i sammanhanget. I kapitel 4 i rapporten Smart planering för byggande, delprojekt 5: Återanvändning av relationshandlingar och lagring av 3D-geodata konstateras att det finns goda möjligheter att återanvända BIM baserade relationshandlingar för uppdatering av 3D-geodata förutsatt att krav på den digitala relationshandlingen ställs tidigt i bygglovsprocessen. För att säkerställa nationellt uniforma leveranser krävs ett tydligt ramverk som anger krav på standarder och specificerar leveransinnehåll. Mognadsgraden och tekniska förutsättningar varierar med vilken typ av projekt som genomförs enligt två huvudkategorier: - Flerfamiljshus och kommersiella fastigheter; där kan byggbranschen använda egna solitära programvaror och IFC som utbytesformat vid bygglovhantering. - Småhus och fritidshus; där färdiga BIM-data från småhusleverantörer och specifika e-tjänster för bygglovhantering kan ersätta den nu företrädesvis analoga hanteringen. 20

2018-04-01 Dnr 216-02003 5. Några fördjupningar 5.1 Standardisering och standarder Bilden ovan från presentation av Smart Builts fokusområde standardisering. Standardisering kan beskrivas i 3 steg; ramstandarder, tillämpningsstandarder och handledningar. Eftersom det idag finns en god tillgång till ramstandarder bör tonvikten ligga på de två sistnämnda stegen. Man behöver göra nationella profiler av befintliga internationella ram- och tillämpningsstandarder som kan användas över organisationsgränser samt handledningar för hur de ska användas. Målet är oberoende utbytesmodeller som möjliggör export och import av geodata i 3D och BIM-data utan att vara bundet till ett särskilt verktyg. (Referens 7, kapitel 3.6). Sammanfattningsvis är organisationerna ISO, OGC och BuildingSMART ledande internationellt rörande standardisering runt geodata och BIM. Intressanta tillämpningsstandarder inom området är i första hand Svensk geoprocess, CoClass och IFC samt CityGML och InfraGML. Om man vidgar geodatabegreppet till att omfatta djupdata och geologi med mera så blir ytterligare organisationer och standarder inblandade, t ex S-44 från IHO respektive GeoSciML från CGI. Inom geodataområdet är det främst ramstandarder inom ISO 19 100-serien som används, exempelvis GML, UML, dataproduktspecifikationer, datakvalitet, metadata med mera. OGC har med utgångspunkt från dessa tagit fram tillämpningsstandarden CityGML 2.0 för utbyte av stadsmodeller. Svensk geoprocess är en nationell profil baserat på bland annat ovanstående standarder tillsammans med EU-direktivet Inspire och nationella system som ABT-avtal med mera. Inom BIM-området finns bland annat internationella BuildingSMART-standarden IFC som också är en ISO-standard. I Sverige har ett nytt svenskt klassifikationssystem för alla delar av vår byggda miljö från stort till smått tagits fram kallat CoClass (ersättare till BSAB) som bygger på internationella 21

ramstandarder från bland annat ISO. Trafikverket har flera aktiviteter inom BIMstandardisering som bland annat bygger på IFC, CoClass och InfraGML. Den sistnämnda standarden för infrastruktur under utveckling av OGC i samverkan med bland annat BuildingSMART. 5.2 Leveransformat och leveranssätt 5.2.1 Framtida läge Sammanfattningsvis pågår inom geodataområdet ett grundläggande arbete för att komma överens om leveransformat och leveranssätt genom geodatarådets handlingsplan 2018-2020. Det bygger bland annat på bastjänster som leveranssätt och Svensk geoprocess-konceptet/iso-tc211-koncepet som leveransformat vid datautbyte av objektorienterad vektorinformation. Leveranssätt för geodata är bastjänster (maskin till maskin gränssnitt) som kan anslutas till olika aktörers egna handläggningssystem/e-tjänster snarare än uttag/filskick mellan aktörer. Standarder för visningstjänster idag är till exempel WMS och WMTS medans det för nedladdning bland annat finns WFS, ATOM, WCS, REST (Referens 8). Leveranssätt för BIM-data är okänt för projektet. Valda leveransformat i leveransspecifikationerna i detta projekt avser framtida önskat läge för aktuell objektorienterad vektorinformation baserat på förutsättningarna för projektet, dvs Svensk geoprocess (uttryckt i XML/GML) för geodata och CoClass för BIM. Eftersom CoClass inte hanterar geometri och inte är ett utbytesformat har det under arbetets gång antagits att geometri och utbytesformat avseende BIM levereras enligt IFC som anpassats för ändamålet vad gäller innehåll med hjälp av klassificering genom CoClass (kallat IFC/CoClass i rapporten). Från Trafikverkets del har det framhållits att även InfraGML är aktuellt för BIM-data, särskilt inom infrastruktur. I Referens 8 framgår att bland annat JSON och Geopackage kan vara alternativ till GML som vektorformat inom 22

geodataområdet. Leveransformat för WMS kan exempelvis vara PNG, GIF, JPEG. Det underlag som skapats i detta projekt är rapporter som beskriver datautbytet på en generell nivå (inklusive motiv för datautbyte) samt översiktliga leveransspecifikationer för de över 100 geografiska teman som identifierats. Det är viktigt att utveckla dessa specifikationer inte minst sedan Svensk geoprocess (SGP) och IFC ger möjligheter till alternativa lösningar. För att uppnå detta generella syfte behöver även Svensk geoprocess byggnadsmodell ses över (och eventuellt knytas hårdare till CityGML) samt att CoClass-schemat utvecklas. För gränssnitt mellan geodata och BIM pågår idag praktiskt arbete i Smart Built Environment och FårJagLov? Det är viktigt att fortsatt utveckling av koncepten avseende Fastighetsbildningsmodell BIM/GIS och Bygglovsmodell BIM/GIS baserat på Svensk geoprocess/citygml och IFC/CoClass tas vidare med tester, testdata och guidelines i en bred samverkan mellan olika aktörer i ett nytt fortsatt projekt. Det är noterbart att Svensk geoprocess som leveransformat/utbytesformat i XML/GML idag bara omfattar informationsområdena Bild och Topografi. Av Referens 10 och 11 föreslås att Svensk geoprocess även ska omfatta Ortnamn, Administrativa gränser inom Topografi samt Fastighetsindelning, Rättigheter, Bestämmelser och Planer för att möta Lantmäteriets föreslagna föreskriftsrätt för grundkarta till detaljplan. Det önskvärt att övriga geodata kan följa ett och samma koncept, förslagsvis Svensk geoprocess-konceptet. En sådan inriktning förslås i Referens 9, bilaga 1 där ges förslag på 7 kriterier för framtida nationella basdata, varav kriterie 7 behandlar leveransformat och leveranssätt: Utbyte av data fungerar enligt standard Svensk geoprocess eller Inspire a) Utbyte vektordata med XML/GML-schema - enligt Svensk geoprocesskonceptet baserat på geodataspecifikation med UML-modell. b) Visningstjänst som WMS eller liknande - enligt geodataportalens koncept c) Nedladdningstjänst som WFS, WCS, Atom feed eller liknande - enligt geodataportalens koncept 23

5.2.2 Nuläge En särskild kolumn har lagts till i leveransspecifikationerna där nuläge för leveranssätt och format beskrivs där sådan kunskap finns. Ofta handlar det om uttag/filskick med företagsbundna format som till exempel shape-filer för geodata och.dgn-filer eller.dwg-filer, dvs CAD-format, snarare än BIM-format. Bild från Svensk geoprocess angående nuläget för leveranser av geodata, dvs i de flesta fall handlar det om uttag/filskick. När.dwg-filer levereras från kommun handlar det dessutom om att de konverterats från geodata-format till CADformat. 24

5.3 Informationsområden/paket och informationsansvar Indelningen i informationsområden/paket i avsnitt 4.2 är preliminär. Det finns otydligheter i nuvarande indelning i denna rapport som behöver redas ut. Till exempel kan bestämmelser enligt lag eller förordning ingå i både Informationsområde 4 alternativt 15-17. Ett annat område som kan vara svårt att bestämma ansvar för är 18. Översiktliga riskkarteringar (Referens 12) kontra 7. Analys- /utredningsmodeller. Tanken är att varje informationsområde på sikt bör ha en informationsansvarig myndighet som står som ansvarig för nationell samordning inom sitt område, det vill säga samordnare av samhällsprocess. Målet är att nationella och regionala översiktliga data liksom lokala kommunala mer detaljerade data hanteras på ett enhetligt sätt inom respektive samhällsprocess och kan tillhandahållas till alla parter på ett nationellt enhetligt sätt. Med ett sådant synsätt så kan bestämmelser snarare ingå i ett specifikt informationsområde än som särskilt informationsområde. Om en sådan omstrukturering sker bör attribut nyttjas i informationsmodellerna för att visa status på geografiskt område, till exempel bestämmelse enligt lag/förordning, riksintresse, riktlinjer/rekommendationer eller inventering etcetera. 25

5.4 GIS/geodata vs BIM BIM och GIS har olika ursprung. Därför skiljer sig prioriteringar och tankemodeller för bland annat geometrihantering och vilka data som ska lagras: - BIM härstammar från byggnadsritningen; ett designverktyg för att beskriva något som inte finns och hur detta något ska konstrueras i detalj. - GIS härstammar från kartan; ett verktyg för att beskriva en existerande, inmätt verklighet på ett översiktligt sätt. Både geodata och BIM handlar om objektorienterad informationshantering, där en del av informationen avser lägesbundna geometrier. Standardisering inom geodata och BIM bedrivs i dag i parallella spår. En framtida mer gemensam standardisering förutsätter en gemensam terminologi och översättning. Det finns dessutom olikheter i hanteringen av unika identiteter, livscykelhantering, geometrimodeller samt referenssystem i plan och höjd som behöver överbryggas. (Referens 13). I ett examensarbete vid KTH har det utforskats hur en integration mellan BIM och GIS/geodata kan se ut. Gjord forskning pekar mot vissa framgångar inom området genom att arbeta med det utpekade standardformatet för utbyte för respektive område IFC för BIM och CityGML för GIS/geodata. Ett par tillämpningar av GISanalyser valdes ut för tester på konverterade BIM-data nätverksanalyser inomhus, siktanalyser och rumsliga analyser för 3D-byggnader. Utifrån resultaten från det praktiska arbetet kan konstateras att en enkel, automatiserad och fullskalig integration mellan områden verkar ligga en bit in i framtiden (Referens 14). 26

6. Nästa steg För GIS/geodataområdet vidareutvecklas informationsområden, informationsansvar, enhetliga leveransformat och leveranssätt med mera inom ramen för geodatarådet och dess handlingsplaner 2018-2020. Det avser då främst leveransspecifikationer inom informationsområden med nummer 1-6 och 10-20 i denna rapport. Siktet bör vara att åstadkomma en särskild samhällsbyggnadsportal för geodata inom ramen för geodata.se på liknande sätt som Det Offentlige kartunderlag (DOK) inom ramen för GEONORGE (Referens 9, Bilaga 1 samt Referens 5 och 6). Fortsatt arbete krävs för att vidareutveckla leveransspecifikation 8 och 9 i denna rapport - det vill säga koncepten Fastighetsbildningsmodell BIM/GIS och Bygglovsmodell BIM/GIS - med hjälp av Svensk geoprocess/citygml och IFC/CoClass samt eventuellt InfraGML. Inom ramen för Smart Built Environment bör ett aktivt bidrag övervägas i form av ett nytt strategiskt projekt med följande resultat: o Tester och testdata för både GIS/geodata- och BIM-format över samma område o Handbok/Ramverk/Guidelines/Riktlinjer för hur modeller ska tas fram för fastighetsbildning och bygglov o Valideringsverktyg för BIM-data som ska användas i handläggningsprocess för fastighetsbildning och bygglov samt konverteras till geodata Vidare bör nationell standardisering av hantering och leveransspecifikationer för informationsområde 7. Analys/utrednings-modeller i denna rapport övervägas, det vill säga avseende bland geotekniska undersökningar, bulleroch vibrationsutredningar, VA-utredningar, miljötekniska markundersökningar miljökonsekvensbeskrivningar med mera (Referens 10, avsnitt 3.2.2 och 4.2.2). Dessa modeller kan vara i form av BIM eller geodata beroende på behoven. Även här bör Smart Built Environment överväga att bidra till fortsatt arbete. 27

7. Referenser 1. Strategi för 3D-geodata, Smart Built Environment, fokusområde standardisering http://www.smartbuilt.se/library/1659/160901_forstudierapport3d.pdf 2. BIM-standardiseringsbehov, SBUF Id: 12690 http://www.bimalliance.se/utveckling-av-bim/projekt-inom-bim-alliance/bim-standardiseringsbehov/ 3. Processbeskrivning Byggnad, Svensk Geoprocess http://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/var-samverkan-med-andra/svenskgeoprocess/delresultat/processbeskrivning_byggnad.pdf 4. CoClass nya generationen BSAB klassifikation och tillämpning, Smart Built Environment, fokusområde standardisering http://www.smartbuilt.se/projekt/standardisering/bsab-20/ 5. DOK-statusregisteret, GEONORGE - Det Offentlige Kartgrunnlaget https://register.geonorge.no/register/det-offentlige-kartgrunnlaget?page=1 6. Det Offentlige Kartgrunnlaget (DOK), Kartverket https://www.kartverket.no/geodataarbeid/temadata/det-offentlige-kartgrunnlaget/ 7. Ramverk för nationella geodata i 3D, version 2016 Samverkansgruppen för nationella geodata i 3D http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-med-andra/nationella-geodata-i- 3d/ramverk/ 8. Nationell baskartetjänst, Geodatarådets handlingsplan 2017 https://www.geodata.se/styrande/nationell-geodatastrategi/geodataradets-handlingsplan/ 9. Nationell basdata från stat och kommun, Geodatarådets handlingsplan 2017 https://www.geodata.se/styrande/nationell-geodatastrategi/geodataradets-handlingsplan/ 10. Digital Först - för en smartare samhällsbyggnadsprocess, Slutrapport, Lantmäterirapport 2018:1 http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-med-andra/digitalt-forst/senastenytt/lantmateriets-forslag-for-en-digital-samhallsbyggnadsprocess/ 11. Digital Först - för en smartare samhällsbyggnadsprocess, Föreskriftsrätt om gemensamma standarder för information i grundkartor Lantmäterirapport 2017:2 http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-med-andra/digitalt-forst/senastenytt/lantmateriet-foreslar-tydligare-styrmedel-for-informationen-i-grundkarta/ 12. Kartunderlag om ras, skred och erosion, SGI Vägledning 1, 2017, utgåva 3 http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/sgi-vagledning/sgi-v1.pdf 13. Persson, C-G & Lithén, T. I gränslandet BIM GIS Geodesi, HMK Teknisk rapport 2016:4 http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-med-andra/handbok-i-mat--ochkartfragor-hmk/tekniska-rapporter/ 14. Bengtsson, J & Grönkvist, M, 2018, Performing Geographic Information System Analyses on Building Information Management Models http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a1108953&dswid=4594 28

Bilaga A IN- och UT-data per informationsområde Informationsområde Idé/utredning Detaljplanering Fastighetsbildning Bygglov Relationsritning 1. Bild IN: Vid behov som bakgrundsinformation IN: Vid behov som bakgrundsinformation och för visualiseringar UT: Visualiseringar, vid behov IN: Vid behov som bakgrundsinformation IN: Vid behov, som bakgrundsinformation 2. Topografi IN: Urval beroende på behoven 3. Fastighetsindelning, Rättigheter IN: Ja 4. Bestämmelser IN: Ja 5. Detaljplan IN: Ja 6. Övriga fysiska planer IN: Urval beroende på behoven 7. Analys/utredningsmodeller IN: Urval av befintliga utredningar vid behov 8. Fastighetsbildningsmodell BIM/GIS IN: Vid behov, befintliga modeller 9. Bygglovsmodell BIM/GIS IN: Vid behov, befintliga modeller IN: Urval beroende på behoven UT: Ja, om uppdatering krävs av aktualitet eller lägesosäkerhet IN: Ja UT: Ja, om uppdatering krävs av aktualitet eller lägesosäkerhet IN: Ja IN: Ja UT: Ja, vid beslut uppdateras geodatabasen med detaljplan IN: Urval beroende på behoven IN: Befintliga utredningar UT: Beställa och arkivera nya analyser och utredningar, t ex geoteknik, miljö, buller mm IN: Vid behov, befintliga modeller IN: Vid behov, befintliga modeller IN: Urval beroende på behoven UT: Ja, om uppdatering krävs av aktualitet eller lägesosäkerhet IN: Ja UT: Ja, vid beslut och om uppdatering krävs av aktualitet eller lägesosäkerhet för befintliga data IN: Ja, vid behov, t ex utanför detaljplan IN: Ja IN: Vid behov, t ex utanför detaljplan IN: Befintliga modeller vid behov UT: Ja, vid beslut arkiveras modellen och uppdaterar även geodatabasen med fastighetsindelning IN: Vid behov, befintliga modeller IN: Urval beroende på behoven UT: Uppdatering av aktualitet och/eller lägesosäkerhet, framför allt i höjd inom främst detaljplan IN: Ja, fastighetsgränser kollas med mätning UT: Ja, om uppdatering krävs av aktualitet eller lägesosäkerhet IN: Vid behov, t ex utanför detaljplan IN: Ja IN: Vid behov, t ex utanför detaljplan IN: Buller, Översvämning, Luftutredningar mm vid behov, t ex vid åtgärd enligt detaljplan eller utanför detaljplan IN: Befintliga modeller vid behov IN: Vid behov, befintliga modeller UT: Ja, vid beslut arkiveras modellen och uppdaterar även geodatabasen avseende byggnad UT: Ja, vid slutbesked uppdaterars geodatabasen med eventuella bygglovspliktiga objekt UT: Ja, vid slutbesked arkiveras modellen och uppdaterar även geodatabasen avseende byggnad, se även 2. Topografi 29

Geodatapaket (eller BIM-paket) Idé/utredning Detaljplanering Fastighetsbildning Bygglov Relationsritning 10. Ledningar IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov 11. Geologi IN: Urval beroende på behoven IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov, t ex utanför detaljplan IN: Ja, om det finns kommunalt vatten och avlopp, anslutningspunkter annars information om enskilda brunnar mm UT: Ja, nybyggda anslutningar till vatten och avlopp, ev fjärrvärmeanslutning på tomten IN: ev befintliga geotekniska undersökningar vid behov UT: Geoteknikniska undersökningar görs oftast innan bygglov och senast vid bygglovet om det behövs (ingår ev i 7. Analys-/utredningsmodelle 12. Djupdata IN: Urval vid behov 13. Transportnät IN: Urval vid behov 14. Hydrografi, Meteorologi IN: Urval vid behov 15. Kulturminnen IN: Urval vid behov 16. Naturvård IN: Urval vid behov 17. Riksintressen IN: Urval vid behov 18. Översiktlig riskkartering IN: Urval vid behov 19. Statistik IN: Urval vid behov UT:- 20. Övriga geodata IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov IN: Urval vid behov IN: Vid behov, t ex utanför DP IN: UT:- IN: Vid behov, om kommunen har områden vid vatten IN: Vid behov, bra att veta vem som är väghållare, det är kopplat till NVDB IN: Används om den innehåller översvämningsberäkningar från MSB (eller på 18. Riskkartering) IN: Vid behov, t ex utanför DP UT: Fornminnen uppdateras om arkeologisk undersökning krävs IN: Vid behov, t ex utanför DP IN: Vid behov, t ex utanför DP IN: Vid behov, t ex utanför DP IN: UT:- IN: UT: IN: 30

Bilaga B Leveransspecifikationer Nedan exempel på leveransspecifikation för Informationsområde/paket 2. Topografi. Fullständig Bilaga B finns i form av ett separat exceldokument. 31

Smart Built Environment c/o IQ Samhällsbyggnad Drottninggatan 33 111 51 STOCKHOLM info@smartbuilt.se 070-645 16 40 www.smartbuilt.se