Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi



Relevanta dokument
Hur kan vi bli mer miljösmarta?

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Osårbara? Kommunernas roll för en hållbar framtid

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå. Fotavtrycksberäkningar med REAP Sverige

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck - analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion

Hur och vad konsumerar vi?

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Vad innebär egentligen hållbar

Frågor för framtiden och samverkan

Ekologiskt fotavtryck

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg

Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Christl Kampa-Ohlsson

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Mål och åtgärder inom avfallsförebyggande

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

TOTALA UTGIFTERNA

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Sveriges livsmedelsexport 2005

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Sveriges livsmedelsexport 2006

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

God mat + Bra miljö = Sant

Klimatsmarta val för hållbara livsstilar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Utbildningspaket Konsumtion

Matens klimatpåverkan

Black Friday bra eller dåligt?

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Miljöredovisning 2018

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Sveriges livsmedelsexport 2004

En hållbar framtid? Om hållbar konsumtion och produktion

Hållbar mat i offentliga kök

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA. Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Fotavtryck från Lunds kommun

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

Klimat, konsumtion och det goda livet

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Det är en dag i morgon också. Vad är hållbarhet? Och vad kan vi tillsammans göra för att skapa morgondagens hållbara kök, redan idag?

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Lektion nr 3 Matens resa

Hållbar konsumtion och avfall

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2


Nyttprogram förenergioch klimatiörebrolän Dialogmöte 3 Om insatsområden och åtgärder

Hur handlar vi hållbart?

Miljöredovisning 2014

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB

Maten och den cirkulära ekonomin. Germund Sellgren Susie Broquist Lundegård

HANDELNS betydelse för Sverige

Skillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Det finns inga gratisluncher!

Politiken för global utveckling

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

KLIMAT STRATEGI HAPARANDA

Utvärdering och utveckling av former för extern samverkan i energi- och klimatarbetet

Ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion

Transkript:

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012 Katarina Axelsson Stockholm Environment Institute

Översikt Konsumtionsperspektivet Sverige i internationell jämförelse Ett titt på regionala och lokala fotavtryck för Skåne

Konsumtionsbaserat perspektiv på globalt hållbar utveckling

Traditionell miljöredovisning Utsläpp nationellt Territoriellt perspektiv Miljöpåverkan nationellt

Allt vi konsumerar är inte producerat i Sverige Världens leksakskonsumtion Världens leksaksproduktion

Konsumtionsperspektiv Miljöpåverkan som ett resultat av vår totala konsumtion av varor och tjänster - oavsett var produkterna och tjänsterna har producerats Utsläpp och resursanvändning är inbäddade i de produkter vi konsumerar Viktigt bidrag till vår förståelse för varför utsläppen äger rum på global nivå och kan hjälpa oss identfiera effektiva åtgärder

Miljöpåverkan från konsumtion Indikatorer från hela kedjan Återförsäljare Biltillverkning Bilen transporteras Bilen säljs Bilen används Inkluderar även det AVFALL som genereras i varje led Indirekta utsläpp Direkta utsläpp

Konsumtionsperspektivet Traditionell utsläppsredovisning Konsumtionsbaserad utsläppsredovisning Nationella utsläpp från - transporter - uppvärmning - industrier Direkta utsläpp från - transporter - uppvärmning Indirekta utsläpp - inbäddade i de produkter och tjänster vi konsumerar Nationellt producerade + Importerade - Exporterade

Generationsmålet i miljömålssystemet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Sverige i internationell jämförelse - Konsumtionsbaserade CO2 utsläpp i Sverige och 25 andra EU-länder År 2004 13 16 14 14 11 Source: Davis and Cadeira, European Environment, State and Outlook 2010

Konsumtionens miljöpåverkan, CO2e totalt, Sverige år 2000-2008 Naturvårdsverket mars 2012, rapport 6483

Ekologiskt fotavtryck mått på naturen som kapital - Illustrerar vår efterfrågan på planetens resurser och bioproduktiva förmåga - Visar hur stora land- och vattenytor som behövs för att generera den energi, de livsmedel och material vi använder - Visar hur stor yta som krävs för att absorbera våra koldioxidutsläpp - Standardiserade globala hektar (gha) tillåter jämförelse mellan olika länder

Ekologiskt fotavtryck - en omöjlig ekvation... Tillgängligt per person = 1,8 gha Globalt genomsnitt = 2,7 gha per person I dagsläget förbrukar vi globalt resurser från ca 1,5 jordklot Sveriges fotavtryck 2008 = 5,7 gha/person Om alla använde 5,7 gha skulle vi behöva resurser från 3,2 jordklot

Stora skillnader i fotavtryck mellan länder... 12 Ekologiska fotavtryck (gha) per person (2008) 10 8 6 4 2 0 Källa: Global Footprint Network och WWF

Konsumtionsperspektivets bidrag? Bidrar till ökad förståelse för vad som ligger bakom de globala utsläppen Viktigt komplement till det traditionella sättet att mäta miljöpåverkan Illusterar vikten av att verka för rättvist utrymme även för kommande generationer Bidrag i arbete med att skapa förutsättningar för god livsmiljö och livskvalitet på lång sikt även för kommande generationer

Konsumtionsperspektiv? Ja visst! Men hur mäter vi effekterna av vår konsumtion?

Beräkna konsumtionens miljöpåverkan? REAP Resources and Energy Analysis Programme Illustrerar fotavtryck på olika nivåer: nationellt, regionalt och lokalt Bidrag till arbetet med att identifiera uthålliga val och hållbara livsstilar REAP Sverige 2011 Finansiering från Världsnaturfonden WWF

Vad kan REAP göra? Mäta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljöindikatorer: - Ekologiskt fotavtryck; Koldioxidfotavtryck; Växthusgasfotavtryck På olika nivåer Nationell; region- och kommunnivå Per konsumtionskategori Övergripande (boende, mat, transport m.m.) COIOP kategorier Planeringsverktyg - Scenarier om framtida fotavtryck - Identifiera och jämföra fokusområden

Foto: Simrishamn.se Miljöpåverkan från Skånes konsumtion

16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 En bit kvar till tvågradersmålet... 15 14,2 13,9 13,8 13,5 13,5 14,2 Utsläpp av växthusgaser - Direkta och indirekta utsläpp (tco2e/person, år 2004) Övrigt Investeringar Förvaltning Utbildning (privat) Restauranger och hotell Alkoholh. drycker, tobak IT, post, kommunikation Hälsovård Övriga produkter tjänster Kläder och skor Möbler, underhåll Fritidsaktiviteter, kultur Livsmedel, icke-alkoholh. drycker Transporter Boende: vatten, el, energi Källa: REAP

Båstad Utsläpp av växthusgaser från hushållens totala konsumtion, år 2004 0,36 0,27 0,25 0,63 6% 0,78 8% 0,19 0,07 0,05 0,02 ton CO 2 e/capita 29% 2,81 Boende: vatten, el, energi Transporter Livsmedel, icke-alkoholh. drycker Fritidsaktiviteter, kultur Möbler, underhåll Kläder och skor 20% 24% Övriga produkter tjänster Hälsovård IT, post, kommunikation 1,96 2,30 Alkoholh. drycker, tobak Restauranger och hotell Utbildning (privat) Källa: REAP

Malmö Utsläpp av växthusgaser från hushållens livsmedelskonsumtion, år 2004 0,12 0,15 8% 0,07 ton CO 2 e/capita 0,06 Kött 0,08 0,64 Bröd, ris, pasta, mjöl 4% 4% 3% 6% 33% Mjölk, ost, ägg Grönsaker 0,24 12% 14% 17% Mat övrigt (kryddor, barnmat) Frukt 0,27 0,33 Socker, sylt, honung, choklad Fisk och skaldjur Oljor och fetter Källa: REAP

Kristiansstad Hushållens konsumtion av valda produkter/tjänster 0,6 0,5 0,4 0,3 6% 33% Utsläpp av växthusgaser, Indirekta utsläpp (tco2e/person, år 2004) 0,2 0,1 0 Källa: REAP

16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Hur ser det ut på länsnivå? 14,2 15,2 13,9 13,9 13,73 Utsläpp av växthusgaser - Direkta och indirekta utsläpp (tco2e/person, år 2004) Övrigt Investeringar Förvaltning Utbildning (privat) Restauranger och hotell Alkoholh. drycker, tobak IT, post, kommunikation Hälsovård Övriga produkter tjänster Kläder och skor Möbler, underhåll Fritidsaktiviteter, kultur Livsmedel, icke-alkoholh. drycker Transporter Boende: vatten, el, energi Källa: REAP

Långt från 1,8 gha/person... Ekologiskt fotavtryck (gha) per person (2007) 7 Övrigt 6,2 5,9 5,7 5,9 Investeringar 5,6 6 5,4 5,2 Förvaltning 5 4 3 2 1 0 Utbildning (privat) Restauranger och hotell Alkoholh. drycker, tobak IT, post, kommunikation Hälsovård Kläder och skor Övriga produkter tjänster Möbler, inredning, underhåll Fritidsaktiviteter, kultur Mat, icke-alkoholh. drycker Transporter Boende: vatten, el, energi Källa: REAP

En långsiktigt hållbar samhällsutveckling hur når vi dit? Viktigt att se att vi är del av ett globalt sammanhang Ta ansvar för den totala miljöpåverkan som genererats som ett resultat av vår totala konsumtion, med omtanke om kommande generationer, dels i Sverige men även i andra länder Var kan vi börja göra skillnad?

Tack! katarina.axelsson@sei-international.org