Intensivvårdsrummets betydelse för vårdande och välbefinnande

Relevanta dokument
Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

Att vara närstående i intensivvårdsmiljön

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Att ta avsked - handledning

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Vårdande bedömning inom intensivvård, 10 högskolepoäng Caring Assessment in Intensive Care, 10 credits

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Stöd för barn och familjen

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

It s all about survival

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

hästfolk 6 hästfocus # De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete

Patientenkät Väntrumsmilj

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten

Ett demensvänligt samhälle

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

The practice of compromise - Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i en IVA-modul

Caroline. af Ugglas. vad var det jag sa

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Artikelöversikt Bilaga 1

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Den magiska dörren. Kasper Lindström

Till dig har en närstående på NIVA

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Martin Widmark Christina Alvner

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Lärandeseminarium 2 4/ Högläsning & Berättarkonst forts av rumslig miljö på intensivvårdsavdelning

Nu bor du på en annan plats.

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Ta kommando över dina tankar

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

Vad är delaktighet för dig?

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Närståendes besök hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Thomas Eriksson Anestesi och intensivvårdssjuksköterska Universitetslektor

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B våren 2015

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm

Intensivvårdsrummets betydelse för vårdande och välbefinnande patienters närståendes och vårdpersonalens erfarenheter

Transkript:

Intensivvårdsrummets betydelse för vårdande och välbefinnande Patienters närståendes och vårdpersonalens erfarenheter

Bakgrund Intensivvård Högspecialiserad vårdform för vård och behandling av kritisk sjuka patienter. Kontinuerligt behov av övervakning Hjälpa patienten tillbaka till ett meningsfullt liv och i möjligaste mån göra dem delaktiga i sin vård (SIR, 2010). Intensivvårdsavdelningar Tekniktäta miljöer Komplexa i sin utformning då denna vårdform ställer höga krav på rummets utformning. Komplex forskningsfenomenon Olika sätt att studera rummet.

Bakgrund The place of care matters: Utsikt mot naturen (Ulrich, 1984) Studier rörande ljus och ljud (Alimoglu & Donmez, 2005; Johansson et al., 2012) Relationen mellan intensivvårdsrelaterat delirium och miljön (Granberg-Axel et al., 2002; Van Rompaey, et al., 2008) Patientsäkerhetsaspekter (Leaf et al., 2010) Uppföljningsstudier (Storli & Lind, 2009) Helande miljöer (Bauzin & Cordon, 2011) Helande design (Rashid, 2010) Evidensbaserad design (Ulrich, 2012)

Kunskapslucka Ur ett kvalitativt perspektiv: Vilken betydelse har rummet som helhet för vårdandet och välbefinnande?

Avhandlingens studier Avhandling bygger på fyra delstudier där patienters, närståendes och vårdpersonalens erfarenheter av intensivvårdsrummet studeras med hjälp av photovoice som datainsamlingsmetod.

Studie I Denna studie fokuserar på närståendes perspektiv vilka aspekter av intensivvårdsrummet har betydelse för närståendes närvaro och välbefinnande och på vilket sätt? Närstående till patienter i stabilt behandlingsläge från två stora intensivvårdsavdelningar deltog i studien. Stor variation på ålder, kön och antal dagar på IVA.

Studie I Data samlades in via photovoice och forskningsintervjuer. Närstående inbjöds att ta bilder på olika aspekter av IVA-rummet som de förknippade med en viss känsla oavsett vad känslan bestod av.

Resultat Närståendes förslag på IVA-rummet kan förbättras med enkla, små medel. Dessa förslag omfattar både rummet men också korridorer och väntrummet. Exempelvis, en stol avsedd för närståendes besök i till varje sängplats. En tavla eller naturbild att fästa blicken påinföra små medel i rummet för att göra platsen något mer hemtrevligt

Resultat Bebo tid och rum Utrustning och inredning drar till sig uppmärksamhet Tillfälligt vardagsrum Vara vittne Levd tid Hemmastaddhet Välkomnas och bjudas in till rummet Söka en plats Ansiktet Söka avskildhet Bli familj Rummets utsträckthet Utsatthet Vara tillsammans Väntan

Resultat Intensivvårdsrummet är en levd plats och rum. Rummet har vidare ramar än den fysiska platsen. Intensivvårdsrummets utformning, inredning samt hur närstående blir bemötta och inbjudna till rummet formar deras närvaro och upplevelser av intensivvårdsrummet. Dessutom avgör detta om de kan vara delaktiga i patienters vård eller inte.

Slutsatser Små interventioner kan förbättra vårdmiljön. Rummets utformning speglar hur vården ser på närståendes delaktighet i patientens vård. Väntrummet är en förlänning av intensivvårdsrummet. Dessa område hänger ihop. Hela avdelningen utformning kan ses som en betydelsefull bakgrund för hur just hur rummet upplevs. Människorna som bebor rummet är en oskiljbar del av rummet, dvs., de är en del av vårdmiljön. Finns ett behov av generösare ytor när det gäller de ytor som är avsedda för närståendes närvaro.

Studie II Syftet med studien var att studera patienter upplevelser av att vårdas på IVA med fokus på rummet. Både patienter som var lättsederade men också patienter som var helt utan sedering från tre intensivvårdsavdelningar deltog i studien. Variation i ålder, kön och antalet vårddagar på IVA.

Studie II Data samlades in dels genom att jag dokumenterade patientens sängplats och rummet med hjälp av foton och dels genom att be patienter som inte erhöll någon form av sedering själva fotografera olika aspekter av rummet som de förknippade med en viss känsla oavsett vad känsla bestod av.

I patientens blickfång

I patientens blickfång/ taket

I patientens blickfång

Taket

I patientens blickfång

Patientens bild Det är en positiv bild för mig! Det är mitt barnbarn, det är roligt att ha lite bilder uppe de bor långt bort, så det det dröjer ett tag innan de kan komma och besöka mig.jag längtar ju så efter dom det är roligt att dom kommer och hälsar på mig jag blir så glad över att få träffa dom.blir glad det är.. Och tycker att det är lite så att dom är här hos mig på nåt sätt.

Patientens bild Några av mina arbetskamrater och vänner var och hälsade på mig och hade..blommorna och så nallarna (hm vad kände du?) liksom att att jag hade mitt liv kvar, att mitt liv fanns och att jag var liksom en del av allt samtidigt som jag inte kunde vara med där Jag kunde inte aktivt delta i mitt liv men mitt liv fanns kvar förstår du?

Patientens bild Jag älskar henne Det gör jag!!! Hon är en ängel ska du veta...hm efter operationen var det så jäkla jobbigt vetdu. jag hade ont och kräktes en hel del och så var.. det räckte det att bara titta på henne så var hon vid min säng.det var ALDRIG några problem! Det betyder förbaskat mycket det är stort alltså att få den hjälpen.

Resultat Resultat visar att för patienter är rummet sammanflätat med personalen och den teknik som finns på plats. Hur patienter vårdas, händelserna som sker i rummet samt rummet utformning avgör patienters upplevelser av intensivvårdsrummet. Rummets utformning och interiör är sammanflätade i patientens drömmar. Det pågår en ständig sökande efter mening, sammanhang och förankring och därmed tolkar patienter sin närmste omgivning för att förstå. Upplevelserna av rummet är oskiljbara från den egna kroppens väl- eller illabefinnande.

Resultat Följande teman/variationer identifierades i materialet: Det utlämnande rummet- vård i stora flerbäddssalar, när de hörde och förnimmande vad som skedde i rummet men inte kunde skydda sig själva mot det, icke vårdande vårdhandlingar. Detta skapade rädsla men också gjorde patienterna spända. Rummet i drömmarna händelser i rummet, den inredning och utrustning som fanns i runt om kring patienter förekom i deras drömmar. Det trygghetskapande rummet Tillit som var relaterat till personalen och den tekniska utrustning, balansen mellan närhet och distans. Det vårdandet rummet när personalen tillgodosåg patienters behov av omsorg. Önskan om att betyda något för någon är verkligen stor i samband med vård på IVA. Det förkroppsligade rummet Patienters fysiska tillstånd, väl- eller illabefinnade ( smärta, dubbelseende, yrsel och trötthet) påverkade hur rummet upplevdes.

Studie III Studerade personalens perspektiv dvs., personalens upplevelser av att vårda kritiska sjuka patienter och deras närstående? Data samlades in genom på samma enheter som studie I och II och med hjälp av samma datainsamlingsmetod. Variation gällande ålder och arbetslivserfarenhet, dock ingen variation när det gäller kön.

Fönster det är viktigt för oss som jobbar för personalen att veta om det är solsken eller om det är molnigt eller om det är att kunna få in dagsljus ordentligt! Skilja på dag och natt (varför?) alltså för patienterna tänker jag att det är viktigt för deras dygnsrytm och för deras känsla av sammanhang och. När jag jobbar jag tänker inte så mycket på det men om jag till exempel går på ett MIG larm eller går till en annan avdelning så känner jag en lättnad över att det blir så ljust och öppet när man kommer in på dom andra flesta avdelningar och sen när man kommer tillbaka känner man att man går in i en bunker en grotta riktigt och så är det väldigt trångt!

Exempel på personalens bilder jo, därför att den ser väldigt tråkigt ut helt enkelt, den är visserligen praktiskt men just att den hänger som den gör ovanför patientens fotända på sängen. så tycker jag den kan inte vara roligt som patient att titta på plus när man sätter kontakter i den så åker den ner en bit ytterligare och skulle man sätta i alla dom slangarna som hänger ner så ser det inte så trevlig ut och har man som patienten legat sövd ett tag och vaknat upp jag kan tänka mig att den kan vara jobbig att ha framför ögonen!

Exempel på personalens bilder En del patienter dom får ju panik av rummet till slut! (för att?) För att dom är inlåsta! Dom får inte ens gå ut i korridoren och alla som kommer in ska ha munskydd och anhöriga som kommer hit ska ha munskydd hm men vi har ju möjlighet att gå ut och utomhus behöver man inte ha det hm om man är så passa att man kan gå ut så finns det en dörr där till höger hm det blir nästan som en dörr till friheten där kan dom få prata med sina barn och fru eller sin vad det nu är för nånting utan munskydd och sånt

Exempel på personalens bilder Den här tog jag för att visa hur det kan vara när allt flyter på som det ska.alla vet vad dom ska göra.det är en harmonisk eller en bra bild på teamwork (hm?) det blir harmoniskt när vi kan kommunicera med varandra ingen kaos direkt och det är lugnt i rummet

Exempel på personalens bilder hm jo, den föreställer ju att det är väldigt trångt runt patienten som vi vårdar med mycket apparatur och annat då med och slangar och sånt och det är..jag upplever när jag tänker på det här min upplevelse av IVA rummet är det som känns väldigt viktigt och som påverkar mig mycket hela tiden i mitt arbete egentligen om jag bara tänker på rummet då och att det är jag upplever att det begränsar mig mycket i mitt arbete eftersom vi just på den här avdelning har det trångt då! Sen hm..har det ju ingenting att göra med hur jag ser på människan som ligger där sen men det är inte det som vi ska prata om heller men det är klart indirekt påverkar det säkert!.kanske inte.jo men det kan det nog göra för att.vi säger vi ska ta upp en patient och det begränsar oss väldigt när vi har ont om utrymme helt enkelt

Exempel på personalens bilder det är ju det första jag tittar på när jag går in på en sal som är viktigt för mig och det är skärmen (hm) övervakningen (hm) just nu så ser det väldig rörigt ut men. (vad väcker det för känsla hos dig)kaos..skratt (berätta gärna) väldigt rörigt hm ja så det är oreda, ingen ordning liksom det är, jag tycker att det är jätterörigt att titta på den bilden (hm) jag vill ha, jag gillar ordning och reda och just här ser det katastrofalt ut tycker jag

Exempel på personalens bilder ja det är rapporten där, hm rapporten eller om man sitter och pratar i telefon eller anhöriga ringer eller nån läkare ringer och frågar efter så har man ena patientens säng bara ett par meter från det andre patienten ligger så båda tittar åt vårat håll hm så det känns som om dels blir ljudnivån högre för dom och dels bryts sekretessen varje dag sitter anhöriga här försöker jag hitta ett annat rum att rapportera men det är väldigt svårt att hitta andra rum och så vi gör inte det! så nu får anhöriga gå ut i stället hm men när det gäller patienterna så bryter man sekretsessen mkt vi rondar ju vid patienten så får inte anhöriga vara med då kanske man pratar om svåra saker men patienten ligger där! Patienten hör ändå och så känner man att dom inte riktigt är adekvata och då kanske man pratar om den andre patienten och dom tror att vi pratar om dom!

Resultatet Rummet utformning är avgörande för personalens möjligheter att stödja vårdandet. Det finns en spänning mellan rummet funktionella aspekter och aspekter som främjar patientens välbefinnande. Rummet utformning exponerar alla för varandra. Det råder en fullständig öppenhet som skapar svårigheter att skapa avskildhet, personlig sfär.

Resultatet Övervaka och övervakas tekniken tillhör IVA-rummet, den blir så småningom personalens förlängda arm. Patientens kritiska sjukdomstillstånd binder personalen på till sängplatsen. Ett brustet löfte (vård) svårigheter att främja patienters välbefinnande, svårigheter att bereda närstående plats, eller göra det lilla extra. Etiska dilemman sekretess och känsliga personuppgifter behandlas offentligt svårigheter att tillgodose patienters behov av integritet Värna om livet rummet och de möjligheter som finns används för att hjälpa patienter tillbaka till livet, ge dem kontroll och uppmuntra dem kämpa. Skapa en vårdande atmosfär göra platsen till patientens plats, hålla i ordning för att

Slutsatser Det verkar vara oklart vem som ansvarar för intensivvårdsrummet och miljön när rummet är väl byggt. Miljön behöver uppmärksammas på organisations och ledarskapsnivå. Många självklara och små detaljer kan förbättre miljön på IVA. Ett stort behov av enkelrum. Alla interventioner i den fysiska miljön borde även inkludera pedagogiska och eller vårdvetenskapliga interventioner. I samband med förbättringsarbeten måste samtliga perspektiv tas in i beaktande. Genomgående framkommer att de olika perspektiven hamnar i konflikt med varandra. Det som gynnar patienters och närståendes välbefinnande kan försvåra personalens arbete.

Thank you for your attention Tack för er uppmärksamhet Sepideh.olausson@hb.se

Referenser Alimoglu, M. K., & Donmez, L. (2005). Daylight exposure and the other predictors of burnout among nurses in a university hospital. International Journal of Nursing Studies, 42(5), 549-555. Johansson, L., Bergbom, I., Waye, K. P., Ryherd, E., & Lindahl, B. (2012). The sound environment in an ICU patient room--a content analysis of sound levels and patient experiences. Intensive & Critical Care Nursing, 28(5), 269-279. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.iccn.2012.03.004 Van Rompaey, B., Schuurmans, M. J., Shortridge-Baggett, L. M., Truijen, S., & Bossaert, L. (2008). Risk factors for intensive care delirium: a systematic review. Intensive & Critical Care Nursing, 24(2), 98-107 Olausson, S., Ekebergh, M., & Lindahl, B. (2012). The ICU patient room: Views and meanings as experienced by the next of kin: A phenomenological hermeneutical study. Intensive & Critical Care Nursing, 28(3), 176-184. Olausson, S., Lindahl, B., & Ekebergh, M. (2013). A phenomenological study of experiences of being cared for in a critical care setting: The meanings of the patient room as a place of care. Intensive & Critical Care Nursing, 29(4), 234-243. Olausson, S., Ekebergh, M., & Österberg, S. A. (2014). Nurses' lived experiences of intensive care unit bed spaces as a place of care: a phenomenological study. Nursing in Critical Care, 19(3), n/a-n/a. Olausson, S., Ekebergh, M., & Lindahl, B. (2014). On doing photovoice application and reflection. [submitted] Wang, C., & Burris, M. A. (1997). Photovoice: Concept, Methodology, and Use for Participatory Needs Assessment. Health Education & Behavior, 24(3), 369-387. doi: 10.1177/109019819702400309

Referenser Ulrich, R. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science 224, 420-421. doi: 10.1126/science.6143402 Granberg Axell, A. I. R., Malmros, C. W., Bergbom, I. L., & Lundberg, D. B. A. (2002). Intensive care unit syndrome/delirium is associated with anemia, drug therapy and duration of ventilation treatment. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 46(6), 726-731. Leaf, D. E., Homel, P., & Factor, P. H. (2010). Relationship between ICU design and mortality. CHEST, 137(5), 1022-1027. Storli, S. L., & Lind, R. (2009). The meaning of follow-up in intensive care: patients perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(1), 45-56. Bazuin, D., & Cardon, K. (2011). Creating healing intensive care unit environments: physical and psychological considerations in designing critical care areas. Critical Care Nursing Quarterly, 34(4), 259-267. Rashid, M. (2010). Environmental Design for Patient Families in Intensive Care Units. Journal of Healthcare Engineering, 1(3), 367-397.