Föreningen för Klinisk Mikrobiologi, Chefs- och Professorsmöte 2016

Relevanta dokument
Styrelsen har enligt gällande praxis fungerat som föreningens programråd.

Styrelsen har enligt gällande praxis fungerat som föreningens programråd.

Minnesanteckningar referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik

Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISTUTBILDNING I KLINISK MIKROBIOLOGI

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete.

Arbetsgruppsmöte 22/3

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Laboratoriefrågor. Karin Tegmark Wisell Avdelningschef mikrobiologi

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Styrelsemöte Svenska Infektionsläkarföreningen. Svenska Läkaresällskapet, Stockholm

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Omfattning Legionella pneumophila, Chlamydophila psittaci, Chlamydophila pneumoniae, Mycoplasma pneumoniae, m fl.

Infektionsambassadör. Vad är det?

RAF projekt Enkät Blododlingar. Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

Omfattning Campylobacter, Salmonella, Shigella, Yersinia non-pestis, Vibrio cholerae, EHEC. Dessutom ingår Helicobacter.

Dagordnings Stramamöte

Styrelsemöte Svenska Infektionsläkarföreningen. Svenska Läkaresällskapet, Stockholm. 1 Ordförande Göran Günther öppnade mötet.

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk

Specialitetsrådets uppdrag och handlingsplan. Prel

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

EQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg

RSV-rapport för vecka 7, 2015

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Medicinska Kvalitetsindikatorer i Medicinsk Mikrobiologi 2009

Ewa Melin, utbildningsavdelningen

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Biobanken - Sommaruppehåll Biobanken. 3 Klinisk kemi - Revidering av kemi-remisser - Metodbyte S-Gastrin

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Verksamhetsberättelse 2016

Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Sepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta?

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

Styrelsemöte Svenska Infektionsläkarföreningen

Samverkansnämnd för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg

/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland, - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges)

Samverkansnämnd för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg

RSV-rapport för vecka 13, 2016

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 8, september 2018

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Virulenta enterokocker på Visby lasarett. Monika Jonsson, BMA Camilla Artinger, hygiensjuksköterska

PROTOKOLL 1(5) PROTOKOLL FRÅN STYRELSEMÖTE SVENSK ONKOLOGISK FÖRENING

Protokoll fört vid årsmöte för Svensk Förening för Medicinsk Genetik, torsdagen den 30/1 2014, Arlandastad

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté

Protokoll ViS styrelsemöte september 2010 på Lernias huvudkontor i Stockholm

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk

Från student till specialist

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Verksamhetsberättelse april 2016 maj 2017

Årsrapport för Regionalt Specialitetsråd för Laboratoriemedicin (RSL) Årsapport (6)

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

MISSIV LJ 2013/264. Förvaltningsnamn Avsändare

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Styrelsemöte Svenska Infektionsläkarföreningen. Svenska Läkaresällskapet, Stockholm. 1 Ordförande Jan Källman öppnade mötet.

Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp

Landsting och regioner i samverkan. Ett rondkort i fickformat för sjuksköterskor inom slutenvården.

Osteoporos. - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom oktober Inbjudan till en 2-dagars utbildning

RSV-rapport för vecka 9, 2017

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning Utskick: 1. Var arbetar du?

Kursämne för delmål c11

RMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik.

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 11, 2016

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin Sektion i Svenska Läkaresällskapet Specialistförening i Sveriges Läkarförbund

Kontaktuppgifter och tillgänglighet. Huvudansvarigt NRL Karolinska Universitetssjukhuset Klinisk mikrobiologi Verksamhetschef Tobias Allander

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Regionstyrelsen 67-80

Tid: Plats: Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ

SVENSKA LÄKARES FÖRENING FÖR TRANSFUSIONSMEDICIN

Studiedagar Conventum, Örebro 2013

Osteoporos. - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom oktober Inbjudan till en 2-dagars utbildning

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Styrgruppen för STRAMA och VRI i Landstinget Gävleborg

Styrelsen för. Svensk Barnkardiologisk Förening

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Styrelsen för. Svensk Barnkardiologisk Förening

RSV-rapport för vecka 8, 2015

Årsredovisning 2014 för Laboratoriemedicinsk samverkan i Uppsala-Örebroregionen

Protokoll från styrelsemöte

Årsmötesprotokoll. Datum: Plats: Karlstad. 1. Årsmötets öppnande Mötet öppnades av ordförande, som även hälsade välkommen

Utbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama

Föreningsmöte för Svenska Föreningen för Barn och ungdomspsykiatri, Linköping

Biomedicinska analytikerprogrammet -Inriktning klinisk fysiologi -Inriktning laboratoriemedicin Lars Frelin, Programdirektor Docent, Med. Dr.

Transkript:

Föreningen för Klinisk Mikrobiologi, Chefs- och Professorsmöte 2016 Plats: Läkaresällskapet hus, Klara Östra kyrkogata 10, Stockholm Tid: 9 november, kl 12.00-17.00 med lunch som början Kallade: FKMs medlemmar som är verksamhetschefer, medicinskt ansvariga läkare, referensfunktioner eller professorer verksamma inom klinisk mikrobiologi, ST-studierektorer inom klinisk mikrobiologi och FKMs styrelse Protokoll 12.00 Samling, lunch 13.00 Info från styrelsen: Introduktion (Lena Serrander) Åhörarna hälsades välkomna. Lena informerade om att FKM har blivit medlemmar i ESCMID till en kostnad av 50 euro. Informatikutskottets arbete (Jonas Swanberg) Utskottet har haft två möten under 2016. Arbetsgrupper kommer att bildas. Tre områden exemplifierades. Dessa var: 1. Informatik kopplat till helgenomsekvensering 2. Nomenklatur och kodning bl a Nationella listan över analysutbud, NPUkodverket, nationella och regionala projekt, Nationell patientöversikt, Nationell e-remiss, Svensk förening för medicinsk informatik 3. Nationell databas för klinisk mikrobiologi-svar (och i förlängningen alla lab-svar). Det danska MiBa är en förebild. Alla svar samlas på ett ställe, vilket kan utnyttjas av multipla instanser. En fråga över tidsaspekten ställdes. En hel del juridik och datakommunikationsproblem är i vägen för ett snabbt implementerande. Är fem år en rimlighet? Mikrobiologi i andras vårdprogram (Martin Sundqvist) FKM strävar efter att vara mer delaktiga vid framtagande av vårdprogram från andra specialiteter där mikrobiologin ingår som ett led i diagnosticerandet/behandlingen. Vi har därför kontaktat de föreningar och instanser som vi vet arbetar med detta, exempelvis beträffande

bröstmjölksodlingar samt endokardit-pm. Vår ambition är att vara med i de arbetsgrupper som tar fram nya vårdprogram. En fråga hur vi förhåller oss till att samarbeta med klinisk kemi ställdes. Vi behöver även ta upp hur man ska förhålla sig till disciplingränserna. Fungerande samarbeten finns inom Infpreg och vid framtagande av riktlinjer för de virus som är behandlingsbara: Många mikrobiologer är redan involverade i dessa arbeten. Vårmöten/infektionsveckor (Håkan Janson) Planeringen inför 2017 års möte i Karlskrona löper väl. Ett stort tält placeras på Stora Torget i centrum där måltider intas och folk minglar bland utställarna. Programmet börjar bli klart, dock vissa svårigheter att få till gemensamma sessioner med deltagande av både kliniker och mikrobiologer. Deadline 28 feb för abstract. Nyheter: Mötet blir en dag kortare och har gemensam start. Postersessionen tar även emot utvärderingar och kvalitetsprojekt (valideringar). Vårmötet/infektionsveckan 2018 blir i Karlstad. Utbildning-ST-curriculum (Urban Kumlin) Socialstyrelsen har beslutat att Vårdhygien ska bli en subspecialitet till Klinisk Mikrobiologi. Minst två års extra utbildningstjänst bedöms krävas. Styrelsen för FKM har antagit UEMS Section of Medical Microbiology s Core Training Programme for Medical Microbiology, ett dokument om europisk specialistutbildning i Klinisk mikrobiologi. UEMS strävar efter att harmonisera mikrobiologiutbildningarna i Europa och vi har anpassat oss till dessa. Minimikraven enligt UEMS är: Bakteriologi och virologi minst 24 månader, parasitologi, mykologi >2 månader, infektion 6-12 månader, vårdhygien/smittskydd <12 månader, vetenskapligt arbete > 6 månader. Det finns en större grad av flexibilitet med detta system. Införande av skriftlig examination utreds. Core curriculum från UEMS följs alltså redan i hög utsträckning. FKM anser att Socialstyrelsens bedömning av läkare med utländsk specialistexamen inte alltid håller tillräckligt hög kvalitet vad avser den mikrobiologiska kompetensen. FKM anser att Socialstyrelsen i fortsättningen bör följa UEMS krav och rekommendationer. Numera blir vi sällan tillfrågade i dessa ärenden utan det sköts av tjänstemän på Socialstyrelsen. Om verksamheter har exempel på fall där bedömningen varit fel välkomnar utbildningsutskottet att bli informerade om detta. Kursbeskrivningar finns på Lipus. Låt gärna lokala kurser bli nationella eftersom det finns för få kurser i mikrobiologi i Sverige. Det är bra för en ST-läkare att under randningen både vara på ett stort och ett litet laboratorium.

Kontakta Renate Andresson på LIPUS angående SPUR-inspektioner. Man bör göra en sådan vart 5:e år. Studierektorer och antal ST-doktorer i landet. Uppmaning till studierektorer att rapportera vem som är studierektor samt hur många ST-läkare som finns (och hur långt de kommit) till Erik Senneby (erik.senneby@med.lu.se). Ambitionen för specialister ska vara minst två veckors fortbildning per år. Utrymme för fortbildning bör ges men det finns inga formella regler som styr detta. Gemensam utbildning/fortbildning med infektionsläkare? Det behöver inte vara veckolånga kurser. Det kom en fråga från auditoriet angående kurser och om inte FKM kan lägga upp tips om kurser (även internationella småkurser) på hemsidan? FKM:s styrelse kommer att ta upp frågan på nästa styrelsemöte men det är redan nu fritt fram för alla att lägga in information om kurser på mikrobiologi.net. Medlemsansökningar och avgift via swish (Niklas Edner) Vi är för tillfället 271 medlemmar. De nya medlemmar som har en rekommendation ifrån en annan medlem och uppfyller kriterierna för medlemskap kan antas mellan styrelsemöten efter beslut av medlemsansvarig och ordförande. Vi kan numera ta emot medlemsavgifter via Swish (1231229376). 14.30 Korta punkter: Enkät-resistensbestämningar, Tinna Åhrén Enkät från STRAMA till laboratorierna och STRAMA-ordförandena. Hög svarsfrekvens. Många stramagrupper önskar mer data och oftare, men det finns ett visst mått av okunskap i tolkning av data. Alla lab ser det som sitt uppdrag för att ta fram data. Inget får någon ekonomisk ersättning för detta. Nästan alla använder sina egna datasystem. En hel del handpåläggning krävs för att få fram data och detta kan vara begränsande. Få får ut utvalda patientgrupper. Strama är inte medvetna om att man kan få ut individdata. Isolat och provtagningslokal kan tas fram på de flesta laboratorier. Algoritmer ger upphov till selektion. Man får ofta falskt höga resistenssiffror. Det är bara när man gör resistensbestämning på samtliga kliniskt relevanta isolat av en viss kategori odlingar som man får tillförlitliga data på och som stämmer rent epidemiologiskt. Hur ska Next Generation Sequencing resistensdata hanteras?

Svebar: 13 lab är påkopplade och 8 är på väg. Svebar fungerar som ett early warning system och nationell övervakning men det finns begränsningar. Workshop planeras till våren. Vi behöver enas om en minimiprickning samt ett minimiuttag. Årliga data räcker. Gärna uppdelat på primärvård och slutenvård. RAF och STRAMA arbetar vidare ned detta. Mykologi, Lena Klingspor Behovet av Nationellt referenslaboratorium lyftes fram. Lena pratade om endemiska dimorfa svampar växer som mögel i naturen men som jästsvamp i människor. De kan orsaka infektioner hos helt friska personer men blir värre hos immunsupprimerade. Smittar inte mellan personer men kan ge labsmitta odlas i klass tre. Serologiska tester finns. Sekvensering av framodlade svampar och direkt på prov kan göras på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Brist på kompetens ett stort problem. Centre of excellence håller på bildas i Europa. 15.30 Referenslabsfrågan och referensmetodik (rekommenderade metoder) Rekommenderade metoder och arbetsgrupper Martin Sundqvist FoHM har klargjort att man inte kan stå för rekommendationer men kommer att ge stöd med IT-struktur. Fortsatta diskussioner pågår. Förankring av ny modell inom föreningen, arbete med att identifiera behovsområden och nyckelpersoner pågår. Främmande-kroppsinfektioner Bo Söderquist är föreslagen att representera mikrobiologi i den gruppen. Urinvägsinfektioner Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer under framtagning. Martin Sundqvist och Jonas Swanberg representerar mikrobiologi där. Blododlingsgruppen - Claes Henning En arbetsgrupp har bildats Tittar på olika guidelines och reviews Preanalys indikation för blododling, huddesinfektion, ett eller två stick, blodvolym, transport till inkubation inom 2 h efter provtagning Analys Aerob/Anaerob/Pediatrisk/Svamp, inkubationslängd, kateterrelaterad infektion, signal utan fynd i Gramfärgning, Snabbdiagnostik, Artbestämning, resistensbestämning (Nordic AST)

Postanalys Preliminärsvar (vid växt/ej växt)/slutsvar, Muntlig information/kommunikation, Telefonsvar, Viktiga standardkommentarer (för liten volym blod, möjlig kontamination) Projektet ska vara klart att kunna presenteras vid vårmötet 2017. Förslaget ska gå ut på konsultation innan det spikas efter det. Svenskt laboratorienätverk inom mikrobiologi Hans Gaines Utredning 2011 -> SKL tog fram två förslag. Struktur för ett nationellt laboratorienätverk samt plan för implementering. En struktur för ett laboratorienätverk togs fram. Ägare Styrgrupp Centrum med lab runtomkring. Olika lab har olika referenslabsfunktioner. Ett lab kan ha flera, flera lab kan ha samma. Förslag till områden i prioriteringsordning har tagits fram. Oftast indelat i grupper av agens, ej utifrån syndrom. Vissa är indelade efter tekniker. Sammanlagt finns 35 olika områden. Förslag på kärnfunktioner har tagits fram. Finansiering I uppdraget från regiondirektörer ska det framgå att avgifter ska finansiera verksamheten. För forskning ska medel sökas på sedvanlig väg. Ett basanslag ska täcka kostnader för kunskapsstöd mm. Styrgruppen ska avgöra basanslagens storlek efter ansökan från respektive verksamhet. Solidarisk finansiering från landsting baserat på folkmängd. Plan är att förslaget är underskrivet av ägarna och klart till den 31/1 2017. Beslutet träder i kraft den 1/7 2017. Tiden däremellan ska det beslutas om vilka laboratorier som ska utföra vilken referensmetodik. Påminn era landstings/regiondirektörer om att skriva under så snart som möjligt. Lista över analyser som har betydelse för smittskydd ska även inkludera alla andra analyser av sällankaraktär, se nedan. Analysutbudslista Erik Senneby En enkät har skickats ut till landets laboratorier. Stor variation på vad respektive analys kallas för på de olika laboratorierna. Rutinanalyser har skalats bort. Listan finns som ett Exceldokument uppdelat på bakterier, virus, parasiter och svampar. Listan ska skickas ut till landets laboratorium för komplettering. Den kommer att skickas ut till respektive laboratorium tillsammans med referenslabsnätverksinformationen. Fråga om paneler: Ska respektive agens kryssas i? Ja, men ange gärna vilken panel det är i dokumentet. 16.30-17.00 Diskussion/Övriga frågor

Diskussion kring vanliga pneumoniagens. FoHM svar är att dessa redan övervakas inom det nationella insamlingsprogrammet och att det rapporteras kontinuerligt. Likaså ska fästingburna infektioner vara uppdelat på olika lab. Vid protokollet Håkan Janson, Vetenskaplig sekreterare, Föreningen för klinisk mikrobiologi