riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget
Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste uppgiften var att sköta den gemensamma kyrkan, den var i centrum. Socknen skulle också vårda gamla och sjuka och se till att barnen fick gå i skola. När Sverige industrialiserades i mitten på 1800-talet så infann sig nya behov och dessa var för stora för de små byarna som ingick i en socken. Detta ledde till förändringar och år 1862 infördes kommunalt självstyre. Under industrialiseringen flyttade människor in till städerna där jobben fanns. Efter andra världskriget så tyckte många att kommunerna var för små och fattiga. Man beslöt då att slå ihop kommuner. I mitten av 1900-talet fanns det 2500 kommuner i Sverige. I dag har vi 290 kommuner i Sverige. Kommunens uppgifter Många av de uppgifter kommunen ansvarar för finns nedskrivna i olika lagar ex t skollagen Kommunen ska se till att alla barn i sex eller sju års ålder ska gå i skola. Socialtjänstlagen Invånarna i kommunen har rätt till förskola, rätt till hemhjälp och rätt till hjälp vid drogproblem mm. Kommunen ska även se till att ordna med renhållning, räddningskår, vatten, avlopp och elektricitet. Kommunen ska också ta fram planer för hur marken ska användas mm. Obs! Men om det ska finnas idrottsplatser, cykelvägar, parker, ungdomsgårdar och liknande bestämmer däremot kommunerna helt själva. Kommunen har stor frihet, de personer som bor inom kommunens gränser har rätt att sköta gemensamma uppgifter och invånarna har rätt att sköta sig själva. Detta är ett exempel på lokalt självstyre.
Politiker lön eller fritidsgöra? De flesta är politiker bredvid sitt ordinarie jobb d v s de är politiker på deras fritid. Politikerna har rätt till lön för förlorad tid för deras ordinarie arbete. Om man inte har ett jobb bredvid så kan man få en fast ersättning för varje sammanträde. I regel sammanträder de en gång i månaden och mötena är öppna för allmänheten. Det finns några få politiker från de största partierna som jobbar heltid. De kallas för kommunalråd. I Trollhättan finns det tre heltidsanställda politiker. Val - vart fjärde år Det är inte möjligt för alla som bor i kommunen att vara med och fatta beslut i varenda fråga, därför väljer vi ut några representanter som för vår talan. Vi har val vart fjärde år. Svenska folket väljer då de politiker som ska bestämma i kommuner, landsting och riksdag. För att få rösta krävs att du är svensk medborgare eller någon gång har varit folkbokförd i Sverige. Du måste dessutom ha fyllt 18 år senast på valdagen. De kommunpolitiker som väljs får en plats i kommunfullmäktige. Kommunvalen är proportionella vilket betyder att varje parti får så stor andel av platserna, mandat, i kommunfullmäktige som andel röster i kommunvalet. Får ett parti hälften av rösterna så ska de ha hälften av platserna, mandaten. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i kommunen. Det är de som fattar besluten. För att ett beslut ska gå igenom krävs att minst hälften av politikerna i kommunfullmäktige, de kallas också ledamöterna, i kommunfullmäktige röstar ja till förslaget. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige i Trollhättan 2010 är 61 stycken, varav ca hälften består av representanter från
Socialdemokraterna. Moderata Samlingspartiet är näst störst på 11 mandat. S 31 mandat. M 11 mandat. FP 5 mandat. C 2 mandat. KD 2 mandat. V 3 mandat. MP 4 mandat. SD 3 mandat. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen. Här förbereds alla ärenden innan kommunfullmäktige fattar beslut. Kommunstyrelsen ansvarar också för att besluten genomförs. Mest tid går åt för att ta fram ett förslag till kommunens budget, d v s en sammanställning av de inkomster och utgifter kommunen kommer att ha under det kommande året. Hur hög ska t ex skatten vara? Hur mycket pengar ska gå till skola, socialhjälp och bostadsbidrag? Kommunstyrelsen består av deltagare från alla partier i kommunfullmäktige, tio till femton stycken. Även här styrs antalet representanter från de olika partierna av valresultatet. Inkomster Kommunens största inkomster är främst: 1) Kommunalskatt Alla som har inkomster i kommunen måste betala kommunalskatt, den brukar ligga på 30 %. 2) Statliga bidrag Eftersom kommunerna, enligt lag, måste sköta vissa uppgifter
så får de bidrag från staten. Pengarna går bl a till skolor och lärarlöner. 3) Avgifter Det mesta är gratis för oss kommuninvånare men vissa tjänster måste vi betala för t ex daghemsplatser, vatten och för att få spela på kommunens tennisbanor. Utgifter 1) Grundskola och gymnasieskola. 2) Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. 3) Fritid, kultur, vägar, brandförsvar etc. 4) Barnomsorg. 5) Individ- och familjeomsorg. Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige väljer också ett antal nämnder som är specialister på ett visst område. Kommunstyrelsen skickar frågan vidare till nämnden där frågan utreds. I nämnderna sitter ledamöter från kommunfullmäktige. Kommunallagen, som styr kommunernas verksamhet, ger kommunerna stor frihet att bygga upp sina nämnder. Den enda nämnd de måste ha är en valnämnd som är ansvarig för genomförandet av de allmänna valen. Nämndernas möten är inte offentliga, men genom att läsa protokoll från mötena så vet man ändå vad som är på gång. Här nedan följer de nämnder som finns i Trollhättan utöver valnämnden:
Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden Tjänstemän och anställda Politikerna hinner inte sätta sig in tillräckligt i alla frågor därför har de hjälp av tjänstemän. Till skillnad från ledamöterna så är tjänstemännen anställda därmed spelar det inte någon roll hur det går i valet, de behåller ändå sina jobb. Tjänstemännen tar fram fakta för att politikerna ska kunna fatta så bra beslut som möjligt. Det är sedan till sist dessa tjänstemän som ska se till att besluten genomförs efter att förslaget gått igenom i kommunfullmäktige. Landstinget - ansvarar bl a för sjukvården En del av de uppgifter som en kommun ska sköta är både dyra och besvärliga. En kommun har inte råd att driva sjukvård, viss utbildning och kollektivtrafik. För att klara av dessa kostnader så bildar flera kommuner tillsammans ett landsting. Det vanligaste är att landstinget motsvarar ett län, men det måste inte vara så. Det finns 20 landsting i Sverige (Om man räknar med Gotland som fungerar som ett landsting men som inte är det så blir det ytterligare ett). Landstinget fungerar ungefär som en kommun. Besluten fattas av landstingsfullmäktige. Det finns även landstingsstyrelse och olika nämnder samt
anställda tjänstemän som hjälper till. Som tidigare nämnts så väljs de politiker som ska sitta i landstinget samtidigt som det är val till kommun och riksdag, vart fjärde år. Ju fler röster ett parti får desto fler platser får de och därmed också större möjlighet att påverka besluten. De pengar som behövs för att driva sjukhus och landstingets övriga verksamhet kommer från skatter, statsbidrag och avgifter. Bakgrund riksdagen i Sverige Ståndsriksdagen upphörde 1866. Den ersattes av en tvåkammarriksdag: 1: a kammare Aristokrati 2:a kammare bönder Det var höga inkomstregler för att få rösta. Allmän rösträtt för både män och kvinnor infördes 1921. Parlamentarismen märktes för första gången i Sverige i början på 1900-talet då den sittande regeringen inte hade riksdagens förtroende och därför avgick. Parlamentarismen blev infört i våra grundlagar först 1971. Kungens makt blev mer symbolisk. En enkammarriksdag infördes. En spärr mot småpartier infördes.
Våra grundlagar kan bara ändras om det godkänts av två riksdagar med riksdagsval emellan. 1. Regeringsformen Handlar bl a om hur riket ska styras. 2. Successionsordningen Slår bl a fast att vårt land är en ärftlig monarki. 3. Tryckfrihetsförordningen Garanterar tryckfriheten. 4. Yttrandefrihetsgrundlagen Garanterar yttrandefriheten. Riksdagen Den består av 349 ledamöter. Där finns en ordförande som också kallas för talman. Riksdagens viktigaste uppgifter och arbete: 1. Stifta nya lagar. 2. Fastställa statens inkomster och utgifter. 3. Kontrollera regeringen. Förslag Från riksdag = motion Från Regering = proposition När en riksdagsman ger ett förslag till riksdagen så kallas det för motion. Ett förslag från regeringen till riksdagen kallas för proposition.
Utskott När en ny riksdag samlas så är det val till riksdagens 15 utskott. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter. Varje utskott är specialiserat på vissa frågor t ex försvar, jordbruk, trafik m m. Alla frågor som riksdagen ska besluta om behandlas först i utskotten. När utskotten har behandlat frågan och gett ett förslag så går det åter till riksdagen för debatt och beslut. Regeringen - Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen (regeringsformen 1:6). Regeringen ska ha riksdagens förtroende, detta kallas för parlamentarism. Talmannen väljer statsminister, sedan väljer den sistnämnde de personer som ska ingå i riksdagen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar. Regeringens uppgifter 1. Att utarbeta förslag, propositioner, att lägga fram inför riksdagen. Den viktigaste propositionen under ett riksdagsår är budgetpropositionen. Den innehåller regeringens förlag till statens inkomster och utgifter under året. 2. Regeringen ska också se till att de beslut som riksdagen fattar blir verkställda.
3. Regeringen har rätt att fatta en del egna beslut t ex allt från utrikespolitiska frågor, som kräver snabba beslut, till utnämningar och att bevilja dömda nåd. Departement och statsrådsberedningen De flesta av regeringens ministrar är också chefer för var sitt departement (avdelning) t ex försvar, utbildning, jordbruk etc. Statsministern har inget departement till sin hjälp utan har istället statsrådsberedningen. De är politiska medhjälpare och experter. Kontroll av regeringen En riksdagsledamot kan i riksdagen ställa en interpellation eller en fråga om denne vill ha klarhet i något. Efter en fråga så är det bara debatt mellan regeringsmedlem och den som ställt frågan. Efter en interpellation däremot så får alla yttra sig i den debatt som följer. Ett av riksdagens utskott, konstitutionsutskottet, har till uppgift att granska om regeringen har ställt sitt arbete utifrån våra lagar och bestämmelser.
Olika regeringsformer Majoritetsregering: Ett parti har fler platser i riksdagen än de andra partierna tillsammans. Koalitionsregering: Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller tre partier slå sig ihop för att få majoritet. Minoritetsregering: Det parti eller de partier som ingår i regeringen har inte majoritet i riksdagen. De övriga partierna måste i så fall godta en sådan regering. Samlingsregering: I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda regering. Repetition av viktiga begrepp Demokrati = folkstyre Direkt demokrati - De röstberättigade samlas och fattar beslut i olika frågor, detta sker med hjälp av en folkomröstning. Indirekt demokrati - Folket utser ombud via val, alla röster väger lika tungt och alla som har fyllt 18 år eller mer är röstberättigade. Det finns flera alternativ att rösta på och vad man röstar på bevaras hemligt. De som utses blir folkets representanter och för deras talan. De granskas ofta av
media och är därför väl kända för folket. Yttrandefrihet - är viktigt i en demokrati, man får föra fram sin åsikt och dela med sig av den till andra. Tryckfrihet - är en annan viktig ingrediens i en demokrati. Tidningar och böcker ska kunna tryckas och spridas utan att någon myndighet granskar och godkänner dem i förväg. Församlingsfrihet - är också den viktig i en demokrati. Den innebär att människor kan sluta sig samman i föreningar och organisationer. Dessa föreningar får sedan fritt sprida sina idéer. Massmedier - är givetvis viktiga för en demokrati då de granskar och för fram nyheter och fakta. De är fria och obundna. Människors attityder till varandra är viktiga i en demokrati, att acceptera och respektera andras åsikter. Det måste också finnas en vilja till samarbete och en tolerans. Det är inte alltid besluten blir som man själv vill. Det är hur man agerar när besluten går emot som man ser hur väl demokratin fungerar. Människors lika värde är vägledande för all verksamhet i en demokrati. Det finns ingen fulländad demokrati, men vi kan sträva efter att nå det Alla har inte lika stor makt. Den som har stora ekonomiska tillgångar har större möjligheter att påverka. Det är t ex dyrt att starta och driva en tidning eller att driva en valkampanj. Det finns därför en fara att ett lands styrelse bara blir något för de rika och förmögna. Det är också viktigt att de valda representanterna tar sitt ansvar och står för sina löften, lyssna på medborgarna och inte skaffa sig egna fördelar. Det finns annars en risk att medborgarna tappar intresset för hur allting styrs och då är vår demokrati i fara. En demokrati förutsätter ett engagemang och delaktighet hos medborgarna.
Hur kan du påverka? Politiskt arbete: Bli medlem i ett politiskt parti. Delta i partiets möten och tala för partiets idéer. Övrig påverkan: Demonstrera. Samla in namn. Ta kontakt med politiker och tjänstemän. Starta en studiecirkel för att skaffa sig mer kunskap. Påverka genom en förening. Skriva insändare. Ta kontakt med lokalradion/närradion. Skapa opinion genom Internet. Uppgifter Svar hittar du i häftet och i din lärobok sidorna 53-83 1. Hur ofta har vi val och vad som krävs för att få rösta? 2. Vilka grundlagar vilar vårt samhälle på?
3. Vilka uppgifter har riksdagen? 4. Visa hur ett ärende går till: Börja med att en riksdagsledamot lämnar in ett förslag till riksdagen. 5. Vilken riksdagsform hade vi i Sverige före 1971? 6. Vilka uppgifter har regeringen? Vilken proposition är viktigast? Vilka tar regeringen hjälp av för att förverkliga riksdagens beslut? 7. Hur kontrolleras regeringen? 8. Vilka olika konstellationer finns det? 9. Vad är en motion respektive proposition? 10. Vad menas med propaganda? Ge ett ex. 11. Vad menas med parlamentarism? 12. Vad är ett departement och statsrådsberedningen, beskriv dem kort!
För högre betyg: Fundera över vilka vilka grundläggande värden en demokrati vilar på. Se samband och reflektera över samhällsförändringar och politiska värderingar (ta hjälp av ideologier sid. 53-63 i lb) Du ska kunna ge förslag på vägar för individen att kunna påverka beslut och du lyfter fram viktiga händelser i samhället. Du ser också samhällsfrågor ur olika perspektiv, du visar på samband och argumenterar för en ståndpunkt. Gruppuppgift - Bilda ett ungdomsparti Uppgift: Jobba ensam eller max 3 i grupp. Ni ska starta ett ungdomsparti. Använd en powerpointpresentation. Följande ska finnas med: * Ett partinamn och en symbol. * Bestämd ideologi. * Fundera på vilka frågor ni brinner för och välj några av dessa i ert partiprogram. Skriv ner i punktform. * Använd propaganda (korta, stora löften) som fångar röster. * Reflektera över politiska värderingar. * Bestämd ideologi.
* Fundera på vilka frågor ni brinner för och välj några av dessa i ert partiprogram. Skriv ner i punktform. * Använd propaganda (korta, stora löften) som fångar röster. * reflektera över politiska värderingar.