Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet utför tvärvetenskaplig miljöforskning och konsultverksamhet med sikte på att lösa dagens problem och hitta framtidens möjligheter. annika.balgard@tem.lu.se 046-18 15 94 Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 1
Energiformer Uppvärmning Naturgas Fjärrvärme Biobränslen Spillvärme Olja El Sol Värmepump (el) El Kärnkraft Vattenkraft Vind Sol Bränsleceller Spillvärme industri Vågkraft Drivmedel Olja (bensin, diesel) El Naturgas Biogas RME Etanol Metanol DME Syntetisk diesel Energi i världen Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 2
Växthuseffekten Absorption i moln, luft och jordytan Reflektion mot moln, partiklar och jordytan (främst snö och is). Koldioxid, CO 2 Metan, CH 4 Lustgas, N 2 O Freoner Vatten Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 3
Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 4
Nicholas Stern jämför effekterna av en eskalerande växthuseffekt med världskrigen och depressionen under 1900-talents första hälft. Vi behöver modiga politiker, långsiktiga företag och medvetna konsumenter. Nicholas Stern skrev på uppdrag av brittiska regeringen Stern Review on the Economics of Climate Change i oktober 2006. Den visar på kostnaden att inte agera mot växthuseffekten. Slutsatsen är att 1% av den globala BNP per år behöver investeras för att undvika de värsta effekterna av växthuseffekten. Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 5
Utsläpp av växthusgaser i EU, relativt 1990 Åtagandet enligt Kyoto är att EU-15 ska minska 8 % till 2008-2012. Flexibla mekanismer kan rädda läget. Källa: http://themes.eea.europa.eu/ims/ims/ispecs/ispecification20040909113419/iassessment1195226181050/view_content Utsläpp av växthusgaser i EU, relativt år 2000 Källa: http://themes.eea.europa.eu/ims/ims/ispecs/ispecification20040909113419/iassessment1195226181050/view_content Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 6
Utsläpp av växthusgaser i EU, per land Sverige Danmark Mål +4% -21 % 2005-7,4% -7,8% Källa: http://themes.eea.europa.eu/ims/ims/ispecs/ispecification2 0040909113419/IAssessment1195226181050/view_content Antagna klimatpåverkande utsläpp per region http://ec.europa.eu/environment/climat/pdf/staff_work_paper_sec_2005_180_3.pdf Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 7
Klimatarbetet efter Kyoto? Senaste konferensen på Bali år 2007 gav lite. Konferensen i Köpenhamn dec 2009 kommer att vara avgörande för klimatarbetet efter Kyoto (efter 2012). Ambitionsnivån varierar, Kina och USA fortsatta bromsklossar. De står tillsammans för 40 % av världens koldioxidutsläpp Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 8
Framtiden? Vi måste frikoppla den ekonomiska tillväxten från miljöpåverkan - decoupling Trenden är bruten, BNP ökar fortare för EU än koldioxidutsläppen. BNP 127 Index 100 CO2 98 1990 2003 Våra produkters historiska utsläpp kan orsaka en fördubbling av varje svensks utsläpp av koldioxid. Det ingår idag inte i beräkningarna. Ska vi ha koldioxidtullar till EU? Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 9
Det ekologiska fotavtrycket Källa: www.footprintnetwork.org Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 10
Vilken ambitionsnivå ska vi ha för framtiden? Har vi råd att ställa om samhället? Har vi råd att låta bli? Vad ska förändra världen? Teknik? Beteenden? Marknaden? Samhället? Konkurrensneutralt? Ändamålet helgar medlen? Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 11
EU-kommissionens energi- och klimatpaket, 23 januari 2008 Mål till 2020 relativt 1990: Koldioxidutsläpp ska minskas 20% (Danmark 20%, Sverige 17%) Andel förnybar energi ska öka från 8,5% till 20% (Danmark till 30%, Sverige från 40% till 49 %) Klimatberedningen och Energiaftale exempel på nationellt arbete Källa: Klimatberedningen (M2007:03, version 18 feb 2008) Utsläppshandel som princip Grundtanken är enkel och rimlig, samhället tar ställning till hur stora totala utsläpp som får ske. Hur och vem som minskar ska marknadskrafterna styra. Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 12
Utsläppshandeln är ett av de verktyg som EU använder för att uppnå Kyoto-protokollets åtaganden. Skatter ger klar prisbild men osäkert resultat Utsläppshandel ger oklar prisbild men säkert resultat Enbart EU omfattas idag av utsläppshandel Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 13
Enbart viss industri omfattas idag Industrier som omfattas av utsläppshandel Förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet över 20MW samt mindre förbränningsanläggningar anslutna till fjärrvärmenät med en total kapacitet över 20 MW Mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik) Pappers- och massaindustri Mineraloljeraffinaderier Järn- och stålindustri Koksverk Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 14
Enbart koldioxid omfattas idag av utsläppshandel Metan, lustgas, fluorerade gaser mfl omfattas ej i dagsläget Utsläppshandel Koldioxid Berör 12 000 anläggningar inom EU (46 % av CO2-utsläppen) Ca 750 anläggningar inom Sverige (30 % av CO2-utsläppen) Ca 380 anläggningar inom Danmark Första handelsperiod 2005-2007 är en prövoperiod Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 15
Prisutveckling på ett ton koldioxid juli 2006 februari 2008 Dagspriset på Nordpol < 1kr/ton under andra halvan av 2007. Företagens utsläpp var 2006 10% lägre än tilldelat. Priset var ca 300 kr/ton CO2 vintern 2005/2006. Klimatkompensering Kartlägg dina utsläpp Minska så mycket du kan Kompensera med andra åtgärder = Klimatneutralitet Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 16
Flexibla mekanismer Enligt Kyoto-protokollet finns följande flexibla mekanismer: - Utsläppshandel - Gemensamt genomförande (JI) - Mekanismen för ren utveckling (CDM) Tillskott till bubblan kan ske via JI JI = Joint Implementation Gemensamt genomförande (JI) innebär att industriländer har möjlighet att genom åtgärder i andra länder, som har utsläppstak enligt Kyotoprotokollet, tillgodoräkna sig utsläppsminskningar för att uppfylla sina egna åtaganden. JI-projekt får tillgodoräkna sig utsläppskrediter först från år 2008. Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 17
Tillskott till bubblan kan ske via CDM CDM= Clean Development Mechanism Mekanismen för ren utveckling (CDM) bygger på gemensamt genomförande av projekt som genomförs i länder utan kvantifierade åtaganden om utsläppsminskningar enligt Kyotoprotokollet, dvs. i allmänhet utvecklingsländer. CDM projekt måste även bidra till hållbar utveckling i värdländerna. Länder får tillgodoräkna sig godkända projekt som genomförts från och med år 2000, men krediterna får inte räknas av mot utsläppsåtaganden förrän tidigast år 2008. Begränsningar för JI och CDM Projekten måste vara lönsamma med stöd från JI/CDM men inte vara lönsamma utan. Försäljningen av utsläppsrätterna som skapas relativt alternativ teknik kan bli ett tillskott till EUs bubblan. Typiskt JI är ersättning av kol och effektivisering i östeuropa. Typiskt CDM är vindkraft i Asien eller Afrika. Stiftelsen TEM vid Lunds Universiet, www.tem.lu.se 18
ERROR: undefined OFFENDING COMMAND: ~ STACK: