ekologisk kompensation Land art gestaltat av Susanna Kapusta, Malmö Stad. Foto: Ricard Rinaldo STOCKHOLM 18 NOVEMBER 2015 KONFERENSEN OM GRÖN INFRASTRUKTUR OCH BEVARANDE AV BIOLOGISK MÅNGFALD
PROGRAM 08.15-09.00 Registrering. Kaffe och smörgås serveras 09.00-09.05 Välkommen! Dagens moderator Björn Anderberg, MiljöRapporten, inleder dagen. Aktuellt Stefan Svanström 09.05 09.30 Därför måste förlusterna av biologisk mångfald stoppas Samhällets tillväxt och en ständigt tilltagande urbanisering tär på naturens kapital. Men intresset ökar för riktade insatser för grön infrastruktur och biologisk mångfald. IUCN, internationella naturvårdsunionen, tillhör de viktigaste påtryckarna globalt och vet vad som krävs för att prissätta naturen och bevara de oersättliga naturvärden som återstår. Constanza Martinez, Deputy Head of Global Policy Unit, IUCN, internationella naturvårdsunionen Jenni Wehrmann Insyn 09.30 09.45 Här utfördes ekologisk kompensation med stöd av miljöbalken MiljöRapporten och Enetjärn Natur presenterar en ny, unik sammanställning som identifierar över 600 beslut om ekologisk kompensation, enligt miljöbalken, som fattats de senaste åren. Möjligheterna att kräva ekologisk kompensation vid en exploatering varierar beroende på verksamheten och vilka värden som påverkas. Jerker Moström I Sverige har miljöbalken hittills stött tillämpningen av ekologisk kompensation framförallt när skyddade områden påverkas. Daniel Boman, redaktör, MiljöRapporten Inspiration 09.45 10.15 Världens bästa åtgärder för ekologisk kompensation Vilket utrymme kommer det att finnas för framtidens lösningar inom ekologisk Scott Cole kompensation? Kommer systemen att vara flexibla så att olika situationer får olika lösningar eller kommer regelverket att vara mycket strikt, med en hög grad av enhetlighet? Ledande experter på ekologisk kompensation berättar hur det fungerar och beskriver några av världens bästa och mest framgångsrika ekologiska kompensationsåtgärder. Anders Enetjärn, vd Enetjärn Natur och Scott Cole, miljöekonom, EnviroEconomics Sweden Nätverka Anders Enetjärn 10.15-10.45 Kaffepaus
Fördjupning 10.45-12.00 ses n sio 1 Välj en av tre specialsessioner Att kompensera för förluster av natur- och rekreationsvärden i växande städer Plan- och bygglagen ger inte något stöd för krav på ekologisk kompensation vid förlust av natur- och rekreationsvärden i det icke skyddade vardagslandskapet. Trots det har flera av de större städerna i Sverige utformat egna strategier för hur ekologisk kompensation ska tillämpas i samband med exploateringar. De allra flesta större städer och tätorter i Sverige har en grönstruktur som totalt sett överstiger hälften av landarealen. Det framgår av en analys av Statistiska centralbyrån, SCB. Sessionen avslutas med en gruppövning om att hitta möjliga kom- Karolina Källstrand pensationsåtgärder i kommunal kontext. ses n sio 2 Jenni Wehrmann, plansamordnare, Helsingborgs Stad Jerker Moström och Stefan Svanström, analytiker SCB Karolina Källstrand, miljöutredare, Göteborgs Stad Så går det till att ekologiskt kompensera enligt miljöbalken Miljöbalken ger stöd för att tillämpa ekologisk kompensation, både när skyddade områden eller det oskyddade vardagslandskapet påverkas eller när utpekade livsmiljöer eller arter påverkas. Naturvårdsverket presentar sin nya vägledning för ekologisk kompensation och Länsstyrelsen Västra Götaland delger sina erfarenheter. Slutligen ges en inblick i ett kompensationsärende där förlusten av ålgräsängar ska kompenseras. Sessionen avslutas med en gruppövning kring ett fall med möjliga kompensationsåtgärder genom tillämpning av miljöbalken. Malin Hemmingsson ses n sio 3 Malin Hemmingsson, utredare, Havs-och vattenmyndigheten Teresia Holmberg, vattenvårdshandläggare, Länsstyrelsen Västra Götaland Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Företagen som tar egna initiativ för ekologisk kompensation Allt fler företag utvecklar sitt miljöarbete och försöker minska sitt ekologiska fotavtryck. Både i Sverige och internationellt finns exempel på frivilliga, företagsdrivna initiativ som delvis består av ekologisk kompensation. Hör om hur svenska företag arbetat med detta i praktiken. Sessionen av slutas med en gruppövning om att ta ansvar för ekologisk kompensation i ett företag med bibehållen eller ökad lönsamhet. Teresia Holmberg Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef, Riksbyggen Stina Eriksson, projektledare hållbarhet, LKAB Jessica Nordin, affärsutvecklare ekosystemtjänster, Sveaskog
Mat och mingel 12.00-13.15 Lunch Redovisning 13.15 13.30 Lärdomar om ekologisk kompensation Resultatet av förmiddagens gruppövningar i de tre specialsessionerna sammanfattas kort av respektive grupps processledare. Reflektioner från deltagarna Jörgen Sundin efterfrågas också; vad tar vi med oss hem härifrån? Utblick 13.30 13:55 Tyskland: Habitatpooler ekologisk kompensation i urbana regioner I Tyskland har principen att kompensera på samma plats som påverkan visat sig svår att hantera i urbana regioner. Charlotta Szczepanowski Lösningen som etablerats istället är så kallade habitatpooler där restaureringsåtgärder genomförs. Verksamhetsutövare som behöver kompensera kan sedan köpa krediter från en pool som ligger inom samma zon som exploateringen. Här presenteras för- och nackdelar med det tyska systemet för ekologisk kompensation. Marianne Darbi, forskare Leibniz Institute of Ecological Urban and Jessica Nordin Regional Development 13:55 14.20 Storbritannien: Environment Bank erfarenheter av pilotprojekt Storbritannien har under de senaste åren bedrivit pilotprojekt för habitat banking i sex områden. Syftet har varit att förbättra kunskapen Marianne Darbi om hur habitat banking-system och No Net Loss kan implementeras i praktiken. Här ges en unik inblick i hur systemet kan fungera i praktiken, från ett företag som fungerar som mäklare av ekologisk kompensation mellan exploatörer och markägare. Guy Duke, Director Europe & Research, The Environment Bank Nätverka Guy Duke 14.20 14:50 Kaffepaus
Hearing 14:50 15.35 Skydda bevara och skapa hållbar grön infrastruktur Efter en dag fylld av nya intryck och ny kunskap följer en hearing där politiker, Jonas Solehav Jens Holm experter och debattörer får ge sin syn på vilka verktyg som behövs för att skydda, bevara och skapa en hållbar grön infrastruktur. Jonas Solehav, miljöchef SEB Jens Holm (V), riksdagsman Cecilia Repinski, Science Impact Advisor, Kungliga Vetenskapsakademien Kerstin Brinnen, branschjurist, SveMin Framtiden 15.35-16.10 Så arbetar EU med konceptet No Net Loss I början av 2016 ska en särskild arbetsgrupp presentera konkreta åtgärder för hur EU ska gå tillväga för att nå de strategiska naturvårdsmålen 2020. Arbetet utgår från begreppet No Net Loss, vilket innebär att det inte ska uppstå ytterligare nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ekologisk kompensation och habitat banking är två av de verktyg som utreds av arbetsgruppen. Cecilia Repinski Rayka Hauser, DG Environment, European Commission. 16.10-16.30 Bevarande av biologisk mångfald license to operate Städer som växer och ny infrastruktur är en grundförutsättning för de globala Kerstin Brinnen affärer som skapat koncernen HeidelbergCement Group. Samtidigt är det en verksamhet som bygger på exploatering. Hör hur företaget satsat på ett program för att läka de egna såren i landskapet och för att bidra med nya naturvärden och biologisk mångfald. Dr. Michael Rademacher, professor at University of Applied Sciences, Bingen, tidigare Global Manager Biodiversity & Natural Resources HeidelbergCement Group Stina Eriksson 16.30-16.45 Dr. Michael Rademacher Avslutning
ekologisk kompensation Foto: Maria Nyman-Moritz STOCKHOLM 18 NOVEMBER 2015 Datum och tid: torsdag 18 november 2015, kl. 9.00 16.45 Plats: Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57 A, Stockholm Målgrupp: Hållbarhetsansvariga inom näringsliv, miljöchefer i offentlig sektor, ekologer på företag, experter på departement och myndigheter, miljöekonomer, miljöjurister med flera. Layout: Enetjärn Natur 2015 Arrangörer: