Gröna Tåget. Breda tåg i Skandinavien. Evert Andersson 2014-03-06 Rickard Persson

Relevanta dokument
Vad är grönt i GrönaTåget?

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 4 Fordonsbehov

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Moderna höghastighetståg

Teknikutveckling för framtidens snabba tåg

Tågplan 2015 startar vilken definierar alla körplaner för tågen under året Annonserade restider för Öresundstågens stomtåg som avgår vart

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

Status för Trafikplan 2017 Frågor till MÄLAB / SJ

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari

Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 4 mars 2016

Justeringar av JNB 2009 med anledning av införandet av Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JvSFS 2008:7 (JTF)

Svenskt 891 tema för. Svensk Modul norm. Version Författad av:

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Koppling mellan bro och bangård

Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Remissen besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadens promemoria.

4. En EasyGo+ BroBizz-sändare ett fordon (personalisering)

Svenska synpunkter på höghastighetståg

NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport Upprättad av: Göran Hörnell

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Versionsnummer 5.0. Giltigt fr.o.m Dokumenttyp Instruktion. Dokumentägare TSS. Beslutad av CAODK 1 (6)

Nytt tågtrafiksystem Symmetrisk och kapacitetsstark trafikering med Öresundståg i kvarts- och halvtimmestrafik i stommen

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Signal: Signaleringsprinciper. Sidoskydd. Innehållsförteckning KRAV 1 (9)

BESLUT. Beslutat av Catrine Carlsson, cplt

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 8M Tågfärd - System M

Järnvägsnätsbeskrivning för Nybro kommun

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

Nytt om Trafiksäkerhetsföreskriften (TF) den

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Trafikutredning Planprogram Hentorp Södra

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår

Uppdrag nr. 15U Kv Fjalar. Trafikbullerutredning.

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka

Sidoskydd. Grundläggande signaleringskrav. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor

Järnvägsnätsbeskrivning. för. Jönköpings kommun

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer.

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

Utredning om järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn

Nykvarns kommuns järnvägsnät i Mörby industriområde

Förbättrade miljöprestanda. Evert Andersson Kungl Tekniska Högskolan (KTH) Järnvägsgruppen

BESLUT. Beslutat av Catrine Carlsson, cplt

Förslag Tågplan Planering. Leveransdivisionen Rapport

Trafiksäkerhetsinstruktion

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

KV KOKILLEN KOMPLETTERANDE BULLERBERÄKNINGAR

Gröna Tåget Successiv utveckling Oslo Stockholm med nytt snabbtågskoncept

Gröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj Oskar Fröidh.

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) Essinge Railport, Frövi Version 1: Essinge Rail AB Terud / Grahn

BVDOK 1 (10) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Dokumentdatum. Södergren Björn TDOK 2014: Chef VO Underhåll

Annan möjlig exploatering

Kristianstad Åhus Förslag till återupptagen persontrafik

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

Lokal instruktion och vägledning Jernhusens Infrastruktur ÖREBRO CV-OMRÅDET

Vägledning för upprättande av rapport vid oberoende granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA

Lundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 18 M Trafikledning Enkla signalställverk - System M

Øresundsbro Konsortiet Jernbaneafdelingen Trafiksäkerhetsföreskrift Ändringstryck 1 28

Øresundsbro Konsortiet Jernbaneafdelingen Trafiksäkerhetsföreskrift Ändringstryck 1 28

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

Lokal instruktion och vägledning Jernhusens Infrastruktur ÖREBRO CV-OMRÅDET

Järnvägsnätsbeskrivning

Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG Upprättad av: Staffan Hultén 2014/ /4

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI)

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

Handbok JTF. 6. Fara och Olycka

Vägledning. Dok. nr.: 411-b1 Version: 05 Datum: Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur

Bullerutredning Villa Roskullen

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren , TRV ärendenummer 2011/17304

Trafiksäkerhetsinstruktion sidospår(tri) Essinge Railport, Frövi

Järnvägsnätsbeskrivning Hallsberg Rala

TRAFIKBULLERBERÄKNING KOMPLETTERING MED STORGATAN, GÄRSNÄS

PM Akustik - Bagartorp

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

Gröna Tåget. Tåginredningar. Funtionalitet och kostnader. Karl Kottenhoff Evert Andersson

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt

Nya snabbtåg ger nya möjligheter Stockholm Oslo

Järnvägsnätsbeskrivning. Ånge Kommun spåranläggning. Ånge Kommun

Kort historia. Norrtågstrafiken

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer

Snapphaneturen 2015: Bandel 1 (8 300 m)

Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Beslut om avvikelsemeddelande 6 Järnvägsnätsbeskrivning 2019

Förtydligande av TSD Infrastrukturpunkter till Kommissionens förordning (EU) nr 1299/2014

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Transkript:

Gröna Tåget Breda tåg i Skandinavien Evert Andersson 2014-03-06 Rickard Persson

Breda tåg Vi menar tåg med inre bredd (i armbågshöjd) av minst 3,30 m (vilket är 0,11 m bredare än nuvarande Regina ). Utvändigt minst c:a 3,50 m. Helst ytterligare några cm. Detta ger god komfort och acceptans även vid sittning 2+3 i bredd. Medger bl.a. individuella armstöd. 2

Varför breda tåg? Det ger c:a 25 % ökad kapacitet i tåget och på järnvägen (vid samma tåglängd). Alternativt 20 % kortare tåg. 10 15 % lägre kostnader (per plats-km) C:a 15 % lägre energianvändning (per plats-km) 3

Breda tåg tvåvåningståg Breda tåg + Medger höjd kurvhastighet och även korglutning. + Inga trappor, högre takhöjd (plats för bagage över sittplats) + Enklare lösning, speciellt i motorvagnar (30 m 3 utrustning!) - Ej möjligt i kontinentala Europa (åtminstone inte generellt) Möjligt i Sverige enligt EN 15273. Bredd 3,54 m. Möjligt i Norge på elektrifierade huvudlinjer, med små modifieringar, enligt utredning JBV 2011. Tvåvåningståg + I regel möjligt i kontinentala Europa, även Danmark - Ej möjligt på flera linjer i Norge (Bergens-, Sørlandsbanen, ) 4

Breda tåg Breda tåg möjligt i Danmark? Prioritet: Köpenhamnsområdet, inkl norrut till Helsingör, och inkl. nödvändiga sido- och depåspår. Enligt nuvarande generella normer ej möjligt med bredd 3,54 m. Två hänsynstaganden - Hinder ovanför och vid sidan av banan - Spåravstånd vid möte mellan två lika breda tåg. 5

Breda tåg Breda tåg möjligt i Danmark? Föreliggande studie (i samarbete med BaneDanmark) undersöker om breda tåg kan framföras i KPH-området utan omfattande ändringar i infrastrukturen. Teknisk studie Formell tillståndsprocess ligger utanför Gröna Tågets ansvar; görs av operatörer och/eller tågleverantörer. 6

Trafikupplägg Helsingør Helgoland 3. Trafik till Helsingör där också service görs 1. Trafik till Köpenhamn service på Belvedere København H (main station) Østerport 2. Trafik till Österport service på Helgoland Belvedere Øresund Bridge Sweden 7

Viktiga steg 1. Lista på spår där tågen måste kunna köras för respektive trafikupplägg från BaneDK 2. Lista på potentiella hinder på spåren enligt ovan från BaneDK 3. Beräkning av marginaler 4. Mätta spåravstånd i Gröna Tågets regi 5. Utvärdering mot befintligt fordon (Regina) 6. Utvärdering mot framtida fordon 8

Marginaler kinematisk metod i EN 15273-3 Med marginaler avses: 1. Avstånd mellan referensprofil och infrastruktur 2. Avstånd mellan två referensprofiler (på näraliggande spår) I dessa marginaler ingår för kinematisk metod: 1. Avvikelser i spårläge 2. Vissa fordonsrörelser (bl a roll runt låg vridningspunkt) Marginal i kurvor med liten rälsförhöjning / rälsförhöjningsbrist 9

Marginal [m] Järnvägsgruppen KTH Marginaler jämförelse Marginal mellan referensprofil och infrastruktur för kurvinnersida vid 1,8 m höjd. 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 0 0,05 0,1 0,15 0,2 Rälsförhöjning [m] DK DB EN s = 0,40 EN s = 0,20 Såväl fordonsrörelser som marginaler i denna studie refererar till kinematisk metod enligt EN 15273-2/3 10

Vertical [mm] Järnvägsgruppen KTH Hindrenas placering 5000 4500 4000 3500 Obstacle Free space D 27 hinder utpekade av BaneDK som potentiella problem för ett brett fordon 3 av dessa ligger utanför det intressanta spårområdet 12 av de 24 kvarvarande ligger innanför Fritrumsprofil D 3000 2500 2000 1500 Fritrumsprofil D gäller på sträckan Köpenhamn H - Helsingör 1000 500 0 0 500 1000 1500 2000 2500 Lateral [mm] Exempel: Signal H5a, spår 5, Köpenhamn H, kmp 0.256, R = 200 m 90 mm innanför Fritrumsprofil D 11

Lateral displacement [m] Vertical [mm] Järnvägsgruppen KTH Utvärdering av hinderfrihet, Regina Fordonets tagna utrymme vid signal H5a 5000 4500 Obstacle Carbody nominal Carbody displaced Fordonets lateralrörelser vid signal H5a 0,4 0,3 0,2 4000 3500 3000 0,1 Front 2500 0 Mid 2000-0,1 0 100 200 300 400 500 Rear 1500-0,2 1000-0,3 500-0,4 Position [m] 0 0 500 1000 1500 2000 2500 Lateral [mm] 12

Utvärdering av hinderfrihet, Regina Fordonet saknar marginal till 5 hinder I ytterligare 6 fall är marginalen mindre än rekommenderat i EN Dessa 11 hinder utgörs av 3 skyltar 7 signaler 1 plattformsbarriär Många av dessa hinder ligger mellan Köpenhamn H och Österport => endast trafikupplägg 1 är möjligt om hindrena ej flyttas. BaneDK har eget intresse att tillse att hinder som inte uppfyller frittrumsprofilen flyttas. 13

Utvärdering av hinderfrihet till plattformar, Regina Fordonet har minst minimum marginal till alla plattformar på Köpenhamn H Låggolvsdörrar riskerar kontakt med plattform när dörrarna öppnas på plattform 1 och 7. Detta gäller på två korta avsnitt långt ut på plattformarna, där tåg normalt inte stannar för passagerarutbyte. Risken kan kvantifieras genom djupare studier eller prov. 14

Track distance [m] Järnvägsgruppen KTH Mätta spåravstånd Spåravstånd för alla trafikupplägg uppmätta. Spåravstånd mellan huvudspår på Öresundsbron cirka 4,5 m Spåravstånd mellan huvudspår Köpenhamn Helsingör (se nedan) Sidospår ner till cirka 4,0 m. Det behövs c:a 4,2 m spåravstånd för att två 5 4,8 4,6 4,4 4,2 4 3,8 Nørreport Østerport Helgoland breda tåg skall kunna mötas i 250 m-kurvor. Mindre spåravstånd om större kurvradier. 0 2 4 6 8 10 12 14 Distance from København H [km] 15

Addtional track distance margin [m] Järnvägsgruppen KTH Utvärdering av spåravstånd, Regina Marginal utöver EN 15273-3 mellan huvudspår Köpenhamn Helsingör 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0 10 20 30 40 50 Distance from København H [km] En enda sträcka där marginal enligt EN inte upprätthålls och det är mellan spår 61 och 62 på Belvedere. 16

Sammanfattning Regina Hinder på spår 5 Öppen låggolvsdörr kan ev. ta i plattform 1 och 7 Helgoland Helsingør 3. Trafik till Helsingör där också service görs 1. Trafik till Köpenhamn service på Belvedere Belvedere København H (main station) Østerport 2. Trafik till Österport service på Helgoland Flera hinder på båda spåren För litet spåravstånd spår 62 Øresund Bridge Sweden Om hinders lägen justeras kan fordonet trafikera upplägg 2 och 3 17

Marginal [m] Järnvägsgruppen KTH Utvärdering av framtida tåg Förutsättningar: 0,20 m indragna övre hörn (jmf. Regina) 19,0 m boggiavstånd 0,03 m total lateral fjädringsrörelse 0,20 krängningskoefficient Möjlig korgbredd utgående från Fritrumsprofil D, R = 250 m, D = 160 mm 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 0 0,05 0,1 0,15 0,2 Rälsförhöjning [m] DK DB EN s = 0,40 EN s = 0,20 3,26 m 3,31 m 3,37 m 3,41 m 18

Utvärdering av framtida tåg Ett 3,54 m brett fordon klarar Fritrumsprofil D för R > 420 m. Ett 3,54 m brett fordon klarar Fritrumsprofil D vid alla utpekade hinder. Det framtida tåget kan nyttjas för trafikering 2 (blå) och 3 (grön) utan begränsningar om utpekade hinder flyttas utanför Fritrumsprofil D. För trafikering 1 (röd) kan ett 3,54 m brett fordon inte nyttja spår 62 på Belvedere på grund av litet spåravstånd till spår 61. Djupare studier eller prov kan vara ett sätt att ta bort denna begränsning. 19

Alternativa marginaler Marginalerna enligt EN 15273-3 är minimum värden. Nyttjande av tyska respektive danska marginaler leder till följande: 1. Några fler hinder måste flyttas 2. DB marginal vid plattform gör att plattform 7 på Köpenhamn H inte kan användas av existerande Regina, framtida tåg får något mindre bredd vid plattformshöjd. 3. DK marginal vid plattform gör att Köpenhamn H inte kan angöras alls av Regina, framtida tåg får väsentligt mindre bredd vid plattformshöjd. 4. Inga ytterligare inskränkningar på grund av litet spåravstånd tillkommer. Mindre marginaler än EN 15273-3 (plus ev ytterligare marginaler) bör kunna användas vid mycket låg hastighet vid plattformar eller på depåer då de kinematiska reglerna för fordons rörelser är konservativa i dessa fall. 20

Slutsatser 1. Breda tåg klarar ej dansk profil DK1 2. Breda tåg klarar dansk Fritrumsprofil D utom för små kurvradier 3. Breda tåg klarar nybyggnationer vid Fritrumsprofil D 4. Breda tåg klarar alla av BaneDK utpekade hinder utom 11 (varav de flesta ligger innanför fastställd Fritrumsprofil D) 5. Breda tåg klarar troligen inte möta varandra på spår 61/62 i Belvedere (åtminstone inte med marginaler enligt EN) 6. Breda tåg ger inte generella danska marginaler till infrastrukturen. Det är med små infrastrukturjusteringar tekniskt möjligt att köra breda tåg i Köpenhamnsområdet, men det behövs en positiv inställning från danska myndigheter för att få ett godkännande. 21

Gröna Tåget Dokumentation kommer att läggas ut på http://www.gronataget.se => Dokument => Rapporter 22