Lekebergs kommun. Strategi för energieffektivisering 1 (29)

Lekebergs kommun Strategi för energieffektivisering 1 (29)

Sammanfattning Lekebergs kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi för den egna verksamheten. Strategin omfattar lokaler och bostäder förvaltade av Lekebergs kommun, Lekebergsbostäder AB (Lebo) och Lekebergs kommunfastigheter AB (Leko). Vidare omfattas VA-verksamhet, gatubelysning och transporttjänster som utförs inom den kommunala verksamheten av strategin. Det övergripande syftet med stödet är att systematiskt arbeta med kommunens energianvändning och genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder i den egna verksamheten. Strategin omfattar en nulägesanalys, mål för energieffektivisering för 2014 och 2020 samt en handlingsplan med åtgärder. Följande mål har framtagits under arbetet med energieffektiviseringsstrategin: Mål för 2014 1. Energianvändningen (köpt energi) till bostäder, lokaler och förvaltningarnas övriga behov (ej transporter) skall minska med 10%. Det innebär i genomsnitt ca 2 % per år. Energianvändningen minskar totalt med 1222 MWh. 2. Energianvändningen per kvadratmeter i kommunkoncernens fastigheter ska minskas med 10 %, d.v.s. med 18 kwh/kvm (1 093 MWh vid oförändrat fastighetsbestånd), i jämförelse med år 2009 då användningen var 184 kwh/kvm) 3. All klimatnegativ uppvärmning ska ha ersatts med klimatneutrala alternativ. 4. Alla kommunägda personbilar (leasing, kommunägda, förmånsbilar) ska vara miljöbilar 5. Antalet körda km/anställd (inkl förtroendevalda) med privat bil i tjänsten ska minska med 10 % d.v.s. med 1843 mil. 6. Bränsleanvändningen till kommunens egna transporter ska minskas med 15 %, dvs 80,4 MWh. 7. Alla fordon som köps till kommunens verksamheter ska kunna tankas med förnyelsebara bränslen. 8. Tyngre fordon och specialfordon drivs med biodrivmedel 9. Upphandlade transportentreprenader ska minska sin energianvändning med 10 % dvs. 99 MWh. 2 (29)

Mål för 2020 1. Energianvändningen (köpt energi) till bostäder, lokaler och förvaltningarnas övriga behov (ej transporter) skall minska med 20 %. Energianvändningen minskar totalt med 2 445 MWh. 2. Energianvändningen per kvadratmeter i kommunkoncernens fastigheter ska minskas med 20 %, d.v.s. med 36 kwh/kvm (2 186 MWh vid oförändrat fastighetsbestånd), i jämförelse med år 2009 då användningen var 184 kwh/kvm). 5. Antalet körda km/anställd (inkl. förtroendevalda) med privat bil i tjänsten ska minska med 20 % d.v.s. med 3686 mil. 6. Bränsleanvändningen till egna transporter ska minskas med 20 %, dvs 107,2 MWh 9. Upphandlade transportentreprenader ska minska sin energianvändning med 20 % dvs. 198 MWh. Mätbara mål för övriga områden 10. Alla beslutsfattare och medarbetare skall vara väl informerade om hotet om klimatförändringar, möjligheterna att effektivsera energianvändningen, kommunens mål och hur man uppnår målen. 11. År 2020 ska över 85 % av den tillförda energin till kommunens verksamheter komma från förnyelsebara energikällor. (2009 kom ca 70 % från förnyelsebara energikällor). 12. År 2020 ska över 60 % av använd energi vara förnyelsebar och produceras inom kommunen. År 2009 kom ca 50 % från energiproduktion inom kommunen) Dessa besparingsmål innebär en betydande sänkning av de årliga energikostnaderna om de uppnås, se tabell nedan. Kategori Kostnad 2009 Mål Beräknad Besparingspotential kr/år Byggnader 9 479 000-20 % 1 607 000 VA/belysning 1 544 000-20 % 212 000 Egna transporter 1 102 000-20 % 220 000 Totalt 12 122 000 2 040 000 Planen är att strategin ska antas under hösten 2011. 3 (29)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.1.1 Energieffektiviseringsstödet 6 1.1.2 Energi- och klimatmål 6 1.2 Metod 7 1.2.1 Nulägesanalys 7 1.2.2 Handlingsplan 7 1.3 Avgränsningar och omfattning 7 2 Nulägesanalys 9 2.1 Den kommunala organisationens struktur 9 2.2 Kommunens arbete med energifrågor 10 2.3 Energistatistik 10 2.4 Byggnader 10 2.5 Energianvändning inom vatten- och avloppsverksamhet 15 2.6 Belysning 16 2.7 Transporter externa 16 2.8 Transporter- egna 16 2.9 Energianvändning totalt 18 2.10 Andel förnyelsebar energi 20 2.11 SWOT-analys 20 2.12 Bedömning av nuläget 22 2.13 Potential till effektivisering 22 2.13.1 Besparingspotential byggnader 23 2.13.2 Besparingspotential för transporter 23 2.14 Total energianvändning och potential till förnybar energi 24 3 Mål 24 3.1 Övergripande mål 24 3.2 Mätbara mål för byggnader 25 3.3 Mätbara mål för transporter 25 3.4 Mätbara mål för övriga områden 26 4 Handlingsplan 27 4.1 Åtgärder 27 4.2 Förankring 29 4.3 Uppföljning 29 4 (29)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga Sammanställning av energianvändning i byggnader Bilaga Förtydligande av åtgärder för att uppnå energieffektiviseringsmålen 5 (29)

1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.1.1 Energieffektiviseringsstödet Energimyndigheten erbjuder ett stöd till kommuner och landsting för att arbeta med strategier för energieffektiviseringar. Strategin ska omfatta energieffektiviseringsåtgärder för fastigheter och transporter inom kommunens organisation. Syftet med stödet är att få igång arbetet med energieffektivisering och få kommuner att ta ett samlat grepp över arbetet. Stödet, som de flesta av Sveriges kommuner och landsting har sökt, består av ett bidrag som delas ut under 5 år. I motprestation ska kommuner och landsting under det första året ta fram en strategi för energieffektivisering som ska innefatta nulägesanalys samt mål och åtgärder. Under efterföljande år ska arbetet följas upp. Inrapportering ska ske senast den 31 mars varje år. Sweco Environment AB har på uppdrag av Lekebergs kommun medverkat vid framtagande av föreliggande energistrategi. Lekebergs kommun sökte bidraget i september 2010 och erhåller 280 000 kr per år i fem år. 1.1.2 Energi- och klimatmål Inom energieffektiviseringsstrategin för Lekebergs kommun ska mål sättas upp för 2014 och 2020. Målen, som ska gälla för fastigheter och transporter, ska uttryckas i både MWh eller MWh/m 2 och som procentuell minskning i jämförelse med basåret 2009. Som bakgrund till målen finns EU-mål, nationella mål, regionala mål samt tidigare fastställda kommunala mål enligt beskrivningen nedan. De kommunala mål som tas fram bör ungefärligt överensstämma med de regionala målen. Om avvikelsen är stor behöver anledningen till detta klargöras. Lekebergs kommun har fastställt en klimatstrategi med följande klimatmål:. År 2010 skall koldioxidutsläppen från kommunens verksamheter ha minskat med 60 % jämfört med år 2007. År 2015 är minskningen 70 %. Det innebär att de totala utsläppen minskar från 1100 ton 2007 till 330 ton 2015. Energianvändningen (köpt energi) till bostäder, lokaler och förvaltningarnas övriga behov (ej transporter) skall minska med 20 % från 2007 till 2016. Det innebär i genomsnitt ca 2 % per år. Det innebär att: Energianvändningen minskar totalt från 12 973 MWh år 2007 till 10 378 MWh. Lebo:s energianvändning minskar från 11 128 MWh 2007 till 8902 MWh 2016. 6 (29)

Åren för när måluppfyllelse ska nås i klimatstrategin är inte anpassade till kraven för energieffektiviseringsstrategin. Dessutom saknas specifika mål för transporter. 1.2 Metod 1.2.1 Nulägesanalys Nulägesanalysen består av en nulägesbeskrivning och en analys av nuläget. Nulägesbeskrivningen innefattar kvantitativ och kvalitativ data, där den kvantitativa delen består av statistik över energianvändning inom fastigheter och transporter. Den statistik som samlats in utgår från de uppgifter som ska tas fram för att uppfylla kravet som medföljer energieffektiviseringsstödet. Den kvalitativa delen är till för att komplettera statistiken och innefattar bland annat en beskrivning av kommunens framtagna miljöprogram och klimatstrategi. Informationsinsamlingen har skett genom samarbete med kommunens ekonomiavdelning och den kommunala förvaltningen, men även med Lekebergsbostäder AB och LekebergsKommunfastigheter AB. En excel-mall med fält för erforderliga data samt en lathund för vad som ska inkluderas och i vilket format har använts. Basåret för nulägesanalysen är år 2009. För analysen av nuläget har nyckeltal beräknats och sammanställts för jämförelser och identifiering av potentialer för åtgärder. Normalårskorrigering av statistik Normalårskorrigering har gjorts av data för energi till uppvärmning av fastigheter enligt SCBs metod. Syftet med detta är att frigöra sig från klimatskillnader mellan de jämförda tidsperioderna. Målen utgår från den klimatstrategi som tagits fram för Lekebergs kommun och antagits av Kommunfullmäktige i november 2010. Målen har särskilt fokuserat på de områden som har identifierats i nulägesanalysen och sammanfaller med kommunens klimatstrategi. 1.2.2 Handlingsplan Som utgångspunkt och underlag till handlingsplanen har den genomförda nulägesanalysen och de framtagna målen använts. Arbetet med handlingsplanen innefattar att identifiera åtgärder och aktiviteter, var ansvaret för åtgärden ligger samt hur åtgärderna ska finansieras. Minst två av de åtgärder som Energimyndigheten har identifierat 1 ska inkluderas i handlingsplanen. För det fortsatta energieffektiviseringsarbetet är det viktigt att mål och åtgärder är väl förankrade inom berörda parter i kommunens organisation. Därför har en workshop genomförts med fokus på mål och åtgärder för att nå målen. 1.3 Avgränsningar och omfattning Energieffektiviseringsstrategin omfattar Lekebergs kommuns lokaler och verksamheter samt bostäder och lokaler som ägs och förvaltas av Lekbergsbostäder AB och Lekbergskommunfastigheter AB. Samtliga byggnader som kommunen äger omfattas av 1 Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. 7 (29)

strategin. Däremot omfattas inte byggnader som kommunen hyr eller kommunens byggnader som hyrs ut med kallhyra i strategin. Även VA-verksamhet, gatubelysning och transporttjänster som utförs inom den kommunala verksamheten omfattas av strategin. De transporttjänster som inkluderats är skolskjutsar, mattransporter, avfallstransporter och brunnsslamtransporter. För att få energieffektiviseringsstödet förbinder sig kommunen att rapportera in statistik för byggnader och transporter. Kommunen har vidare valt att inkludera transporter som kommunen erbjuder inom ramen för den kommunala verksamheten, VA-verksamhet och gatubelysnning. Några av de övriga uppgifter som är frivilliga för kommunen att rapportera in såsom flygresor och om energikrav ställs vid upphandling har kommunen valt att inte rapportera in. Dessa uppgifter kan dock bli aktuella att rapportera in framöver. 8 (29)

2 Nulägesanalys I följande kapitel presenteras kvantitativ och kvalitativ data som beskriver nuläget i Lekbergs kommun. Den kvalitativa delen består i en beskrivning av den kommunala organisationens struktur och hur kommunen arbetar med energifrågor. Den kvantitativa delen består av statistik över energianvändningen i kommunens byggnader och användningen av transporter av kommunens personal. Kapitlet avslutas med en bedömning av nuläget och en analys av potentialen för energibesparingar i kommunen. Sweco har tagit fram nulägesanalysen med stöd av en arbetsgrupp. I arbetsgruppen har deltagit Britt Andersson, Ingemar Wennlöf, Tomas Giege samt Thomas Kullberg. Nulägesanalys har tagit fram i enlighet med föreskrifterna i STEMF 2010:5. Nulägesanalysen avser förhållandena för basåret 2009. 2.1 Den kommunala organisationens struktur Lekbergs kommuns organisationsstruktur visas i Figur 1 nedan. Som kan ses i figuren finns sex nämnder Kultur och bildningsnämnd, Vård och omsorgsnämnd, Byggnämnd, Miljönämnd, Taxe- och avgiftsnämnd samt Lönenämnd. Några av nämnderna är gemensamma för några närliggande kommuner i Sydnärke. Utöver dessa nämnder finns personalavdelning, IT-avdelning, ekonomiavdelning samt teknik och serviceavdelning som är underställda kommunstyrelsen. REVISION KOMMUNFULLMÄKTIGE 35 LEDAMÖTER VALNÄMND KOMMUNSTYRELSEN NÄMND KULTUR- OCH BILDNINGSNÄMND BOLAG LEKEBERGS KOMMUNALA HOLDING AB 100 % KOMMUNSTYRELSEN VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND LEKEBERGS BOSTÄDER AB 100 % LEKEBERGS KOMMUNFASTIGHETER AB 100 % KOMMUNLEDNINGEN IT AVDELNINGEN SYDNÄRKES BYGGNADSNÄMND Askersund-Laxå-Lekeberg ADMINSTRATIVA AVDELNINGEN KRIS- OCH BEREDSKAP SYDNÄRKES MILJÖNÄMND Askersund-Laxå-Lekeberg PERSONALAVDELNINGEN MILJÖSAMORDARE TAXE- OCH AVGIFTSNÄMND Askersund-Hallsberg- Lekeberg EKONOMIAVDELNINGEN SYDNÄRKES LÖNENÄMND Askersund-Kumla-Lekeberg TEKNIK- OCH SERVICE AVDELNINGEN LEKEBERGS KOMMUNS ANDEL I ANDRA BOLAG, KOMMUNALFÖRBUND ETC. Kommuninvest ekonomiska förening 0,10 % Länstrafiken AB 1,29 % Förenade Småkommuneners Försäkring AB 4,35 % Nerikes Brandkår 3,00 % Figur 1. Lekbergs kommuns organisation. Lekbergs kommun äger även Lekbergsbostäder (Lebo) och Lekebergs kommunfastigheter( Leko). Dessa företag är aktiebolag med egen styrelse, men ägs helt av Lekbergs kommun. Vidare är man delägare i Nerikes brandkår 3 %, Förenade 9 (29)

småkommuners försäkring AB 4,35 %, Kommuninvest ekonomiska förening 0,10 % samt Länstrafiken AB 1,29 %. 2.2 Kommunens arbete med energifrågor Lekbergs kommunfullmäktige beslutade nyligen om att anta ett miljömålsprogram för 2010-2015. En åtgärd i programmet var att fastställa en klimatstrategi för kommunen. Både miljömålsprogrammet och klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige 2010-11- 25. I klimatstrategin finns mål för energieffektivisering av den kommunala verksamheten. Till målen är knutet ett tjugotal aktiviteter. Flertalet av aktiviteterna är åtgärder för att minska energianvändningen. Dessa åtgärder har därmed efter en översyn kunna läggas med i denna strategi. Aktiviteterna är tidsatta och ansvarig är utsedd. Ansvarig för att aktiviteterna utförs är antingen Lebo, kommunstyrelsen, KS, eller Sydnärkes miljöförvaltning. Målet för minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser är satt till 2015 och målen för minskning av energianvändning är satta till 2016 och aktiviteterna som ska utföras ska ske främst under 2010 och 2011. Det miljöstrategiska arbetet sträcker sig utanför det kommuninterna miljöarbetet. Syftet är att minska hela kommunens miljöpåverkan. Här har kommunen både en direkt och en indirekt möjlighet att minska miljöpåverkan. Direkt genom att t ex minska energiförbrukningen i kommunens egna fastigheter. Indirekta miljöpåverkan genom de kommunala beslut, den fysiska planering eller genom informationsinsatser. Klimatmålet och de energirelaterade målen omfattar endast kommunens verksamhet. Kommunens arbete med miljö- och energifrågor samordnas genom miljösamordnaren. Miljöfrågor rörande både miljömål och energi bedöms bedrivas strategiskt inom kommunen. Det finns kompetens om miljö- och energifrågor inom kommunen och inom de kommunala bolagen, och för att nyttja den på bästa sätt är det viktigt att samarbete finns mellan samtliga delar. För att underlätta samarbetet bör även handlingsplaner och klimatplaner vara gemensamma för samtliga bolag som verkar inom kommunens regi, detta även för att undvika dubbelarbete. 2.3 Energistatistik I följande delavsnitt presenteras statistik över energianvändning i Lekbergs kommun. Statistiken är från år 2009 och kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med energieffektiviseringar inom kommunen. Statistiken är uppdelad i byggnader och transporter och presenteras i tabeller och diagram. 2.4 Byggnader Statistik för samtliga byggnader som kommunen äger har samlats in av Lekbergsbostäder AB (Lebo) och Lekbergs Kommunfastigheter AB (Leko) och sammanställs i följande avsnitt. Byggnader som Lebo och Leko hyr ut ingår även i sammanställningen. Leko ansvarar för kommunens lokaler och Lebo ansvarar framförallt för bostäder, men har även ansvar för vissa lokaler. Byggnader har delats in i bostäder och lokaler och statistiken redovisas separat för dessa samt totalt för kommunens byggnader. 10 (29)

En normalårskorrigering har gjorts. Närmast liggande ort med klimatdata är Örebro. År 2009 var enligt uppgifter från SMHI gällande Örebro ett näst intill normalår. För 2009 noterades 3751 graddagar vilket kan jämföras med ett normalår som har 3721 graddagar. Normalårskorrigeringen enligt SCB:s metod blir därmed 0,996 för för fjärrvärme, olja och biobränsle. Beträffande el som används både till lokaluppvärmning och driftel etc. har en konservativ ansatts gjorts och en korrigering har gjorts med halva normalårskorrigeringskoefficienten d.v.s. 0,998. För bostäder där erhållna siffror för elanvändning även innehållit hushållsel har hushållselen räknats bort med en schablon på 40 kwh/m 2. För samtliga lokaler och bostäder omfattar elanvändningen även till viss del utomhusel, exempelvis belysning i direkt anslutning till byggnaden. Denna har inte varit möjlig att räkna bort, utan kommer att vara en del av elförbrukningen hädanefter. I övrigt har samtliga uppgifter erhållits från 2009. I Tabell 1 presenteras yta i m 2 som har angetts i Atemp 2, köpt energi och köpt energi dividerat med m 2 för bostäder, lokaler samt totalt för kommunens samtliga byggnader. Tabell 1. Energianvändning i bostäder och lokaler i Lekebergs kommun 2009, normalårskorrigerade värden. Energi angivet i kwh. Bostäder Lokaler Totalt Yta (Atemp) 24 507,7 34 786 59 293,7 Köpt olja 645 154 645 154 Köpt biobränsle 0 0 0 Köpt fjärrvärme 3 217 147 3 832 007 7 049 153 Köpt el 643 102 2 596 812 3 239 915 Köpt energi totalt 3 860 249 7 073 973 10 934 222 Köpt olja/total yta 0 kwh/m 2 18,5 kwh/m 2 10,9 kwh/m 2 Köpt biobränsle/ total yta Köpt fjärrvärme/ total yta 0 0 0 131,3 kwh/m 2 110,2 kwh/m 2 119 kwh/m 2 Köpt el/total yta 26,2 kwh/m 2 74,7 kwh/m 2 54,6 kwh/m 2 Köpt energi totalt/ total yta 157,5 kwh/m 2 203 kwh/m 2 184 kwh/m 2 I Fjugesta tätort är ett större antal bostäder och lokaler anslutna till fjärrvärmenätet som drivs av Lekebergs bioenergi. Detta avspeglar sig i att en stor andel av den köpta energin utgörs av fjärrvärme. Utanför Fjugesta, i Mullhyttan och Vintrosa/Hidinge finns dock inget fjärrvärmenät. Uppvärmning av lokaler och bostäder sker istället där med el eller olja. I bilaga 1 redovisas en sammanställning av hur energitillförseln fördelar sig för olika byggnader som används som bostäder och lokaler. I de bostadsfastigheter som värms upp med el står hyresgästerna huvudsakligen själva för elnotan. Denna el ingår inte i denna sammanställning. 2 Den golvarea i temperaturreglerade utrymmen som är avsedd att värmas till 10 C och som är begränsad av klimatskärmens insida. 11 (29)

Den enda uppvärmning som sker med olja är i två skolor/förskolor i Mullhyttan och Hidinge. Oljan har under 2009 bytts ut mot värmepumpar. Spetsvärme kommer dock även framledes att ske med oljepannor. Fjärrvärmeanvändningen är något högre i byggnader med bostäder än i byggnader med lokaler. Vad gäller elanvändningen är förhållandena de motsatta. Det används mer el i lokalerna än i bostäderna. I byggnader för lokaler används även olja vilket överhuvudtaget inte förekommer i bostäder. Totalt är energianvändningen i genomsnitt 203 kwh/m 2 för byggnader med lokaler och i genomsnitt 157 kwh/m 2 för byggnader med bostäder. Oljan i tabellen är omräknad från m 3 till kwh och motsvarar 65,1 m 3. Oljan i tabellen ovan är omräknad från m 3 till kwh och där det antagits att 1 m 3 olja motsvarar 9 950 kwh. Genomsnittlig energianvändning för byggnader är beroende av vilken verksamhet som bedrivs (exempelvis småhus, flerbostadshus och lokaler). Genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten för lokaler och flerbostadshus år 3 2008 låg på 127 respektive 145 kwh/m 2. I diagram 1 kan ses den procentuella fördelningen mellan olja, fjärrvärme och el för lokaler och bostäder i Lekbergs kommun. Diagram 1. Energianvändningens procentuella fördelning på energibärare i bostäder och lokaler. En sammanställning av energiförbrukningen per kvadratmeter i de olika bostadsfastigheterna redovisas i Diagram 2 nedan. 12 (29) 3 Statens energimyndighet, 2009.

Diagram 2. Energianvändningen i kwh/m 2 för byggnader med bostäder. Enligt diagrammet ovan ligger sex fastigheter över genomsnittet för bostäder (157,4 kwh/m 2 ). För de byggnaderna med extremt låga energivärden står hyresgästen för kostnader för uppvärmning och el. Om man exkluderar dessa byggnader blir genomsnittet för bostäder istället 184,9 kwh/m 2. Högst specifik förbrukning har Bruksgatan 2 och Skolgatan 24, på 223 kwh/m 2 respektive 218 kwh/m 2. En sammanställning av energiförbrukningen per kvadratmeter i de olika byggnaderna som används som lokaler kan ses i diagram 3 nedan. Diagram 3. Energianvändningen i kwh/m 2 för byggnader med lokaler. Energianvändningen för byggnader som används som lokaler är generellt högre än för byggnader som används som bostäder i Lekbergs kommun. Medelvärdet för energianvändning i lokaler var 203 kwh/m 2. I diagrammet har inte badet i Fjugesta 13 (29)

redovisats. Utomhusbadets energianvändning har av naturliga skäl hög specifik energianvändning. Badets energianvändning uppgick till 1145,5 kwh/m 2. Badet står för en signifikant andel av fjärrvärmeanvändningen år 2009, 540 MWh, motsvarande ca 7,6 % av fjärrvärmeanvändningen i kommunen. Räknar man bort badet blir den specifika energianvändningen i lokaler istället 188 kwh/m 2. Damgatan 10 D och Bangatan 12 A är de lokaler som har lägst energianvändning. Bangatan 12 A är från 1903 och används till förskola. Damgatan 10 D är relativt nyuppförd lokal från början 90-talet. Högst specifik energianvändning har Nygatan 11 och Bangatan 7 på 238 resp. 230 kwh/m 2. Nygatan 11 uppfördes 1973 medan Bangatan 7, som är kommunhuset, uppfördes 1940. För kommunhuset ser fördelningen av energianvändningen ut enligt nedan Fjärrvärme 99 kwh/m 2 El (fastighetsel) El (hushållsel) Totalt 62 kwh/m2 69,2 kwh/m2 230 kwh/m2 I diagram 4 har den specifika fjärrvärmeanvändningen sammanställts för de fastigheter som har fjärrvärme som uppvärmning. Diagram 4 specifik fjärrvärmeanvändning kwh/m2 i bostäder och lokaler. 14 (29)

Sveagatan 5 är den lokal som har lägst fjärrvärmeanvändning. Sveagatan 5 är en relativt nybyggd hyresbostad som byggdes år 1990 och omfattar 408 m 2. Högst förbrukning har Skolgatan 24 som är en hyresfastighet från 1968. I Tabell 2 visas kommunens kostnader för köpt energi för bostäder och lokaler uppdelat i kostnad för olja, fjärrvärme och el. Den totala energikostnaden för Lekebergs kommun var cirka 9,4 miljoner kronor år 2009. Tabell 2: Kommunens kostnader under 2009 för köpt energi uppdelad på energibärare för bostäder och lokaler. Bostäder Lokaler Totalt Köpt olja 0 kr 580 700 kr 580 700 kr Köpt 1 907 518 kr 2 618 819 kr 4 526 337 kr fjärrvärme Köpt el 1 118 441 kr 3 253 683 kr 4 372 124 kr Köpt energi totalt 3 025 959 kr 6 453 202 kr 9 479 161 kr 2.5 Energianvändning inom vatten- och avloppsverksamhet Energianvändningen inom dricksvattenproduktion och avloppshantering redovisas i Tabell 3 nedan. Tabell 3 Energianvändning år 2009 inom dricksvattenproduktion och avloppshantering siffror anges i MWh. Verksamhet Fjärrvärme El Avloppsreningsverk 155,6 319,6 Vattenverk Fjugesta 225,4 Pumpstation Hidingebro 8 Pumpstation Lanna 2,3 Pumpstation Kalkstensvägen 0,6 Pumpstation Mullhyttan 24 Pumpstation Mullhyttan 40,4 Pumpstation Gropen 78,6 Pumpstation Skärmartorp 6,4 Pumpstation Carlforsv 0,7 Vattenreservoar Mullhyttan 0,4 Vattentorn Fjugesta 11,4 Totalt 156 718 Under 2009 behandlades 447 774 m 3 avloppsvatten i reningsverket. Den specifika Förbrukning av el i reningsverket samt pumpning 4 av avloppsvatten uppgick år 2009 till: 0,88 kwh/m 3. Under 2009 distribuerades 263 061 m 3 dricksvatten till Fjugesta. Den specifika förbrukning av el för tillverkning och distribution av dricksvatten uppgick till 1,19 kwh/m3. 4 I de specifika värdena ovan har borträknats de anläggningar som inte hanterar dricksvatten och avloppsvatten i Fjugesta utan där behandling sker i Laxå eller Örebro. 15 (29)

2.6 Belysning Energi till belysning av vägar och gator uppgick 2009 till 416 106 kwh. 2.7 Transporter externa Utöver kommunens egna transporter har även transporter av externa tjänster som kommunen tillhandahåller till dess invånare inkluderats i sammanställningen. Dessa är: Transporter av och tömning av brunnsslam, avfallstransporter, transporter för att sköta driften av reningsverk, mattransporter och skolskjutsar (tvättjänst sköts genererar inga extra transporter då det sköts lokalt). Energianvändningen för år 2009 redovisas i tabell 4 nedan. För beräkning av drivmedelsåtgång har schabloner använts. Schabloner har erhållits från entreprenören eller antagits utifrån genomsnittliga förbrukningstal i branschen. Energiinnehåll i drivmedel har följande värden används m 3 diesel = 9 800 kwh, 1 m 3 bensin = 9 100 kwh. 5 Tabell 4 Energianvändning externa inköpta transporttjänster.. Externa transporttjänster Drivmedel m3 MWh Drift reningsverket Bensin/diesel 2,5 24 Brunnslam Diesel 14,0 137 Sophämtning Diesel 22,8 223 Mattransporter Diesel 3,3 33 Skolskjutsar Diesel 58,5 573 Totalt 101,1 991 2.8 Transporter- egna I följande avsnitt presenteras statistik av kommunens transporter och dess energianvändning i tabeller och diagram. I Tabell 5 nedan presenteras antalet bilar och antalet miljöbilar totalt som ägs eller leasas av kommunen enligt 2009 års siffror. Tabell 5 Antal bilar inom olika kommunala förvaltningar och bolag. Förvaltning/bolag Antal personbilar/ Antal miljöbilar lätta lastbilar Vård och omsorg 21 12 Tekniska förvaltningen 10 0 Lekebergsbostäder 5 0 Totalt 36 0 Inom kommunen används även egen bil för personbilstransporter. I Tabell 6 visas antalet bilar och körda kilometer/år fördelat på leasingbilar, förmånsbilar, kommunägda bilar samt antal körda kilometer med anställdas privata bilar. 16 (29) 5 SPI 2011-06-15

Tabell 6: Antal personbilar samt antal körda kilometer uppdelat på ägarförhållande. Personbilar Antal bilar Kilometer/år Leasingbilar 19 617 526 Förmånsbilar 0 0 Kommunägda* bilar 17 173 803 Anställdas privata bilar - 184 300 i tjänst Totalt 36 975 629 *Inkluderat bilar som ägs av Lebo/Leko I Tabell 7 redovisas fördelning på olika förvaltningar/bolag av körda kilometrar med privata bilar i tjänst. Tabell 7: Antal körda kilometer med privat bil uppdelat på olika förvaltningar Förvaltning/bolag Antal km Kommunledningen 50 108 Kultur och bildningsnämnden 86 432 Vård och omsorg 37 459 Tekniska förvaltningen 9 514 Lebo/Leko 786 Totalt 184 300 I Diagram 5 visas den procentuella fördelningen av kilometer/ägandeförhållande för leasingbilar, kommunägda bilar och anställdas privata bilar. Som kan ses i diagrammet används leasingbilar mest. Det är även en relativt stor andel som kör sina privata bilar i tjänsten. Problemet med att anställda använder sina privata bilar i tjänsten är att det inte går att ha kontroll över vad det är för bilar som används eller vilket drivmedel som används. Diagram 5: Fördelning gällande km/ägandeförhållande för personbilar. De personbilar som användes i Lekebergs kommun under 2009 använde bensin och diesel som drivmedel. I Tabell 8 redovisas drivmedelsförbrukningen (mätt i m 3 ) för respektive förvaltning samt för det kommunala bolaget. Den totala 17 (29)

drivmedelsförbrukningen i kommunen år 2009 var 55,507 m 3. I dessa siffror ingår inte körda km med privat bil. Om man antar att körda km med privata bil drar lika mycket drivmedel som genomsnittsbilen i Sverige 6 blir den totala förbrukningen av drivmedel uppgå till ca 69,33 m 3. I tabell 8 har användningen av bränsle fördelats på respektive förvaltning som innehar fordon. I förbrukningstalen ingår även bensin och diesel som används till arbetsmaskiner. Tabell 8 Energianvändning i m 3 per bränsle. Förvaltning/bolag Bensin Diesel Totalt Vård och omsorg 1,8 35,8 37,6 Tekniska förvaltningen 6,9 6,8 13,7 Lebo 2,6 1,6 4,2 Totalt 11,4 44,1 55,5 Som framgår av redovisningen i Tabell 8 används övervägande diesel till fordonen inom kommunen. 2.9 Energianvändning totalt Fördelningen av energi inom kommunens verksamheter redovisas i Tabell 9. Tabell 9 Fördelning av energislag på bostäder, lokaler, VA, och gatubelysning samt egna och externa transporter 2009, värden angivna i MWh. Energi Bostäder Lokaler Belysning VA Transporter egna Transporter externt Summa Andelar Olja 645 645 5% El 643 2 316 2 959 21% El 100 % 280 416 718 1 414 10% förnyelsebar Fjärrvärme 3 117 3 712 150 6 979 50% bio Fjärrvärme 100 120 5 225 2% olja Diesel 432 982 1 414 10% Bensin 238 9 246 2% Totalt 3 860 7 074 416 873 670 991 13 884 Andelar 27,8% 50,9% 3,0% 6,3% 4,8% 7,1% Bränsle till privata fordon i tjänst har lagts under bensinförbrukning. I Tabell 9 har särskilts el förnyelsebar mot annan el som köpts in utan krav på att den ska vara förnyelsebar. I Diagram 6 har energianvändningen sammanställts hur energianvändningen fördelar sig mellan olika verksamhetsområden. 18 (29) 6 PM trafikverket 2010-11-30- Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning. Enligt PM var förbrukningen för personbilar 0,8 l bensin/mil under 2009.

Diagram 6 Fördelning av energianvändning inom olika verksamhetsområden. Av Diagram 6 framgår att energianvändningen i bostäder och lokaler uppgår till 78,7 % av den totala energianvändningen. Vidare står transporter för totalt ca 12 %, VAverksamheten för ca 6 % och belysning av gator och vägar mm för ca 3 %. I diagrammet nedan redovisas fördelning av olika energislag på olika energianvändare. Diagram 7 fördelning av energibärare inom olika verksamhetsområden. I Tabell 7 nedan redovisas kostnader för köpt energi för bostäder lokaler, drivmedel till egna transporter uppdelat i kostnader för olja, drivmedel, fjärrvärme och el. Total kostnad för år 2009 var 12,2 miljoner kronor. 19 (29)

Tabell 10 Fördelning av kostnader År 2020 ska över 60 % av använd energi vara energi vara förnyelsebar och produceras inom kommunen. År 2009 kom ca 50 % från energiproduktion inom kommunen) för kommunens energianvändning avrundat till jämna tusentals kr. Bostäder Lokaler VA/belysning Transporter Totalt Andel egna El 1 118 000 3 250 000 1 419 000 5 788 000 47,7% Fjärrvärme 1 908 000 2 619 000 125 000 4 651 000 38,4% Drivmedel 605 000 605 000 5,0% Olja 581 000 581 000 4,8% Transporter egen bil 497 000* 498 000 4,1% Summa 3 026 000 6 450 000 1 544 000 1 102 000 12 122 000 Andel 25,0% 53,2% 12,7 % 9,1 % *Har skattats utifrån en ersättningsnivå på 27 kr/mil. 2.10 Andel förnyelsebar energi Andelen förnyelsebar energi som används i kommunen har beräknats. Beräkningen har gjorts utifrån de värden som erhållits för 2009. För diesel och bensin har antagits att en låginbladning har skett av 5 % etanol respektive FAME. För den andel el som inte köpts in som 100 % förnyelsebar el har använts Svensk Energis beräkningar av ursprungsmärkning 2009 7.Beräkningen redovisas i tabell 11. Enligt svensk energi var 40,9 % av ursprungsmix för elleveranser utan känt innehåll förnyelsebar. ursprung avseende år 2009 Tabell 11 Fördelning av energianvändning på förnyelsebar och icke förnyelsebar energi, värden i MWh. El Fjärrvärme Olja Bensin Diesel Totalt Andelar Icke förnyelsebar energi 1 749 225 645 234 1 344 4 197 30% Förnyelsebart 2 625 6 979 12 71 9 687 70% Totalt 4 374 7 204 645 246 1 414 13 884 Andel icke förnyelsebart 40 % 3 % 100 % 95 % 95 % Beräkningen visar att 70 % av kommunens energianvändning kommer från förnyelsebara energikällor. 2.11 SWOT-analys En SWOT-analys har genomförts i arbetsgruppen i syfte att kvalitativt beskriva nuläget i Lekebergs kommun. Resultatet är förankrat och avstämt med ansvariga för förvaltningar, Leko/Lebo. Resultatet av SWOT-analysen visas i Figur 1 nedan. 20 (29) 7 Svensk Energi, Vägledning angående ursprungsel 2010-07-21,