2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige, förbättrats om man ser till medellivslängd eller återstående levnadsår. Samtidigt går det att konstatera att skillnader i hälsa tenderar att öka när man jämför olika socioekonomiska grupper i befolkningen såväl inom som mellan länen i sydöstra regionen. I diagram 1a, 1b och 2 visas exempel från Östergötland på en tydlig social gradient för vuxna respektive barn. Denna utveckling är en global trend som fokuseras på såväl lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Diagram 1a och 1b. Andel personer som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra fördelat på ålder och utbildningsnivå i Östergötland. (Ur: Resultat för Östergötland, Nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor) 1
2014-04-04 2(11) Diagram 2. Utveckling av andel kariesfria 6-åringar fördelat på socioekonomisk status (SES) i Östergötland (Ur: Tandepidemiologi ur tandvårdsjournaler, tandklinikerna Östergötland) Hälso- och sjukvården är en viktig aktör som bland annat kan bidra till att minska skillnader i hälsa genom att erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård. Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. I Kalmar och Jönköpings upplevs i något större utsträckning att vården ges på lika villkor vilket kan stärkas med resultat ur patientenkäten 2013 (se figur 1 och 2 i bilaga 1). För att arbeta för en mer jämlik hälsa och hälso- och sjukvård finns i Östergötland en Östgötakommission för en mer jämlik hälsa. I Jönköping tas en strategi för jämlik hälsa fram medan Kalmar har ambitionen att starta en jämlikhetskommission. Ett sätt att erbjuda en mer jämlik vård och nå de olika grupper som finns i området är att utgå ifrån behov av insatser som finns bland de listade på en vård- eller hälsocentral och profilera vårdcentralerna utifrån det, inom ramen för regelboken. I RMPG hälsofrämjande strategier har därför under 2013 en enklare kartläggningsmodell diskuterats som skulle kunna visa ojämlikhet i levnadsvanor och hälsoutfall, i första hand utifrån socioekonomi men framöver även utifrån psykisk hälsa, men som även skulle kunna uppskatta ökningen i den så kallade kvalitetsjusterade levnadsår (QALY), minskning i hälso- och sjukvårds- och andra samhällskostnader vid en procentuell förbättring av levnadsvanor. Andra viktiga utvecklingstendenser är det allt starkare fokus på jämlika uppväxtvillkor och därmed förutsättningar för hälsa bland barn och ungdomar. Psykisk ohälsa bland såväl barn och vuxna ökar och även där finns en tydlig social gradient där de med lägst socioekonomisk status upplever sämst psykisk hälsa (se diagram 1, bilaga 1). Förutom levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat är sömn, stress och andra faktorer som leder till den alltmer ökande psykiska ohälsan, inte minst hos barn, ungdomar och unga vuxna, och de är därmed viktiga utvecklingsområden för både hälsofrämjande, primär- och sekundärpreventiva insatser. Under 2014 kommer en regional enkät om psykisk hälsa tas fram inom ramen för vårt RMPG-arbete som kommer att genomföras under hösten 2015 bland de som är mellan 18 och 39 år. Ytterligare en viktig fokusgrupp är äldre då den demografiska utvecklingen pekar på vi blir allt fler äldre och att vi lever allt längre, emellanåt med olika kroniska sjukdomar. 2
2014-04-04 3(11) 2. Medicinska resultat Följande nyckeltal beskriver hälsan i befolkningen, levnadsvanor eller medicinska resultat som kan påverkas genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. källa Östergötland Jönköping Kalmar Återstående medellivslängd. Kvinnor ÖJ HoS13 83,3 83,7 83,1 Återstående medellivslängd. Män ÖJ HoS13 79,8 80,0 79,3 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Kvinnor ÖJ HoS13 34,5 25,6 31,2 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Män ÖJ HoS13 47,0 49,3 53,9 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Totalt ÖJ HoS13 40,7 36,9 42,2 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Kvinnor ÖJ HoS13 25,9 29,2 34,6 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Män ÖJ HoS13 76,2 79,0 88,6 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Totalt ÖJ HoS13 49,9 53,2 60,7 MPR - vaccination av barn. Totalt ÖJ HoS13 98,6 98,2 98,6 Deltagandefrekvens gynekologiskt cellprov. Kvinnor ÖJ HoS13 77,1 82,9 86,0 Tobaksbruk i befolkningen HLV 11,0 % 11 %* 11,1/13,3** Andel patienter som har fått frågor om tobak i patientmötet Cosmic 8,1 % 38,9 %* 3 Data finns ej Tobaksvanor under graviditet. Kvinnor ÖJ HoS13 5,86 5,88 7,07 Andel patienter som har fått frågor om alkohol i patientmötet Cosmic 3,5 % 31,3 % Data finns ej Screening för riskbruk av alkohol under graviditet. Kvinnor ÖJ HoS13 89,7 89,8 95,1 Överlevnad vid lungcancer. Kvinnor ÖJ HoS13 48,9 51,3 41,7 Överlevnad vid lungcancer. Män ÖJ HoS13 40,3 42,9 40,0 Överlevnad vid lungcancer. Totalt ÖJ HoS13 44,4 46,5 40,7 Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos. Kvinnor ÖJ HoS13 1800 2827 2888 Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos. Män ÖJ HoS13 1543 2614 2578 Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos. Totalt ÖJ HoS13 1662 2712 2718 Andel som väntat högst 30 dagar på besök inom barn- och ungdomspsykiatri ÖJ HoS13 86,0 93,5 93,8 Andel fyraåringar med övervikt och fetma (födda 2008) BMI reg Data finns ej 13,8 % 13,6 % Andel vuxna i befolkning med övervikt/fetma* 4 HLV13 42,2/30,0 samt 14,0/14,0 43,0/30,0 samt 16,0/14,0* 5 40,7/29,4 samt 14,1/14,7 Fetma bland patienter i rättspsykiatrisk vård. Totalt ÖJ HoS13 44,7 50,0 31,6 Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi. Kvinnor ÖJ HoS13 92,9 93,2 95,1 Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi. Män ÖJ HoS13 91,4 89,1 94,1 Uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi. Totalt ÖJ HoS13 92,5 92,3 94,9 Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi. Kvinnor ÖJ HoS13 78,9 85,0 87,9 Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi. Män ÖJ HoS13 71,9 75,6 74,3 Minskning av övervikt efter obesitaskirurgi. Totalt ÖJ HoS13 77,2 82,9 85,7 * Källa: Folkhälsomyndighetens folkhälsodata 2010-2013. ** Dagligrökare andel män respektive kvinnor, Hälsa på lika villkor 2012. 3
2014-04-04 4(11) * 3 Källa: Diver, 2013. * 4 Övervikt andel män respektive kvinnor samt fetma andel män respektive kvinnor, Hälsa på lika villkor 2012. * 5 Källa: Folkhälsomyndighetens folkhälsodata 2010-2013. Tabell 1: Ur Öppna jämförelser 2013 (Socialstyrelsen, SKL). Diagram 3. Ur Öppna jämförelser 2013 (Socialstyrelsen, SKL), HLV 2013, övriga datakällor såsom Cosmic och BMI-registrering på BVC. 3. Tillgänglighet. Ett lägre förtroende är relaterat till en ökad frekvens att söka vård senare eller att helt avstå från att söka vård trots behov, vilket påverkar jämlikheten i tillgänglighet till bland annat hälsofrämjande och tidiga sjukdomsförebyggande insatser. Förtroendet för hälso- och sjukvården har ökat överlag de senaste åren. Enligt en utredning i Östergötland 2013 finns undantag för personer med svåra besvär av oro eller stress där trenden visar på minskat förtroende. I diagram 2 i bilaga 1 visas att förtroendet påverkas av allmänt hälsotillstånd där de med bra hälsa har högst förtroende för vårdcentraler/motsvarande. Och även om förtroendet har ökat överlag finns fortfarande signifikanta skillnader i upplevt förtroende mellan grupper där personer med låg utbildning, ekonomiska problem samt personer med olika levnadsvanerelaterade besvär (oro, stress, övervikt/fetma och rökning) har lägre förtroende än högutbildade, personer utan ekonomiska problem och personer utan levnadsvanerelaterade besvär. Samtidigt som diagram 3 i bilaga 1 beskriver att de grupperna med sämst hälsa i minst utsträckning tycker att vården ska ge stöd att ändra de egna levnadsvanorna, alltså de som kanske behöver det mest. Det är därför av stor vikt att förbättra förtroende och därmed tillgängligheten till hälsofrämjande och tidiga sjukdomsförebyggande insatser för de grupper som nås i minst utsträckning av vården idag och som är i många fall särskilt utsatta för ohälsa. Jämfört med socioekonomiska skillnader visas endast små geografiska skillnader i attityder till sjukdomsförebyggande insatser i vården såsom rökuppehåll inför operation eller samtal om levnadsvanor i diagram 4 och 5 i bilaga 1. 4. Riktlinjer vårdprogram Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Under 2013 har implementeringsarbetet av Socialstyrelsens nya Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder fortsatt inom respektive län i regionen. Erfarenhetsutbyten har genomförts under året och kommer att fortsätta även under 2014. Samarbeten kring bland annat IT-stöd (Cosmic), skrivningar i vårdvalsdokument och ersättningssystem diskuteras. Regionala vårdriktlinjer för övervikt och fetma bland barn och vuxna Utifrån den regionala folkhälsoatlasen som presenterades i början av 2013 har en arbetsgrupp startat framtagandet av gemensamma vårdriktlinjer enligt den prototypen som presenteras på webbplatsen som stöd för det dagliga arbetet med övervikt och fetma bland barn och bland vuxna. 4
2014-04-04 5(11) 5. Hälsoperspektiv Hälsolyftet och hälsosamtal Hälsolyftet är en regional satsning 2012-2014 för att förbättra hälsa och hälsoutvecklingen i befolkningen genom att erbjuda medborgare i olika åldersgrupper en hälsoundersökning som inkluderar ett hälsosamtal enligt Habo hälsokurvan. Hälsolyftet bidrar samtidigt till verksamhetsutveckling vad gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården samt ger unika förutsättningar för nya former för folkhälsoövervakningen i regionen som underlag för en mer jämlik hälsa i befolkningen. Hälsolyftet är kopplat till en forskningsstudie om Livsvillkor, Stress och Hälsa (LSH-studien), med speciellt fokus på socioekonomiska skillnader i hjärt-kärlsjukdom. Hälsolyftet pågår i Jönköping och Östergötland, medan Kalmar har valt ett utökat urval i den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor (HLV). Hälsoperspektiv i nationella vårdprogram RMPG Hälsofrämjande strategier har under året bidragit med sitt perspektiv till remissvar via RCC Sydöst avseende följande nationella vårdprogram: 1. Cancer i urinvägarna 2. Icke-epiteliala äggstockstumörer Samarbete med andra RMPG RMPG Hälsofrämjande strategier har en viktig roll att samarbeta med övriga RMPG i syfte att tillföra ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Samtliga regionala vårdprogram som finns eller skapas bör innefatta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt tidiga indikatorer för sjukdom, och kan därför med fördel sändas RMPG Hälsofrämjande strategier på remiss. 6. Investeringar för en mer jämlik hälsa och hälso- och sjukvård Sociala investeringar för en mer jämlik hälsa i befolkningen Begreppet sociala investeringar handlar om att: o Samhällets insatser bör ses som en investering och inte bara betraktas som en kostnad och en utgiftspost. o Samhällets insatser för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle o En god investering innebär rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt. o Ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter inom kommuner, landsting och stat ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser. o Ett investeringstänkande kräver och stimulerar god utvärdering av metoder och en aktiv styrning och ledning 5
2014-04-04 6(11) o Ett investeringstänkande tydliggör behovet av synkronisering mellan aktörer då kostnader och vinster fördelas olika mellan och inom dessa aktörer. Investeringar i hälsofrämjande förhållningssätt i vården samt patient- eller personcentrering Vårdens fokus förskjuts alltmer från att bota till att hjälpa patienten leva med kroniska sjukdomar, såsom övervikt, hjärt-kärlsjukdom och cancer eller annan ohälsa. Det finns samtidigt snabbt växande kunskaper att hälsofrämjande förhållningssätt eller empowerment-strategier som stärker människors biologiska, - psyko- och sociala resurser, via kroppens olika försvarssystem, kan påverka människors motståndskraft och läkeförmåga positivt. Ett hälsofrämjande förhållningssätt stärker individen genom att utgå ifrån patientens/individens behov och resurser (patient- eller personcentrering) samt patientens/individens upplevelse av delaktighet. Investeringar i sjukdomsförebyggande arbete minskar hälso- och sjukvårdskostnader En hälsokalkylator framtagen av det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) kan synliggöra effekterna av förebyggande arbete i ekonomiska termer genom att modellera minskning av insjuknande när levnadsvanorna hos befolkningen förbättras. Hälsokalkylatorn bygger på resultat ur vetenskapliga svenska och internationella studier samt registerdata. RMPG hälsofrämjande strategier avser att använda hälsokalkylatorn i sitt fortsatta arbete för att synliggöra positiva effekter på livskavlitet och sjukvårdskostnader. Synliggöra och analys av ojämlikhet i ohälsosamma levnadsvanor, sjukdomsförekomst och psykisk ohälsa Regiongemensamt arbete kring indikatorer och IT-stöd vad gäller levnadsvanor, kring analyser av resultaten som underlag för förbättringsarbeten i respektive län vad gäller hälsolyftet och HLV, samt vad gäller enkäten kring psykisk ohälsa i regionen. 7. Förändringar av vårdbehovet kommande år som medför avtalspåverkan. Att förebygga sjukdomar och åstadkomma en mer jämlik hälsa medför reglering genom avtal internt och med externa aktörer Sjukvården har en lång tradition av förebyggande insatser och svensk hälso- och sjukvård är välkänd för rikstäckande vaccinationsprogram, mammografi och cytologkontroller. Vården lägger mycket kraft, och pengar, på farmakologisk behandling av blodfetter och blodtryck i avsikt att förebygga hjärtinfarkt och stroke. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser - tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet, som publiceras hösten 2011, visar att det är möjligt att hjälpa patienter att ändra sina levnadsvanor. För att ett hälsofrämjande samtal om levnadsvanor ska bli en integrerad del av vården är formuleringar i överenskommelser och avtal samt regelboken avgörande. Den största effekten av hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser uppnås om dessa sker när det samtidigt görs insatser i lokalsamhället. Samarbete med 6
2014-04-04 7(11) lokala aktörer, affären, skolan, fritidsgårdar mm är därför angeläget, framförallt i det primärpreventiva arbetet. Tidiga interventioner är oerhört viktiga i detta sammanhang, varför barnperspektivet måste prioriteras. För att förbättra hälsan i befolkningen i regionen och att integrera det hälsofrämjande och sjukdomspreventiva arbetet i det sjukdomsbehandlande arbetet inom hälso- och sjukvården, är olika former av samarbeten därmed av största vikt. Ett sätt som har visat sig vara mycket framgångsrikt i andra delar av landet, bl.a. i Örebro län, är att skriva avtal mellan olika aktörer inom och mellan länen. 7
2014-04-04 8(11) Bilaga 1 Fig. 1. Ur vårdbarometern 2013 andel som uppfattar att vården ges på lika villkor. 8
2014-04-04 9(11) Fig. 2. Ur nationella patientenkäten 2013 - primärvård Diagram 1. Andel 65+ fördelat på socioekonomisk status (SES) i Östergötland som upplever a. nedsatt psykiskt välbefinnande b. ängslan, oro och ångest (Ur: Resultat för Östergötland, Nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor) 9
2014-04-04 10(11) Diagram 2. Ur vårdbarometern 2013 förtroende för vårdcentraler fördelat på allmänt hälsotillstånd Diagram 3: Ur vårdbarometern 2013 ge stöd att ändra de egna levnadsvanorna 10
2014-04-04 11(11) Diagram 4. Ur vårdbarometern 2013 sjukvården kan kräva rökuppehåll inför operation 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Östergötland Kalmar Jönköping Riket Diagram 5. Ur vårdbarometern 2013 - Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. 11