Datum 2016-08-29 Diarienummer 3.3-2016-6545 1-lancliaggare Patrik Baard Finansdepartementet 103 33 Stockholm Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Regeringen gav i uppdrag (Fi2016/01355/SFÖ) att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Det bifogade underlaget, Bilaga 1, som är s översikt över myndighetens bidrag till Agenda 2030, redovisas på det sätt som anges i regeringsuppdraget. bifogar nedan en inledande text i som beskriver utgångspunkterna för, samt hur, arbetet med att ta fram översikten har genomförts samt vilka överväganden som gjorts. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 augusti 2016. VETENSKAPSRADET SWEDISH RESEARCH COUNCIL Postadress/Postal address Box 1035 SE-101 38 Stockholm Sweden Besöksadress/Visiting address Västra Järnvägsgatan 3 Tel: +46-(0)8-546 44 000 Fax: +46-08-546 44 180 s avrapportering i bifogad översikt har haft ambitionen att ge en bild av den breda verksamhet som finansierar och som rör hållbar utveckling. Det framstår som tydligt att den sammanställda översikten över s bidrag till Agenda 2030 visar att grundforskning, genom riktade satsningar men framförallt genom forskarinitierade projekt, i allra högsta grad är relevant för flera av målen inom Agenda 2030. Grundforskningen genererar även en stabil och växande kunskapsbas, en absolut nödvändig förutsättning för att kunna identifiera och möta ännu inte kända samhällsutmaningar. och Agenda 2030 En hållbar samhällsutveckling behöver en stabil och växande kunskapsbas. har tillsammans med andra statliga forskningsfinansiärer i inspel till den kommande forskningspropositionen poängterat forskningens vikt för samhällsutveckling och hållbar utveckling.' Forskning är därför viktig Org. nr/vat No 202100-5208 vetenskapsradet@vr.se WWW.Vr.Se 1 Se "Analys och förslag till regeringens forsknings- och innovationsproposition. Redovisning av regeringsuppdrag (U2015/1362/F) gemensam analys från Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, och VINNOVA" 1 (5)
~MEI för att kunna uppnå målen och delmålen inom Agenda 2030. Forskning gör det möjligt att veta hur målen kan nås och hur man ska mäta måluppfyllelse, och kan leda till ny kunskap och innovationer nödvändiga för hållbar utveckling inom såväl miljö, samhälle som ekonomi. Forskning kan dock komma samhället till gagn med viss fördröjning, vilket i synnerhet gäller grundforskning. har också en viktig forskningspolitiskt vägledande roll, vilket visat sig i utarbetandet av Lund-deklarationen. Deklarationen har ett fokus på forskningens betydelse för stora samhällsutmaningar.2 Utöver detta arbetar med forskningskommunikation. Detta sker genom exempelvis nyhetssidor där nya forskningsresultat förmedlas i populärvetenskaplig form, såväl som i plattformar för forskardrivna bloggar3. s avrapportering i bifogad översikt har haft ambitionen att ge en bild av den breda verksamhet som finansierar och som rör hållbar utveckling. En utmaning med rapporteringen har bland annat varit att en del verksamheter spänner över flera olika mål och delmål inom Agenda 2030, och därmed kan finnas avrapporterade i relation till flera mål. Ytterligare en utmaning har varit att vara heltäckande och att i huvudsak lista verksamheter som är relevanta för målen. Följaktligen kan det finnas delar av verksamheten som inte listas, men kan vara relevanta för området. s huvudsakliga uppgift och ansvarsområde s främsta syfte är att finansiera forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling. Detta sker främst i formen av öppna utlysningar för projektbidrag inom olika ämnesområden, där säkerställer processer för att bedöma kvalitet hos ansökningarna. Ibland förekommer det tematiska satsningar, vilket innebär att forskning initieras inom specifika områden, som exempelvis för forskning gällande kulturarv eller rasism. Forskarinitierade projekt och forskningsfrågor är dock det vanligaste, det vill säga att forskare själva formulerar forskningsproblem inom respektive ämnesområden. Att det finns en tonvikt på forskarinitierade projekt framför tematiska satsningar innebär att det inte alltid är möjligt eller önskvärt att "styra" vilka forskningsfrågor som ska undersökas och s funktion är främst att ombesörja att det är högkvalitativ forskning som finansieras. Forskarvärlden har, vilket (https://publikationer.vr.se/produkt/analvs-och-forslag-till-regeringens-forsknings-ochinnovationsproposition-redovisning-av-regeringsuppdrag-u20151362f-gemensam- analys-fran-energimyndigheten-formas-forte-rymdstyrelse/) 2http://www.vr.se/download/18.43a2830b15168a067b9dac74/1454326776513/The+L und+declaration+2015.pdf 3 Två exempel är http://www.tidningencurie.se/ och http://www.forskning.se/ 2 (5)
offrism11 framgår av nedanstående redovisning, en förmåga att formulera forskningsfrågor med samhällelig relevans även inom grundforskning. Vissa ämnesområden, som exempelvis Utvecklingsforskning, är särskilt relevant för flera av målen inom Agenda 2030. Detta då Utvecklingsforskning explicit omfattar forskning av särskild relevans för låg- och medelinkomstländer. Forskningen ska vara relevant för de övergripande målen för Sveriges internationella bistånd samt målen för Sveriges politik för global utveckling. Detta innebär att forskningen ska bidra till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck och bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Medlen ska användas i enlighet med OECD/DAC:s definition av bistånd. Under 2016 har man inom det ämnesområdet en tematisk satsning Sustainability and Resilience Tackling Climate and Environmental Changes med särskilt fokus på klimat- och milj öförändringars effekter i låg- och medelinkomstländer. är även part i flera samarbeten och har en samverkande funktion gällande forskningsfrågor samt samverkar med andra forskningsfinansierande myndigheter i tematiska utlysningar och strategiska satsningar. Utöver det har även en rådgivande roll i forskningspolitiska frågor till regeringen. Som stöd för detta utförs även analyser av forskningssystemet. Metod för översikten De ovanstående syftena vägleder indelningen i översikten, där verksamheterna som listas är uppdelade enligt följande: 1. Forskningsfinansiering: a) Öppna utlysningar och tematiska satsningar b) Forskningsinfrastruktur 2. Samarbeten, samverkan och nätverk 3. Forskningspolitiska analyser och rådgivning, samt forskningsöversikter Rapporteringen av verksamheter som avses följer ovanstående indelning. Olika tillvägagångssätt har använts för att samla in data till översikten. För punkt la har vi exempelvis sökt igenom beviljade ansökningars (såväl projektbidrag som övriga) nyckelord efter strategiskt relevanta ord för respektive mål. Detta ger en ungefärlig uppskattning av forskning som finansieras av, och som kan vara ämnesmässigt relevant för respektive mål. Tematiska satsningar möjliggör en snävare avgränsning, av hur många projekt som beviljats, respektive på ungefårliga summor som satsningen har tillhanda. Det bör hållas i åtanke att många av de tematiska satsningarna sker i samverkan med andra myndigheter, och/eller på initiativ av regeringen. Anmärkningar kring sådant har gjorts i kolumnen "Kommentar". Punkt lb redovisas genom en sammanställning av den forskningsinfrastruktur som finansieras av, och som kan vara relevant som stöd för olika mål. 3 (5)
Punkt 2 och 3 har främst undersökts genom intervjuer och samtal med anställda på som har en roll i samarbeten och samverkan. I många, men inte alla, fall har vii översikten valt att främst ange relevanta delar av verksamheten på de 17 mer övergripande mål snarare än de 169 delmålen. Detta motiveras av att flera delar av verksamheten som är att finansiera grundforskning är relevanta för de 17 målen, men är svårare att matcha med delmålens mer avgränsade och specificerade tids- och ämnesmässiga aspekter. En del aktiviteter är relevanta för flera olika mål, och har då angetts vid samtliga där de är relevanta. Begränsningar i s avrapportering i översikten s huvudsakliga verksamhet är forskningsfinansiering, främst av forskarinitierad grundforskning. Egenskaperna hos detta verksamhetsområde gör det ytterst svårt att bedöma "tillräcklighet". I relation till Agenda 2030-målens uppfyllande är det svårt att se hur s verksamhet skulle vara tillräckligt för att dessa uppnås. Men i relation till s huvudsakliga område och uppdrag att finansiera forskning av högsta kvalitet är bedömningen att tillräckligt görs givet tillgängliga resurser. Dock har bedömningarna utelämnats från översikten på grund av denna problematik. Samma problem uppstår i många fall när det gäller att bedöma nationell och internationell inverkan. Det är ofta svårt, om inte omöjligt, att förutsäga vilket samhälleligt genomslag forskning kommer att få något som vetenskapshistorien visar otaliga exempel på. Ett resultat av grundforskning kan vara helt ny kunskap, vilket ytterligare omöjliggör eventuella försök att bedöma samhällelig inverkan. Ny kunskap kan också ge upphov till att nya samhällsutmaningar uppmärksammas och kan bemötas. En förutsättning för samhällelig inverkan är också att det finns aktörer som är redo att göra nytta av ny forskning i policys och innovationer. Men att grundforskning har en samhällelig relevans torde framgå av den översikt som detta uppdrag omfattar. s bidrag till Agenda 2030 bidrar till målen och delmålen inom Agenda 2030 genom att finansiera grundforskning, tematisk forskning, förutsättningarna för forskning, och genom forskningspolitiska analyser och rådgivning, samt internationella samarbeten. Givet egenskaperna hos det huvudsakliga området för s funktion och uppdrag att stödja grundforskning inom alla ämnesområden, som i huvudsak är forskarinitierad är det svårt att bedöma tillräcklighet i relation till Agenda 2030-målen. Den sammanställda översikten över s bidrag till Agenda 4 (5)
2030 visar att grundforskning, genom riktade satsningar men framförallt genom forskarinitierade projekt, i allra högsta grad är relevant för flera av målen inom Agenda 2030. Grundforskningen genererar även en stabil och växande kunskapsbas, en absolut nödvändig förutsättning för att kunna identifiera och möta ännu inte kända samhällsutmaningar. Detta beslut har fattats av generaldirektören Sven Stafström i närvaro av rådsdirektören Ann Fust, chefsjuristen Anna Hörnlund och analytiker Maria Bergström, föredragande. Stafstr Generaldirektör ManBrgström Föredragande 5 (5)