Social-ekologisk Stadsbyggnad



Relevanta dokument
Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Biologisk mångfald och ekonomi

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Biodiversitet

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Vad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Ekologiska produktionsfunktioner

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Om ekosystemtjänster

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(6) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn. tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

ATT ANVÄNDA VINDKRAFT SOM STADSBYGGNADSVERKTYG

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Samverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning

Årskurs 3 Arkitekturskolan

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten

Spridningssamband Vaxö Vaxholm

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1. med närområde inom Gamla staden i Norrköping

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

Bygger vi socialt hållbart?

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.


GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för en del av Ljura 1:1 m.fl. (Ljurafältet) inom Ljura i Norrköpings kommun

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun

Naturen till din tjänst

Naturorienterande ämnen

Ekosystem ekosystem lokala och globala

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

nominering till UNESCOs världsarvslistav

Behovsbedömning Detaljplan för del av Rimbo-Tomta 7:1, Bålbroskogen i Rimbo Dnr: Ks:

Det urbana landskapets gröna delar historia, värde, planering, skötsel och restaurering

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

KI Campus, Befintligt campus som förtätas och där biltrafiken i området avses minimeras genom uppförande av nya P hus. En jämförande studie före och

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor

Kompensation av ekosystemtjänster i Lomma kommun processen. Helena Björn, miljöstrateg, Lomma kommun

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

DETALJPLAN FÖR DEL AV MEJERISTEN 1, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR GETTERÖ LILLA 2:2, GRYT

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Transkript:

Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1

Varför social-ekologisk Stadsbyggnad? Det behövs modeller för en global dynamisk urbanisering Post-industriell kris i nord, samtidigt som accelererande urbanisering i Syd. Markyta motsvarande Sydafrika bebyggs 2030 (Seto et al., 2012)

Ex. Rules-in-use as carrier 93% exclude synthetic manure and pesticides "Here people grow [vegetables] like in the old times, some are self-sufficient"

Globala miljöutmaningar nio gränser för Biosfären Rockström et al, Nature 2009

Vad är Social-ekologisk stadsbyggnad? 1)Principer for social-ekologisk resiliens hantera förändring i komplexa levande system. 2).som styr urban designs för ekosystemtjänster 3)Lokal anpassning genom landskapskonventionen och medborgardeltagande

Principer för social-ekologisk resiliens Berkes et al. 2003

Ekosystemtjänster (MA, 2005; TEEB, 2010) Förnyelsebara naturresurser, Ex. Grönsaker, virke Reglerande tjänster, tex pollinering, fröspridning, filtrering av luft och vatten Kulturella tjänster, ex. rekreation, upplevelser (kulturspecifika) Stödjande, Ex jordformation, biodiversitet

Spirituella värden-vannskliga att sätta pris på men viktiga..

Växters betydelse för micro-klimat: Hälsa relaterat luftfiltrering, luftrening och kylning (Boyer and Polasky, 2004; Tyrväinen et al., 2005; Escobedo and Nowak 2009; Escobedo et al., 2011).

Reglerande ESS svåra att sätta pris på men inte omöjligt -tex pollinering

Grupper av organismer i gradient analyser Stadsanpassande Art diversitet Stadsundvikande Stadsexploaterande Ruralt Urbant Grad av antropogen influens

Social-ekologiskt stadsbyggande Urban designs bör samarbeta med kulturellt präglade biotoper

Designs bör samarbeta med det omkringliggande landskapet From Lundberg & Moberg 2003

Studien Middlesex Fells Reservation, Boston

Studien Middlesex Fells Reservation, Boston Florainventering 1894-1993 Biologiska mångfalden sjönk med 23% Även abundanta arter utrotades lokalt Hastighet av utrotning: 1 art/år Ekologiska spridningskorridorer behövs för att säkra populationer långsiktigt! Drayton & Primack, Conservation Biology 1996

Lokal anpassning till omgivande landskap: Biotopkartan

Lokal Anpassning: Medborgardeltagande

Albano University Campus, Stockholm

(Se Rapport: Social-ekologi i Albano 2011-12-16, Akademiska Hus)

Social-ekologiskt stadsbyggande Designelement för Albano Campusområde

Integrera det spatiala med social system (regleringar och normer)

designelement: active ground (skapar diversitet)

Trädgårdar, 18% av grönytan i Stockholm = naturreservat + stadsparker Colding et al. 2006 Ambio

ekologiska värden och förvaltningens kvalitet 8 0,9 7 0,8 6 0,7 in d /p /1 0 m in 5 4 3 2 cemetery park allotment area log b um b lebee abundance 0,6 0,5 0,4 0,3 1 0 0 10 20 30 40 50 60 coverage of FPS / quadrat 0,2 0,1 0 Allotment area Cemetery Park Andersson et al. Ecological application 2007

Ekosystemtjänster och stadsodling London 1a världskriget: 2 miljoner ton grönsaker från koloniträdgårdar (Barthel et al. 2013, Urban Studies)

active ground (social och ekologisk diversitet)

performative boundaries (tillvaratar gränsnitten)

designelement: green arteries (skapar social tillgänglighet och ekologiska korridorer)

green arteries (social och ekologisk tillgänglighet)

green arteries (social och ekologisk tillgänglighet)

green arteries (High Line, NY)

designelement: performative buildings (skapar social förtätning och ekosystemtjänster)

performative buildings (social och ekologisk förtätning) Chicago City Hall

performative buildings (social och ekologisk förtätning)

performative buildings (social och ekologisk förtätning)

Designkomponenter och tjänster

Social-ekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

Social-ekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

Social-ekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

Social-ekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

Social-ekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

Social-ekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

Social-ekologiskt stadsbyggande Kneippen, Norrköping

1. Bygger på principer om Social-Ekologisk Resiliens

1. Bygger på principer om Social-Ekologisk Resiliens 2. Integrerar sociala och ekologiska system relaterat det omgivande landskapet

1. Resiliens 2. Integrerar sociala och ekologiska system relaterat det omgivande landskapet 3. Design element även för ekosystemtjänster

Kommande Rapport. Ekosystemtjänster: ett kunskapsunderlag för en växande Stockholmsregion. (Colding, Marcus, Barthel et al. 2013)

Tack Stephan.barthel@stockholmresilience.su.se Subscribe to our newsletter www.stockholmresilience.org/subscribe 48