INFÖRANDE AV DAGLIGA FUNKTIONSKONTROLLER AV KIRURGISKA INSTRUMENT.

INFÖRANDE AV DAGLIGA FUNKTIONSKONTROLLER AV KIRURGISKA INSTRUMENT. Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Jenny Blomqvist, Annika Modén Handledare: Maria Hansby 1

Sammanfattning Projektarbete Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2013. Författare: Jenny Blomqvist Annika Modén Antal sidor:35 Titel: Införande av dagliga funktionskontroller av kirurgiska instrument Handledare: Maria Hansby Datum: 2013-12-10 Inledning Ofta upptäcks det en bristande funktion på instrumentet under en pågående operation. Information ges till sterilenhetens personal om instrumentet är slött eller trasigt och byts då ut. Enligt riktlinjer och lagar skall detta upptäckas innan användning för en god kvalitet och en patient säker användning. Att genom dagliga funktionskontroller upptäcka ytförändringar och frakturer som skapats genom felanvändning och korrosion. Regelbunden service och reparation förebygger höga kostnader i form av inköp av nya instrument. Målet är att införa dagliga funktionskontroller och påminnelser i T-doc. Även en manual vid en arbetsstation. 2

Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 5 Syfte och Mål 6 Metod 6 Resultat 6 Definition 7 Diskussion 8 Källförteckning 9 Bilaga 1: Manual 10-21 - Ytförändringar 10 15 - Funktionskontroller 16 21 Bilaga 2: Checklista för funktionskontroller av kirurgiska instrument 22-35 3

Bakgrund På instrumentcentralen Skaraborgs sjukhus Skövde (Skas) omhändertas instrumenten efter användning på operationsavdelningen. Operationssköterskorna räknar ned och plockar isär instrumenten efter avslutad operation och personal från instrumentcentralen hämtar godset för transport till diskrummet. Där omhändertas och sorteras disken efter behov av godsets utformning, om det behövs demonteras och diskas det på genomspolning eller i dess ursprungliga galler. Instrumenten ska öppnas i 90 och hängas över en diskbygel för att vattnet och rengöringsmedlet ska komma åt alla boxlås och hålrum. Godset diskas och desinfekteras enligt rekommendationer i standard: SS-EN ISO 15883-2. Efter avslutad diskprocess ska godset svalna till rumstemperatur, annars finns risk för metallnötning och korrosionsangrepp på instrumenten. Vid arbetsbordet i packrummet skall det utföras en visuell kontroll för att upptäcka: Biologiska rester- blod, hud och hår. Missfärgningar- silikat avlagringar, kalk. Korrosionsangrepp- stress-, yt-, pinnhål-, friktion-, springkorrosion. Skador och frakturer. För att upptäcka ovanstående förändringar på instrumentet bör detta utföras under förstoringslampa och lupp. I dagsläget fungerar inte detta optimalt. Syftet med denna studie är att införa rutinmässiga funktionskontroller för att öka kvalitets och patientsäkerheten. Detta arbete kan även vara ett hjälpmedel för ny och outbildad personal till att öka kunskapen om vad som ska kontrolleras och utföras. Enligt Socialstyrelsen finns föreskrifter SOSFS 2008:1, 2 kapitel definitioner. (1) Medicinteknisk produkt- produkt som används för att: påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder, undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process, eller kontrollera befruktning. SOSFS 2008:1, 8 Hälso- och sjukvårdspersonalen ska kontrollera de medicintekniska produkterna innan de används på patienter. Kontrollen ska göras enligt de av tillverkaren givna instruktionerna, om sådana finns. De ansvariga för användningen av medicintekniska produkter att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används att produkterna kontrolleras innan ibruktagande att personalen är kompetent att använda och hantera produkterna att produkterna underhålls regelbundet att instruktioner finns för användning att produkterna utrangeras ( när de inte är säkra längre) (2) 4

2 lagen (1993:584) om medicintekniska produkter instrument som hanteras dagligen på en instrumentcentral, räknas som en medicinteknisk produkt. (3) Lagen har krav på hälso- och sjukvården: 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. Vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. 2. Vara lätt tillgänglig. 3. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 4. Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. 5. Tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. (4) Produkten ska bland annat uppfylla tillämpliga delar av det väsentliga krav som ställs på CE märkta medicintekniska produkter. Från infektionssynpunkt utgörs det så kallade väsentliga kraven i LVFS 2003:11, bilaga 1, av följande: (5) Produkterna och tillverkningsprocesserna ska vara så konstruerade att patienterna, användarna eller andra personer infekteras har eliminerats eller är så liten som möjligt. All hälso- och sjukvård ska omfattas av system för planering, utförande, och uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. (SOSFS 2011:9) (6) EN ISO 17644:2004 sterilisering av medicintekniska produkter, 3.8 inspektion, underhåll och provning. I denna standard står riktlinjer för hur instrumentet ska inspekteras, testas och underhållas för att bevara och säkerställa funktion och kvalitet på instrumenten. (7) Denna bakgrund ligger till grund för studien och målsättningen att införa rutinmässiga funktionskontroller och öka kompetensen hos personalen på instrumentcentralen, för ett patientsäkert arbete. 5

Syfte och mål Syftet med detta arbete är att öka kompetensen hos personalen på sterilcentralen. Att bidra till en ökad kvalitet- och patientsäkerhet genom regelbundna funktionskontroller på instrumenten, är instrumentet inte funktionsdugligt kan detta leda till en vårdrelaterad infektion/skada och ett ökat lidande för patienten. Även en förlängd vårdtid och därmed en ökad kostnad. Ett icke funktionsdugligt instrument är en ökad kostnad, när ett instrument är skadat/smutsigt behövs ett nytt, detta tar både tid och kostar pengar. Metod Genom att skapa en påminnelse i T-doc (spårbarhet system) som ger besked med en viss frekvens när till exempel ett grundgaller blir scannat, att en utförligare funktions kontroll blir utförd med hjälp av manualen. Införa en arbetsstation där en utförlig funktionskontroll kan göras. Här kommer test material finnas tillgängligt och anpassad belysning med bakgrund (ett vitt papper som hänger ned från lampan, för att tydligt kunna upptäcka sprickor/skador, glapp genom ljusinsläpp). På denna arbetsstation ska förstoringslampa och lupp finnas. Resultat Manualen nedan är resultatet av projektet. Den kan användas som en brukar manual för personal på en sterilenhet. En checklista över funktionskontroller av utvalda instrument har utformats för att patientsäkra och underlätta detta arbetsmoment. Spårbarhetssystemet T-doc, har använts genom att införa påminnelser med en viss frekvens. Till en början med en frekvens var tredje gång ett instrument eller instrumentgaller scannas vid packbordet. Avsedd arbetsstation för funktionskontroller är tänkt. 6

Definition Validering: dokumenterad procedur för anskaffande, registrering och tolkning av data, som erfordras för att visa att en process konsekvent uppfyller kraven i de förutbestämda specifikationerna. Ett samlingsbegrepp för installationskontroll, funktionskontroll och processkontroll. (SIS Hb 600) Biokompatibel: innebär förmågan att utföra en specifik uppgift i en kropp med ett ändamålsenligt svar från kroppen. Ett exempel är ett höftbensimplantat som opereras in och fästs i höftbenet. Om det inte är biokompatibelt försöker kroppen stöta bort det och svarar med en inflammation. (Wikipedia) Farmakopé: en farmakopé är en officiell samling av föreskrifter och metoder som rör utformning, tillverkning och kvalitet av läkemedel.(wikipedia) Passivt skikt: ett skyddande lager på instrumentet som består av kromoxid, som bildas till följd av en kemisk reaktion mellan kromet och syret i luften. Aluminiumoxid: en reaktion när aluminiuminstrument diskas i för hög alkalisk ph-halt i rengöringsmedlet och kommer i kontakt med syret i luften. Vårdrelaterad infektion: Varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhus vistelse eller behandling i öppenvård, oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården (socialstyrelsen: Att förebygga vårdrelaterade infektioner). Kontamination: något har blivit förorenat, nedsmutsat. Medicinteknisk produkt: avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor enbart eller i huvudsak: påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process kontrollera befruktning. 7

Diskussion Genom att införa dessa dagliga funktionskontroller vill vi höja kvaliteten på instrumenten och där igenom även patientsäkerheten. Att få en ökad förståelse och en höjd kompetens hos personal på sterilenheten. Vad för reaktioner kan vi mötas av på en sterilenhet genom att införa dessa dagliga funktionskontroller? Vilka argument finns till att inte genomföra detta? På sikt vill vi att instrumentstandarden ska höjas, genom regelbunden reparation och utbyte av instrument, detta får en ekonomisk positiv effekt. Vid en nybyggnad eller ombyggnad av en sterilenhet kommer ny utrustning tas i bruk, det är då viktigt att inte ha skadade eller korrosionsangripna instrument i omlopp, för att inte smitta eller förstöra den nya utrustningen. Genom att höja instrumentstandarden och instrumentets livslängd så får man en ekonomisk vinst gentemot att köpa in nya dyra instrument. Kan bifogad manual komma till användning? På vår egen avdelning eller på något annat sjukhus eller vårdinrättning? Tanken med detta arbete var från början att jämföra testmaterial för funktionskontroller från B. Braun/Aesculap och Stille, men på grund av att vi inte fick någon respons så kunde vi inte genomföra detta. 8

Källförteckning 1. SOSFS 2008:1, 2:a kapitel definitioner. 2. SOSFS 2008:1, 8. 3. 1993:584 Medicinteknisk produkt. 4. SFS 1982:763 2a hälso- och sjukvårdslag. 5. LVFS 2003:11 Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter. 6. SOSFS 2011:9 System för planering. 7. EN ISO 17644:2004 Sterilisering av medicintekniska produkter 3.8. 8. Medicintekniska direktivet 4. Fakta är hämtad från: B. Braun/ Aesculap, Stille, Sundtorp innovation AB och The Red Brochure, ytförändringar och korrosions skador samt funktionskontroller. Vi vill tacka personalen på Stille för väl mottagande och hjälp med material och information till vårt projektarbete. Sundtorp Innovation AB för väl mottagande och vägledning. B. Braun/Aesculap; Karin Åberg genom hennes föreläsningar om instrument kunskap. Ett tack även till vår kollega Barbro, för hjälp med bildredigering. Ett stort tack till vår handledare och studievägledare, Maria Hansby för support och hjälp. 9

Manual Bilaga:1 Ytförändringar och missfärgningar Vattenfläckar/Kalkfläckar. En oregelbunden eller ö liknande beläggning, som kan vara mjölkaktig, vitgrå till utseendet. Beror på för hög halt av kalcium i sköljvattnet i diskprocessen i en diskdesinfektor, eller i ångan i steriliseringsprocessen i en autoklav. Kan även bero på en överlastad last då det bildas mera kondensat (varm ånga som möter kallt gods, i autoklavkammaren bildar kondensat/vatten). Hårt vatten innehåller magnesium och kalcium som kan ge missfärgningar på instrument. Silikatavlagringar. Det är blå, lila, gul, brunaktiga regnbågsfärger på områden eller som fläckar på instrumentet. Beror på för höga halter av silikat (mineral med kisel) eller kiselsyra i slutsköljningsfasen i en diskprocess. I ångan ger det ett tydligt ormskinnsmönster på instrumenten. 10

Grå/svarta missfärgningar. Instrument med en skinande grå/svart färg visar på kromoxidbeläggning, detta är det skyddande lagret på instrumentet, som byggs upp i kontakt med syre under tid. Har ingen skadlig effekt, men kan göra det svårt att upptäcka andra missfärgningar. Instrument med en matt grå/svart yta. Visar på för höga nivåer av citronsyra eller fosforsyra i rengöringsmedlet eller i det neutraliserande medlet. Detta förstör kromoxidlegeringen, och det är risk för ytkorrosion. Dessa instrument bör kasseras, går inte att reparera. Titanmissfärgningar. Dessa kan förekomma som röd, grön, guld, blå, grå och violett i färgen. Fläckvis, flerfärgat och transparent förekommande. Beror på fuktig värme och miljö, rengöringsmedlet kan orsaka ytoxidation (titan reagerar med syret i luften) som ger missfärgningar. Det här är missfärgningar som inte påverkar funktion, toxicitet eller instrumentets livslängd. 11

Korrosionsangrepp Pinnhålskorrosion: oftast orsakade av klorider (salter i blod, vatten och i fysikalisk koksaltlösning) även av jod och fukt. Kan vara kraterformat, som ett litet sår på ytan men en infektion under. Rost kan utsöndras från det lilla pinnhålet och vara en rödbrun missfärgning. Rost smittar! Smuts och mikroorganismer kan lätt fastna och börja växa på dessa ytor/kratrarna. Ett skadat och orent instrument kan i sin tur orsaka en vårdrelaterad infektion. Stresskorrosion: förekommer ofta som sprickor eller frakturer på instrumentet. Då i instrumentets svagaste punkt, exempelvis i leder, länkar där det har skruvats, nitats eller svetsats ihop. Även i instrumentets arbetsdel, oftast orsakat av felaktigt användande, för hård belastning eller för hög spänning i leden (för hög spänning orsakas av att instrumentet är helt stängt, det ska vara i viloläge- stängt till första hacket). Otillräckliga reparationer kan också orsaka stresskorrosion. 12

Friktions korrosion: nötning av metall mellan två delar, exempelvis hos en sax i och runt sammanfogningen. En brunaktig missfärgning som kan rosta och sprida rost när fukt kommer in i området. När instrumenten är varma är de också mer utsatta för metallnötning och friktionskorrosion. Otillräcklig smörjning/anoljning är ofta orsak till metallnötning. Spring korrosion: i smala sammanfogningar mellan metall och andra material. Kan vara bruna missfärgningar eller att rost kommer fram ur springan, exempelvis i sammanfogningen i en pincett. Orsaken kan vara att det finns rester av blod som har legat och torkat in eller att det är fukt kvar från diskprocessen. 13

Ytkorrosion: det kan vara hela metallytan eller metall ytor som nöts som drabbats. Det kan orsakas av exempel engångsmaterial såsom knivblad, som återanvänds och är extremt rostbildande och smittar på så sätt övriga instrument. Aluminium släpper ifrån sig aluminiumoxid som också är en form av ytkorrosion. Kontakt korrosion: rostringar/öar på instrumenten men utan hål i mitten ska instrumenten inte förväxlas med pinnhåls korrosion. Instrument med olika materialkombination kan det vara beläggning på kontakt ytorna. En nötning av det passiva lagret genom användning av stålborstar som på sikt borstar bort det passiva lagret. Utifrån kommande rost/sekundär korrosion: brun korrosion beläggning, oftast lokalt begränsade ytor. Orsaken kan vara rost i gamla rör, insida av diskmaskiner och autoklaverrost som kommer från vattnet som används-kontaminerat (nedsmutsat-smittat). 14

Viktigt att tänka på vid användande under operation, torka av och rengör instrument, helst med sterilt vatten för att undvika klorid angrepp som skapas av NaCl (natriumklorid). I diskrummet bör instrumenten omhändertas fortast möjligt för att undvika intorkande av kroppsvätskor (blod, urin, saliv, hår och hud rester) och NaCl rester, och lastas in i diskmaskinen och starta diskprocess enligt validerade program enligt standard SS-EN ISO 15883-2. Låt godset svalna till rumstemperatur, se samtidigt över instrumenten visuellt att dessa för ögat är rena och torra. Under återanvändandet av medicinska produkter måste strukturella och funktionella egenskaper som är väsentliga för säkerheten och produktens funktion användas. Endast instrument som är i perfekt skick kan komma till användning. (med.tekn.dir 4) (8) Detta är tänkt som en manual till personal på sterilcentral. På grund av antalet instrument som finns i omlopp har det blivit begränsat till nedan nämnda instrument, för att dessa är ofta återkommande: sax pincett klo mejsel gough tång nålförare Allt arbete med kirurgiska instrument på en sterilcentral ska föregås med en god handhygien enligt basala hygienrutiner. Vilket innefattar hel och ren hud, kort klippta naglar utan nagellack och inga smycken. För att instrument inte ska kontamineras ska användning av handdesinfektionsmedel användas regelbundet. 15

Funktionskontroller Tillhörande manual Material som ska användas till att testa instrumentet med ska vara godkänt enligt DIN 58 298:2005-12 (en tysk standard som Aesculap använder sig av). SS-EN ISO 17664: 2004 här står riktlinjer för hur instrumentet ska testas, underhåll och kontroll. Tillverkarens specifika anvisningar ska också ligga till grund för funktions kontroll. Generella regler: Låt svalna till rumstemperatur. Visuell kontroll- ytförändringar såsom missfärgning och korrosion, skador, rent och fritt från blod, benrester, smuts och fett. Förstorningslampa till att syna instrument. Speciellt viktiga områden att syna är: boxlås, leder, räfflor, rörformiga skaft, käftar. Instrument som har ett boxlås och/eller led ska alltid anoljas innan funktionskontrollen. Olja som rekommenderas att använda av instrument tillverkaren, ska vara godkänd och biokompatibel enligt Europeisk farmakopé, baserad på paraffin eller vit olja och vara ånggenomsläpplig under autoklavering. Saxar Huvudsaklig funktion är att dela vävnad, blodkärl och även tvinga isär muskelvävnad med en stängd sax. Även klippa suturer och annat medicinskt material. Efter visuell kontroll, utför en funktionskontroll: Att sax spetsen inte är skadad/hulling eller böjd. Att det inte är hack eller skador på eggen. Bra gång, inte falla ihop. Leden är en svag punkt, där frakturer lätt uppstår. Skruven är en svag punkt. Den får inte sticka upp över sax ytan, måste vara en slät yta. Saxen testklipps i material som repband, bomull, gasväv. Materialet ska skiljas isär av ett jämnt klipp snitt och inte slitits av. Saxar som inte klarar klipptestet skall skickas på reparation. Aesculap s rekommendation: ögonsax klipps i gasvävs kompress, 1 lager. Klipp med 2/3 av sax bladets egg, utför 3 oavbrutna klipp. Klippet ska utföras diagonalt eller i rät vinkel mot vävens riktning. Gasväven ska inte fransas för ett godkänt resultat. Sax Mayo testklipps i gasvävs kompress, 5 lager eller jersey material. Klipp med 2/3 av sax bladets egg, utför 3 oavbrutna klipp. Klippet ska utföras diagonalt eller i rät vinkel mot vävens riktning. Väven ska inte fransas för ett godkänt resultat. 16

Stille/ Sundtorp innovation AB (slip): ögonsax och Sax Mayo testklipps i flanell tyg av olika många lager beroende på typ av sax. Även latexgummi eller rep band (detta material trådar sig inte) använda till att testklippa i. Utför 3 oavbrutna klipp. Materialet ska inte fransas för ett godkänt resultat. Saxen har varit på reparation och slipats om flera gånger. Fingeröglorna har blivit tunna. 17

Pincett klo Huvudsaklig funktion är att gripa, hålla fast eller hålla bort vävnad, blodkärl, nerver. I vissa fall används den vid hemostas (blodstilla). Tandad dissektionspincett håller vävnaden säkert men kan orsaka skada på kärl och nerver. Vid visuell/funktionskontroll titta efter rester av blod, smuts, vävnad och ben på ytan och i klorna på pincett spetsen. Böjda tippar, hack eller skåror på gripytan. Fjädringen (kan kännas vid gripande med pincetten) får inte vara i spänningsläge som när pincetter träs i varandra. Guidepinnen får inte vara böjd måste glida centralt i guidehålet vid stängning och öppnande av pincetten. Icke funktionsdugliga pincetter ska skickas på reparation. Aesculap: Klorna ska mötas när pincetten stängs, ska vara vassa och symmetriska i storlek. Stille/Sundtorp innovation AB: Klorna ska mötas när pincetten stängs och vara vassa, får inte klibba. 18

Mejsel Huvudsaklig funktion är ta bort ben- och brosk vävnad. Vid visuell/funktionskontroll se så att ytan är jämn och hel, inga hack eller skador, ingen smuts eller blod rester. Skadade mejslar skickas på reparation. Aesculap: Har en glasfiber stav som mejseln ska göra avtryck i för godkänd skärpa i eggen. Stille/Sundtorp innovation AB: Känn på yta och egg, kontrollera genom att känna med finger eller nagel att eggen är vass. En fingertoppskänsla. Gough tång Huvudsakliga funktionen är att vid frakturkirurgi ta bort ben, brosk och bindväv och till att runda av och jämna ut frakturkanter. Vid visuell/funktionskontroll se så att inga rester av blod och ben finns kvar på ytan, i käften och i fjäderområden och leder. Område runt skruvar och nitar är svagare punkter, därmed mer utsatt för skador och frakturer. Tänger som är skadade och inte klarar utföra testklippet skall skickas på reparation. Aesculap: Inga hack eller skador i käften, eller trubbiga eggar. Käftdelarna skall vara 19

symmetriska, täcka varandra och vara parallella. Skruvarna ska vara väl tillslutna. Vid användning får den inte glappa eller wobbla (ligger inte plant på underlaget). Testmaterial är kartong. Klipp med 2/3 av skärande eggen, utför 3 oavbrutna klipp. Materialet skall inte rivas, utan delas. Stille/Sundtorp innovation AB: Inga hack eller skador i käften, eller trubbiga eggar. Håll instrumentet mot en ljuskälla och se om det är ljusgenomsläpp, finns det ljus då är den skadad. Känn att tången är stabil och inte wobblar, eller glappar. Test materialet är kartong. Klipp med 2/3 av skärande eggen, utför 3 oavbrutna klipp. Materialet skall inte rivas, utan delas. Nålförare Huvudsaklig funktionen är att hålla och föra suturnålar. Visuell/funktionskontroll se så att inga rester av blod, smuts och vävnad finns kvar i räfflor, leder och lås. Räfflor på gripytan inte är slitna. Nålförare med hårdmetallinlägg ska kontrolleras att inga sprickor eller skador finns i hårdmetallinlägget. Kontrollera spärr funktionen att den fungerar. Om skador förekommer ska instrumentet skickas på reparation. Aesculap: Testmaterial av plastfiber används, utförs mellan den övre tredjedelen och mittendelen av käften, materialet får inte glida vid drag (ca2 kilos kraft). 20

Kontroll av skaft och ringar. Lägg nålföraren på ett plant underlag, kontrollera att ringarna är parallella med varandra. Skaft eller ringar får inte vara böjda. Spärrlåset ska gå ihop från den första tanden och hela vägen, måste vara helt i linje när det stängs. När nålföraren är stängd så skall instrumentet kännas stabilt och inte wobbla. Det får inte förekomma något glapp i tippen på käften, käftens delar ska vara symmetriska och täcka varandra helt. Stille/Sundtorp innovation AB: Testmaterial av aluminiumfolie kan användas, stäng käften och den ska då ge avtryck på folien- syns tydliga räfflor och mönster. Plattläge: Nålföraren ska ligga stabilt och plant, på plant underlag. För att kontrollera gången i leden, släpp den ena skänkeln, den ska då ha en något seg gång och inte falla isär. 21

Bilaga: 2 Checklista för funktionskontroll av kirurgiska instrument Att tänka på: Handdesinfektion innan arbete med höggradigt rena instrument. Ytterst viktigt med smörjning av instrument. All funktionskontroll börjar med en visuell inspektion. Se efter ytförändringar, Korrosionsangrepp, Smuts och organiska rester såsom blod, vävnad och benrester, Skador och frakturer, Svaga punkter såsom leder och sammanfogningar, här uppstår skador lätt. 22

23

Sax Funktionen är att dela vävnad, blodkärl och även tvinga isär muskelvävnad med en stängd sax. Klippa suturer och annat medicinskt material. Kontrollera att saxspetsen inte är skadad/hulling eller är böjd. Eventuella hack eller skador på eggen. Bra gång, ska vara något trög, inte falla ihop. Leden och skruven är båda en svag punkt. Skruven får inte sticka upp över saxytan, måste vara en slät yta. 24

Sax funktionskontroll Testmaterial: Repband/gasväv. Utför: 3 testklipp, kanterna/flikarna ska vara raka. Klipp med 2/3 av klippytan. Skruven/niten i boxlåset ska vara jämns gående med ytan och den får inte sticka upp. Gången ska vara något trög i boxlåset och inte falla ihop. Rikta saxen mot en ljuskälla med en vit bakgrund och kontrollera ojämnheter. 25

Pincett klo Funktionen är att gripa, hålla fast eller hålla bort vävnad, blodkärl och nerver. Används vid hemostas. Se efter eventuella skador på klor, hack eller skador på gripytan. Böjda tippar. Fjädringen i sammanfogningen ska ha svikt. Eventuell guidepinne ska glida centralt i guidehålet vid stängning och öppning av pincetten. 26

Pincett funktionskontroll Se till att klorna möts symmetriskt, inte klibbar ihop eller biter ihop. Fjädringen i sammanfogningen ska ha svikt. Rikta pincetten mot en ljuskälla med en vit bakgrund och kontrollera att den är rak. Om guidepinne finns skall den passa i hålet. 27

Peang Funktionen är att gripa och hålla fast vävnad, blodkärl. Ett ofta förekommande instrument vid allmänkirurgi. Klämma av för legering och används även vid hemostas. Att peangen måste säkerställa att kärl kan gripas utan skador och utan att orsaka blödning när käften är stängd eller när man tar bort klämman från kärlet. 28

Peang funktionskontroll Lägg peangen på plant underlag, den skall då ligga plant och inte wobbla. Käften skall gå längs med och inte finnas några kanter. Boxlåset skall ha en något trög gång och inte falla ihop. Rikta peangen mot en ljuskälla med en vit bakgrund och kontrollera att peangen har en jämns gående linje i käften. Räfflorna skall passa i varandra. Spärrlåset skall passa perfekt från det första till sista hacket. 29

Nålförare Funktionen är att hålla och föra suturnålar. Kontrollera räfflor på gripytan, att dessa inte är slitna. Nålförare med hårdmetallinlägg ska kontrolleras att inga sprickor eller skador finns i dessa. Inga glapp i tippen, käftarnas delar ska vara symmetriska och täcka varandra helt. 30

Nålförare funktionskontroll Lägg nålföraren på plant underlag och den skall då inte wobbla. Boxlåset skall ha en något trög gång och inte falla ihop. Hårdmetall inlägg/wolframkarbid inlägg skall ha synliga räfflor. Kontrollera genom avtryck i aluminiumfolie- ge synliga avtryck. Käftdelarna skall vara symmetriska och täcka varandra, det får inte vara något glapp. 31

Mejsel/funktionskontroll Funktionen är att ta bort ben/broskvävnad. Se så att ytan är jämn och hel. Eggen inte har några hack eller skador. Kontrollera skärpan på eggen genom att känna med fingertoppen eller ett lätt tryck mot nageln. 32

Goughetång Funktionen är att vid frakturkirurgi ta bort ben, brosk och bindväv. Runda av och jämna ut frakturkanter. Områden runt skruvar och nitar är svaga punkter. Därmed mer utsatt för skador och frakturer. Håll tången i handtagen och känn att den inte är stabil och inte lös och gänglig. Inga skador eller hack i käften, eller trubbiga eggar. 33

Goughetång funktionskontroll Känn efter att det är jämna kanter i käften. Håll tången i handtagen och känn att tången är stabil och inte lös eller gänglig. Rikta tången mot en ljuskälla med en vit bakgrund och kontrollera att det inte förekommer ljusinsläpp. Skruvar i leden skall vara jämns gående med ytan, inte sticka upp. Utför 3 provklipp i kartong, goughetången skall inte fastna eller riva sönder. 34

Du kan hitta mycket på kort tid om du vet var du ska titta och vad du ska leta efter B.Braun/Aesculap 35