Frågor och svar om omorganisation av grundskolor i centrala Vi har fått många frågor om de förslag som lagts fram kring en omorganisation av grundskolorna i centrala. Nedan redovisas de vanligaste frågorna och svaren. Vilka berörs av omorganisationen? Översynen berör endast skolorna i stad, det vill säga Finningeskolan, Vasaskolan, Paulinska skolan, Långbergsskolan/Karinslundsskolan och Tosteröskolan. Utgångspunkten i översynen är att Finningeskolan, Vasaskolan och Tosteröskolan blir F-3-skolor, det vill säga lågstadieskolor. Förslag finns vidare på att Karinslund/Långberget och Paulinska ska bli 49skolor. I kontorets underlag föreslås att de elever som idag går i förskoleklass och skolår 1-4 ska få gå kvar i Långbergsskolan. Från och med skolstart i augusti 2012 föreslås den enheten strypa intaget av förskoleklasser för att sedan växa in i en framtida organisation. Under förutsättning att nämnden fattar beslut om två 49skolor (en på Paulinska och en på Karinslund/Långbergsskolan) har dessa klasser blivit skolår 4-8 på Karinslund/Långbergsskolan hösten 2015. Kontorets förslag syftar till att ta hänsyn till att dessa elever tidigare bytt lokaler. Hur ser tidplanen ut? Ärendet om en omorganisation av skolorna utifrån de demografiska och pedagogiska utgångspunkterna som jag tidigare beskrivit kommer att lyftas som ett informationsärende på nämnden i augusti och beslutsärende i september. De förändringar som nu diskuteras är kontorets förslag. Inga beslut är ännu fattade. Omorganisationen ska genomföras till skolstarten i augusti 2012. Eftersom vi föreslår en successiv anpassning av Karinslundsskolan/Långbergsskolan, beräknas omorganisationen vara genomförd till augusti 2015 fullt ut. Vi räknar med att kunna genomföra en renovering av Vasaskolan i etapper under 2012. Den totala bilden av planerade renoveringar är emellertid en del i den pågående budgetprocessen, där ju majoriteten har som förslag att lägga 100 miljoner på bl.a. detta. En tydligare planering av vilka renoveringar som ska göras var och när tas fram under hösten.
Under processen hittills i vår har samtal förts med rektorerna, vilka också haft i uppdrag att informera personalen. Kommunens barnombudsman har varit ute bland elevråden för att in hämta synpunkter från eleverna. Vår dialog med föräldrar är också en del av det pågående arbetet med att ta fram ett underlag för nämndbeslut. Information på ens webbplats, öppna nämndsammanträden och besök på områdesstyrelser hör också till de möjligheter invånarna har att ta del av den pågående processen. Inför det kommande beslutet har rektorerna vid de aktuella skolorna givits i uppdrag att lyfta underlaget med berörd medarbetare och elever i samband med skolstart. Vi kommer vidare bjuda in till ett informationsmöte i slutet av augusti dit föräldrar bjuds in. Vid det mötet kommer representanter från nämnden, kontoret och rektorerna att delta. Mer information om detta kommer. Varför görs en omorganisation? Den nya skollagen och obligatorisk lärarbehörighet ställer nya krav på ens skolor. Dessutom behövs nya skollokaler, samtidigt som det finns ett överskott av lokaler i delar av. Därför ser kontoret nu över skolorganisationen. Förslaget innebär att alla barn har en lågstadieskola i sitt närområde. Det möjliggör också för skolorna att ta emot de växande elevkullarna. Satsningen på 100 miljoner kronor för renovering av ens skolor bidrar också till behovet av en översyn. Med en ny skolorganisation kommer en att kunna utnyttja den nuvarande överkapaciteten i samband med renoveringarna. Nämnden är tydlig med att de vill satsa resurserna resurser på pedagogisk verksamhet istället för ökade lokalkostnader och så långt det är möjligt undvika att bygga en ny skola i Finninge/Långbergsområdet. Vi har tidigare haft problem med att anpassa våra verksamheter efter den lokalkostym vi haft tillgång till varför vi inte nu vill hamna i ett läge där vi ytterligare ökar lokalytorna. Vilka ytterligare argument finns för omorganisationen? Det underlag som presenterats för nämnden innehåller argument för varför en förändring är nödvändig: Utrymme kommer att finnas för en utökning av elevtal utan att nya skollokaler byggs. För elever i de tidigaste åldrarna kommer en lågstadieskola att finnas i närområdet. F-3 skolor medför också att 5-årsgrupper från förskolan vid behov kan inrymmas i F-3 skolan
Den nya lärarutbildningen kommer att vara inriktad mot bl.a. lågstadiet, dvs F-3, vilket gör att skolorganisationen kommer att vara anpassad för de lärarkompetenser som utbildas. De nya kraven på lärarbehörighet i de ämnen som läraren undervisar i kommer lättare att kunna tillgodoses. Den överkapacitet som finns av lokaler kommer att kunna utnyttjas för evakuering av elever när nödvändiga renoveringar av bl a Vasaskolan genomförs. Kontoret har också tagit fram argument för att organisera skolan för elever i skolår 4-9 i två skolor (Paulinska och Karinslund): Elever behöver bara välja skola en gång, vilket medför en kontinuitet i elevernas skolgång Elever har även i mellan-och högstadiet relativt nära till en skola. En organisation med en 4-6 och en 7-9 gör att elever kommer att behöva förflytta sig relativt långt i centrala för att komma till sin skola. Två skolor med mellan-och högstadium innebär att skolmiljön blir betydligt lugnare, än bara en senareskola. Här kommer kontoret att presentera underlag med utgångspunkt i de elevenkäter som under flera år genomförts i samtliga grundskolor, för att tydliggöra bilden för beslutande politiker. Elever från Länna, Fogdö och Härad får möjlighet att välja. Måste annars byta skola ytterligare gång efter ett år. Två ala alternativ kommer att finnas för elever på mellan och högstadiet, vilket medför en ökad valfrihet. Gynnar ämneslärarorganisationen. Den statliga förordningen kring lärarbehörighet pekar på flera områden i riktning mot att ämnesbehörigheten blir allt viktigare. Kontoret tror att det kommer att bli enklare att organisera en verksamhet med behöriga lärare i t.ex. moderna språk och hem-och konsumentkunskap om vi har två skolor med spannet 4-9. Större flexibilitet vid förändringar av elevkullarna. En organisation som gör det möjligt att internt på skolan gruppera elever olika utifrån hur elevkullarna i stort ser ut. Ökade möjligheter att möta eleverna kunskapsmässigt där de befinner sig. Om elever i skolår 5-6 redan skulle kunna tillgodogöra sig kunskaper som återfinns i kursplaneområdena för de högre årskurserna, finns ökade möjligheter med två 4-9skolor.
Vad blir konsekvensen av att bibehålla den nuvarande organisationen? I kontorets underlag finns en beskrivning av vilka konsekvenser en bibehållen organisation medför: Karinlundsskolans (Långbergets) upptagningsområde är området mellan järnvägen, gamla E4 och ut till Malmby. På sikt kommer eleverna i området att söka sig till närmare skolor, Finningeskolan och Vasa vilket kommer att medföra att dessa skolor inte räcker till, särskilt med hänsyn till att utbyggnad sker i området. En ny skola, alternativt en utbyggnad av både Vasaskolan och Finningeskolan, kommer att behöva byggas i detta område, med ökade lokalkostnader som följd. Tosteröskolan blir även den för trång om inte förskolan flyttas. Detta kommer att medföra behov av en ny förskola på Tosterösidan inom 5 år. Trots dessa nya lokalbehov kommer en stor överkapacitet att finnas på både Paulinska skolan och Karinslundskolan. Kan inte morgondagens behov lösas internt på skolorna? Vi tror att den organisationsförändring vi nu föreslår kommer att kunna möta förändringar i framtiden på ett bättre sätt. Dels handlar det om att kunna tillgodose relativt nära skolor för en växande grupp yngre elever under den kommande femårsperioden, dels handlar det om att kunna anpassa skolorna internt till fluktuerande elevinflöden. Är det inte svårt att ha så unga elever som fjärdeklassare på en tidigare 6-9skola? Vårt mål med utbildningsverksamheten är naturligtvis att alla skolor skapar trygga och trivsamma pedagogiska miljöer för elever och personal, alldeles oavsett organisation i en. Ett pågående utvecklingsarbete kring dessa frågor fortsätter naturligtvis in i en ny organisation också. Det pågår en rad olika utvecklingsarbeten för att åstadkomma en tryggare skolmiljö på bland annat Paulinska skolan, och på flera områden har utvecklingen redan varit positiv. I planerna ligger att arbetslagen i höst kommer få handledning för att stärka det kollektiva arbetet kring förhållningssätt mm, genom stöd från ens resurscentrum. Vi planerar också att kliva in i ett forskningsbaserat pilotförsök som heter Skolbarometern. Projektet syftar till att utveckla svaret på frågeställningen Hur ska den lokala skolan i en kunna leva upp till skollagens krav att Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
Skolbarometern är en skolenkät framtagen av skolforskarna docent Ulf Blossing och professor Tomas Kroksmark, i samarbete med Patrik Larsson, docent i arbetsvetenskap, Gebrenegus Ghilagaber, docent i statistik samt sex er och Information Tools Scandinavia AB. Skolbarometern är baserad på aktuell och relevant skolforskning och bygger på analyser av ett flertal ers nuvarande enkäter. Syftet med utvecklingsprojektet Skolbarometern var att, på vetenskaplig grund, ta fram en skolenkät som fokuserar på elevernas lärmiljö och ger ett relevant underlag för förbättringsarbetet på den enskilda skolan.. Skolbarometern består av två delar. Den ena delen riktar sig till eleverna och ger ett underlag för bedömning av elevernas lärmiljö. Den andra delen, som riktar sig till lärarna, belyser skolans förbättringskapacitet. Vi tror att de arbeten som redan är igångsatta och de kommande kommer att utveckla Paulinska skolan i positiv riktning. De erfarenheter vi drar av tidigare omorganisationer och det pågående utvecklingsarbetet på Paulinska tar vi med oss in i andra enheter i en kommande omorganisation. Eleverna har väl aldrig behövt byta mer än en gång? Nej, men om vi ställer om till tre f-3 och en 4-6 följt av en 7-9 blir ju situationen denna. Anledningen till kontorets förslag framgår av övriga frågor. Hur många gånger får eleverna från landsbygdsskolorna byta om beslut om en omorganisation fattas? Det blir oförändrat med kontorets förslag. Hur påverkas barnen i övrigt av förslaget? Barn har rätt till undervisning, att få kunskaper och färdigheter som finns beskrivna i skollagen, läroplaner mm. I den organisation vi företräder ser vi barn som nyfikna och kompetenta kunskapstörstare. Det är med den ingången vi driver processen bland rektorer och lärare -att våra möjligheter att utveckla vårt sätt möjliggöra maximal utveckling för dessa kunskapstörstare ska öka. De presenterade förslagen ger vidare ökade möjligheter att möta eleverna kunskapsmässigt där de befinner sig. Om elever i skolår 5-6 redan skulle kunna tillgodogöra sig kunskaper som återfinns i kursplaneområdena för de högre årskurserna, finns ökade möjligheter med två 4-9skolor. På motsvarande sätt finns i två 4-9 skolor en större förmåga att kunna möta de elever som i skolår 7-9 har behov av repetition av tidigare skolår, stöd av pedagoger med kompetens för tidigare kunskapsinhämtning mm.
Hur ser planerna för skolgårdarna ut? I det beslutsunderlag vi tar fram ingår också anpassningar av skolmiljöer, såväl inne som ute. När beslut är fattat vidtar en mer detaljerad översyn av skolgården tillsammans med elevråden på skolorna och barnombudsmannen så att vi i rimlig grad anpassar skolgården efter barnens önskemål. Hur påverkas personalen i skolorna? Den föreslagna omorganisationen gynnar ämneslärarorganisationen. Den statliga förordningen kring lärarbehörighet pekar på flera områden i riktning mot att ämnesbehörigheten blir allt viktigare för att få ansvara för undervisning och betygssättning. Kontoret tror att det kommer att bli enklare att organisera en verksamhet med behöriga lärare i t.ex. moderna språk och hem-och konsumentkunskap om vi har två skolor med spannet 4-9. Det pågår en kartläggning av vilka behörigheter som finns på respektive skolor. I förstone är enheter med skolår 7-9 kartlagda, och så långt visar kartläggningen att behoven ser olika ut i olika skolor. Vissa lärare kommer att behöva fortbildning för att kunna undervisa i alla de ämnen som de gör idag, andra lärare behöver fortbildning för att kunna ta emot elever i de skolår som finns på skolan. Kontorets arbete kommer att intensifieras på detta område i början av höstterminen. Syftet är att i samarbete med Mälardalens högskola och andra aktörer erbjuda goda utbildningsalternativ för de medarbetare i organisationen som har behov av lärarfortbildning. Denna process ska naturligtvis fortgå i nära samarbete med berörda rektorer och lärare. Omorganisationen görs utifrån att vi ska kunna möta en förväntad ökning av elevkullar i en. Tillsvidareanställd personal har en anställning i en, och eventuella förflyttningar kommer att planeras och genomföras i nära samarbete med berörda och fackliga organisationer. Vilka andra konsekvenser medför förslaget? Vi ser att den föreslagna förändringen får konsekvenser på en rad områden, t.ex. kring skolskjutsar. Så långt det är möjligt kommer dessa konsekvenser att presenteras för nämnden i det beslutsunderlag som presenteras i september, utifrån den pågående diskussionen under perioden maj-augusti. En översyn av skolskjutsriktlinjerna ingår i detta framtagande av underlag. Kan man omorganisera sig till skolframgång? Vår ambition är att göra till en ledande utbildnings. Organisationen är viktig men är ändå underordnad de frågor som handlar om kunskapsuppdraget, systematisk uppföljning och utvärdering, det pedagogiska ledarskapet, lektionens helighet, vikten av att lyfta fram kompetenta lärare, läxhjälp, sommarskola etc. Det är dessa faktorer som kommer att avgöra om blir en ledande skol.
Vi måste ta ansvar för hela ens utveckling för att hamna rätt i besluten. Vårt (nämndens, kontorets och skolornas) uppdrag är att använda de 700 miljoner som vi satt av för skolverksamhet (från förskola t o m komvux) på bästa möjliga sätt. Vi tror att de nu föreslagna förändringarna bidrar till en positiv utveckling. Kan det aldrig bli lugn och ro för ens skolor? Vi tror att den organisationsförändring vi nu planerar att genomföra kommer att kunna möta förändringar i framtiden på ett bättre sätt. Dels handlar det om att kunna tillgodose nära skolor för en växande grupp yngre elever under den kommande femårsperioden, dels handlar det om att kunna anpassa skolorna internt till fluktuerande elevinflöden. Det är emellertid svårt att göra utfästelser för att den nu planerade omorganisationen kommer att vara beständig lång tid framöver. En eventuell etablering av ytterligare friskolor skulle till exempel göra att ens verksamheter behöver anpassa sig till förändrade tillstånd. Hur har förslaget icerats? Under perioden maj till september har utbildningskontoret informerat i ärendet via ens webbplats. Verksamhetschefen för grundskolan har vidare informerat om förändringen i samtal med elever och medarbetare i samband med verksamhetsbesök i augusti och september. Information har vidare spridits i massmedia i de intervjuer som givits. Informationsmötet den 5/9 syftade till att ytterligare sprida de förslag till omorganisation som föreligger. De berörda skolorna har under processens gång informerat bland annat på elevrådsmöten, i föräldrasamrådsgrupper och på föräldramöten. Hur har ikationen med de fristående alternativen sett ut? Kontoret träffar de fristående alternativen regelbundet för information och dialog. Vid det senaste mötet i maj informerade vi om de tankar som återfinns i vårt underlag kring demografi, lokaler och pedagogik. Frågor om hur de olika fristående alternativen har för avsikt att eventuellt ställa om sina respektive organisationer utifrån det kommande nämndbeslutet hänvisas till respektive friskola.