Vad vill riksdagspartierna med skolan? UR Skolministeriets

Inför valet 2014: Vad vill riksdagspartierna med skolan? UR Skolministeriets

1. Lista de tre viktigaste skolfrågorna enligt ert parti. * Mindre klasser och tidiga insatser med fler speciallärare. Vi vill göra en stor investering i mindre klasser i lågstadiet så att eleverna får mer tid med sin lärare. Det vet vi genom forskning är en framgångsrik metod. Tidiga insatser med särskilt stöd förhindrar att problemen växer sig större längre fram i skolgången och vi vill därför investera i 1 000 fler speciallärare och specialpedagoger * Skickliga lärare. Det enskilt viktigaste för elevernas resultat är att de möter skickliga och engagerade lärare som har bra förutsättningar att göra sitt jobb. Vi har idag en nationell lärarkris. Vi vill investera i lärarna, och genom en nationell samling för läraryrket förbättra lärarnas villkor och kompetensutveckling och minska lärarnas administration. Vi vill göra det tillsammans med lärarna, rektorerna, huvudmännen och akademin och gärna över blockgränserna, om fler partier vill dela ansvaret. * Öka jämlikheten och stoppa vinstjakten. Klyftorna i skolan ökar och föräldrarnas utbildningsbakgrund är avgörande för hur det går för barnen i skolan. I det här läget väljer regeringen att ytterligare spä på ojämlikheten genom att införa läx-rut. Det är helt fel och vi ska istället vända denna utveckling. Vi ska se till att resurser börjar fördelas efter behov, staten ska stötta de skolor som har tuffast förutsättningar och skickliga lärare ska också attraheras till dessa skolor genom högre lön. Skolor ska inte kunna göra vinster på att dra ner på lärartäthet eller andra kvalitetsförsämringar i utbildningen. Samtidigt tänker vi avskaffa läx-rut och istället införa läxhjälp till alla och sommarskola för de elever som behöver. * Skolor ska inte få drivas med vinstintresse * Skolvalet ska ersättas med huvudprincipen att man går skolan närmast hemmet. Detta eftersom skolvalet leder till elevsegregation som innebär att stora elevgrupper halkar efter alltmer. * Staten ska ta över ansvaret för skolan från kommunerna för att trygga likvärdigheten i skolan. * Ge lärarna bättre arbetsvillkor och högre lön * Satsa på varje elevs möjligheter att klara skolan * Ge skolan mer resurser och arbetsro * Förbättra insatserna riktade till elever som inte når kunskapsmålen. Därför bör vi ha fler speciallärare och andra specialister, liksom att utveckla it som stöd. * Lärarnas möjlighet till kompetensutveckling, karriärtjänster och professionsutveckling, liksom satsning på rektorers pedagogiska ledarskap. * Att den moderna tekniken används och utvecklas med en tydlig pedagogisk inriktning så att fjärrundervisning kan utvecklas och därmed vara möjlig inom skolans samtliga ämnen och kurser. har föreslagit ett digitalt lärarlyft på 500 miljoner kronor. * Förstatliga skolan. För att ge alla elever en bra skolgång bör staten ta tillbaka ansvaret för skolan, i stället för att landets 290 kommuner har varsitt skolväsende. * Satsa på lärarna. Högre lön med generella lönelyft och fler karriärtjänster för riktigt skickliga lärare. * Betyg från årskurs 4 och tidiga insatser i skolan. Skolan ska fokusera på elevernas kunskapsresultat och ge varje elev tidigt stöd när det behövs. Därför behövs tidigare betyg och en tioårig grundskola med start från sex års ålder. * Stärk läraryrkets status. Läraryrket ska vara så attraktivt att de skickligaste lärarna stannar kvar i skolan och att de bästa studenterna söker sig till lärarutbildningarna. Vi vill införa lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen, rensa bland lärares uppgifter och ansvar och se till att skickliga lärare får en god löneutveckling under yrkeskarriären. * Satsa på bildning och läsning. Vi vill införa fler lärarledda undervisningstimmar med fokus på läsning. * Fler speciallärare behövs för att eleverna ska få det stöd som de har rätt till. Vi vill genomföra ett speciallärarlyft för att stimulera fler lärare att vidareutbilda sig inom specialpedagogik. * Alla elever ska få rätt stöd i tid: Fler speciallärare och mindre klasser. * Varje elev ska få mer tid med en skicklig lärare: Fler undervisningstimmar * Varje elev ska ha en skicklig lärare: Fortsätt bygg ut karriärtjänsterna för lärare och minska lärares pappersarbete * En mer jämlik skola genom att den svenska skolan får ett statligt huvudmannaskap och att en utredning tillsätts för att utreda de exakta formerna för hur ett förstatligande ska gå till. * Ett lugnt klassrumsklimat, med arbetsro och mer auktoritet åt lärarna så att fokus kan ligga på ämneskunskaper, för att stoppa fallet i PISA-undersökningarna. * Det är oacceptabelt att skattepengar avsedda för skol-undervisning slussas över till aktieutdelningar. I stället menar vi att Sverige bör följa den linje som gäller i övriga Norden, där friskolor inte får ta ut några vinster ur verksamheten.

2. Planerar ni att genomföra någon reform inom skolan nästa mandatperiod? (Om ja: vilken/vilka?) Ja, absolut, vi ska stärka den svenska skolan i grunden och satsa på det enskilt viktigaste för elevernas resultat, att de möter skickliga lärare som har bra förutsättningar. Vår väg går via en stor investering i mindre klasser i lågstadiet så att eleverna får mer tid med sin lärare, kompetensförsäkring för lärarna och 1 000 fler speciallärare och specialpedagoger. För att uppnå en jämlik skola är det viktigt också att resurser börjar fördelas efter behov och att läx-rut avskaffas och ersätts med läxhjälp för alla. Vi tänker stoppa vinstjakten i skolan - det ska inte vara möjligt att dra ned på lärare för att göra vinst! Ja, den allra viktigaste är att skolor inte längre ska få drivas med vinstintresse. Samtidigt som vi ser ett behov att ge skolan arbetsro från fler politiska detaljregleringar och stora reformer behöver vi förbättra förutsättningarna för skolan att ge fler elever det stöd som behövs för att klara skolans kunskapsmål och ge lärare bättre arbetsvillkor. I en ny regering vill vi: * minska byråkratin för lärare och anställa fler i skolan så det blir mer tid för varje elev. För att alla elever ska bli sedda krävs bland annat utbyggd elevhälsa, bemannade skolbibliotek, fler fritidspedagoger, fler speciallärare och specialpedagoger samt bättre tillgång till studie- och yrkesvägledning. * Se till att stöd sätts in i tid. * Vi vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti som säkerställer att insatser sätts in så fort en lärare upptäcker ett behov redan från förskoleklass. * Lärare ska ha rätt att ordinera extra stöd, utan byråkratiska omvägar. * värdera lärare som ett av våra viktigaste yrken. Lärarna ska ha rätt till högre lön, bra arbetsmiljö och kontinuerlig kompetensutveckling. * bryta skolsegregationen. Det ska inte finnas bra och dåliga skolor alla skolor ska vara bra. * Vi vill se statlig samverkan med huvudmän för att höja kvaliteten i skolor med dåliga resultat. * Det ska byggas upp profilutbildningar på skolor som elever annars inte aktivt väljer och resurser till skolor ska fördelas efter behov. * Elever ska erbjudas undervisning i sitt modersmål. * De ska även erbjudas tvåspråkig undervisning i andra ämnen. * Alla gymnasieprogram ska ge allmän högskolebehörighet. * Reglera så att de som driver skola återinvesterar eventuellt överskott i skolverksamheten. * Investera i förskolan och fritidshemmen. Alla barn i förskolan har rätt att bli sedda, till tid för lek och pedagogiska utmaningar. En fungerande fritidshemsverksamhet är viktig för att skapa kontinuitet och mångsidighet i barnens lärande. Vårt mål är högst fem barn per pedagog i förskolan. Förskolan och fritids ska finnas för barnen oavsett om och vilka tider föräldrarna arbetar. All personal ska få möjlighet att utbilda sig för att få behörighet. * Satsa på modern pedagogik. * Alla ska känna sig trygga i skolan. Arbetet med antirasism, normkritik och genuspedagogik ska stärkas i skola och förskola. * Lärare ska ha möjlighet till fortbildning och elever rätt att påverka sin skola och sin utbildning. * God tillgång till och användning av modern teknik i skolan ska överbrygga den digitala klyftan i Sverige. * Minst ett estetiskt ämne ska ingå i alla gymnasieutbildningar. * Rusta upp landets skolor och förskolor. * Staten och huvudmännen ska gemensamt investera i bra arbetsmiljö i klimatsmarta byggnader med moderna lärmiljöer. * Barn ska ha tillgång till gröna skolgårdar. * Elever ska få avgiftsfri och näringsriktig skolmat, också i gymnasiet. * Inrätta en skolkommission som samlar representanter för forskningen, lärarna, eleverna och politiken. * Reformer av skolan ska vara baserade på vetenskap och förankrade bland lärare och elever. har föreslagit ett digitalt lärarlyft på 500 miljoner kronor. Vi tror också på att utveckla karriärreformen för lärare. har tillsammans med Alliansregeringen redan genomfört många viktiga reformer som vi tror kommer att leda till att fler elever når kunskapsmålen. Reformtakten har varit hög, och nu måste lärare och rektorer få möjligheter att börja och arbeta utifrån dessa reformer. Ja, arbetet för att höja resultaten i skolan behöver fortsätta. Några av de reformer vi vill genomföra är: * Lågstadielyftet med 2 miljarder kronor per år för att minska klasserna, * anställa fler speciallärare eller öka antalet timmar i halvklass, * Tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder, genom att dagens förskoleklass integreras i lågstadiet, * Skolorna ska vara skyldiga att erbjuda både läxhjälp och sommarskola. * Betyg från årskurs 4, för att snabbt kunna ge mer hjälp till de elever som behöver det. * Fler karriärtjänster med löneökning på 5000 kronor per månad för förstelärare. Vi ser behov av förändringar enligt följande: * Mer fysisk aktivitet under skolveckan. * Öka antalet lärarledda undervisningstimmar med fokus på läsning, * Minska lärarnas administrativa uppgifter, * Inför en tydligare löneutveckling för skickliga lärare, * Låta fler vuxna medverka i skolan, exempelvis klassmorfar/klassfarmor eller unga vuxna som rastvakter, * Införa högre betygskrav och lämplighetstester vid antagningen till lärarhögskolan. * Erbjuda fler snabba vägar in i läraryrket. Den som har examen i ett relevant ämne eller yrkeskunskap ska kunna nå lärarexamen genom en kompletterad utbildning i pedagogik. * Vetenskapliga utvärderingar ska i större utsträckning ligga till grund för de pedagogiska metoder som tillämpas i skolan. Därför vill vi inrätta en funktion med ansvar för att utvärdera undervisningsmetoder och stimulera akademisk forskning kring pedagogiska metoder. SBU, som utvärderar metoder inom sjukvården, skulle kunna vara en inspirationskälla. * Genomföra ett speciallärarlyft för lärare som vill vidareutbilda sig till speciallärare, * Genomföra en satsning på skolorna i de mest utsatta områdena. * Vi vill ställa krav på kommunerna att minska klassernas storlek samt att rekrytera de bästa och mest motiverade lärarna genom att bland annat erbjuda högre lön. Nya och Alliansen har ett gemensamt program för hur vi ska fortsätta upprätta kunskapsskolan. Totalt omfattar förslagen sju miljarder kronor och innebär bland annat: * Fler speciallärare och mindre klasser. * Fler undervisningstimmar. * Fortsätt bygg ut karriärtjänsterna för lärare och minska lärares pappersarbete Vi håller på med vårt valmanifest där vi kommer att presentera våra satsningar men någon reformförslag är inte planerat i dagsläget.

3. Hur ska vi öka kunskapsnivåerna i skolan, med tanke på de sjunkande PISA-resultaten? Ge konkreta exempel. Vi vill att varje elev ska ges verkliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan. Mindre klasser ger högre kvalitet i undervisningen och lärarna mer tid med varje elev både de elever som behöver mer stöd för att nå målen i skolan och de som behöver få mer stimulans. Vi vill se till att alla barn får rätt stöd i tidig ålder, bland annat genom att investera i 1 000 fler speciallärare och specialpedagoger. Vi är övertygade om att en stor del av förklaringen ligger i att skolan alltmer har segregerats. Vi tycker inte att elever och föräldrar ska tvingas välja mellan bra och dåliga skolor utan att man som huvudregel ska gå i den närmaste skolan och kunna lita på att den är bra. Med mer blandade elevgrupper får skolor och klasser mer lika förutsättningar. Vi tycker inte heller att man ska få tjäna pengar på att driva skolor. För att höja kunskapsnivåerna behöver skolan också få mer pengar till personal. Vi vill satsa stort på att skolorna ska få pengar till att anställa 6 000 nya lärare. Genom att ge fler elever stöd tidigt i skolåren, införa en särskild satsning på att förbättra läsningen i skolan och öka tilliten till våra lärare de som varje dag möter eleverna och ser vad undervisningen behöver. Det är viktigt att tidigt upptäcka barn som är i behov av särskilt stöd. Då ska det också finnas resurser att sätta in som speciallärare eller specialpedagog. Men det kan också vara något annat. Satsningen på Läslyft och Mattelyft är jätteviktiga för att tidigt lägga grunder för lust till läsning och matte. Då behövs lärare som är duktiga inom sina ämnen och som förmår göra kunskapen relevant för eleverna. På lång sikt är det viktigt att vi kan rekrytera duktiga studenter eller andra yrkesverksamma till läraryrket och då måste det kunna finnas fler vägar in i läraryrket, till exempel Teach for Sweden. Med mer fokus på kunskap i skolan, tidiga insatser, högre status för läraryrket och studiero i klassrummen. Det är dels genom de reformer som redan har påbörjats, som nya läroplaner, mer lärarfortbildning, karriärtjänster, lärarlegitimation, fler lektioner i matematik, dels genom fler reformer i samma riktning, bl.a. Lågstadielyftet, tidigare betyg och övriga reformer som nämns på föregående fråga. Det behövs åtgärder på flera plan, dessa beskrivs i tidigare svar. Förmedling av kunskaper och färdigheter är skolans huvuduppdrag. Alla våra förslag syftar till detta. Den enskilt viktigaste åtgärden för att höja svenska elevers kunskapsresultat är att öka tiden mellan elever och skickliga lärare. Internationell forskning så väl som beprövad erfarenhet visat att mer undervisningstid är avgörande för att höja resultaten. Samtidigt ska vi fortsätta har tidig kunskapsuppföljning för att alla elever ska få rätt stöd i tid. Vi vill ju satsa på kärnämnena, fokus på ämneskunskaper. Tidigare betyg, nu tillsammans med alliansen. Nivågruppering i matematikundervisningen. Mer fokus på lärande under lektioner för lärarna och fler vuxna i skolan. Att förskoleklassen ska bli en obligatorisk del av grundskolan, som därmed blir tioårig.

4. Vilken betydelse anser ni att betygen, de nationella proven respektive PISA-undersökningarna har när vi mäter elevers reella kunskapsnivåer i skolan? Dessa mätinstrument kan naturligtvis inte mäta en elevs alla kunskaper och färdigheter. Samtidigt är det viktigt för såväl elever, föräldrar som pedagoger att kunskapsinhämtningen följs upp. Betygen ska fortsatt ges från åk sex. Vi är oroade över den betygsinflation som vi har sett under många år och vi behöver se över hur den kan stoppas. De nationella proven ska vara en hjälp för att utveckla skolan inte ta resurser från undervisningen och lärandet. Idag tar de nationella proven för mycket tid och vi vill genomföra en översyn av de nationella provens antal, omfattning, effekter, förläggning och syfte. Alla kunskaper kan inte mätas på en skala och den allt större fokusen på mätningar har påverkat skolan negativt. Det stjäl tid från undervisningen och innebär en stor arbetsbörda för lärarna. De är betydelsefulla eftersom det är dessa system och instrument som vi i dag har och använder oss av. Avsaknaden av andra utvärderingssystem gör att vi behöver använda oss av dem. Av de tre mätsystemen är det bara PISA-mätningarna som är konstruerade att mäta kunskapsutveckling över tid, men problemet är att det är väldigt få skolor och elever som deltar vilket gör det svårt att dra slutsatser på nationell nivå. Betygens effekter på lärandet är omtvistat och som mätinstrument är det ganska instabilt. De nationella proven tar mycket tid och används inte på bästa sätt de skulle kunna fungera mer framåtsyftande än i dag. Genom att fokusera på det enkelt mätbara skapas också stress i skolan, både hos elever och lärare. För att öka likvärdigheten i bedömningarna och rättssäkerheten för eleverna bör en del av de nationella proven hanteras av för eleven fristående examinatorer. Tätare och mindre avstämningar, gärna efter varje lektion, ger en bättre effekt än de nationella proven. För lärarna blir det på så sätt lättare att fånga upp en elev som halkat efter. För eleven blir det tydligt vad hon eller han ska göra för att nå längre. Stor betydelse. Betygen är viktiga som information till elever och föräldrar om elevens kunskapsutveckling. Betygen blir också en signal till skolan om var extra stöd behöver sättas in. Det är viktigt att betygen är så rättvisande som möjligt. Vi har kunnat se att betygsmedelvärdet fortsatt att öka trots sjunkande kunskapsresultat i PISA. Detta tyder på att betygsinflation troligtvis finns, dvs betygen är troligtvis inte ett bra mått på hur kunskaperna har utvecklats över tid. vill att resultaten på de nationella proven ska ha större genomslag i betygssättningen. Därigenom skulle betygen bli ett mer rättvisande mått på de kunskaper en elev besitter utifrån de nationella kunskapsmål som finns. De nationella proven är viktiga, inte minst för att de ger oss möjlighet att jämföra resultaten mellan olika skolor och kommuner i landet. Vi kan därigenom analysera kunskapsskillnader och hämta goda exempel från det som fungerar. De är också ett viktigt instrument för att de betyg som sätts blir rättvisande. Däremot ska det vara extern rättning av nationella prov så att arbetsbördan för lärare kan minskas. PISA-studierna är ett viktigt verktyg för att jämföra kunskapsutvecklingen i olika länder. En intressant iakttagelse, som kan göras ur PISA-mätningen, är att Sverige är det land där eleverna i genomsnitt uppger att det är störst skillnad mellan hur mycket de själva anser att de ansträngde sig på provet och hur mycket de skulle ha ansträngt sig om PISA-provet var betygsgrundande. Detta skulle kunna tyda på att de svenska elevernas verkliga kunskaper är något högre än vad PISA-mätningen indikerar. Det vore dock överoptimistiskt att hävda att hela resultatförsämringen i PISA beror på denna effekt. Alla former av kunskapsmätningar är naturligtvis trubbiga och kan aldrig helt avspegla verkligheten. Alternativet får och kan emellertid aldrig bli att inte följa upp elevernas kunskaper alls. Det experimentet har svensk skola redan utsatts för och vi ser resultaten av detta idag. Betygen är ett bra sätt att utvärdera kunskap och har stor betydelse inte minst för att kunna utveckla, förbättra och förändra.

5. Vad anser ni vara de viktigaste orsakerna bakom de sjunkande PISA-resultaten? Alliansregeringen har prioriterat skattesänkningar framför nödvändiga investeringar i skolan och har inte heller fokuserat på det som vi vet ger störst effekt på skolresultaten och jämlikheten tidiga insatser, skickliga lärare och resurser efter behov. Privatiseringar och vinstjakt har gått ut över kvaliteten, kunskapsresultaten och den jämlika skolan. Se svar fråga 3: Vi är övertygade om att en stor del av förklaringen ligger i att skolan alltmer har segregerats. Vi tycker inte att elever och föräldrar ska tvingas välja mellan bra och dåliga skolor utan att man som huvudregel ska gå i den närmaste skolan och kunna lita på att den är bra. Med mer blandade elevgrupper får skolor och klasser mer lika förutsättningar. Vi tycker inte heller att man ska få tjäna pengar på att driva skolor. För att höja kunskapsnivåerna behöver skolan också få mer pengar till personal. Vi vill satsa stort på att skolorna ska få pengar till att anställa 6 000 nya lärare. Att Sverige under för lång tid inte gett varje elev det stöd som krävs inom matematik och läsförståelse. Att läraryrket värderas för lågt. Det är ingen enkel fråga. Det behövs en större medvetenhet om betydelsen av kunskap och kreativitet för både den enskilde individen och för hela Sveriges konkurrenskraft. Resultaten ska nu analyseras djupare, de reformer alliansregeringen genomfört kommer att förbättra resultaten och måste för genomslag ända ut i klassrummen, men det kan behöva göras mer. Fokus på annat än kunskap i skolan, sjunkande status för läraryrket, alltför mycket eget arbete i skolan, kommunaliseringen, en rädsla för att utvärdera kunskapsresultat med följden att eleverna inte har fått hjälp i tid. Det är troligtvis olika samverkande omständigheter. Tyvärr finns det ganska mycket som tyder på att svenska elevers inställning till skolan har förändrats negativt över tid. Sverige har t ex flest sena ankomster av alla i hela PISA-undersökningen. Lärarkårens sammansättning har förändrats över tid, vilket bl a inneburit att de nytillkomna lärarna genomsnittligt sett själva haft lägre studieresultat än sina äldre kollegor, lärarnas löner har trendmässigt halkat efter andra yrkesgrupper under flera decennier. Även den ökande könsmässiga obalansen i lärarkåren kan ha betydelse, inte minst för pojkarna som är de som oftast halkat efter. Olika pedagogiska experiment utan tillräcklig vetenskaplig grund har troligtvis haft stor negativ inverkan; därför vill vi inrätta en funktion med ansvar för att utvärdera undervisningsmetoder och stimulera akademisk forskning kring pedagogiska metoder. SBU, som utvärderar metoder inom sjukvården, skulle kunna vara en inspirationskälla. Politiska missgrepp har sannolikt bidragit. Inte minst på den vänstra planhalvan har det länge talats föraktfullt om katederundervisning och man har raljerat över dem som velat fokusera på kunskaper i skolan. Lärarnas ställning i klassrummet har försvagats. Lärarna har inte i första hand blivit sedda som specialister inom sina respektive ämnen utan snarare coacher till elever som söker kunskap själva. Naturligtvis måste båda dessa faktorer få samverka i klassrummet. Tiden mellan skickliga lärare och elever har minskat. Läraryrkets status har nedmonterats vilket inneburit att färre har velat söka sig till yrket. För att vända kunskapsresultaten måste fler skickliga studenter söka sig till läraryrket. Kunskapsuppföljningen har nedmonterats. Tidigare regeringar har valt att inte prioritera kunskapsuppföljning vilket lett till att elever inte fått rätt stöd från början. Vänta-och-se mentaliteten måste brytas för att lyfta resultaten. Pisa-rapporten visar att utländska barn som kommit efter skolstart presterar sämre. Det är en integrationsfråga och samhället som brustit. Bristande studiero och trygghet i klassrummet. Vi har lagt förslag om att öka vuxennärvaron på skolan och införa jourklasser för stökiga och mobbande elever. Vi anser att man måste satsa mer på svenska språket för alla elever. Det är nyckeln till nästan allt i samhället. Lågt ställda förväntningar på eleverna där eleverna inte behöver jobba så mycket utan mycket är fritt och de får inte stödet de behöver. De är snarare kunder och skolan en affär. Det går inte heller att förbise betydelsen av de förändringar av det svenska skolsystemet som genomfördes under början av 1990-talet, som bland annat innebar decentralisering, införandet av fritt skolval och fristående skolor, ett nytt betygssystem och en ny läroplan.

6. Vilka politiska förändringar anser ni vara viktigast för att få fler lärare att stanna kvar i yrket och locka fler studenter till lärarutbildningarna? Det enskilt viktigaste för elevernas resultat är att de möter skickliga och engagerade lärare. Lärarna måste få tid för varje elev och för att utveckla undervisningen. Under den kommande mandatperioden vill vi förbättra lärarnas villkor, minska deras administrativa börda, höja nivån på kompetensutvecklingen och utveckla karriärmöjligheterna. Framgångsrika lärare ska premieras. De lärare som jobbar i de skolor som har tuffast förutsättningar ska ha högre lön. Kraven för att komma in på lärarutbildningen och kraven i lärarutbildningen ska avsevärt höjas. Lärarstudenter ska i genomsnitt behöva plugga 40 timmar i veckan för att klara utbildningen. Nya vägar in i läraryrket ska öppnas. Akademiker och yrkesutbildade ska kunna läsa in den pedagogiska kompetensen på ett år. Det behövs kraftfulla politiska initiativ för att vända utvecklingen i skolan så att lärarna får en bättre arbetsmiljö. Då handlar det om fler kollegor, mer likvärdiga förutsättningar för alla skolor och en mer rimlig arbetsbörda genom att rensa bland administrativa uppgifter och minskad mäthysteri. Läraryrket behöver en generell löneökning för att kunna konkurrera med andra yrken och för att vi ska bättre värdera yrkets betydelse. Utöver detta krävs bättre förutsättningar till kompetensutveckling och utveckling inom yrket. Fler lärare behöver få möjlighet att forska som exempel. En ännu bättre utbildning, fler karriärvägar, minska administrationen ytterligare, lyfta allt det fantastiska som finns i arbetet som lärare. Det behövs en attitydförändring och ett erkännande till alla duktiga lärare som finns runt om i Sverige att man är viktig. Högre löner. har drivit igenom flera lärarreformer. Nu har karriärtjänster införts i form av förstelärare och lektorer, vilka innebär statligt finansierade lönelyft på 5 000 kronor respektive 10 000 kronor i månaden. Uppåt var sjätte utbildad lärare kan bli förstelärare och vill utvidga satsningen. Lärarlegitimation och skärpta behörighetsregler har införts. Lärarutbildningen har gjorts om och fått tydliga inriktningar. Stora satsningar på fortbildning genomförs, bl.a. i matematik. Den administrativa bördan har minskats. Vi måste få fler att inse att läraryrket är Sveriges viktigaste yrke. Vi har inom alliansregeringen satsat på att få upp läraryrkets status och attraktivitet. Det har vi gjort genom karriärstegsreformen, som ger lärarna ökade möjligheter att påverka sin löneutveckling. Vi arbetar för att öka lärarnas befogenheter och att minska den administrativa bördan. Detta arbete måste fortsätta. Det behövs en ännu tydligare löneutveckling för skickliga lärare. Vi vill att alla lärare ska få tillgång till kontinuerlig fortbildning. Fokus behöver också sättas på lärarnas arbetsmiljö. Högre löner, karriärmöjligheter och mindre pappersarbete Statligt huvudmannaskap. Lärarnas återupprättade auktoritet, Fokus på Ämneskunskaper, Ordning och lugn i klassrummet, En mer fokuserad lärarutbildning, Höja lärarlönerna och säkerställa karriärvägar. Ständiga omorganiseringar och pedagogiska modeflugor har också sannolikt minskat läraryrkets attraktionskraft. En långsiktig förnuftig politik skulle få motsatt effekt. Här har vi mycket att lära av Finlands politik på området.

7. Många lärare upplever en stressig vardag med för lite tid till undervisning och för mycket pappersarbete. Vill ni att lärarens arbetsfördelning skall förändras på något sätt? Hur? Alltför mycket av lärarnas arbetstid går idag åt till administration. Fler nationella prov, obligatorisk närvarorapportering, skriftliga omdömen från årskurs ett, individuella utvecklingsplaner och skriftliga åtgärdsprogram är alla exempel på insatser som var för sig är fullt rimliga men som sammantaget innebär en så omfattande byråkrati att det kraftigt minskar den tid lärarna kan lägga på eleverna. Kravet på åtgärdsprogram bör tas bort om behovet av särskilt stöd är av mindre omfattning. Fokus ska vara på att eleven får det stöd hon eller han behöver, inte på att ägna stor möda åt att dokumentera det. Däremot bör kravet på åtgärdsprogram finnas kvar om barnet har större behov av särskilt stöd. Vi vill ta bort dagens lagkrav på individuella utvecklingsplaner och göra en översyn av de nationella provens antal, omfattning, effekter, förläggning och syfte. Se svar på fråga 6: Det behövs kraftfulla politiska initiativ för att vända utvecklingen i skolan så att lärarna får en bättre arbetsmiljö. Då handlar det om fler kollegor, mer likvärdiga förutsättningar för alla skolor och en mer rimlig arbetsbörda genom att rensa bland administrativa uppgifter och minskad mäthysteri. vill därför ta initiativ till att SKL, tillsammans med företrädare för fristående huvudmän och lärarnas fackliga organisationer, sluter en ramöverenskommelse som möjliggör fler lokala avtal likt det som slutits i Uddevalla; avtal som anger rimliga tidsangivelser för lärarnas för- och efterarbete. Det är mycket viktigt att lärarna faktiskt får möjlighet att under arbetstid förbereda sin undervisning, samtala med sina elever och ha möjlighet att ge dem viktig återkoppling om skolarbetet. Vi vill också utvärdera de nationella proven i detta syfte. Vi vill att lärarna ska få mer tid till att bedriva undervisning och lägga mindre tid på att sköta administrativa sysslor. Vi vill att lärare ska kunna fokusera på sitt pedagogiska uppdrag och t.ex. ha tillräckligt med tid för att förbereda lektioner. Vi har därför lättat på de administrativa kraven med minskade krav på skriftliga omdömen och nya regler för åtgärdsprogram. Vi vill att nationella prov ska rättas centralt, inte av varje lärare. Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den faktiska lärarledda undervisningen har minskat. Tiden för ämnesundervisning trängs undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärare. Allt fler uppgifter har lagts på lärarna samtidigt som ingenting har tagits bort. För att öka den lärarledda ämnesundervisningen krävs det därför att de olika uppgifter och ansvar som lärare har, ses över och vid behov rensas bort. Som en del av regeringen har vi redan påbörjat ett arbete med att försöka lätta på den administrativa bördan. Det är oundvikligt att lärare måste lägga en del tid på administration, men denna del av arbetet måste stå i proportion till nyttan. Undervisningen måste vara prioriterad! Det behövs också fler vuxna i skolan som kan ge avlastning i klassrummen och vara i korridoren och på skolgården under rasterna. Det civila samhället ska kunna bidra i ökad utsträckning till en tryggare skola. Konceptet med klassmorfar har utvärderats i en doktorsavhandling som visar att klassmorfäderna skapade en tryggare miljö, eleverna fick mer hjälp och lärare fick arbeta med undervisning i större omfattning istället för att reda ut bråk. Det väsentliga är att skolan hittar en fungerande modell som avlastar lärarna så att de kan fokusera på att vara lärare samtidigt som man upprätthåller en trygg miljö i skolan för samtliga elever. Vi vill också lyfta fram betydelsen av speciallärare och fritidspedagoger. De har sina respektive roller och kan ge avlastning och stöd till andra lärare. Vi vill minska lärares pappersarbete med hjälp av nationell rättning av nationella prov samt digitalisering av de nationella proven. Vi vill även minska klasstorlekarna i lågstadiet för att lärare ska få mer tid med varje elev. Vi satsar på fler vuxna i skolan, vilket underlättar för läraren också. Den administrativa bördan måste minska och läraren måste få mer tid för att planera sin undervisning för att den inte skall bli lidande.

8. Många lärare och elever upplever hot och våld i skolan. Hur vill ni skapa trygghet och arbetsro i klassrum och korridorer? Mindre klasser ger förutsättningar för mer lugn och ro i klassrummet. Att fler tidigt under skolgången från den hjälp de behöver av speciallärare kan också öka studieron. Lärare och annan skolpersonal behöver få den kunskap och kompetens som krävs för att kunna arbeta såväl förebyggande mot mobbning som att kunna hantera reella mobbningssituationer. Vi har under flera år föreslagit att en lex Sarah ska införas i skolan som innebär att all skolpersonal oavsett huvudman ska vara skyldig att rapportera missförhållanden i skolan eller om läroplanen eller värdegrunden inte följs. Gemensamma ordningsregler ska utarbetas av elever, föräldrar och personal tillsammans, och detta ska framgå av skollagen. Det behöver anställas fler lärare men även mer övriga skolpersonal. Många elever tillbringar också en stor del av dagen på fritidshemmen som är i stort behov av mer personal. Vi vill också införa en s.k. Lex Sarah för skolan, dvs. en rapporterings- och anmälningsskyldighet när elever utsätts för mobbning. de gröna anser att alla former av kränkande behandling och trakasserier är ett vuxenproblem. Det är vuxnas ansvar att skapa en skolmiljö där den här typen av beteende inte accepteras genom medvetet främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Vi vill se mer normkritiskt arbete, stärkt elevinflytande och elevhälsa samt anställa fler vuxna i skolan. Vi vill också förändra barn och elevombudets roll för att möjliggöra uppsökande stödinsatser för att förebygga och åtgärda kränkningar och trakasserier. Mobbning är ett allvarligt problem och samhället får aldrig acceptera att ett barn far illa i skolan. Vi vill att alla skolor inför en hård linje med nolltolerans mot mobbning och att kommuner som inte klarar av att arbeta mot mobbning ska kunna straffas. Det finns ett stort antal skolor och kommuner som arbetar på ett bra sätt och deras arbetsmetoder och kunskap behöver få spridning. Mer behöver göras för att barn och ungdomar ska känna sig trygga i sina skolor. Tack vare har lärare och rektorer ökade befogenheter att ingripa för att skapa studiero. Mobbare inte den mobbade ska byta skola. Kraven på att eleverna ska ha tillgång till elevhälsa har blivit tydligare. Alla elever ska ha möjlighet att via elevhälsan träffa en skolsköterska, läkare, kurator eller psykolog. Vi vill göra mer för att skapa en lugn och respektfull miljö för både lärare och elever. Om en elev stör undervisningen eller har ogiltig frånvaro ska skolan direkt vidta åtgärder. Vuxna i skolan måste ta sitt ansvar för att åstadkomma trygghet och studiero och det betyder också att rektorer måste stötta sina lärare och se till att skolan har tydliga regler för vad som gäller. Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna konkreta förslag på hur studieron kan ökas. Det ska råda nolltolerans mot våld och kränkande behandling. All personal i skolan måste vara utbildad på att hantera svåra situationer så att man vågar ingripa direkt, det får inte vara så att man hellre går förbi för att man är rädd eller inte orkar agera. Ju tidigare man kan ta tag i problem, desto mindre är risken att de ska eskalera. Vi föreslår att konflikthantering, med utgångspunkt i skolans värdegrund, ska vara obligatorisk i lärarutbildningen. I nuläget riktar skollagen krav på rektor och huvudman vad gäller ansvar för god arbetsmiljö och trygghet, men inte på elever och vårdnadshavare. Vi anser att det behöver tydliggöras vilket ansvar eleverna och vårdnadshavarna har för att skolans ordningsregler respekteras. Vi ser att det är ett problem att utgångspunkten länge har varit att varje problem som rör barn och unga ska lösas av skolan och lärarna. Vi menar att föräldrar har ansvar för sina barn, även under skoltid. Alliansregeringen införde redan 2007 möjligheten att flytta en elev till en annan skola om det behövs för andra elevers trygghet, även om detta sker mot elevens vilja. Reformen har ännu inte utvärderats, vi anser att det är dags att detta görs nu. För att tydliggöra elevernas ansvar för den fysiska miljön, bör den som medvetet saboterar miljön delta i att återställa skadan. Den som klottrar ska tvätta bort klotter. Den som spottar snus i taket ska tvätta bort snus från taket. Det finns ingen värdeneutral uppfostran och ingen värdeneutral kultur. Utan en gemensam grundläggande etik skapas ett samhälle där den starke styr och den svage lider. Det som de flesta av oss ser som goda normer, till exempel människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde samt solidaritet med svaga och utsatta, har en djup förankring i den judisk-kristna etiken. Skolans ansvar är att förankra denna värdegrund hos eleverna genom att omsätta de etiska principerna i praktisk handling. I detta ligger också arbetet mot mobbning och kränkande beteende. Det borde vara en självklarhet att alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade men så är det inte idag. Ett ständigt pågående aktivt arbete mot mobbning, könsdiskriminering och rasism i skolan ska vara en självklarhet. Alliansregeringen har infört fler möjligheter för lärare och skolledning att förebygga och minska stöket i svenska klassrum. Bland annat genom möjligheten att enklare flytta på mobbare. Nya har fyra förslag för att skapa mer trygghet och arbetsro i skolan som i grunden handlar om att stärka lärarnas ledarskap, minska administrationen, förtydliga vilka sanktioner som kan användas mot stöd samt ge Skolinspektionen ett tydligare uppdrag att granska trygghet och studiero. Allt handlar om auktoritet och ömsesidig respekt och disciplinen i skolan måste öka. Det måste ställas krav på eleverna både från hemmet och från skolan. Elever med särskilda behov måste få den hjälp de behöver för att hantera skolsituationen. Det ska vara regel och inte undantag att polisanmäla och arbetsskadeanmäla elever som använder sig av våld. Vidare ska det vara regel och inte undantag att flytta på elever som mobbar, slåss och inte fungerar i den normala skolsituationen. Det sistnämnda är en möjlighet som inte utnyttjas i tillräcklig omfattning i dag. Alltför många mobbade, hotade och slagna elever och lärare tvingas nämligen att gå till skolan och möta sina plågoandar, vilket ofta får följden att man väljer att stanna hemma. Detta är ett dubbelt svek mot den som är utsatt och kan inte accepteras. Det måste finnas handlingsplaner mot hot och våld i skolan och dessa måste följas. Det är tydligt att det allt mer splittrade och segregerade Sverige har kommit att drabba den svenska skolan hårt. I en sådan verklighet är det inte konstigt att skolan blivit allt mer våldsam samtidigt som kvalitet och studieresultat försämrats.

9. Skolan har blivit allt mer segregerad. Vilka politiska åtgärder behövs för att resultaten ska höjas på de skolor i Sverige som har sämst resultat? Vi måste fördela resurserna efter behov. Vi vill ge extra statliga resurser om två miljarder under nästa mandatperiod till de ca 200 skolor som har lägst resultat. Framgångsrika lärare ska premieras. De lärare som jobbar i de skolor som har tuffast förutsättningar ska ha högre lön. Skolvalet bör avskaffas och ersättas med huvudprincipen att alla går på skolan som ligger närmast hemmet. Alla ska kunna lita på att de ha en bra skola. Vi vill också satsa en miljard kronor extra per år i skolor som har de största behoven, vilket framförallt kan gå till att anställa mer lärare. Genom att locka de bästa lärarna att arbeta på skolor med störst utmaningar. Förbättra arbetet med särskilt stöd i tidiga årskurser och utveckla modersmålsstödet. Får fler elever möjlighet att nyttja sitt förstaspråk som en resurs i sitt lärande kommer fler elever att klara kunskapsmålen. Vi vill också ge de tre skolmyndigheterna ett gemensamt uppdrag att tillsammans med enskilda skolor och huvudmän jobba utvecklande för att öka kvaliteten i skolan. Alla barn har rätt att gå i en bra skola. Det finns skolor som av olika anledningar står inför mycket stora utmaningar för att eleverna ska nå målen. De här eleverna måste få tillgång till de bästa lärarna. Tjänster som utmanar duktiga lärare och rektorer att söka sig till dessa skolor behöver utformas. Det kan också behövas någon form av nationellt stöd i de här fallen. Vi ställer krav på varje kommun att mer resurser ska gå till de skolor som har störst utmaningar. Fler duktiga lärare ska finnas på skolor i utanförskapsområden och därför har vi öronmärkt karriärtjänster till dessa skolor. I sista hand, om ingenting fungerar, ska en dålig skola kunna stängas. Ett förstatligande av skolan skulle öka möjligheterna till likvärdighet mellan skolor. Vi vill göra extra satsningar i områden som har stora problem. Ett exempel är att vi vill satsa på fler karriärtjänster i utanförskapsområden, så att de skolor som har de största utmaningarna också kan ha de skickligaste lärarna. Vi vill också göra det obligatoriskt för skolor att erbjuda läxhjälp, så att de elever som inte kan få tillräckligt bra hjälp hemma får denna hjälp i skolan. Genom det fria skolvalet kan elever också välja bort skolor som inte fungerar. Vi behöver dock arbeta mer med att informera om det fria skolvalet så att vi försäkrar oss om att alla elever och föräldrar vet att man har möjlighet att välja skola. Kommunernas ersättningssystem ska utformas så att elever med behov av särskilt stöd får det liksom att skolor som ligger i utsatta områdes ges särskilt stöd. En annan åtgärd som kan prövas är att göra det obligatoriskt att välja skola så att alla gör ett aktivt val och inte automatiskt placeras i en skola. Detta kan komma att leda till att några skolor måste stänga, men är ibland det enda sättet att försäkra sig om att ingen ska behöva gå i en skola som inte fungerar. För att skolan ska fungera måste den ha föräldrarna på sin sida. Detta är särskilt viktigt i utsatta områden där många föräldrar saknar kunskap om det svenska skolsystemet och har bristfälliga svenskkunskaper. Hur man ska skapa dessa möten måste utvecklas lokalt. Målet bör vara att ett slags kontrakt mellan föräldrar och skola utformas. I kontraktet ska framgå vad som är skolans/lärarens ansvar och vad som är föräldrarnas ansvar när det gäller elevens utbildning. Därmed tydliggörs skolans och föräldrarnas roller, ansvar och skyldigheter. Rädda Barnens dialogmodell samt Örebros preventionsmodell är två exempel på arbetsmodeller eller kontrakt som skolorna kan arbeta med i utsatta områden. Alliansregeringen har infört en ny lag som kräver att kommuner ska fördela resurser efter elevers behov och förutsättningar. Under nästa mandatperiod vill Alliansen införa läxhjälp från årskurs fyra och sommarskola från årskurs sex på alla Sveriges skolor. Vi vill även att karriärtjänster för skolor i utanförskapsområden ska öronmärkas för att attrahera fler skickliga lärare till de här skolorna. En mer jämlik skola genom ett återförstatligande är en väg att gå. Segregationen är ett samhällsproblem som inte enbart kan lösas via skolpolitiska åtgärder. Satsningar på svesnka språket. Aktivt styra resurser dit de bäst behövs.

10. Vad anser ni vara orsaken till att segregationen mellan skolor ökat? Skolan är ingen isolerad ö. Alliansregeringens politik har lett till att samhället dras isär och att arbetslösheten ökat. Allt detta påverkar skolan. Boendesegregationen har lett till ökad skolsegregation vilket också fristående skolor och det fria skolvalet bidragit till. Vi vet genom forskning att jämlika skolsystem ger högst resultat. Alla elever gynnas av likvärdighet i skolsystemet, både de som presterar bäst och de som behöver mer hjälp. Det beror på skolvalet, som har lett till att elever som det går bra för går i vissa skolor medan elever det går sämre för går i andra skolor. Och ännu värre blir det när det är tillåtet att tjäna pengar på att driva skolor eftersom det gör skolföretagen ännu mer intresserade av att locka till sig de lönsamma eleverna och välja bort de olönsamma. Segregationen i skolan är såklart sprungen ur ett allt mer segregerat Sverige där skillnader i livsvillkor ökar mellan människor och samhällen. Svenska skolor har genom detta fått väldigt olika förutsättningar att klara sitt uppdrag, utan att förändringar gjorts i hur resurser investeras och fördelas. Det fria skolvalet har ökat möjligheten att jämföra skolor med varandra. Det har synliggjort de skillnader som funnits mellan olika skolor. Bostadssegregationen är en bidragande orsak. Boendesegregationen i Sverige är huvudorsaken till problemet. Vi måste göra mer för skolorna med större utmaningar och ha höga förväntningar på alla elever. En viktig orsak är att vi inte har lyckats tillräckligt bra med integrationen i Sverige. Vi bor relativt segregerat och skolor i utanförskapsområden har generellt sett större problem än andra skolor. Detta i kombination med lärarbristen har gjort att det är svårt för skolor med stora utmaningar att rekrytera skickliga lärare. Det är dock viktigt att inte glömma att det finns skolor som lyckas väl trots stora utmaningar och att det finns fantastiska lärare som söker utmaningarna och gör ett fantastiskt arbete tillsammans med elever som kommer från tuffa förhållanden. Vi tror att det går att göra mycket om vi tittar på de goda exemplen och fortsätter att satsa extra där behoven är som störst. Nya menar att skolans huvudsakliga uppdrag är att förmedla kunskap och utjämna elevers möjligheter att förverkliga sina drömmar och mål. Likvärdigheten i svensk skola har inte förändrats drastiskt de senaste 20 åren. En stor del av skillnaden mellan elevers skolresultat kan förklaras av faktorer inom skolor snarare än mellan skolor när jämförelser görs med elever från samma bakgrund. Den viktiga fråga är därför hur vi kan stärka likvärdigheten mellan klassrum. Det går inte att komma ifrån att kommunaliseringen har haft en bidragande orsak. Den kommunala ekonomin får en avgörande roll när resurser till skolan skall tilldelas. En rik kommun med bra skatteunderlag har lättare att satsa på skolan jämfört med en utflyttningskommun med ett sviktande skatteunderlag. Resursfördelningen till skolan skiljer mellan olika kommuner.

11. Hur vill ni göra skolan mer likvärdig? Vi ska se till att resurser fördelas efter behov. Vi vill se en likvärdighetssatsning som ger extra statliga resurser om två miljarder under nästa mandatperiod till de ca 200 skolor som har lägst resultat och samtidigt attrahera de skickligaste lärarna till dessa skolor genom högre lön. Läx-rut är ett tydligt exempel på hur regeringens politik ökar skillnaderna i skolan och klyftorna i samhället. Rutavdraget för läxhjälp är en subvention som finansieras gemensamt av alla i samhället men bara nyttjas av de föräldrar som har råd att betala. Alla elever ska få läxhjälp efter behov. Vi vill därför slopa de statliga subventionerna till privatundervisning och läxhjälp av såväl grund- som gymnasieelever och istället ge alla elever rätt till läxhjälp. * Skolor ska inte få drivas med vinstintresse * Skolvalet ska ersättas med huvudprincipen att man går skolan närmast hemmet. Detta eftersom skolvalet leder till elevsegregation som innebär att stora elevgrupper halkar efter alltmer. * Staten ska ta över ansvaret för skolan från kommunerna för att trygga likvärdigheten i skolan. har presenterat flera förslag för att göra skolan med likvärdig. Högre lärarlöner, läsa-skriva-räkna-garanti, ordinationsrätt, mer modersmålsstöd, satsningar på förskola och fritidshem är alla satsningar som medför ökad likvärdighet. Till detta har vi tillsammans med Sveriges skolledarförbund presenterat ett förslag om samarbete för en bättre skola där vi ger Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten ett gemensamt uppdrag att sluta avtal med huvudmän om skolutveckling på enskilda skolor där bristande kvalitetsarbete påkallar det. strävar efter en likvärdig skola i hela landet. Då vi är ett decentralistiskt parti, som anser att beslut ska fattas så nära de berörda individerna som möjligt vill vi att ansvaret även fortsättningsvis ska ligga på kommunerna. Vissa delar i skolan måste fortsätta att styras centralt, exempelvis verksamhetsmål, utformning av läroplaner och lärarutbildning. Om kommunerna följer styrdokumenten för skolan finns goda möjligheter till en likvärdig skola. Skolinspektionen har uppdraget att övervaka att skolorna följer skollagen och läroplanen. Vi satsar på fler speciallärare. Högre lärarkompetens bidrar också till att öka likvärdigheten. Skolinspektionen granskar att alla skolor lever upp till lagens krav. Alla skolor ska bli skyldiga att erbjuda läxhjälp och sommarskola. (Se också vårt svar under fråga 9.) Man ska i sammanhanget komma ihåg att svensk skola fortfarande internationellt sätt ligger bra till vad gäller likvärdighet. Vi måste dock fortsätta att arbeta hårt för att alla elever ska ha lika goda förutsättningar att lyckas. Läxhjälp, sommarskola och god tillgång speciallärare är viktiga faktorer för att ge alla elever förutsättningar att lyckas. Möjligheten att välja bort en skola som inte fungerar bidrar också till att hålla uppe likvärdigheten i skolsystemet. Den enskilt viktigaste faktorn för att höja elevers kunskapsresultat är utökad undervisningstid mellan elever och skickliga lärare. För att stärka svensk skola måste fler skickliga lärare rekryteras, undervisningstiden utökas och kunskapsuppföljningen stärkas. Återförstatliga skolan

Metod: Samtliga riksdagspartier fick samma frågebatteri mejlat till sig den 27 juni 2014. De fick själva avgöra vem inom partiet som besvarade enkäten förutsatt att det var partiets åsikter och ståndpunkter som ventilerades. Mejlet var formulerat enligt följande: Hej! Radioprogrammet Skolministeriet ifrån UR arbetar med en valserie om skolan som ska sändas före valet. Därför ber vi nu alla riksdagspartier att svara på en enkät där ni har möjlighet att berätta för väljarna hur ni vill förändra skolan om ni vinner valet. I programmen fokuserar vi på tre stora utmaningar som skolan står inför: likvärdigheten, kunskapsresultaten, och lärarnas arbetsmiljö. När ni svarar på frågorna ber vi er att vara så konkreta som möjligt genom att berätta vad ni vill göra, vilka reformer krävs, hur ska det finansieras etc Ni svarar genom vändande så snart som möjligt men senast den 1 augusti Tack för hjälpen! Följande personer från respektive parti svarade och/eller administrerade svaren: * : Sofie Rudh, Pressekreterare * : Johannes Kindstedt, Politisk sekreterare * : Per Olsson, Politisk sekreterare utbildningspolitik * : Ulrika Carlsson, Utbildningspolitisk talesperson * : Sophie Enerskog, Utbildningspolitisk handläggare * : Natasa Ristic Davidson, utredare Utvecklingsavdelningen * : Stefan Dubois, handläggare policy * : Henrik Gustafsson, informationssekreterare