Se Stockholm från Linje 4 En trafikhistorisk rundtur
Trafikhistorisk rundtur på linje 4 Hoppa på busslinje 4 vid Gullmarsplan och åk på en trafikhistorisk resa genom Stockholm. Denna guide är till för stockholmare och turister, dagliga resenärer på fyran eller helt enkelt för de som vill få en annorlunda guidning genom staden. Ordinarie SLtaxa gäller men i övrigt är guiden helt gratis. Besök gärna Spårvägsmuseet efter turen! Gullmarsplan Vi startar vår resa vid Gullmarsplan. Bussterminalen byggdes 1990. T-stationen hette fram till 1958 Johanneshov. Här ligger också trafiledningscentralen för Gröna linjen. Skanstull Här finns en hel del trafikhistoria. Från Skanstull gick spårvagnar till Enskede 1909. Skanstullsbron öppnades för spårvägstrafik 1946. Den västra bron, Johanneshovsbron, öppnades 1984. Hammarbykanalen öppnades för sjötrafik 1926. Vid Skanstull låg också bussterminalen för Södertörnsbussar innan den flyttade till Gullmarsplan. Tunnelbanestationen var en del av den första tunnelbanesträckan i Stockholm. Då hette stationen Ringvägen och öppnades 1933. Detta var dock inte tunnelbana i dagens mening, snarare en nedgrävd spårväg under Götgatan. Ringvägen på 1930-talet. Skanstull, Johanneshov med viadukten och nya Skanstullsbron 1947.
Eriksdal Nu svänger vi in på Ringvägen. Gatan var en del av stadsplaneraren Albert Lindhagens berömda esplanadsystem från 1866 och skulle enligt den ursprunliga planen dras genom Vita Bergsparken till Sofia. Breda, långa gator med inspiration från Paris skulle prägla dåtidens storstäder. På Ringvägen gick spårvägslinjerna 4 och 8. Till vänster ser vi de låga funkishusen i kvarteret Gräset, ritade av Sven Markelius 1931. Några av Sveriges första bostadshus i denna stil. Rosenlund Till vänster i färdriktingen ser du Södersjukhuset, invigt 1944. Efter ombyggnader var huset 1953 Sveriges störtsta byggnad. Sjukhuset var ändhållplats för spårvägslinje 8. Del av Lindhagens stadsplan från 1866. Södra station Här låg Stockholms första järnvägsstation, öppnad 1860 som ändstation för västra stambanan mot Södertälje. På 1980-talet omvandlades området och bostäder byggdes på det gamla banområdet. Dagens station stod klar 1989. Wollmar Yxkullsgatan Gatunamnet kommer efter Karl IX:s hovmarskalk Wollmar Yxkull som ägde en tomt här på 1600-talet. Rosenlundsgatan Södra station 1860. Vi närmar oss Hornsgatan som varit skådeplats för mycket trafikhistoria. Här gick hästbussar 1847. Här rullade också ångspårvagnar mellan 1887-1901. Sveriges första maskindrivna fordon i stadstrafik. På Hornsgatan gick under 50-talet Stockholms första ledbussar. Dessa italienska trådbussar gick till Gröndal. Gamla vagnhallen på Ringvägen. Zinkensdamm Korsningen Hornsgatan/Rosenlundsgatan. Spårvagn på linje 16 mot Mälarhöjden. Till höger Bysis. Vid Zinkensdamms idrottsplats låg en bussterminal för SJ-bussar mot Huddinge och Botkyrka, byggd 1937. Den var i bruk till 1968. Mellan Brännkyrkagatan och Lundagatan låg också Stockholms Södra Spårvägsaktiebolags stallar och kontor. Hallen uppfördes 1887 och revs 1982. Vi kör också förbi gamla bysättningshäktet, Bysis. Huset uppfördes 1759.
Ansgariegatan/Varvsgatan Ute på Hornsgatan. På 1800-talet var området betydligt mer kuperat än idag varför Södra Spårvägsaktiebolaget trafikerade gatan med ångspårvagnar. Något som inte alltid uppskattades av husmödrarna på gatan då deras uthängda tvätt sotades ner där vagnarna ångade fram. Vi kör förbi Drakensbergsgatan vars 60-tals hus vittnar om att det sk miljonprogrammet även finns i innerstan. Ångspårvagn på Hornsgatan. Hornstull Från dagens Hornstull utgick från 1915 Södra förstadsbanan. Denna spårvägstrafik kom igång 1911. 1964 ersattes spårvagnarna till Fruängen och Mälarhöjden med tunnelbana när den röda linjen byggdes. Den första Liljeholmsbron byggdes på 1660-talet. Sedan dess har broar rivits och byggts om under lång tid. 1915 byggdes en träbro som kunde bära spårvägnar. Nuvarande broar är från 1928 och 1954. Gamla och nya Liljeholmsbroarna 1915. Bilden förmodligen tagen strax före spårvägstrafikens införande till Hornstull 1/12 1915. Högalidsgatan Långholmsgatan. Nu närmar vi oss Västerbron. Från bron har du en magnifik utsikt över Stockholm. Västerbron är en bågbro i två spann och den invigdes 1935. Den segelfria höjden är 26 m.. Spårvägslinje 4 gick över bron fram till 1967. Vi ser också Högalidskyrkan, ritad av Ivar Tengbom och färdigbyggd 1923. Den enda kyrkan i Stockholm med två torn. Här, uppe på bron, kan vi ana varför Stockholm ligger där det ligger. Stratergiskt med goda vattenförfinbelser mot både Mälaren inåt landet och Saltsjön västerut. Västerbroplan Efter att ha rullat över bron, med Mälaren och Essingeleden till vänster, Norr Mälarstrand och innerstaden till höger kommer vi till Västerbroplan. Här ligger tidningshuset dit Dagens Nyheter flyttade från Klarakvarteren på 1960-talet. Det 26 våningar höga huset ritades av Paul Hedqvist och stod klart 1964. I området ligger det atombombssäkra Riksarkivet. Spårvagnståg på Kungsholmslinjen vid Mariebergsgatan år 1907.
Mariebergsgatan Drottningholmsvägen. Backen på gatan kallas 100-knutars backe. Här gick en en sk forvagn till Drottningholm redan på 1700-talet. Vid Drottningsholmsvägens början, vid backen upp mot Kronobergsgatan, låg fram till 1967 terminalen för Mälaröbussarna. Fridhemsplan Platsen kallades förr Kungsholmstull. T-station Fridhemsplan på gröna linjen invigdes 1952. Den blå linjens station öppnades 1975. Metoderna att bygga tunnelbana hade med tiden förändrats och den nyare stationen ligger betydligt längre ner under jorden än den äldre. Under 1930-50-talen var spårvägstrafiken livlig i området. Fridhemsplan 1948. Fleminggatan Nu rullar vi på S:t Eriksgatan. Gatan trafikerades av spårvagnar redan för 100 år sedan.då vi kör förbi Fleminggatan är det läge att säga något om Stockholms trådbusstrafik. Dessa bussar började rulla 1941, på just linje 41 som trafikerade Fleminggatan. Den första S:t Eriksbron öppnades 1906. Samma år försvann de gamla roddarmadamerna från Stockholmstrafiken. Nu hade moderna tider hunnit ikapp dem. Sista sträckan gick just vid dagens bro. Vid en ombyggnad på 1940-talet förstärktes och förbereddes bron för den framtida tunnelbanetrafiken. Vi passerar över norra stambanan mot Uppsala, öppnad 1866. Trådbuss på linje 41 vid Fleminggatan, 1942. S:t Eriksplan Vid S:t Eriksplan svänger vi höger på Odengatan. Vasastan trafikerades redan då stadsdelen var nybyggd på 1880-talet av hästbussar och senare hästspårvagnar. Sista hästdragna spårvagnen på Vasastadslinjen rullade 1904, efter detta blev linjen elektrisk. Där Vasaparken idag ligger låg ursprungligen Bergianska trädgården, som 1885 flyttades till Frescati. Dalagatan/Odenplan Vi närmar oss Odenplan. En plats som nu diskuteras mycket i och med den planerade Citybanan som skall få en station här. Platsen är en gammal knutpunkt för kollektivtrafiken. T-station Odenplan öppnade 1952 och under perrongen låg mellan 1963-1990 det gamla Spårvägsmuseet. Odenplan 1925.
Stadsbiblioteket Vi rullar förbi Stadsbiblioteket, ritat av Gunnar Asplund och invigt 1928. Byggnaden är känd över hela världen och räknas som ett arkitektoniskt mästerverk. Vid T-station Rådmansgatan utgick till 1978 bussar mot Täby och Vallentuna. Spårväxlar korsningen Odengatan - Sveavägen 1927. Tunnelbanan byggs under Sveavägen, 1948. Roslagsgatan/Odengatan Här gick spårvägslinjerna 1, 4, 6 och 7. Till höger om Odengatan ligger Lärkstaden. Arkitekten gjorde stadsplanen för området 1907 och ursprungligen var det tänkt att bli ett villaområde. Spårvägslinje 7 i korsningen Roslagsgatan/ Odengatan, 1962. Östra station Vi närmar oss Valhallavägen. Här ligger ändstationen för Roslagsbanan. Dagens station öppnade 1932 och ersatte en trästation som byggdes 1885, det år som banan invigdes på sträckan Stockholm Östra-Rimbo. Djursholmsbanan, en del av Roslagsbanan, öppnade trafik med elektriska motorvagnar 1895. Till 1960 gick banan in till Engelbreksplan. Detta var en av de första elektriska lokalbanorna i världen. Det bedrivs idag en aktiv veterantågsverksamet på Roslagsbanan. Föreningen Roslagsbanans Vänner, som är knuten till Spårvägsmuseet, har sina äldre vagnar uppställda vid Östra station. Vid Östra ligger också Kungliga Tekniska Högskolan, uppförd 1914-17. Bangården vid Stockholm Östra 1924. Stadion/Musikhögskolan Gamla idrottsparken vid Valhallavägen omkring 1905. Valhallavägen var också en del av Albert Lindhagens stadsplan. Den skulle utgöra en gränsboulevard med institutionsbyggnader på den norra sidan. Här tog 1800-talets innerstad slut. Stockholms Stadion byggdes för olympiaden i Stockholm 1912 och ersatte en äldre idrottspark. Arkitekten hette Torben Grut. Musikhögskolan stod färdig 1956. Längs Valhallavägen ligger T-stationer på den röda linjen norrut, stationerna Stadion och Tekniska högskolan öppnade 1973. Vid korsningen Sturegatan/ Lidingövägen gick Lidingöbanan under åren 1925-67. Här gick även linje 10 mot Ropsten.
Jungfrugatan Kasernbyggnaden till vänster minner om stadsdelens militära förflutna. Här huserade Svea Artilleriregemente mellan åren 1877-1946. Vi rullar också förbi Patent - och registreringsverket, ritat av Ragnar Östberg. Vi närmar oss funkisstadsdelen Gärdet, till största delen uppförd på 1930-talet. Vi passerar också Sibyllegatan där spårvägslinje 8 en gång gick. Linje 8 vid Sibyllegatan, 1963. Till vänster: Vallahallavägen öster, från korsningen Sibyllegatan, 1941 Värtavägen Vi korsar Värtavägen. Här gick flera trådbusslinjer, bl a 41 och 42. Här ligger också Karlaplans T-station, öppnad 1967 och Tessinparken som anlades under 1930-talet. Vi kör på Valhallavägen också förbi gallerian Fältöversten. Här låg tidigare kåkbebyggelse som röjdes upp 1971 när affärscentret skulle byggas. Trådbusslinje 32 på Värtavägen, 1962. Banérgatan/Garnisonen Vi svänger höger in på Banérgatan. Här ligger Östermalmsskolan som uppfördes 1937-39. Skolan hette ursprungligen Lyceum för flickor. Skolan är tidstypiskt funktionalistisk. Gatan är döpt efter adelsmannen Johan Banér som hade en nära kontakt med Gustav II Adolf. Vi kommer in på Karlavägen, med Karlaplan bakom oss. Till höger det stora kontorskomplexet Garnisonen, färdigt 1972 och ritat av Tage Hertzell. Byggnaden är 350 m lång och med detta Sveriges längsta kontorsbyggnad. Namnet påminner om att detta länge var militärt område. Radiohuset Resan närmar sig sitt slut. Stombusslinje 4 som vi har åkt var den första sk stombusslinjen i Stockholm och trafiken kom igång 1998. Den ersatte busslinje 54 och till stor del går den som gamla spårvagnslinje 4 en gång i tiden gick. Tanken med stombusslinjerna (efter fyran har linjerna 1,2 och 3 kommit till) var att de jämfört med andra busslinjer skulle ha bättre turtäthet och framkomlighet. De blå ledbussanra som beställdes skulle också påminna om de gamla spårvagnarna.
Spårvägmuseet - hela familjens museum! Kom till Spårvägsmuseet och sätt fantasin i rullning. Upplev hur stockholmarna tog sig runt stan för 100 år sedan. Barnens minitunnelbana rullar alla dagar i veckan. Fika i vårt mysiga kafé och handla annorlunda presenter i vår butik. Välkomna! Besöksadress Tegelviksgatan 22 på Södermalm. Öppettider: måndag-fredag 10-17, lördag-söndag 11-16 Ta buss 2 eller 66 till Sofia. Tel:08-686 1760 Besök vår hemsida www.sparvagsmuseet.sl.se