Datum 2011-01-18 Tekniska förvaltningen Teknisk chef Maria Lund 0382-152 50, 070-320 22 94 Mejl: maria.lund@savsjo.se Kommunstyrelsen Prioriterade åtgärder inom VA Sävsjö kommun Sammanfattning Inom Sävsjö kommuns VA verksamhet så har det uppmärksammats en mängd brister på maskiner och anläggningarna. Vi visar här en kostnadsberäknad åtgärdsplan som även är prioriterad. Åtgärderna som uppräknats är absolut nödvändiga att utföra för säkerställande av VA-anläggningen i kommunen. I 2011 års budgetarbete medtogs inga investeringsmedel för VA projekt i avvaktan på en kostnadsberäknad och prioriterad åtgärdsplan som nedan presenteras (AU 184). Redogörelse Stockaryds reningsverk Inomhus Stockaryds avloppsreningsverk består av två byggnader, en personaldel och en del där reningsprocessen är. Dessa två delar är sammanbundna med ett skärmtak. Personaldelen har drabbats av ett kraftigt mögelangrepp vilket har gjort att det är skadligt för hälsan att vistas i den delen av verket. Tyvärr är verket beroende av personaldelen då inkommande elcentral sitter där. För att göra processdelen oberoende av personaldelen behövs ett nytt teknikrum i processdelen. I samband med besiktning av processdelen upptäcktes läckor i taket och därmed måste taket läggas om inför arbetet med att sätta upp en skiljevägg, sätta klinkers och gips i ett rum där en ny el- och styrcentral kan placeras. Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan 1 S-576 80 SÄVSJÖ +46 382 152 00 +46 382 152 10 kommun@savsjo.se www.savsjo.se
2 Idag finns ingen övervakning eller loggning på verket och processen har en föråldrad och sliten styrcentral som i dagsläget sitter i maskinrummet. Korrosion har angripit styrskåpet på grund av den fuktiga luften på verket, därför kan inte skåpets funktion längre garanteras. Skåpet styr av- och påslagning av pumpar och blåsmaskiner. Enligt Naturvårdsverkets författningssamling SNFS1993:9, 4, punkt 3. På ett reningsverk med anslutning för mellan 501 och 2000 pe skall behandlat utgående avloppsvatten ha: Kontinuerlig mätning och registrering av flöde, - flödesproportionell provtagning Bräddat avloppsvatten i avloppsreningsverket: Bestämning av bräddningsfrekvens respektive bräddad volym per dygn med hjälp av kontinuerlig mätning och registrering. Utrustning för mätning av utgående avloppsvatten finns, men värden loggas inte. Armaturerna som sitter på verket är idag inte tillräckliga sett ur arbetsmiljösynpunkt och behöver bytas. Möjlighet att tvätta händerna finns i processdelen men bör flyttas till utrymmet utanför teknikrummet av hygieniska skäl där även ombyte av kläder kan ske vid behov. Ytterdörrarna på verket är så slitna och dåliga att det skulle vara enkelt för obehöriga att ta sig in, därför är verket i stort behov av nya ytterdörrar. Eftersom personaldelen är angripet av mögel föreslås det att den delen rivs och ett nytt teknikrum inreds i processdelen av verket samt att utanför teknikrummet inreda ett omklädningsrum med handfat. I teknikrummet installeras ett nytt styrskåp med funktion för larm och registrering av flöden och gångtider i det gemensamma driftövervakningssystemet som används på Djupadal, Vrigstad, Rörvik och Hultsjö reningsverk. De arbetena som redan är utförda är följande; omläggning av tak och byte av dörrar, viss ommålning byggnation av styrskåp samt uppsättning av armaturer asbestsanering i vissa delar För projektet har tidigare avsatts 429 000 sek. Beräknad återstående kostnad för projektet är: 890 000 sek
3 Utomhus Eftersom Stockaryd har problem med höga flöden så måste man koppla bort de asfalt- och takytor som enligt tidigare utredningar är anslutna till spillvattnet. Bräddavloppsstationen har inspekterats av Miljö- och byggförvaltningen vid ett antal tillfällen. Det har nu inkommit ett föreläggande om att vi måste ta hand om detta bräddvatten och inte avleda obehandlat avlopp direkt till Stockarydskanalen. För att förhindra detta krävs det att man lägger nya tryckledningar från huvudoch bräddpumpstationen och ansluter dessa till reningsverket. Ledningen från huvudpumpstationen måste dimensioneras så att den klarar verkets maximala ytbelastning. Rensgallret kompletteras med ett nytt för att klara bräddvattenmängden. Bräddvattnet leds därefter till en fördelningslåda i vilken bräddvattnet kan fördelas internt inom verket för rening samt resterande mängd avleds direkt till recipient. Genom dessa åtgärder för bräddvattenhanteringen så minimeras närsaltsbelastningen på recipienten direkt samtidigt som vidtagna åtgärder även är bestående efter 2018 när avloppsvattnet avleds till Djupadal och Stockaryds reningsverk endast är kvar för mekanisk och kemisk rening av bräddvatten. Kostnad för åtgärd: 1 500 000 sek 1. Djupadals reningsverk För att rena avloppsvattnet på Djupadals reningsverk pumpas allt inkommande avloppsvatten genom fem växelvis körande pumpar, tre mindre och två större. Vid höga flöden går samtliga pumpar och vid normaldrift går de större pumparna. Stannar båda de stora pumparna så klarar inte de mindre att pumpa allt vatten ens vid normaldrift. Tyvärr är nu pumparna efter konstant drift sedan verket byggdes utslitna och reservdelar finns inte längre att få tag i. Under det senaste året har pumparna vid ett flertal tillfällen stannat på grund av igensättning då de är slitna. Dessutom har en av de mindre pumparna spruckit och helt varit ur drift sedan oktober 2010 och i motorn till en av de stora pumparna har hjullagerna gått sönder. Den senaste månaden har båda de två stora pumparna samtidigt stannat minst en gång i veckan. Arbetet med att skruva isär och rensa dessa pumpar är riskfyllt och tungt och kräver två drifttekniker. Arbetstiden för rensning av en pump är ungefär två timmar. Kostnad för åtgärd: 180 000 sek
4 2. Pumpstation Hästskon Pumpstationen som avleder avloppsvattnet från stora delar av spången har ett rörgalleri som är kraftigt angripet av rost och tryckledningen som går från pumpstationen är temporärt lagad efter att den i november 2010 spruckit. Ledningen vid pumpstationen är fortfarande uppgrävd i väntan på byte av ledningar inne i pumpstationen. Kostnad för åtgärd: 80 000 sek 3. Djupadals reningsverk På reningsverket i Sävsjö hanteras allt slam från samtliga reningsverk i kommunen. Avvattning av slammet sker med kemikalien polymer i två parallella centrifuger. Det avvattnade slammet leds sedan via en tryckledning ut på slamplattan där det förvaras innan bortforsling. Polymer köps in i granulatform och blandas med vatten i ett blandningskärl. Blandningskärlet som är av glas har nu spruckit, dessutom är det ett väldigt stort underhållsbehov på blandningsutrustningen med igensättningar som kräver flera timmars rengörning i veckan. Vid igensättning rinner polymer blandat med vatten ut på golvet och det blir väldigt halt och medför arbetsmiljöproblem. Polymeren är sedan svårt att få bort från golvet. Eftersom blandningskärlet idag är sprucket läcker polymer blandat med vatten ut på golvet konstant. Kostnad för åtgärd: 60 000 sek 4. Djupadals reningsverk Reningsverket använder två bioblock för att rena avloppsvattnet från kväve. Bioblockens syrerika del luftas med blåsmaskiner som är styrda via en syre/slamhaltsmätare som flyter på ytan av vardera bioblocken. Den syrerika delen av processen behövs för att bakterier ska kunna dela sig och binda kvävet som tas ut som slam. De två syre/slamhaltsmätare som används idag är föråldrade och reservdelar finns inte längre att få tag på. Slutar en av syre/slamhaltsmätarna att fungera kommer det bioblocket den sitter i att köra blåsmaskinerna på max vilket innebär en mycket stor energiförbrukning och syreoptimeringen för maximal kväverening rubbas. Blåsmaskinerna är de maskiner som drar mest energi på reningsverket. Kostnad för åtgärd: 150 000 sek
5 5. Rörviks vattenverk För att tryckutjämna ledningsnätet vid varierande flöde används en hydrofortank. Denna tank är angripen av rost och funktionen kan inte garanteras. En läcka vore katastrofal då hydrofortanken står i maskinrummet där kompressorer och annan elektrisk utrustning finns. Lågreservoaren är belägen under verket och luckan till den finns dessutom i maskinrummet. Går hydrofortanken sönder kommer hela Rörviks samhälle vara utan vatten till dess att en ny hydrofortank kunnat installeras och eventuellt skadade maskiner reparerats. Kostnad för åtgärd: 50 000 sek 6. Vattenverket Sävsjö På Sävsjö vattenverk används bland annat kontinuerliga sandfilter med kemikalien järnfri aluminiumsulfat som fällningsmedel och kalciumhydroxid som hårdhetshöjare för att rena råvattnet från Vallsjön. Fällningskemikalien tillsätts innan sandfiltren och flockning sker direkt i sanden där föroreningar blir kvar. Sanden tvättas sedan och återförs till filtren. Tvättvattnet pumpas vidare till Djupadals reningsverk. De kontinuerliga sandfilterna fungerar idag inte bra på grund av karbonatutfällningar som bygger på sanden i filtren. Kostnad för åtgärd: 150 000 sek 7. Pumpstation Vintergatan Montering av ett reservaggregat i pumpstationen Vintergatan för att förhindra inträngning av avloppsvatten till närliggande livsmedelsindustri. Kostnad för åtgärd: 130 000 sek 8. Byte av värmeanläggning Djupadal På Djupadal idag finns en värmepanna som försörjs med gas. Den orsakar stora driftstörningar och kräver mycket manuella åtgärder. Vi önskar dra in fjärrvärme på reningsverket för att öka driftsäkerheten och för att personalen ska lägga tiden på att arbeta med säkerställande av kommunens VA anläggningen. Detta skulle vara möjligt om Sävsjö Biogas ska använda fjärrvärme i sin anläggning. Fjärrvärme är ett miljövänligare alternativ, förnyelsebar energi. Kostnad för åtgärd: 75 000 sek
6 Förslag till beslut att Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta bifalla begäran om investeringsmedel för VA 2011 enligt nedan: Investeringsbelopp totalt : 3 265 000 sek Stockaryds reningsverk Djupadals reningsverk (tre stycken projekt) Pumpstationen Hästskon Rörviks vattenverk Vattenverket Sävsjö Pumpstationen Vintergatan Byte av värmeanläggning Djupadal Tekniska förvaltningen Maria Lund Teknisk chef