SHF kommer att föra ut argumenten för en högre avgift i dialog med regionala förbund under perioden fram till nästa stämma.



Relevanta dokument
Medlemsavgifter Bilaga 9

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor

Medlemsavgifter. Bakgrund. Skäl för höjd avgift

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Ekonomisk redovisning och rapportering från SHF 2013 Naturvårdsverkets bidrag till ideella miljöorganisationer

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

K O RT V E R S I O N

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen )

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

STADGAR. för ÖREBRO LÄNS HEMBYGDSFÖRBUND. Namn, verksamhetsområde och karaktär

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Plattform för Strategi 2020

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund

Program för social hållbarhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

KULTURPLAN Åstorps kommun

Hembygdens barn och skola. En studieplan för hembygdsföreningar som vill samverka med skolan

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Regional överenskommelse

regional biblioteksplan förkortad version

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Policy. Kulturpolitiskt program

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet

Överenskommelsen Värmland

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Uppdrags- beskrivning

Sveriges miljömål.

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Verksamhetsplan Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Samma krav gäller som för ISO 14001

Policy för Algutsboda Hembygdsförening

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus Rättvik

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER STUDIERESA PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Hälsinglands museum och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2017.

Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

STRATEGISK MÅLBILD Beslutad vid årsstämman 1 2 juni 2013

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med idéprogram och kärnvärden

SV Gotland Strategisk plan

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Regional kulturverksamhet Louise Andersson

strategi hela sverige ska leva

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Haninge kommuns internationella program

Strategidokument Ledningsstruktur SVF

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Utbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Bidragssystem för studieförbund i Kronobergs län

~ Gävleborg Ankom

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Integrationsprogram för Västerås stad

STADGAR FÖR SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan Tunabyggen Affärsplan Box Borlänge

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Program för social hållbarhet

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Transkript:

Medlemsavgifter Information om kommande förslag Styrelsen vill här informera om att ett förslag om avgiftshöjning kommer att läggas fram till riksstämman i Sundsvall 2013. Det är då tio år sedan stämman tog beslut om att höja avgiften (2003 höjdes avgiften från 6 till 8 kr per medlem). Om stämman 2013 fattar beslut om höjd avgift, ska de regionala förbunden erlägga avgiften till SHF från och med 2015, baserat på anslutna hembygdsföreningars medlemmar per den 31 december 2014. Om hembygdsföreningar vill kompensera sig för en högre avgift, bör de höja sina medlemsavgifter från och med 2014. SHF kommer att föra ut argumenten för en högre avgift i dialog med regionala förbund under perioden fram till nästa stämma. Förslag till avgifter 2014 Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 8 kronor per medlem i de till de regionala hembygdsförbunden anslutna hembygdsföreningarna per den 31 december 2013 att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor att fastställa medlemsavgiften för föreningar och organisationer som arbetar för samma syften till 1500 kronor per år att fastställa att föreningar som har fler än 1 000 medlemmar betalar medlemsavgift för 1 000 medlemmar, överstigande antal är befriade från medlemsavgift att den reducerade avgiften för föreningar med fler än 1 000 medlemmar införs permanent.

Arbetsprogram Inledning På stämman 2009 antogs ett Arbetsprogram med tio arbetsområden för hembygdsrörelsen. Avsikten med programmet är att aktiva föreningar, regionala förbund och SHF ska kunna beskriva sina arbetsuppgifter och formulera mål med ett gemensamt språk. Arbetsprogrammet ska vara ett stöd för struktur, prioriteringar och arbetsfördelning inom rörelsen. Styrelsen har sett över arbetsprogrammet och föreslår några smärre justeringar (se understrykningar) Styrelsens förslag till stämman Hembygdsrörelsen ska med utgångspunkt i den ideologiska grundsynen bedriva sitt arbete med kulturarvet inom tio verksamhetsområden: Utforska: samla, inventera, kartlägga, dokumentera kulturarvet Vårda: samlingar, byggnader, arkiv, miljöer, seder och bruk, kunskap m.m. Levandegöra: traditioner och fester, stadsvandringar, kulturstigar, föreningsliv och gemenskap Förnya: förnyelse av kulturarvet och hembygdsrörelsens arbetsformer Tillgängliggöra: skapa åtkomst för alla oavsett kön, ålder, kulturell bakgrund eller funktionshinder Utveckla: metoder för bevarande, vård, utställning, iscensättning, pedagogik m.m. Värna: förhindra ingrepp i värdefulla miljöer, bevaka politiken, opinionsbildning Främja: intresset för kulturarvet hos olika grupper, t ex barn och ungdomar, nyinflyttade m.fl. Synliggöra: genom utställningar, berättelser, information och marknadsföring föra ut kunskap om kulturarvet och hembygdsrörelsens arbete till rörelsen och samhället Arbeta med demokrati och organisationsutveckling: verka för kontinuitet i kunskapsutveckling, för utvecklade arbetsformer, goda demokratiska spelregler och för att medlemmarnas engagemang och kunskap tas tillvara. Styrelsen föreslår stämman att fastställa Arbetsprogrammets tio verksamhetsområden 2

Verksamhetsinriktning 2012-2016 Inledning SHF har sedan 2009 en inriktning på tio utvecklingsområden. Styrelsen ser nu skäl att utveckla inriktningen för att få ökad fokusering och tydligare profilering av verksamheten. Styrelsen kan också konstatera att några av de tio utvecklingsområdena bättre kan beskrivas som metoder, eller vägledande principer. Det gäller arbetet med kommunikation, organisation och demokrati samt samverkan. Principerna ska ligga till grund SHF:s verksamhet med ska stödja medlemmarna i deras arbete samt företräda hembygdsrörelsens intressen nationellt och internationellt. Verksamhetsinriktningen utgör grunden för styrelsens beslut om årliga verksamhetsplaner och budget. Styrelsens förslag till stämman att fastställa följande inriktning för 2012-2016 4 fokusområden 1. Stärka kulturarvets och hembygdsrörelsens ställning i samhället SHF ska arbeta för att synliggöra kulturens, kulturarvets och det ideella arbetets betydelse för människor och samhällets utveckling. SHF företräder hembygdsrörelsens intressen nationellt i dialog med myndigheter och beslutsfattare samt arbetar för att väcka opinion till stöd för hembygdsrörelsens arbete. SHF stödjer de regionala förbunden i arbetet för ökat offentligt stöd och regionalt inflytande i kulturpolitiken, miljöpolitiken och andra berörda politikområden. 2. Öka tillgängligheten till hembygdsrörelsen och kulturarvet SHF ska arbeta för att fler människor kan ta del av hembygdsrörelsen och kulturarvet. Arbetet ska inriktas på pedagogisk utveckling av hembygdsrörelsens aktiviteter för att levandegörande kulturarvet. Arbetet för tolerans och mångfald i kulturlivet har stor vikt, med folkbildande insatser som främjar hembygdsrörelsen som inkluderande kraft och resurs för nyinflyttade. SHF ska arbeta för ökad tillgänglighet för människor med olika funktionsnedsättningar och föra ut kunskap om hur föreningarnas verksamhet kan förbättras i detta avseende. SHF ska stödja föreningarnas samverkan med skolan. 3. Bidra till en hållbar samhällsutveckling SHF ska arbeta för en utveckling av hembygdsrörelsens arbete för en hållbar samhällsutveckling i ekologisk och social bemärkelse. En viktig del av detta arbete är att främja kunskapen om traditionella metoder för hushållning och bruk av naturen. SHF ska stödja erfarenhetsutbyte inom rörelsen och lyfta fram goda exempel som inspiration. 4. Stärka vården av kulturmiljön SHF ska arbeta för en modern och inkluderande syn på kulturmiljön som omfattar såväl äldre agrara miljöer som sentida stadsbebyggelse och där naturmiljön ses som en del av människans kulturmiljö. SHF ska arbeta för ökad kunskap om hembygdsgårdarnas kulturmiljövärden, för att säkra att dessa miljöer bevaras för framtiden och används som källa till kunskap om kulturarvet. 3

Vägledande principer Arbetet ska vägledas av Medlemsnytta: SHF:s arbete ska skapa mervärde för föreningar och aktiva medlemmar Delaktighet: hembygdsrörelsens engagemang och kunskap ska bekräftas, utvecklas och tillvaratas Synlighet: hembygdsrörelsens arbete och värdegrund ska synliggöras för en bred allmänhet i en mångfald kanaler Samverkan: SHF ska aktivt söka samverkan med andra samhällsaktörer för att nå resultat Övrig verksamhet SHF:s uppdrag innebär ett ansvar för en rad frågor. Vissa frågor kan få ökad betydelse under perioden, t ex Kulturarvslyftet, immateriella kulturarvet, det europeiska landsbygdsprogrammet och mervärdesskatt för ideella föreningar. Föreningarnas arbete med dokumentation, arkiv och samlingar är ständigt närvarande i SHF:s verksamhet och har stärkts genom inrättandet av ett råd för arkiv- och digitaliseringsfrågor. SHF verkar här folkbildande genom samverkan med studieförbund, men har även dialog med berörda myndigheter och organisationer som t ex släktforskarrörelsen. SHF:s verksamhet är ett stöd för utveckling av hembygdsturism/kulturturism. Den nya hemsidan förväntas bli en viktig resurs för att synliggöra föreningar med besöksverksamhet. 100-årsjubileum: SHF ska under perioden planera för aktiviteter som ger största möjliga positiva uppmärksamhet åt hembygdsrörelsen under jubileumsåret 2016. SHF uppmanar regionala förbund att informera och sprida kunskap om rörelsens gemensamma historia och att medverka efter bästa förmåga i kommande aktiviteter. Statistik över hembygdsrörelsen: SHF ska 2013 ge ut en förnyad enkät som bland annat efterfrågar information om antalet ideella arbetstimmar i föreningarna samt förekomsten av offentligt verksamhetsstöd eller organisationsbidrag. Service till föreningar och förbund: SHF ska erbjuda en attraktiv och relevant service till föreningsaktiva. Hembygdsförsäkring och hemsida är viktiga serviceförmåner. Medlemssystemet är en förmån under utveckling som på sikt kommer att underlätta administration av medlemmar. SHF erbjuder även ramavtal för upphovsrätt. SHF ska se över vilka serviceformer som kan vara relevanta för föreningar som saknar hembygdsgård och som bedriver verksamhet i städerna med stadsplanefrågor som främsta intresse. SHF ska också söka nya avtalslösningar som kan erbjudas föreningarna och undersöka möjligheter som underlättar privata donationer och bidrag. SHF:s styrelse, april 2012. 4

Budget 2012 & plan för 2013 2014 2012 2013 2014 INTÄKTER Medlemsavgifter 3 130 000 3 100 000 3 100 000 Statsbidrag 3 000 000 3 000 000 3 000 000 Försäljning/medlemsservice 320 000 350 000 350 000 Hembygdsförsäkring 450 000 450 000 450 000 Övriga intäkter 1 260 000 1 250 000 1 250 000 Summa intäkter 8 160 000 8 150 000 8 150 000 KOSTNADER Information/medlemsservice -1 050 000-1 100 000-1 100 000 Administration -1 300 000-1 400 000-1 500 000 Förvaltning -1 400 000-1 450 000-1 450 000 Personalkostnader -4 410 000-4 200 000-4 200 000 Summa kostnader -8 160 000-8 150 000-8 250 000 Resultat basverksamhet 0 0-100 000 Investeringar med eget kapital Medlemssystem & hemsida -200 000-100 000-100 000 Projekt, extern finansiering INTÄKTER Hus med historia 1 500 000 Konstprojekt 70 000 Kulturarvet och toleransen 450 000 Summa intäkter projekt 2 020 000 KOSTNADER Aktiviteter i projekt -1 270 000 Personalkostnader -750 000 Summa kostnader projekt -2 020 000 Finansiella intäkter 65 000 70 000 70 000 Summa intäkter i hela verksamheten 10 245 000 8 220 000 8 220 000 Summa kostnader i hela verksamheten -10 380 000-8 200 000-8 350 000 Resultat -135 000 20 000-130 000 SHF:s styrelse föreslår att riksstämman beslutar att fastställa förslag till ekonomisk plan för 2013 och 2014 5

Miljöpolicy för SHF Bakgrund Hembygdsrörelsens roll för en hållbar utveckling Hembygdsrörelsen är lokalt förankrad över hela landet och förvaltar kunskaper, miljöer och föremål från en tid då samhället i hög grad var självförsörjande på energi och livsmedel, då lokalsamhället var starkt. Historien ger perspektiv och kan bidra till kunskap och lösningar på morgondagens frågor. En ökande konkurrens i landskapet mellan olika värden och behov såsom biologisk mångfald, historiska spår, boendemiljö, livsmedelsproduktion, drivmedelsproduktion m.m. leder till en mängd svåra överväganden och kompromisser vilka i sin tur skapar ökande behov av samverkan. Den lokalt förankrade hembygdsföreningen har en mycket viktig roll som aktör i och mötesplats för sådan samverkan när det gäller frågor som berör ortens funktioner, kultur och miljö. Regionalt och nationellt verkar nu myndigheter och organisationer för att öka takten i klimat- och miljöarbetet och efterfrågar civilsamhällets och lokalsamhällets medverkan i detta. Hembygdsrörelsen har en potential att öka sin profilering och verksamhet inom miljöområdet. Ett led i detta är att anta en miljöpolicy. Miljöarbetets syfte En vedertagen definition av begreppet hållbar utveckling myntades i FN-rapporten Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtland-rapporten. Där står Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Målbilden för en ekologiskt hållbar utveckling i Sverige är formulerad i de sexton nationella miljökvalitetsmålen, (Naturvårdsverket). Bland de verktyg som utvecklats för att anpassa verksamheter i enlighet med miljökvalitetsmålens krav ingår olika miljöledningssystem vilkas ändamål är att styra och dokumenterat minska verksamhetens miljöpåverkan. Miljöledningssystem och certifiering Miljöledningssystem kan certifieras t.ex. enligt ISO 14001 som är en internationellt accepterad standard. Den utgör grunden för fastställande av miljöledning och kan användas i alla typer av organisationer och industrier. Man kan även skapa ett miljöledningssystem efter egna kriterier, vilket vissa kommuner och organisationer har gjort. Det ska dock alltid innehålla en grundläggande policy, en handlingsplan, tidsatta mål och anvisningar för miljöarbetets uppföljning. Certifieringen ställer inga nivåkrav men krav på att företagen dokumenterar sitt miljöarbete och ständigt förbättrar det. Uppfyller organisationen/företaget de krav som standarden sätter kan certifikat utfärdas av ett oberoende certifieringsorgan. Miljöpolicy för SHF Som utgångspunkt i SHF: s diskussioner beträffande det egna miljöarbetet kan ISO 14001: s riktlinjer för en miljöpolicy användas. I dessa ingår några punkter som innebär att miljöarbetet är: Ett åtagande om ständig förbättring Ett åtagande att följa gällande miljölagstiftning och andra krav Att arbeta i förebyggande syfte Att ha fokus på den faktiska miljöpåverkan Dessa är huvudkomponenter i föreliggande förslag till miljöpolicy. 6

Styrelsens förslag till miljöpolicy för Sveriges Hembygdsförbund Hembygdsrörelsen är med ca 430 000 medlemmar en av Sveriges största folkrörelser, en kulturoch miljöorganisation med förankring i hela landet och en lång tradition av folkbildning. Det lokala kulturarvet som förvaltas bär en helhetssyn på landskapet, kunskaper och värderingar med stor betydelse för synen på energi- och materialhantering och människans relation till naturen. Rörelsen är genom detta en betydande kraft i samhället och i arbetet för en hållbar utveckling. Hembygdsrörelsen sprider kännedom om historiska förhållanden och förhållningssätt och vill vara en mötesplats för dialog, kultur och samverkan. I verksamheten bjuder man in till kunskapsutveckling kring historiska perspektiv, resursförvaltning, värdegrundsvillkor och försörjningsfrågor. Samverkan med andra ideella organisationer och kulturaktörer, politiker och myndigheter är sedan länge etablerad. Via dessa kanaler bidrar rörelsen till planering och utveckling och är en pådrivande kraft i samhällets omställning till en hållbar utveckling. Miljöperspektivet är en viktig del av verksamheten inom Sveriges Hembygdsförbund. En minskad miljöpåverkan eftersträvas så långt som möjligt genom konkreta val av material- och energibesparande alternativ vid upphandling av varor och tjänster, avfallshantering och genomförande av verksamheten. Miljölagstiftningen och andra regler för miljöhänsyn ses som en miniminivå. Genom information, utbildning och dialog stimuleras till ökad kunskap, engagemang och ansvar för en aktiv miljöhänsyn hos alla medlemmar och samverkansparter. Kunskap om Sveriges miljömålsarbete sprids och utvecklas inom rörelsen. Arbetet utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Förslag på tillägg för hembygdsföreningar/regionala förbund Hembygdsföreningen/ det regionala hembygdsförbundet har en viktig roll i den lokala/regionala samhällsutvecklingen. Genom ett aktivt miljöarbete blir hembygdsföreningen/det regionala förbundet ett föredöme för medlemmar och besökare och inspirerar till ett ökat miljöansvar. I verksamheten och i kontakter med samarbetsparters och med allmänheten har miljöperspektivet en central roll. Information och dialog inspirerar till en ökad medvetenhet om och ett ökat ansvarstagande för miljöfrågorna. Vid upphandling av varor och tjänster, byggnadsvård, transporter, avfallshantering och annan verksamhet eftersträvas miljöanpassade alternativ så långt som möjligt. Ett kontinuerligt arbete sker för att minska och effektivisera energiförbrukningen. Gällande miljölagstiftning och andra regler för miljöhänsyn ses som en miniminivå och miljöarbetet utvärderas och utvecklas kontinuerligt. 7