Brukar fem gårdar Ägarförhållandena inom bolaget är lite snåriga.

Relevanta dokument
Öland En växande teknik

13 dagar gav 14 säckar

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Vad är herbicidresistens?

VAD NÅGRA KUNDER TYCKER OM GERINGHOFF SKÄRBORD

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Framgångsrik precisionssådd

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara


Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Hur ser marknaden ut inför skörd Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Varmt väder ger snabb utveckling

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Morotsproduktionen i Sverige

Täckdikning en viktig och lönsam investering

UR-val svenska som andraspråk

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare. (hette gårdsstöd förut)

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Praktiska odlarförsök för förbättring

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Kalmar/Öland/Kronoberg/Blekinge Therese Tarler,

Välkommen till Västergården på Hjälmö

PM Strategin för växtskyddsmedel

Gräsogräs biologi och kontrollstrategier. Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Lär dig hantera problemtyngda ogräs på din gård. Renkavle, råttsvingel, skräppa

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Hållbar bekämpning av gräsogräs

De skånska odlingssystemförsöken

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

John-Börje Thelin, en skånsk lantbrukare i Gammelsvenskbyn.

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

FARM MAC. Nyhetsbrev Tjäna på att lagra själv

Etablering och snigelförsök

Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Grund- och förgröningsstöd

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård Lönashult Tel/fax Mobil

Proffsvagnar till lantbruket

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Jordbrukets tekniska utveckling.

Visst var det bättre förr (2015)

Information inför tillsynsbesöket

Klimatförändringarna och vår anpassning

Entreprenad. Naturbruksprogrammet - Lantbruk. Läs mer på

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Ganska högt kväveupptag efter regnen

FARM MAC AB. Din leverantör av kostnadseffektiv, flexibel och mobil teknik

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Transkript:

För ett år sedan började entreprenörerna Christerson och Krister Wiengren bedriva jordbruk i nordvästra Skåne. Nu brukar deras företag Farm Mae Ag ro AB 1.200 ha, en siffra även skånska storbönder. AV WALLINDER P er och ter möttes under agronomutbildningen i Uppsala i borjan av 1990-talct. Efter examen gick de skilda Per bedrev jordbruk i litaucn tillsammans med sin medan Krister bodde i Australien och arbetadc imernationellt med ansvar för Trelleborgs i bland annat och Sydamerika. Företaget Farm Mae AB startade de 1999. Det importerar och säljer lantbruksmaskiner av olika slag. De första åren verksamheten långsamt och bedrevs på deltid. flyttade Krister tillbaka till med sin familj och köpte en mmdre utanför llörby. Då blev det mer allvar i att driva och maskinförsäljningen. -l år kommer bolaget omsäua cirka miljoner kr, säger Christerson. Av den summan ligger miljoner på jordbruk, miljoner på maskinförsäljning och miljoner på verksamhet som vi bedriver i Brukar fem gårdar Ägarförhållandena inom bolaget är lite snåriga. - Jag brukar privat ha, berättar Christerson. arrenderar tillsammans ha och har skötselavtal på ytterligare ha. Det handlar om totalt fem driftställen i Landskrona och kommuner. Man behöver inte tala länge med och Krister för att inse att de drivs av entreprenöranda, en stark vilja att prova nya lösningar och att de har järnkoll på kostnaderna i verksamheten. / 16

\\ Vi försöker arbeta så rationellt som möjligt, har bara fem fast anställda och använder den modernaste tekniken på områden. - Det är inte intäkterna utan kostnaderna som styr resultatet i slutänden, konstaterar Vi jobba så rationellt som möjligt, har bara fem fast anställda och använder den modernaste tekniken alla områden inom såväl maskinverksamheten som jordbruket. l finns spannmål, raps och men ingen vall. l lär handlar det om intensiv odling med reducerad betning. l löstvete kan odlas både andra och tredje året samma skifte. Inför betsådd och på vissa jordarsker plöjning med en front- och bakmonterad sjuskärig växel plog. Vi möts på llällstorps gård i Billeberga, några kilometer från bolagets huvudgård som heter l lalmstadsgården och ligger för Svalöv. Två som bäst på att ta höstkornet ett stort skifte. Tröskorna tömmer under i en omlastningsvagn som heter Grain och som och Krister själva designat, tillverkar och säljer. Den stora, blå vagnen är gjord i men nu har de planer på att starta egen montering i Sverige. Omlastningsvagnen töms i sin tur i två äldre vagnar som kör hem och tippar lasten direkt i den halmeldade torken vid l lalmstadgården. -Kornet håller en vattenhalt kring 14 cent och det är kanske onödigt att torka det, säger John Nicander som är odlingsansvarig och förman. Men vi gör det ändå av skäl. det finns inget värre än att upptäcka fukt- 18 TRAKTORVARLDEN problem i en spannmålsficka som innehåller ton och som omgående måste tas in i en tork. Skördeförväntningarna var uppskruvade i efter en ovanligt gynnsam vår och försommar. Men tre veckors ihållande varmt och soligt väder påverkade kärnornas storlek. -Rapsen gav omkring ton/ha, vilket är fullt okej efter en lång torrperiod, menlägre än de 5 ton/ha som en del hoppats på, säger John Nicander. Kornet ger ca 6,5 ton/ha och vetet verkar ge ton/ha. -Vetet är jag nöjd med men både rapsen och maltkornet är lite av en besvikelse efter hur det såg ut i juni, säger med ett leende. Höstbruket går Trots att skörden pågår för fullt, är en av de anställda redan igång med höstbruket. l stubben efter höstkornet har han gjort en djupkultivering med en och fem meters u han hybridraps med en Carrier925, kombinerad med Rapid BiodrilL De mm regn som tacksamt nog kom några dagar tidigare, ger en bra såbädd med lagom sådd har många fördelar, men det intensiva bruket av höstvete skapar också problem. I nordvästra breder ogräset renkavle ut sig med oroväckande hastighet (se rutan intill). Detta gräs kan orsaka ett par tons skördebortfall per hektar i vetet. Farm Mae Agro försöker förhindra ningen genom rengöring av såväl tröskor som l augusti har John Nicander, odlingsansvarig, bråda dagar. Skörden i nordvästra blev bra men nådde inte riktigt förväntningarna. halmpressar och jordbearbetningsredskap som använts på infekterade fålt. Något som ställer till mycket extraarbete under säsongen. Men om inte renkavlen bekämpas kan Sverige hamna i samma läge som England där hundratusentals hektar inte kan brukas med den vanliga växtföljden på grund av om faltande angrepp av renkavle. organisation Organisationen inom Farm MacAgro är extremt platt. -Vi vill ha anställda som är välutbildade och kan ta eget ansvar i jobbet. tionen oss emellan är intensiv, säger som

Omlastningsvagnen Grain har Krister och konstruerat själva. Den rymmer kubikmeter och har hög tömningshastighet - Efter av höstkorn et, sås raps med en r 925, bara några dagar efter det att fältet skördades. Farm Mae har fyra John Deere och en i sin maskinpark. Det dammade efter tröskan. Tre veckors torka hade påverkat kornet och vattenhalten var nere på 14 procent. har ansvar för lantbruksbiten och för administrationen inom företaget. Krister Wiengren har ansvar för maskinverksamheten som bland annat omfattar den egna vagnen Grain Dessutom är Farm Mae agenter Krampe vagnar, Geringhof vikbara skärbord och Schmelzers luftningssystem, alla från Tyskland, samt mobila torkar från Italien. Den egna maskinparken omfattar fyra John Deere och e n traktor, två och två lastare, en och en Volvo. -Vi hyr gärna ut nya redskap till en jordbrukare, säger KristerWiengren. Det kan vara ett bra att testa om det passar i den egna odlingen. Självklart säljer också till kunder över hela Europa och kan via partner ordna finansiering eller leasing. hektar är mycket mark, har ni nått max nu? - Nejdå, söker efter mer mark att bruka, antingen genom arrende eller skötselavtal, svarar Men den bör ligga inom fem kilometer från våra nuvarande enheter, annars blir logistiken all tför krånglig och dyrbar. - Framför allt skötselavtal är intressanta. Vi gör en djupanalys av fastigheten och vet av egna erfarenheter att markägaren kan öka sina intäkter med minst procent. Samtidigt innebär ett sådant avtal att man slipper lägga ut marken arrende. Det ger fullständig flexibilitet för en markägare. Renkavlen ett stort hot a bara nagra ar har renkavlen spritt sig som en präriebrand i nordvästra Skane. Det beror säkert p a det omfattande bruket av sadda höstgrödor, säger John Ni cander på Farm Mae Ag ro. Renkavle är ett ettarigt gräs, ca sex decimeter högt med ett ganska oansenligt utseende. Den har tre egenskaper som bidragit att den snabbt blivit ett problem i manga fält. Den gror snabbare än spannmalen, har extremt hög fröproduktion frön per planta) och slutligen utvecklar den snabbt resistens mot växtskyddsmedel. Fröna har dessutom den egenskapen att de lätt fastnar pa andra ytor, vilket gör det svart att sortera bort dem utsädet. Dessutom är det problematiskt att helt rena maskiner. Det är a säkert att besprutning hjälper mot renkavlen. England är ogräset numera resistent mot växtskyddsmedel. Det bästa sättet att bekämpa ogräset är genom en kombination av atgärder. övergang varsadda grödor och sprutning kan a nere bestandet. Men det krävs att jordbrukaren är ihärdig, fröna kan gro även efter att ha legat tio ar marken. Viktigast är dock ordentlig rengöring av maskiner innan de flyttas ett nytt fält, enligt Mikael Nilsson pa Farm Mae Ag ro. man inte bekämpar renkavlen, kan skörden bli flera ton lägre per hektar i höstsadda grödor är för närvarande störst i nordvästra men renkavlen även pa Gotland och angrepp har upptäckts i säväl Östergötland som Mälardalen. TRAKTORVÄRLDEN 19

l slangarna vid Foder i Tagarp ligger 5.000 ton Krister Wiengren (t.v.) och Per Christerson (t.h.) tror på metoden. La ra spannmål i B och flexibelt. och KristerWiengren ser bara fördelar med attlagra spannmål i slang. Firman säljer från tjeckiska Eurobagger och maskiner att fylla och ta ut spannmålen. - Det går att lagra ensilage, spannmål eller betmassa, ibland upp till flera säger Krister Wiengren. är helt tät och på en månad hardet syre som fanns vid inläggningen omvandlats till koldioxid. Därmed blir det en konservering av innehållet. ned till Svenska anläggning i ett obrukbart ligger ett antal vita slangar, 2,7 m breda och meter långa. - l lär har vi lagrat ton foderspannmål Foder, berättar Krister Wiengren. nästa vecka ska vi lagra ton vid TRAKTORVÄRLDEN deras fabrik i Västerlösa i Östergötland, om vädret tillåter. En stor fördel är att marken inte kräver någon speciell förberedelse men underlaget ska vara jämnt och fritt från vassa föremål. - kontinenten har slanglagring slagit igenom rejält, säger Farm Mae har en kund i Rumänien, landets största odlare för övrigt, och han kommer i att lagra en miljon ton vete och majs i slang. är övertygade om att även svenska lantbrukare kommer att upptäcka fördelarna, allt det blir betydligt billigare än att bygga silor eller lagerhus. Korn går utmärkt att lagra i slang. Plastfilmen är helt tät och konserverar spannmålen. Men vattenhalten får inte vara för hög vid inläggningen.