ÅRSBERÄTTELSE 2005
Innehåll 01. I korthet 02. Händelser 03. VD har ordet 04. Kundförmåner 05. Placeringverksamhet 06. Förvaltning 07. Bokslut 08. Kontaktinfo
01. I KORTHET Suomi-bolaget i korthet Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi (Suomi-bolaget) är ett 116-årigt företag. Bolaget upphörde med försäljningen av nya försäkringar i början av 2005. Bolagets uppgift är nu att sköta försäkrings- och placeringsbeståndet med sina kunders bästa i åtanke. Bolaget är enligt sin balansräkning fortfarande ett av de största livförsäkringsbolagen i Finland. Livförsäkringar kan vara i kraft i decennier. Därmed fortsätter Suomi-bolaget ännu länge sin verksamhet som ett försäkringsbolag där de nuvarande kunderna kan fortsätta sitt försäkringssparande. I Finland har bolaget över 300 000 kunder. Suomi-bolaget köper skötsel- och ersättningstjänsterna av Pohjola, som numera utgör en del av OP-gruppen. Verksamhetsidé Suomi-bolagets verksamhetsidé är att sköta sitt försäkringsoch placeringsbestånd med kundernas bästa i åtanke. en kunnig uppdragsgivare som behåller kontroll och styrning vid utläggning av verksamhet en av experter bestående, välfungerande arbetsgemenskap som ständigt utvecklas. Genom en kontrollerad risktagning uppfyller bolaget sina kunders långsiktiga avkastningsmål. En god solvens tryggar kundernas sparkapital jämte avkastningen. Suomi-bolagets mål är rättvisa vid utdelningen av solvenskapital till kunderna. Eftersom Suomi-bolaget lagt ut största delen av sin verksamhet, måste bolaget se till att de avtalade målen för verksamheten uppfylls. Bolagets inhemska personal består av en liten expertorganisation, där det är viktigt att verksamheten och samarbetet fungerar. Vision Suomi-bolaget vill vara ett bolag som uppskattas av sina kunder, följer med sin tid och koncentrerar sig på sin grundläggande uppgift. Värden Bolaget vill i sin verksamhet vara: lönsamt pålitligt samarbetsorienterat uppmuntrande till ansvarstagande och utveckling Lönsamhet tryggar bolagets solvens och kundernas förmåner. Pålitlighet är en av hörnstenarna i bolagets verksamhet, och den präglar bolagets sätt att ta hand om kundernas försäkringsbesparingar och försäkringsskydd. Samarbetsförmåga är av största vikt, eftersom bolaget har lagt ut en stor del av sin verksamhet på entreprenad. Personalens förmåga att ta ansvar för sitt eget arbete och sin egen utveckling är särskilt angelägen i en arbetsmiljö med en liten grupp av experter. Strategiska prioriteringar och målsättningar Då Suomi-bolagets nya affärsmodell genomfördes vid ingången av 2005 fastställdes att bolagets strategiska mål är att vara en placerare som inte räds för kontrollerad risktagning en försäkringsgivare som är solvent och rättvis Anställda I Suomi-bolaget tjänstgör i hemlandet en liten expertgrupp, som sköter de viktigaste kärnuppgifterna. Bolaget svarar självt för den strategiska styrningen och beslutsfattandet med syftet att säkerställa att de ekonomiska och kvalitetsmässiga målen nås såväl inom affärsverksamheten som inom kundservicen. Internationell verksamhet Suomi-bolaget fortsätter aktivt med verksamheten i sina bolag i Polen och Baltikum. Tillväxten i dessa länder är snabbare än i de äldre EU-länderna. För närvarande anser man att det gynnar Suomi-bolaget och dess kunder att bolagets verksamhet utomlands fortsätter. Suomi-bolaget har fyra utländska dotterbolag som bedriver livförsäkring. I bolagen tjänstgjorde i slutet av 2005 totalt 211 personer. Bolagen är: Seesam Life Insurance Company Limited, Estland www.seesam.ee Seesam Life Latvia AS, Lettland www.seesam.lv Seesam Life Lithuania AS, Litauen www.seesamlife.lt FinLife S.A., Polen www.finlife.com.pl
Riskhantering Riskhanteringen i Suomi-bolaget är en fortgående verksamhet som formas och förändras efter hand som verksamhetsbetingelserna förändras. Styrelsen har godkänt en riskhanteringsplan där det finns nedskrivet vilka risker som hotar bolaget, sannolikheten för att riskerna skall förverkligas, riskmätningsmetoder samt sätt att förhindra och reducera riskernas verkningar. En noggrannare beskrivning av riskhanteringen finns i noterna till bokslutet. Kundservice Då Suomi-bolaget i början av 2005 överlät försäljningen av livförsäkringar till Pohjola övergick även Suomi-bolagets personal inom försäkringsproduktionen och skötseln av försäkringarna till Liv-Pohjola. År 2006 sammanslås Liv-Pohjola med OP-Livförsäkring. Därmed övergår skötseln av Suomibolagets försäkringar till OP-Livförsäkring. Rådgivning och information gällande försäkringsskötsel och skadereglering fås per telefon på numret 010 558 150 (på finska) och på numret 010 558 140 (på svenska) vardagar kl. 8 20. Kunderna betjänas även per e-post på adressen hvpalvelukeskus@suomi-yhtio.fi. Även i fortsättningen får Suomi-bolagets kunder betjäning genom Pohjolas servicenät. Suomi-bolagets kontorslokaler hyrs ut av Pohjola Kiinteistösijoitus Oy. Samhällsansvar försäkrings- och placeringsbestånd med kundernas bästa i åtanke och att ge sina kunder ekonomisk trygghet. Kunderna kan komplettera sitt lagstadgade socialskydd samt spara tryggt och få en god avkastning. De löften som givits kunderna kommer att hållas, och ersättningar och försäkringsbesparingar som förfaller till utbetalning kommer att skötas i vederbörlig ordning. Modellen för att fastställa nya specialtilläggsförmåner har uppgjorts så rättvist som möjligt med tanke på de olika avtalen. Suomi-bolaget delar ut hela sitt solvenskapital till försäkringstagarna efterhand som dess solvensläge tillåter det. Inom placeringsverksamheten är bolagets mål lönsamhet och det sporrar på alla tänkbara sätt till lönsam företagsverksamhet, eftersom bolaget anser att det är bästa möjliga form av samhällsansvar. För Suomi-bolaget faller det sig naturligt att stöda verksamhet som främjar människors hälsa och trygghet. Suomi-bolaget stöder dylika projekt på följande sätt: Tillsammans med Pohjola premierar bolaget varje år finländska läkare för betydande livsverk. År 2005 beviljades professor Antti Aro det medicinska priset på 17 000 euro för hans förtjänstfulla forskningsarbete om näringsfaktorer och som förmedlare av praktiskt tillämpbara forskningsrön. År 2006 beviljades motsvarande pris i januari på de Nationella läkardagarna till professor Jouko Lönnqvist för hans enastående livsverk som forskare inom psykiatri, förmedlare av forskningsrön och initiativtagare till samhälleliga diskussioner. Bolaget har redan under en lång rad år tillsammans med Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund (FSL) deltagit i arbetet för att förbättra säkerheten till sjöss. Sommaren 2005 försåg Suomi-bolaget igen i samband med kampanjen Förnuftigt till sjöss våra badstränder med livbojar. Under vintern främjar Suomi-bolaget säkerheten på isarna genom att delta i FSL:s kampanj Förnuftigt på isen som riktar sig till skolelever. Axlande av ett socialt ansvar ligger i försäkringsverksamhetens natur. Suomi-bolagets verksamhetsidé är att sköta sitt NYCKELTAL Suomi-koncernen 2005 2004 Omsättning, milj. euro 893 924 Rörelsevinst, milj. euro 448 262 Premieinkomst, milj. euro 121 391 Omkostnadsprocent, % 116 111 Verksamhetskapital, milj. euro 1 339 895 Solvenskapital, milj. euro 1 369 951 Solvensnivå, % 26 16 Balansomslutning, milj. euro 6 426 7 015 Medelantal anställda 249 551 Suomi-bolagets marknadsandel av försäkringssparandet, % 14,9 21,0 Fördelningen av Suomi-bolagets placeringar Fastighetsplaceringar, milj. euro 434 Aktier, milj. euro 1 426 Masskuldebrevslån, milj. euro 4 077 Övriga finansmarknadsinstrument och depositioner, milj. euro 399 Lånefordringar, milj. euro 2 Övriga placeringar, milj. euro 390 2
Historia 1890 Suomi grundades på initiativ av den finsknationella rörelsen och avsikten var att utsträcka livförsäkringsskyddet till folkets djupa led. Bolaget grundades till en början som ett aktiebolag. De första försäkringarna beviljades den 2 maj och detta datum räknas därför som dagen för Suomi-bolagens födelse. 1893 Antalet försäkringar i Suomi växte i snabb takt och översteg nu antalet försäkringar i det tidigare grundade Kaleva. Bolagets eget hus uppe i Skillnadsbacken stod färdigt 1893. Huset blev senare känt bland annat som Helsingin Sanomats huvudkontor. 1895 En barnförsäkring lanserades vid sidan av försäkringarna för vuxna. 1900 Suomi-bolagets bolagsform ändrades i enlighet med de ursprungliga planerna från aktiebolag till ett ömsesidigt försäkringsbolag ägt av sina kunder. Senare inrättades de försäkrades representantskap som utsågs genom val och vars namn år 1925 ändrades till representantskapet. 1910 De politiska och språkliga stridigheterna om herraväldet över Suomi utmynnade i seger för ungfinnarna. Som en konsekvens av detta lämnade gammalfinnarna bolaget och grundade Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Salama. 1911 En ny försäkring togs i bruk - den s.k. folkförsäkringen med månatlig premie - samt en tilläggsförsäkring i händelse av arbetsoförmåga.suomi-bolagets nya kontorshus uppfördes vid Lönnrotsgatan 5. Ritningarna till huset gjordes av Onni Tarjanne och fasaden planerades av Armas Lindgren. Huset är i sin helhet klassat som ett skyddsobjekt. 1918 Som enda finländska livförsäkringsbolag betalade Suomi ut dödsfallsersättningarna till de anhöriga efter dem som stupat i inbördeskriget, oberoende av på vilken sida de stupade kämpat. 1929 Antalet försäkringar som tecknats i Suomi uppgick till 613 000 och försäkringarna i Salama till 171 000. 1937 Huvudkontorets innergård täcktes in och byggdes om till kundkontor för Suomi. Ytterligare utrymmen erhölls i och med att bolaget lät bygga en affärs- och bostadsfastighet på tomten i hörnet av Kalevagatan och Georgsgatan. 1946 Nu följde en tid av återuppbyggnad av försäkringsskyddet som decimerats kraftigt av inflationen efter kriget. Sjukförsäkringarna blev vanligare och Storförsäkringen som var avsedd för familjeförsörjare lanserades. 1948 Nya försäkringar försågs med indexvillkor, vilket skyddade försäkringsbeloppen för minskningar i penningvärdet. 1961 Efter det att lagen om pension för arbetstagare trätt i kraft grundade Suomi, Salama, Pohjola och Sampo tillsammans Pensionsförsäkringsaktiebolaget Ilmarinen. 1970 Landets två största livförsäkringsbolag, Suomi och Salama, gick samman till Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi- Salama. 1975 Suomi-Salama ägde 40 procent av aktierna i Pohjola och bolagen ingick ett avtal om långtgående samarbete. Bolagen etablerade en gemensam organisation och samma personer innehade platserna i bägge bolagens styrelser. Juridiskt förblev bolagen självständiga. 1987 Suomi-Salama marknadsförde också livförsäkringar och frivilliga pensionsförsäkringar för företag och grundade för detta ändamål dotterbolaget Livförsäkringsaktiebolaget Salama. Moderbolagets namn ändrades åter till Suomi. 1997 Då ändringar skedde på finansmarknaden och placeringsförsäkringarna blev allt populärare planerade Suomi-bolaget tillsammans med Pohjola en strukturell reform och sålde därefter sitt dotterbolag Salama till Pohjola. Bolaget beslutade samtidigt avbryta försäljningen av nya försäkringar och koncentrera sig på att sköta sitt existerande försäkringsbestånd. 1999 Suomis representantskap beslutade återuppta försäljningen av nya försäkringar. Suomi, Ilmarinen och vissa samarbetspartner beslutade rädda Pohjola från försök att ta över bolaget. I samband med detta minskade Suomis innehav i Pohjola. 2000 Suomi beslutade att utöver det tidigare beslutade beloppet på 0,30 miljarder euro betala ytterligare 0,84 miljarder euro (då 5 miljarder mk) i extra tilläggsförmåner till de kunder som tecknat en försäkring före 1.7.1997. Suomi återupptog försäljningen av nya försäkringar 1.9. Bolagets produkter började säljas på Pohjolas, A-Försäkrings och Pohjantähtis kontor. Suomis nya firmamärke offentliggjordes. 2001 Suomi-bolaget köpte tillbaka Livförsäkringsaktiebolaget Pohjola (Liv-Pohjola, det tidigare Salama) av Pohjola och bolaget fick det nya namnet Försäkringsaktiebolaget Suomi (Suomi Liv). 2002 Suomi-bolaget blev största ägare i Pohjola med en ägarandel på 33,3 procent av aktierna. Suomi-bolagen och Pohjola inledde samarbete med sparbankerna. 2003 Suomi-bolagen beslutade avstå från direkta bostadsplaceringar. Av dess över 3 000 bostäder såldes nästan 2 500 till Sato-Yhtymä Oyj och VVO-koncernen Abp. De återstående bostäderna såldes till hyresgästerna och på marknaden. Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi (Suomi-bolaget) och dess dotterbolag Försäkringsaktiebolaget Suomi (Suomi Liv) sammanslogs. All livförsäkringsaffärsverksamhet i Finland koncentrerades till Suomi-bolaget 30.12.2003. 2004 År 2004 beslutade Suomi-bolagets förvaltningsorgan enhälligt om en ny affärsmodell för livförsäkringsverksamheten. Enligt denna affärsverksamhet överfördes ca 135 000 kunders försäkringsavtal från Suomi-bolaget till Pohjola från ingången av 2005. Härvid upphörde Suomi-bolaget med försäljningen av livförsäkringar och Pohjola inledde försäljningen av livförsäkringar. Samtidigt ökade Suomi-bolaget sitt innehav i Pohjola till nästan 50 procent. Suomi-bolaget fortsätter sin verksamhet som ett ömsesidigt försäkringsbolag och koncentrerar sig på att sköta de över 300 000 i bolaget kvarvarande kundernas försäkringsbestånd som har ett värde av nästan 5 miljarder euro och på skötseln av de därtill anslutna placeringarna. 2005 I september sålde Suomi-bolaget sina aktier i Pohjola till inhemska OKO Andelsbankernas Centralbank Abp. Som en naturlig följd av detta upphörde samarbetet med sparbankerna. Avyttringen av Pohjola-aktierna förbättrade det även i övrigt goda resultatet av placeringsverksamheten 2005 och bolagets riskposition. Suomi-bolaget beslutade därför börja dela ut nya specialtilläggsförmåner till de försäkringar som är berättigade till sådana två år tidigare än beräknat, dvs. redan i början av 2006. 3
02. HÄNDELSER År 2005 i korthet Under 2005 genomförde Suomi-bolaget en ny affärsmodell. Bolaget sålde inte längre nya försäkringar utan koncentrerade sig på att förvalta sitt nuvarande försäkrings- och placeringsbestånd med sina kunders bästa i åtanke. I september sålde bolaget sina Pohjola-aktier till OKO Andelsbankernas Centralbank Abp. Bolaget bidrog genom detta till att den inhemska OP-gruppen nu är det ledande inhemska finansvaruhuset med full service. Under slutet av året förvärvade Suomi-bolaget ett innehav i OKO på drygt 10 procent. Avyttringen av Pohjola-aktierna förbättrade Suomi-bolagets även i övrigt goda resultat och riskposition. Bolagets styrelse kunde tack vare detta besluta att nya specialtilläggsförmåner tilldelas de försäkringar som är berättigade till sådana vid en tidigare tidpunkt än beräknat, dvs. redan 2006. De här första, nya specialtilläggsförmånerna är också större än beräknat. Den nya affärsmodellen genomfördes Under 2005 genomförde Suomi-bolaget en ny affärsmodell. Vid ingången av året överlät Suomi-bolaget försäljningen av nya försäkringar till Pohjola. Från Suomi-bolaget överfördes ett försäkringsbestånd på över 1,2 miljarder euro till Pohjola. Suomi-bolaget övergick till ett run off-läge, dvs. det sköter sitt nuvarande försäkringsbestånd och därtill anslutna placeringar med sina kunders bästa i åtanke. Då bolaget inte längre säljer nya försäkringar är dess viktigaste uppgift att vara framgångsrikt i sin placeringsverksamhet. Därigenom säkerställer man bolagets solvens och tryggar en så bra avkastning som möjligt på kundernas försäkringsbesparingar. År 2005 lyckades Suomi-bolaget utomordentligt i sin placeringsverksamhet. Därför kan bolaget dela ut nya specialtilläggsförmåner mer och tidigare än beräknat till de försäkringar som var i kraft före 1.7.1997 och som fortfarande är i kraft i Suomi-bolaget. Minskad premieinkomst, högre solvensnivå Efter det att bolaget slutat sälja nya försäkringar och försäkringsbestånd överförts till Pohjola minskade Suomi-bolagets premieinkomst till 121 miljoner euro från 391 miljoner euro föregående år. Sedan bolaget upphört med nyförsäljningen är det inte längre relevant att följa upp marknadsandelen för premieinkomsten. Bolaget beskriver sin marknadsställning genom att beräkna marknadsandelen på försäkringssparandet. Andelen minskade till 14,9 procent (21,0 procent 2004). Till den minskade andelen bidrog både upphörandet med nyförsäljningen och överföringar av försäkringsbestånd till Pohjola. Suomibolaget sköter emellertid ännu en lång tid framöver mycket stora försäkringsbesparingar. (Tähän vakuutussäästögraafi) Suomi-koncernens solvensnivå steg till 25,7 procent (16,1 procent 2004). Solvenskapitalet uppgick till 1 369 miljoner euro (951 miljoner euro). Koncernens driftskostnader minskade från 62 miljoner euro till 34 miljoner euro. På grund av den ändrade affärsmodellen är siffrorna inte jämförbara. På hemmamarknaden har bolaget inte längre några sälj- och marknadsföringskostnader, men i dotterbolagen i de baltiska länderna och i Polen fortsätter försäkringsförsäljningen och marknadsföringen normalt. Värdepapperiseringen av fastighetsplaceringar fortsatte I januari 2005 sålde Suomi-bolaget sitt skogsinnehav till skogsägarbolaget Finsilva Oyj (tidigare Forestia Holding Oy), som Suomi-bolaget grundat tillsammans med Metsäliitto och MTK. Med avyttringen av skogsinnehavet fortsatte bolaget värdepapperiseringen, en process som bolaget på sistone utökat inom sina fastighetsplaceringar. Genom att satsa på indirekta fastighetsinnehav vill Suomibolaget både höja avkastningen på sina fastighetsplaceringar och förbättra deras omsättningsbarhet. Även försäljningen av bolagets tidigare huvudkontor på Lönnrotsgatan i Helsingfors sommaren 2005 anslöt sig till detta. De medel som erhölls från affären placerades i en inhemsk fastighetsfond. Suomi-bolaget avyttrade sina Pohjola-aktier I början av 2005 höjdes Suomi-bolagets ägarinnehav i Pohjola till nästan 50 procent. Bolaget utökade medvetet sitt innehav och verkade som en aktiv ägare, men på lång sikt skulle en sådan ägarkoncentration ha varit för stor. Bolaget hade tre alternativ: att gradvis minska innehavet i Pohjola, att delta i någon form av omstrukturering eller att sälja innehavet på en gång. I september 2005 sålde Suomi-bolaget sina Pohjola-aktier på en gång. OKO Andelsbankernas Centralbank Abp förvärvade alla Pohjola-aktier i Suomi-bolagets och Ilmarinens ägo, totalt 58,5 procent. För Suomi-bolaget blev avkastningen från Pohjola mycket betydande. Kursstegringen och utdelningar gav under drygt två år 715 miljoner euro i avkastning. 4
Genom affären förverkligade Suomi-bolaget den verksamhet, som bolaget finns till för. Aktieavkastningen realiserades i en fördelaktig situation. Suomi-bolaget förbättrade sin solvens och sin riskposition. Det här gjorde det möjligt att fatta ett beslut att tidigarelägga en utdelning av nya specialtilläggsförmåner till försäkringstagare som är berättigade till dessa. En inhemsk lösning I finländsk ekonomisk historia var företagsaffären mycket betydande. Genom affären uppstod en stark inhemsk aktör som kan tillhandahålla alla slags finansiella tjänster. Suomi-bolaget tror på att ett inhemskt alternativ behövs och att det är konkurrenskraftigt. Därför meddelade bolaget redan i samband med affären att det förvärvar en andel på cirka 10 procent av OKO. Suomi-bolaget och Pohjola har länge samarbetat. Suomibolaget har lagt ut huvuddelen av skötseln av sitt försäkringsbestånd till Pohjola, dit Suomi-bolagets personal inom försäkringsproduktionen och tjänsterna för skötseln av försäkringarna flyttade i början av 2005. Samarbetet fortsätter med långfristiga avtal även efter det att Pohjola blivit en del OP-gruppen. Därmed kvarstår den gedigna kunskapen om Suomi-bolagets försäkringar och kvaliteten på servicen tryggas i OP-Livförsäkring, som Liv-Pohjola sammanslås med. Suomi-bolagets viktigaste samarbetspart vid skötseln av placeringsverksamheten har varit Pohjola Kapitalförvaltning och i fortsättningen är det OKO Kapitalförvaltning Ab. Principer för fastställandet av nya specialtilläggsförmåner Suomi-bolaget verkställer sin ömsesidighet genom att dela ut sitt solvenskapital till försäkringstagarna inom de gränser som solvenskraven tillåter. De nya specialtilläggsförmånerna utdelas antingen i form av ett ökat försäkringsskydd eller i form av sänkta premier. I maj 2005 presenterade Suomi-bolaget en modell, som används vid utdelningen av specialtilläggsförmåner. Syftet med modellen är att säkerställa att försäkringar av olika slag och med olika löptider vid fastställandet av nya specialtilläggsförmåner skall få en så jämlik behandling som möjligt. Nya specialtilläggsförmåner utdelas utgående från tidigare beslut, bolagets bolagsordning och lagstiftningen i första hand till kunder med en försäkring som varit i kraft i Suomibolaget 1.7.1997 och fortfarande är i kraft. 2005 blev mycket gott och då även avyttringen av aktierna i Pohjola förbättrade bolagets riskposition, beslutade bolaget börja dela ut nya specialtilläggsförmåner redan från ingången av 2006. Det belopp som under 2006 delas ut i form av nya specialtilläggsförmåner är också större än vad man ursprungligen räknat med. Nivån på de nya specialtilläggsförmånerna bestäms årligen utgående från det rådande solvensläget och bedömningar av utvecklingen på placeringsmarknaden. Beslut om nya specialtilläggsförmåner fattades för första gången I november 2005 beslutade Suomi-bolagets styrelse för första gången om storleken på de nya specialtilläggsförmånerna. Det blev möjligt att dela ut nya specialtilläggsförmåner tidigare och till ett större belopp än vad som ursprungligen beräknats då avyttringen i september av de aktier bolaget innehade i Pohjola förbättrade det även i övrigt goda resultatet under 2005 och eftersom avyttringen även avsevärt förbättrade bolagets riskposition. Suomi-bolagets gamla försäkringar omfattas av de nya specialtilläggsförmånerna. Med gamla försäkringar avses sådana fortfarande gällande försäkringar i Suomi-bolaget som var i kraft redan 1.7.1997. Bolaget beslutade att under 2006 utdela en specialtilläggsförmån till försäkringar med sparmoment som är berättigade till nya specialtilläggsförmåner. Storleken på denna specialtilläggsförmån utgör 10 procent av sparkapitalet i en sådan försäkring. Förmånen används till att höja försäkringsskyddet i dessa försäkringar såsom ålderspensionsskyddet i den individuella pensionsförsäkringen eller sparsumman i den individuella livförsäkringen och dödsfallsskyddet som ingår i livförsäkringen. För sådana riskförsäkringar som saknar sparmoment, utdelas den nya specialtilläggsförmånen genom en höjning av rabatterna på försäkringspremierna från 20 procent till 30 procent fr.o.m. 2007. Rabatten gäller inte sjukkostnadsförsäkringar, men man avstår från premieförhöjningar för dessa under 2006 med undantag för villkorsenliga ålders- och indexförhöjningar. I fortsättningen beslutar bolagets styrelse årligen om nya specialtilläggsförmåner. Så här kommer man att förfara med dessa försäkringar upp till de 840 miljoner euro som i tiden villkorligt lovats dem. De av Suomi-bolagets försäkringar som har överförts till Suomibolaget från Salama eller Liv-Pohjola har inte givits några löften om specialtilläggsförmåner. Därför får de här försäkringarna inte de nya specialtilläggsförmåner som nu utdelas. Försäkringar som Suomi-bolaget har beviljat 1.9.2000 eller senare får inte heller specialtilläggsförmåner. Med undantag för försäkringar som löper ut var avsikten att börja utdelningen av nya specialtilläggsförmåner 2008. Eftersom resultatet av bolagets placeringsverksamhet under 5
Fortsatt tillväxt i de utländska dotterbolagen I Suomi-bolagets utländska dotterbolag utvecklades verksamheten positivt. Under det gångna året var den sammanräknade premieinkomsten i bolagen som verkar i Baltikum och Polen 32 miljoner euro medan den under föregående år uppgick till 20 miljoner euro. Särskilt kraftig var tillväxten av premieinkomsten i Polen och Lettland. Även resultatet utvecklades positivt. Samtliga bolag förbättrade sitt resultat från föregående år. I Lettland gjorde bolaget tidigare än beräknat sitt första positiva resultat. Dessutom gick bolaget i Estland även detta räkenskapsår med vinst. Framtidsutsikter Det utomordentliga resultatet under 2005 ger ett utmärkt utgångsläge för Suomi-bolagets framtida verksamhet. Tack vare Pohjola-affären har bolagets riskposition ytterligare förbättrats. Den goda solvensnivån möjliggör en risktagning i placeringsverksamheten som med tanke på försäkringsavtalens längd ligger på en förnuftig nivå. Riskerna kan enkelt kontrolleras även i fråga om den utlagda verksamheten. Avtalen om utläggning av verksamhet är långsiktiga och har uppgjorts på ett sådant sätt att de ger en god grund för beräkning av framtida kostnader. Under 2006 är det centrala målet för utlandsverksamheten att ytterligare öka premieinkomsten och försäkringssparandet. En ökad effektivisering av affärsverksamheten är fortfarande ett annat centralt mål. Utländska bolag: Seesam Life Insurance Company Limited, Estland www.seesam.ee Seesam Life Latvia AS, Lettland www.seesam.lv Seesam Life Lithuania AS, Litauen www.seesamlife.lt FinLife S.A., Polen www.finlife.com.pl Lättare administration Suomi-bolagets bolagsstämma godkände den 12 maj 2005 en ändring av bolags- och valordningen. Bolagets administration anpassas så att den motsvarar bolagets nya affärsmodell och det minskande delägarantalet. I Suomi-bolaget fungerar representantskapet som bolagsstämma. Storleken på representantskapet minskas år 2012 från nuvarande 75 representanter till 40. Ändringen genomförs på så sätt att de representanter som väljs åren 2006 och 2009 inte väljs för nio år framåt såsom tidigare utan fram till 2012. Från 2012 framåt ordnas representantskapsvalet vart sjätte år och samtliga 40 representanter väljs för sex år åt gången. Bolagets förvaltningsråd upphör vid den bolagsstämma som hålls våren 2007. 6
År 2005 var ett av de bästa åren i Suomi-bolagets historia. År 2005 var ett utmärkt år för Suomi-bolaget. Avkastningen på placeringsverksamheten var en av de bästa i bolagets historia, och avyttringen av aktierna i Pohjola förbättrade bolagets riskposition. Därför delar bolaget redan från början av 2006 ut nya specialtilläggsförmåner till de kunder som är berättigade till dem. Eino Halonen 03. VD HAR ORDET Vi förvaltar vårt försäkrings- och placeringsbestånd med våra kunders bästa i åtanke. I början av 2005 överfördes från Suomi-bolaget ett försäkringsbestånd omfattande cirka 135 000 kunder till Pohjola- Gruppen, som inledde försäljning av livförsäkringsprodukter inom ramen för sina kapitalförvaltningstjänster. Samtidigt slutade Suomi-bolaget bevilja nya försäkringar. Kvar i bolaget blev försäkringar med tillhörande placeringar för över 310 000 kunder. Suomi-bolaget koncentrerar sig på att sköta dessa försäkrings- och placeringsbestånd. Vår utgångspunkt är att vi skall verka för våra kunders bästa. I fortsättningen har vi som mål att få bästa möjliga avkastning i placeringsverksamheten med den risktagning som vår risktäckningskapacitet tillåter. Samtidigt skall vi se till att bolaget fungerar effektivt. Det årliga resultatet och det solvenskapital som frigörs då försäkringar upphör skall vi i mån av möjlighet dela ut till våra kunder i form av kundåterbäringar och specialtilläggsförmåner. Resultatet för år 2005 var utmärkt Under 2005 var nettoavkastningen på vår placeringsverksamhet cirka en miljard euro, dvs. 17,5 procent på det verkliga värdet av placeringstillgångarna. Resultatet är ett av de bästa någonsin i Suomi-bolagets historia och det uppnåddes med en måttlig risktagning. Inom alla delområden aktieplaceringar, fastighetsplaceringar och placeringar i ränteinstrument överskred vi de uppställda målen. Driftskostnaderna lyckades vi hålla inom ramen för det budgeterade. Därmed uppnådde vi ett mycket gott resultat med de planerade satsningarna. Jag anser att resultatet för år 2005 på alla sätt är utmärkt. Pohjola-innehavet såldes till OKO Samtidigt som Suomi-bolaget avstod från att sälja nya försäkringar och överlät en stor del av sitt försäkringsbestånd till Pohjola ökade det sitt innehav till nästan 50 procent av aktiekapitalet i Pohjola. Suomi-bolaget hade redan tidigare aktivt medverkat till Pohjolas positiva utveckling, vilket även den nya modellen för livförsäkringsrörelsen bekräftade. Ökningen av innehavet baserade sig på vår fasta övertygelse, att den valda verksamhetslinjen skulle visa sig vara lönsam och därmed bra för bolagets försäkringstagare. Att vår uppfattning var riktig visade sig redan under 2005, då Suomi-bolaget erbjöds en möjlighet att realisera den betydande värdestegringen i Pohjola-innehavet genom att sälja hela innehavet till OKO Andelsbankernas Centralbank Abp. Avtalet om affären ingicks i september, och den bekräftades slutligt senare på hösten, då man fått alla de tillstånd av myndigheterna som affären krävde. Affären förbättrade avsevärt vårt även annars goda resultat av placeringsverksamheten. Vår placering som baserade sig på Pohjolas positiva utveckling och vår aktiva medverkan till denna utveckling visade sig vara ett strategiskt lyckat val. Suomi-bolaget blev en stor ägare i OKO Avyttringen av Pohjola till OKO gjorde Andelsbanksgruppen till Finlands ledande finansvaruhus med full service. Den genomförda företagsaffären tryggar ett betydande inhemskt utbud av finansiella tjänster långt in i framtiden. Jag är glad över att Suomi-bolaget kunde medverka till att det inhemska alternativet bibehölls och förstärktes. 7
Suomi-bolaget tror starkt på en framgångsrik Andelsbanksgrupp. Därför var det även naturligt för oss att placera en del av den köpesumma vi fick från Pohjola i OKO-aktier. Under slutet av 2005 förvärvade vi OKO-aktier så att vår ägarandel i OKO vid utgången av året var drygt 10 procent. Aktierna förvärvades till marknadspris. Hittills har vårt beslut visat sig vara riktigt, eftersom värdet på innehavet redan har vuxit mycket tillfredsställande. För Suomi-bolaget är OKO-innehavet även strategiskt, då de funktioner som tidigare lagts ut till Pohjola, såsom skötseln av försäkringsbeståndet, den praktiska skötseln av placeringarna och kundservicen, i och med försäljningen av Pohjola övergår på Andelsbanksgruppens ansvar. Genom vårt innehav ville vi även medverka till att utläggningen av funktionerna lyckas och att kvaliteten på vår kundservice säkerställs. Kunderna får resultatet av verksamheten Suomi-bolaget är ömsesidigt, dvs. bolaget ägs av sina försäkringstagare. Ingen försäkringstagare har emellertid placerat ägarkapital i Suomi-bolaget. Trots detta tillhör bolagets resultat och solvenskapitalet dess kunder. Hur resultatet och solvenskapitalet skall fördelas mellan olika försäkringstagare fastställs, eftersom det inte finns några kapitalplacerare, utgående från kundförhållandets art, längd och omfattning. Tack vare det mycket goda resultatet av placeringsverksamheten kunde Suomi-bolaget på nytt börja dela ut specialtilläggsförmåner redan 2006. Tidigare hade vi räknat med att börja bevilja dem först 2008. De förmåner som delas ut 2006 är också större än vad vi först hade räknat med. Beviljandet av specialtilläggsförmåner fortsätter under senare år i den omfattning som vårt solvensläge tillåter det. Vi vill inte på förhand göra bedömningar om specialtilläggsförmånerna under kommande år. Utdelningen av dessa förmåner och deras eventuella belopp påverkas framför allt av det ifrågavarande årets placeringsresultat från placeringsverksamheten och det solvenskapital som frigörs med försäkringsavtal som upphör. Modiga beslut Suomi-bolaget inledde en djupgående förändringsprocess som en reaktion mot det dåliga resultatet 2002. Då hade solvensen försvagats till följd av att aktiekurserna hade sjunkit en längre tid. Bolagets styrelse och ledning fattade beslut om omedelbara saneringsåtgärder. Genast efter detta började vi planera bolagets strategi på lång sikt. Som en första åtgärd ingick vi ett avtal med Pohjola om en ny affärsmodell, som infördes i början av 2005. I förändringsprocessen fastställde vi även strategin för vårt Pohjola-innehav. Ur våra försäkringstagares synvinkel ledde processen under 2005 till ett utmärkt resultat. Den förändringsprocess som jag har beskrivit har krävt djärva beslut. Det har inte varit självklart att konsekvenserna av besluten skulle bli så positiva som vi nu kan konstatera. Ändå fattades alla nödvändiga beslut genomgående enhälligt. Jag vill därför även tacka bolagets styrelse, förvaltningsråd och de representantskapsmedlemmar som fungerade som bolagsstämma för det mod och den fördomsfrihet de visat. Vår nuvarande personal är liten. Resultaten har visat att vårt kunnande förtjänar all erkänsla. Jag tackar också våra samarbetsparter som svarar för skötseln av vårt försäkrings- och placeringsbestånd för deras högklassiga arbete. För kunderna har förändringsprocessen inte heller alla gånger varit lätt. Utdelningen av de tidigare villkorligt utlovade nya specialtilläggsförmånerna föreföll i ett skede osannolikt. Trots det bibehöll våra kunder sitt fulla förtroende för vårt bolag. Möjligheten till nya specialtilläggsförmåner är säkert det bästa sättet att tacka för detta förtroende, liksom en positiv bedömning om utsikterna till nya specialtilläggsförmåner även i framtiden. Eino Halonen Utdelningen av de tidigare beslutade specialtilläggsförmånerna fortsätter i enlighet med de beslut som fattats. De nya specialtilläggsförmånerna påverkar inte heller de sedvanliga kundåterbäringarna, som alltid avgörs först. Med nuvarande räntenivå ger beräkningsräntan de flesta försäkringarna en totalavkastning som motsvarar den långsiktiga avkastningsförväntningen. Därför tilldelas de här försäkringarna inte några sedvanliga kundåterbäringar utöver denna. Bolaget får ny förvaltning Suomi-bolaget beslutade på sin bolagsstämma i maj 2005 att förnya bolagets förvaltning. Utgående från beslutet avskaffas förvaltningsrådet 2007 och antalet bolagsstämmorepresentanter minskas i framtiden. Därigenom ändras även förvaltningen av bolaget så att den bättre motsvarar dagens krav och bolagets nuvarande situation. 8
Specialtilläggsförmåner till försäkringstagarna Av de 840 miljoner euro om vilka bolaget i tiden givit ett villkorligt löfte utdelas enligt de beslut som fattades 2005 över 250 miljoner euro till försäkringar som omfattas av specialtilläggsförmånerna. Vice verkställande direktör Markku Vesterinen 04. KUNDFÖRMÅNER Specialtilläggsförmåner till försäkringstagarna Ett ömsesidigt bolag ägs av sina kunder I ett ömsesidigt bolag har ägarskapet uppstått genom att man knutit ett kundförhållande utan att kunden har placerat ägarkapital i bolaget. Det är naturligt att ett sådant ägarskap inte realiseras i något slag av utdelning eller i annan avkastning på eget kapital, när det ömsesidiga bolagets verksamhet fortsätter normalt. I praktiken innebär ägarskapet rätt att delta i förvaltningen av bolaget. I Suomi-bolagets fall har detta inneburit rätt att vart tredje år rösta i valet av representantskapet som fungerar som bolagets bolagsstämma. Ägarskapet upphör också när försäkringsavtalet upphör utan någon separat ersättning som baserar sig på ägarskapet. Vem tillhör nettoförmögenheten i ett ömsesidigt bolag? Bolagets nettoförmögenhet tillhör ägarna, och därför är det lätt att svara på frågan i rubriken: ett ömsesidigt bolags nettoförmögenhet tillhör försäkringstagarna. Den verkliga innebörden av svaret är inte entydig för försäkringstagarna. Såsom framgår av det ovan sagda, är de ekonomiska konsekvenserna av ägarskapet för försäkringstagarna i en normal situation inte på något sätt betydande. Ett ömsesidigt bolag skaffar huvuddelen av det kapital det behöver för sin verksamhet genom resultatet av försäkringsverksamheten. I ett snabbt växande ömsesidigt bolag är det kunderna som i själva verket finansierar bolagets tillväxt via försäkringsverksamheten. Om deras försäkringar upphör innan tillväxten upphör får de ingen ersättning för att de har deltagit i finansieringen. När volymen i ett ömsesidigt bolag börjar minska, behöver det inte längre hela det kapital som det har insamlat under tillväxtfasen. I den situationen får ägarskapet också en mer konkret ekonomisk betydelse. Bolaget kan betala ut den överflödiga delen av kapitalet. Kapitalet kan inte återbetalas till någon annan än bolagets ägare, alltså i fråga om ett ömsesidigt bolag till dem som i detta skede är försäkringstagare/ägare i bolaget. Eftersom ägarkunderna aldrig har placerat eget kapital i Suomi-bolaget återbetalas kapitalet på basis av kundrelationen och inte ägarskapet. Hur dimensionerar Suomi-bolaget sitt kapitalbehov? Suomi-bolaget säljer inte längre nya försäkringar. Dess ansvar ökar fortfarande genom premierna för gällande avtal och den beräkningsränta som gottskrivs på dessa avtal, sedvanlig kundåterbäring och alla de specialtilläggsförmåner som ges dessa avtal. På motsvarande sätt minskar bolagets ansvar när avtal upphör samt pensioner och sparsummor betalas ut. I början är nettoändringen relativt liten, men småningom börjar ansvarsbeloppet klart minska. Suomi-bolaget placerar de tillgångar som utgör täckning för ansvar och solvenskapital i olika placeringsinstrument som alla kännetecknas av risker som är typiska för just dem. Bolaget mäter denna risk hela tiden och styr sin placeringsverksamhet så att balans uppnås mellan placeringsriskerna och bolagets risktäckningskapacitet som bestäms av solvenskapitalet. Det ovan nämnda innebär att ju större risker Suomi-bolaget tar, desto mer solvenskapital måste det ha i bolaget och 9
tvärtom. Om bolaget minskar storleken på risken, kan det dela ut en större andel av sitt solvenskapital till kunderna. En ökning av risken skulle däremot leda till en långsammare utdelning av solvenskapitalet. En kund med ett försäkringsavtal som snart löper ut gynnas sålunda av en minskning av placeringsrisken. För en kund med ett avtal med som har lång löptid skulle en kontrollerad ökning av placeringsrisken vara fördelaktig. En sådan lösning skulle flytta utdelningen av solvenskapitalet till en tidpunkt då han själv får ta del av förmånerna tillsammans med ett mindre antal kunder än för närvarande och avkastningen som uppkommit genom den större risken skulle vara högre. Suomi-bolaget vill inte genom egna beslut aktivt påverka hur återbäringen av solvenskapital i run off-läget skall fördelas mellan olika långa avtal. Därför har bolaget beslutat att riskerna i placeringsverksamheten skall hållas på ungefär samma nivå som innan run off-läget började. Utgående från detta har bolaget satt 18 procent som sitt genomsnittliga mål för solvensnivån. Då placeringsmarknaden en längre tid utvecklats i en positiv riktning, såsom exempelvis under 2005, låter bolaget solvensnivån stiga över 18 procent så att bolaget kan klara också en period med sämre utveckling. På motsvarande sätt kan solvensnivån sjunka även under målnivån 18 procent i slutet av en utvecklingsfas som varit negativ med avseende på placeringsavkastningen. Specialtilläggsförmåner för en begränsad kundgrupp Suomi-bolaget slutade 1.7.1997 att bevilja nya försäkringar. Senare under slutet av 1990-talet ökade bolagets solvenskapital avsevärt tack vare lyckade aktieplaceringar och alldeles särskilt tack vare den hisnande värdestegringen på Nokia-aktierna som bolaget innehaft länge. Innan bolaget startade verksamheten på nytt beviljades de dåvarande kunderna betydande specialtilläggsförmåner, vilkas realisering ännu fortsätter. Till specialtilläggsförmånerna enligt de tidigare besluten hör bland annat en årlig gottgörelse av försäkringsbesparingarna med 2,7 procent. I anslutning till utdelningen av förmånerna finns vissa begränsningar, som kunderna har informerats om. Innan bolagets verksamhet inleddes på nytt år 2000 gav man för det dåvarande försäkringsbeståndet även ett villkorligt löfte om nya specialtilläggsförmåner på 840 miljoner euro, förutsatt att bolagets ekonomiska utveckling är så gynnsam att den tillåter en utdelning av sådana förmåner. Löftet baserade sig på bolagets dåvarande mycket höga solvensnivå. Löftet var också väl motiverat i den meningen att tillförseln av kapital för verksamheten i det på nytt startade bolaget skaffades genom solvenskapitalet i det tidigare stängda bolaget. De försäkringar som Suomi-bolaget har beviljat efter det att bolaget inlett verksamheten på nytt har inte getts några löften om specialtilläggsförmåner. Till Suomi-bolaget överfördes i slutet av 2003 försäkringsbeståndet i dess dotterbolag Suomi Liv. Suomi Liv hette från början Salama och verkade under detta namn som dotterbolag till Suomi-bolaget. Salama såldes 1.7.1997 till Pohjola och fick då namnet Liv-Pohjola. Suomi-bolaget köpte tillbaka bolaget våren 2001 och det fick då namnet Suomi Liv. Detta bolag var fram till slutet av 2003 hela tiden ett aktiebolag, där den rådande ägaren svarade för tillförseln av kapital. Försäkringar som kommit till Suomi-bolaget genom detta bolag har aldrig getts löften om specialtilläggsförmåner. Suomi-bolaget betalar på alla sina kunders försäkringsbesparingar en avkastning, som består av en fast beräkningsränta och i regel en sedvanlig tilläggsförmån som fastställs årligen. Den sedvanliga tilläggsförmånen, som kallas för kundåterbäring, fastställs på så sätt att bolaget kan finansiera totalavkastningen på försäkringen med en avkastning som motsvarar den långfristiga avkastningsförväntningen på sina placeringar. Som en faktor som minskar totalavkastningen beaktas kostnaden för det kapital försäkringen binder. I praktiken påverkar förhållandet mellan beräkningsräntan och den allmänna räntenivån storleken på den sedvanliga tilläggsförmånen. Den beräkningsränta som Suomi-bolagets kunder gottgörs med är för de flesta försäkringars del över 4 procent, dvs. en mycket hög ränta i förhållande till den allmänna räntenivån. I en sådan situation har man för dessa försäkringar inte utdelat några sedvanliga tilläggsförmåner alls. Specialtilläggsförmåner utdelas enligt ovan beskrivna villkorliga löften i första hand till sådana i Suomi-bolaget fortfarande gällande försäkringar som var i kraft i Suomi-bolaget redan 1.7.1997. Enligt modellen för fastställande av nya specialtilläggsförmåner förfar man på detta sätt med de försäkringar som fått det villkorliga löftet upp till beloppet 840 miljoner euro. Av detta belopp utdelas enligt de beslut som fattats under 2005 drygt 250 miljoner euro. Då det villkorliga löftet i tiden gavs fastställde man inte när dessa förmåner eventuellt utdelas. Bolaget har nu fastställt att det utlovade beloppet sammankopplas med startdatumet för run off-läget, dvs. till datumet 1.1.2005. Förmånerna kan inte delas ut på en gång utan att man äventyrar bolagets risktäckningskapacitet. Av denna anledning fastställdes att löftet även innebar att man på det icke-utdelade beloppet skall återbära en avkastning som motsvarar avkastningsförväntningen på aktieplaceringar. Som avkastningsförväntning på aktieplaceringar används då räntan på av staten emitterade långfristiga masskuldebrevslån förhöjd med riskpremien för aktieplaceringar. Utgående från bolagets nuvarande solvensställning är det sannolikt att man genom upplösningen av solvenskapitalet kan dela ut rentav mer specialtilläggsförmåner än de i tiden villkorligt utlovade 840 miljonerna euro samt de avkastningar som kommit till dessa på ovan beskrivna sätt. Den del av specialtilläggsförmånerna som överskrider det villkorliga löftet utdelas till hela försäkringsbeståndet med undantag för försäkringar som ersätter sjukkostnader. De sistnämnda får inte specialtilläggsförmåner eftersom de länge har varit förlustbringande. I fråga om dessa försäkringar avhåller bolaget sig från premieförhöjningar förutsatt att detta inte blir oskäligt med tanke på de andra försäkringarna. 10
Styrelsen beslutar om nya specialtilläggsförmåner Suomi-bolagets styrelse beslutar årligen om de nya specialtilläggsförmånerna. I fråga om dessa följs inte samma kontinuitet som för de sedvanliga tilläggsförmånerna, utan de delas ut efterhand som bolagets solvensläge tillåter det. Bolaget framlägger inte heller på förhand några numeriska bedömningar om storleken på och utvecklingen av de årliga förmånerna. Bolagets styrelse har beslutat att man från och med nu årligen granskar möjligheten att dela ut specialtilläggsförmåner även till andra försäkringar än sådana som hör till det ovan nämnda gamla beståndet. Med detta förfaringssätt vill bolaget försäkra sig om att även dessa förmåner utdelas så rättvist som möjligt mellan försäkringar med olika långa löptider. Då utdelningen av dessa specialtilläggsförmåner inleds innebär det i praktiken att nivån på de årliga kundåterbäringarna höjs från nuvarande nivå. De sedvanliga kundåterbäringarna ligger huvudsakligen på en nollnivå på grund av att beräkningsräntan redan ensam med den nuvarande låga räntenivån ger försäkringsbesparingarna en avkastning som motsvarar deras långsiktiga avkastningsförväntning. 11
Framgångsrik placeringsverksamhet Placeringsverksamhetens resultat överskred våra kvantitativa avkastningsmål flerfaldigt. Vi gjorde ett gott resultat också med hänsyn till marknadsutvecklingen. Placeringsdirektör Timo Hukka 05. PLACERINGSVERKSAMHET Avkastningen på placeringsverksamheten var 17,5 procent Suomi-bolagets marknadsresultat av placeringsverksamheten var utmärkt. Årsresultatet var 17,5 procent (8,6 procent 2004). Uttryckt i euro avkastade placeringsverksamheten totalt 1 004 miljoner euro och överskred flerfaldigt det avkastningsmål på 5,1 procent som fastställts utgående från räntekravet på ansvarsskulden, konkurrenskraftiga kundåterbäringar och en skälig avkastning på det egna kapitalet. En betydande del av resultatet (449 miljoner euro) har redan använts för extra kundåterbäringar som ökar ansvarsskulden och för att säkerställa bolagets framtida verksamhetsförutsättningar. Ändå blev bolaget förmögnare, dess verksamhetskapital växte och dess förmåga att bära placeringsrisker förbättrades. Suomi-bolagets placeringsverksamhet var framgångsrik även i jämförelse med utvecklingen på marknaden. Både ifråga om aktie- och ränteplaceringarna överträffades jämförelseindexen. Årsavkastningen på aktieplaceringarna var 59 procent, dvs. cirka 750 miljoner euro. Penningmarknadsplaceringarna och masslånen avkastade totalt 4,6 procent, dvs. cirka 180 miljoner euro. Under året hade i genomsnitt cirka 25 procent av balansräkningen placerats i aktier och totalt cirka 63 procent i ränteinstrument. Det uppställda målet inom fastighetsplaceringar, en årsavkastning på 7,0 procent, överskreds klart. Särskilt framgångsrika var placeringarna i fastighetsfonder, som ensamma gav en avkastning på drygt 16 procent. Totalt avkastade fastighetsplaceringarna 8,5 procent, dvs. drygt 30 miljoner euro. Fastighetsplaceringarnas andel av balansräkningen utgjorde cirka 6 procent. I alternativa placeringar, dvs. i råvaror och hedgefonder hade totalt placerats cirka 6 procent av balansräkningen. För hedgefonderna var året fullt av utmaningar. Trots det uppnåddes den årsavkastning på 10 procent som var målet. Placeringarna i råvaror gav en avkastning på 22 procent. De totala avkastningarna från de alternativa placeringarna uppgick till drygt 40 miljoner euro. 12
Det målinriktade Pohjola-innehavet ledde till ett utmärkt slutresultat Utgående från ett optionsavtal som ingicks 2004 i anslutning till överföringen av beståndet i Liv-Pohjola förvärvade Suomi-bolaget av Ilmarinen i början av 2005 en andel på 16 procent i Pohjola. Till följd av köpet steg Suomi-bolagets innehav i Pohjola till nästan 50 procent och marknadsvärdet på hela Pohjola-innehavet vid den tidpunkten till drygt 600 miljoner euro. I september 2005 sålde både Suomi-bolaget och Ilmarinen sina aktier i Pohjola till OKO. För Suomi-bolagets del uppgick köpesumman till drygt 1 009 miljoner euro. Affären var en del av en omfattande branschstrukturering som resulterade i att Andelsbanksgruppen, som kan erbjuda sina kunder alla viktiga finansiella tjänster, håller på att bli ett beaktansvärt inhemskt alternativ till de nordiska konkurrenterna. För Suomi-bolaget innebar försäljningen av Pohjola-aktierna kulmen på en verksamhet som baserade sig på ett långvarigt innehav och en målmedveten ägarstyrning. Även om den nu erhållna årsavkastningen, inklusive dividender drygt 425 miljoner euro, hänför sig enbart till det gångna året, bygger den dock till en betydande del på åtgärder och planer av väsentligt äldre datum. Men genom försäljningen försäkrade sig bolaget samtidigt om att den positiva värdeutveckling som genom åren uppnåtts inte går förlorad vid en eventuell kommande kursnedgång. Därmed var den intjänade solvensökningen av bestående karaktär och kunde sålunda tryggt användas för extra kundåterbäringar och för förbättring av kommande verksamhetsförutsättningar. Aktiv risktagning lönade sig Liksom under de två tidigare åren var placeringsmiljön 2005 gynnsam för risktagningar. Räntorna förblev låga och uppgången i energipriset kunde inte ensamt skapa en inflation som på ett kännbart sätt skulle ha hotat kapitalmarknaden. Den rikliga likviditeten och låga räntenivån gynnade en användning av lån med hävstång. Fastighetsfonderna och kapitalplaceringarna var framgångsrika. Aktiekurserna steg nästan överallt. Inom kapitalplaceringar var de industriella köparna aktiva och omständigheterna för exit gynnsamma. Valutamarknaderna förblev lugna. Masslånen var dyra men räntenivån var trots det fortfarande sjunkande. Risktagning belönades också på räntemarknaden. Mindre riskvilliga placerare förbryllades åter av olika uppfattningar om bland annat bostadsmarknaden och den privata konsumtionen i USA. Oron över hur det amerikanska bytesbalans- och budgetunderskottet skall finansieras tyngde och utvecklingen av priset på olja och guld oroade. Dessutom skedde under året en kraftig utplaning av räntekurvorna vilket ofta föregått en avmattning i den ekonomiska tillväxten. Hotet om en överhettning av den kinesiska ekonomin och osäkerheten om hållbarheten i den begynnande japanska ekonomiska tillväxten bidrog till att göra placerarna försiktiga. Hoten har emellertid inte realiserats, räntenivån förblev låg och avkastningen på korta ränteplaceringar svag. Generalindexen som i allmänhet upplevs som trygga var på flera håll mindre framgångsrika än marginalsektorerna. Undvikande av risker och passivitet ledde till sämre resultat. Den nya affärsmodellen medför utmaningar Hösten 2004 godkände Suomi-bolagets styrelse bolagets nya affärsprinciper. Enligt dem skall bolagets nettoförmögenhet i sinom tid delas ut till försäkringstagarna som specialtilläggsförmåner. Förmögenheten delas i regel ut efterhand som nytt kapital uppstår, dels genom att bolagets ansvarsskuld minskar, dels genom att kapital uppstår tack vare placeringsverksamheten. Detta kapital kan delas ut då det inte behövs för täckande av riskerna i placeringsportföljen som har en konkurrenskraftig avkastning. Vid uppgörandet av affärsprinciperna utformades avkastningskravet för bolagets placeringsverksamhet utgående från alternativavkastningen för kunden. På det verksamhetskapital som kvarhålls i bolaget ställdes ett avkastningskrav som motsvarar avkastningen vid placering i aktier. Därefter fastställdes den målportfölj som uppfyller avkastningskravet, bedömdes storleken på placeringsrisken och definierades bolagets minimikapitalbehov. Avkastningskravet fastställs årligen. Nya beslut, åtgärder, planer och mål innebär alltid krävande ändringar i placeringsverksamheten. Placeringsbeståndets struktur, verksamhetens mål och tillvägagångssätten måste anpassas till det förändrade läget. I fjol var man först tvungen att skapa utrymme för ett utökat Pohjola-innehav. Samtidigt gällde det att se till att den totala aktierisken inte överskred de tillåtna maximigränserna. Man avyttrade aktier och skyddade sig mot aktierisker. Försäljningen av Pohjola-aktierna krävde en plan för att omplacera köpesumman så att bolaget bibehåller sin förmåga att nå sina långsiktiga avkastningsmål. Genast efter affären började man igen gradvis öka aktierisken. Strukturen på ränteportföljen ändrades på motsvarande sätt och aktiviteten i verksamheten ökades ytterligare. I fråga om fastighetsportföljen fortsatte den värdepapperisering som redan pågått i ett par år. Under början av året avyttrades de skogar bolaget äger till det av Metsäliitto, Suomi-bolaget och MTK gemensamt ägda Finsilva Oyj. Senare såldes bolagets före detta huvudkontor vid Lönnrotsgatan 5 till en tysk fastighetsfond. Andelen placeringar i fastighetsfonder utökades. Ändringarna avspeglade sig även i placeringsplanen för 2006, vars struktur och innehåll uppdaterades. De primära målen för placeringsverksamheten kvarstår De centrala målen och uppgifterna för Suomi-bolagets placeringsverksamhet har bibehållits trots de betydande ändringarna i placeringsbeståndets och balansräkningens 13
struktur. Bolagets placeringsverksamhet sköts fortfarande på ett långsiktigt, betryggande och räntabelt sätt. Till följd av det goda resultatet förbättrades bolagets relativa solvens ytterligare. Förmågan att bära placeringsrisker är fortfarande goda. I förhållande till det rådande ränteläget ter sig de långsiktiga avkastningskraven krävande. Därför understryks i fortsättningen verksamhetens lönsamhet. Fluktuationerna på placeringsmarknaden avspeglas i avkastningen på placeringsportföljen och påverkar bolagets solvens och konkurrensförmåga. Under svåra förhållanden framhävs betydelsen av trygghet och solvens. Då är det viktigare att undvika förluster än att eftersträva avkastning. Om detta lyckas kan Suomi-bolaget under goda tider sätta god avkastning som sitt främsta mål i stället för riskminimering. Riskredovisningen utvecklades Förändringarna inom bokförings- och bokslutspraxis (International Financial Reporting Standards eller IFRS) har lett till att man inom riskredovisningen utöver de egentliga placeringsriskerna även skall beakta de kalkylmässiga ändringarna i marknadsvärdet på ansvarsskulden. Även om Suomi-bolaget i övrigt ännu inte har gått över till IFRS-redovisning i sin bokföring, så beaktas i riskredovisningen beräkningsräntans avvikelse från marknadsräntorna vid bedömningen av ansvarsskulden. Ändringarna som gäller detta beaktas sålunda vid beräkningen av bolagets risktäckningskapacitet. Under 2005 satsade Suomi-bolaget i sin placeringsverksamhet fortfarande mer på god avkastning än på minimering av risker, eftersom bolagets solvens var god. Resultatutvecklingen var gynnsam under hela året. Därmed förbättrades solvensen ytterligare och gav möjligheter till en avkastningsorienterad risktagning. Särskilt goda möjligheter till detta gavs under slutet av året, dvs. efter det att vinsten vid försäljningen av Pohjola- Fördelning av placeringar, marknadsvärden 31.12.2005 milj. e % Penningmarknaden 360,9 5,4 % aktierna hade tagits hem och till ett större värde än vad man tidigare räknat med. Placeringsplanen styr verksamheten Suomi-bolagets placeringsverksamhet styrs genom den placeringsplan som godkänts av styrelsen. I denna fastställs bl.a. avkastnings- och likviditetsmålen för placeringsverksamheten utgående från karaktären och strukturen hos ansvarsskulden. I placeringsplanen definieras även hur risktagningskapaciteten och placeringsriskerna skall mätas och beräknas. För att säkra en tillräcklig spridning fastställs i planen maximioch minimibelopp för varje tillgångsklass. Dessutom fastställs principerna för valutaförvaltningen. Även placeringsorganisationen och dess befogenheter beskrivs. Suomi-bolagets styrelse, ledning och experter svarar för planeringen av placeringsverksamheten, den strategiska styrningen samt valet och övervakningen av samarbetsparterna. Pohjola Kapitalförvaltning Ab har producerat de bokförings- och rapporteringstjänster som Suomi-bolaget behöver samt en stor del av tjänsterna inom riskhanteringen och portföljförvaltningen. Pohjola Kiinteistösijoitus Oy svarar antingen själv eller genom sina underleverantörer för operativa uppgifter i anslutning till underhållet och administrationen av Suomi-bolagets fastigheter. Man har kommit överens om att OKO-koncernen i den nya situationen ombesörjer att Suomi-bolagets kapitalförvaltningstjänster fortsätter som förut. Trots detta kommer anpassningen till de förändringar som sker i verksamheten och tillvägagångssätten hos den huvudsakliga kapitalförvaltaren att vara en av de stora utmaningarna i styrningen av placeringshelheter under 2006. På entreprenad helt eller delvis utanför Pohjola-OKO-gruppen har Suomi-bolaget lagt ut bl.a. kapitalplaceringar, indirekta fastighetsplaceringar och valet av fonder med inriktning på absolut avkastning. När det gäller fonder som satsar på expanderande marknader och småbolag innehas en del av OP-gruppen eller dess samarbetsparter och en del av utomstående. Suomi-bolagets mål är att alltid anlita den kapitalförvaltare som har den bästa kompetensen för ifrågavarande uppdrag. 14 Masslån 4 074,7 61,2 % Staten 2 844,2 42,7 % Investment grade 789,6 11,9 % High yield och emerging market debt 206,0 3,1 % Konverteringslån 235,0 3,5 % Aktier sammanlagt 1 402,9 21,1 % OKO 246,3 3,7 % Finland 192,6 2,9 % Utvecklade marknader 413,5 6,2 % Utvecklingsmarknader 283,9 4,3 % Anläggningstillgångar och onoterade 34,3 0,5 % Kapitalplaceringar 232,4 3,5 % Alternativa placeringar sammanlagt 389,9 5,9 % Hedge-fonder 177,8 2,7 % Råvaror 212,1 3,2 % Fastigheter 425,3 6,4 % Direkta 309,7 4,7 % Indirekta 115,6 1,7 % Sammanlagt 6 653,7 100,0 %
Aktieportföljens geografiska fördelning 2005 % Finland 39 Övriga Europa 14 USA 9 Japan 13 Utvecklade marknader sammanlagt 36 Utvecklingsmarknader 25 Aktier sammanlagt 100 De största fondplaceringarna Marknadsvärde 31.12.2005 1. Pimco Global Investment Grade Credit Fund, Inst Inc 92 929 572 2. Aviva Global Convertible Bond Fund 91 281 466 3. Pohjola Råvaru B 87 929 830 4. SISF Strategic Bond 83 772 550 5. Schroder Tokyo Fund - Acc JPY 83 410 386 6. Pohjola Euro Företagslån B (tillväxt) 83 345 000 7. Opstock Euro Bond Index A (tillväxt) 78 822 900 8. Pohjola Konvertibel B (tillväxt) 77 637 354 9. Parvest Japan Small Cap Inst 69 403 684 10. Pohjola US 500 Plus B 63 622 751 11. Pohjola Ränta Plus 57 57 594 954 12. Fidelity Emerging Markets Fund 56 086 537 13. PIMCO GIS Emerging Markets Institutional Acc. 56 048 222 14. OP-Euro Företagslån A (tillväxt) 54 051 726 15. Pohjola Emerging Markets 50 827 857 16. R2 Crystal Fund 50 000 000 17. Evli Europe Quant Index B 40 324 763 18. IXIS Loomis Sayles Senior Loan Class S 39 840 637 19. SISF Pacific Equity Class C - Dist. 39 818 301 20. OP-Euro Obligation A (tillväxt) 38 235 665 15
06. FÖRVALTNING God förvaltningssed i Suomi-bolaget Suomi-bolagets verksamhet baserar sig på iakttagande av gällande lagar och myndighetsbestämmelser och övriga normer som utfärdats med stöd av dem. Suomi-bolaget följer rekommendationen för förvaltnings- och styrsystem (Corporate Governance) för noterade bolag på det sätt som lämpar sig för ett ömsesidigt bolag. Bolagsstämman Som Suomi-bolagets bolagsstämma fungerar ett representantskap bestående av 75 medlemmar som försäkringstagarna väljer bland sig. Medlemmarna av representantskapet underrättas om de ärenden som skall behandlas på bolagsstämman i kallelsen till stämman. Verkställande direktören, styrelseordföranden och största delen av de övriga styrelsemedlemmarna är vanligen också närvarande vid bolagsstämman. Bolaget har ännu ingen praxis gällande huruvida en person som för första gången kandiderar för medlemskap skall vara närvarande vid den bolagsstämma där valet förrättas. Detta beror på att medlemmarna i styrelsen kommer att väljas av bolagsstämman först från och med stämman 2007. Under 2005 sammanträdde representantskapet en gång. Representantskapets nuvarande sammansättning framgår här. Förvaltningsrådet Bolaget kommer att ha ett förvaltningsråd fram till den ordinarie bolagsstämman 2007. Till förvaltningsrådets uppgifter hör att övervaka förvaltningen, ge anvisningar, lämna utlåtande om bokslutet och välja styrelsen. Medlemmarna i förvaltningsrådet väljs av bolagsstämman som också beslutar om deras års- och mötesarvoden. Under 2005 sammanträdde förvaltningsrådet fyra gånger. Förvaltningsrådets nuvarande sammansättning framgår här. och inte heller några restriktioner gällande återval. De nuvarande medlemmarna i styrelsen presenteras här. Styrelsen sörjer för bolagets förvaltning och för att bolagets verksamhet är ändamålsenligt organiserad. Styrelsen har utarbetat en skriftlig arbetsordning för sin verksamhet. För att utföra sitt uppdrag gör styrelsen följande beslutar om Suomi-bolagets strategi och övervakar att den förverkligas beslutar om hur överskottet från bolagets försäkringsrörelse och bolagets fria egna kapital skall användas till olika specialförmåner som tilldelas försäkringstagarna framlägger förslag till bolagsstämman om hur bolagets vinst skall användas eller vilka åtgärder som skall vidtas i fall av förlust godkänner en placeringsplan i vilken bl.a. placeringsbefogenheter och rapporteringsanvisningar fastställs godkänner verksamhetsplaner, mål och budgeter och ser till att de fullföljs godkänner en riskhanteringsplan beslutar om betydande företagsköp, egendomsförsäljningar och avtal utnämner och entledigar den verkställande direktören och hans eller hennes ställföreträdare samt beslutar om deras löner, förmåner och övriga anställningsvillkor beslutar om belönings- och motivationssystem för ledningen och personalen beslutar om val av återförsäkrare och principerna för diversifiering av återförsäkringen tillsätter en valnämnd för val av representantskap. Styrelsen sammanträdde 12 gånger under 2005 och var alla gånger fulltalig. Närvaroprocenten var sålunda 100. För att garantera en effektiv arbetsinsats gör styrelsen årligen en utvärdering av sin verksamhet och sina arbetsmetoder. Styrelsen har inte tillsatt några separata utskott. Styrelsen Suomi-bolagets styrelse består enligt bolagsordningen av 4 7 medlemmar. Antalet medlemmar är för närvarande fem. Medlemmarna i styrelsen väljs av förvaltningsrådet för en mandatperiod på två år, dock högst fram till den ordinarie bolagsstämman 2007. Från och med nämnda bolagsstämma väljs styrelsemedlemmarna av bolagsstämman för tiden fram till nästa ordinarie bolagsstämma. Om styrelsens månads- och mötesarvoden beslutar det förvaltningsorgan som styrelsen har valts av. En person som väljs till styrelsemedlem skall ha en sådan kännedom om försäkringsverksamheten och affärslivet, eller om företagsekonomi, som skötseln av styrelseuppgifterna i bolaget förutsätter. Styrelsemedlemmarna behöver inte vara delägare i bolaget, det finns ingen övre åldersgräns Verkställande direktören och bolagets ledningsgrupp Verkställande direktören handhar den löpande förvaltningen genom att leda bolagets affärsverksamhet i enlighet med styrelsens anvisningar och bestämmelser och sörjer för att bolaget verkar i enlighet med lagar, myndighetsbestämmelser, god försäkringssed och avtalsförpliktelser. Verkställande direktören är inte medlem av styrelsen. Han är emellertid närvarande vid styrelsens möten. Verkställande direktörens anställningsvillkor finns angivna i ett av styrelsen godkänt vd-avtal. 16
Verkställande direktören biträds av bolagets ledningsgrupp. Verkställande direktören och ledningsgruppen finns presenterade här. Belöning Bolaget har ett resultatlönesystem som omfattar alla anställda i bolaget. Styrelsen omfattas inte av resultatlönesystemet. Styrelsen har godkänt belöningssystemet och den beslutar årligen om resultatkriterierna, vilka är avgörande för resultatpremierna. Resultatpremiernas storlek bestäms huvudsakligen på basis av den förändring av nettotillgångarna som bolaget åstadkommit under året ökad med beloppet av de tilläggsförmåner som givits försäkringstagarna. Verkställande direktören och medlemmarna i ledningsgruppen kan maximalt få en resultatpremie som motsvarar sex månaders lön. Myndighetstillsyn Suomi-bolagets verksamhet övervakas av Försäkringsinspektionen, som har som målsättning att säkerställa att försäkrings- och pensionsanstalternas verksamhet är stabil och att förtroendet för försäkringsverksamheten upprätthålls. Ytterligare uppgifter www.vakuutusvalvonta.fi Information Bolaget har en egen webbplats på Internet. På bolagets finskspråkiga webbplats presenteras de fakta som avses i rekommendationen för förvaltnings- och styrsystem för noterade bolag till den del de är relevanta för ett ömsesidigt bolag. På grund av att bolaget är ett ömsesidigt bolag är uppgifter som ansluter sig till aktier och aktieägare inte relevanta. Suomi-bolaget uppger i noterna till sitt bokslut beloppet av de löner och premier som utbetalats per förvaltningsorgan. Enligt bolagets uppfattning är den informationen tillräcklig eftersom det är fråga om ett ömsesidigt bolag. Intern kontroll, riskhantering och intern revision En separat redogörelse för de riskhanteringsprinciper som bolaget tillämpar finns i noterna till bokslutet. Utmärkande för bolagets verksamhet är att största delen av de praktiska funktionerna har lagts ut på entreprenad. Utläggningen av verksamheterna hanteras med hjälp av avtal. I dessa avtal finns även angivet hur ansvaret i händelse av problemsituationer fördelar sig mellan bolaget och den som producerar den utlagda tjänsten. Den interna kontrollen hos den som producerar den utlagda tjänsten har till uppgift att övervaka att verksamheten sköts i enlighet med avtalet. Suomi-bolaget och dess revisorer har rätt att av den som producerar den utlagda tjänsten få de uppgifter bolaget behöver för sin revision samt för den interna kontrollen och interna revisionen. Revision Styrelsen bereder varje år ett förslag till val av revisorer som föreläggs bolagsstämman. År 2005 valde den ordinarie bolagsstämman CGR-sammanslutningen PricewaterhouseCoopers Ab och CGR Leena Rajala till revisorer. Huvudansvarig revisor är CGR Juha Wahlroos. Till revisionssammanslutningen och sammanslutningar som hör till samma koncern betalades år 2005 i revisionsarvoden 174 070 euro och för rådgivning och konsultation 20 389 euro. Arvodena inkluderar moms. 17
Representantskapet Det första årtalet anger när representantens mandatperiod började och det senare när den nuvarande mandatperioden upphör. Valkrets I Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Sibbo, Kervo, Tusby, Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå Arja Alho, riksdagsledamot Sjundeå; 1991 2000, 2003 2012 Harry Bogomoloff, verkställande direktör Helsingfors; 2003 2012 Hanna-Leena Hemming, riksdagsledamot Esbo; 2003 2012 Tuulikki Juusela, utbildare i arbetsgemenskap Vanda; 1997 2006 Aila-Marja Leistén, redaktör Helsingfors; 1997 2006 Jarmo Leppiniemi, professor Helsingfors; 1997 2006 Raili Leppiniemi, företagare Helsingfors; 2000 2009 Johanna Lohivesi, ekonomie magister Esbo; 2000 2009 Pauliina Lunna, verkställande direktör Esbo; 1997 2006 Jouni Mykkänen, verkställande direktör Esbo; 2005 2012 Suvi Rihtniemi, diplomingenjör Helsingfors; 1982 2000, 2003 2012 Riitta Saarikangas, företagare Kervo; 2003 2012 Pär Stenbäck, minister Esbo; 1997 2006 Kaarina Suonperä, informatör Vanda; 1997 2006 Ritva Sänkiaho, socionom Helsingfors; 2000 2009 Mikko Viitasalo, professor Helsingfors; 2000 2009 Markku Weckman, överkonstapel Vanda; 2002 2009 Ben Zyskowicz, riksdagsledamot Helsingfors; 2000 2009 Valkrets II Nyland och Östra Nyland med undantag av kommunerna i första valkretsen samt Egentliga Finland, Satakunta och Åland Olavi Ala-Nissilä, riksdagsledamot Loimaa; 2000 2006 (fram till 1.3) Peik Eklund, politices magister. Pargas; 2003 2009 Mikko Elo, riksdagsledamot Björneborg; 2003 2012 Kaija Hartiala, biträdande stadsdirektör Åbo; 1997 2006 Mikko Hataanpää, jordbrukare Norrmark; 2006 2009 Marjatta Hyttinen, överläkare Salo; 2003 2012 Reijo Kallio, riksdagsledamot Raumo; 2000 2009 Ilkka Kanerva, vice talman Åbo; 1976 1989, 1997 2006 Jaana Laitinen-Pesola, ordförande Björneborg; 1991 2000, 2003 2012 Tuula Piekka, bankdirektör S:t Karins; 1998 2006 Virpa Puisto, riksdagsledamot Åbo; 1991 2012 Outi Rannikko, distriktsfunktionär Rusko; 2003 2009 Pekka Ruola, kommunalråd Åbo; 2000 2009 Erkki Saario, agrolog Vichtis; 2003 2012 Juhani Uusitalo, jordbrukare Bjärnå; 2005 2006 Pekka Viljanen, agrolog Vichtis; 2003 2006 Valkrets III Egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Mellersta Finland Sirpa Antila, kirurg Jyväskylä; 1997 2006 Anja Kaislo, butiksinnehavare Jämsä; 2000 2009 18