Energieffektiva flerbostadshus erfarenheter. Utarbetad av Per Levin, Projektengagemang

Energieffektiva flerbostadshus erfarenheter Utarbetad av Per Levin, Projektengagemang Stockholm, januari 2008

Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och fastighetsägare/förvaltare av flerbostadshus. BeBo initierades 1989 av Energimyndighetens företrädare NUTEK. Gruppen driver idag utvecklingsprojekt med inriktning på energieffektivitet och miljö. Syftet med gruppens arbete är att energieffektiva system och produkter tidigare ska komma ut på marknaden. Utvecklingsprojekten ska visa på goda exempel med effektiv energianvändning samtidigt som funktion och komfort inte får försämras utan ska snarare förbättras. Gruppens medlemsföretag är: Alingsåshem Eksta Familjebostäder Fastighetsägarna Gavlegårdarna HBV HSB KBAB Riskbyggen SABO Sigtunahem Stockholmshem Svenska Bostäder Vidingehem Till gruppen är också knutna: Byggherrarna Energimyndigheten K-Konsult Energi

FÖRORD Idén till detta projekt kom ursprungligen från Hans Westling, Promandat och Bengt Johnsson, Svenska Bostäder, efter diskussioner inom Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus (BeBo). Projektansökan till Energimyndigheten utarbetades av Per Levin i samråd med ovan nämnda personer samt Gunnar Wiberg, SABO/Stockholmshem, och godkändes av BeBo-gruppen. Till anslagsmottagare och projektledare utsågs SABO. Projektet har genomförts med stöd från en arbetsgrupp under BeBo, vilken har bestått av följande personer: Gunnar Wiberg, SABO/Stockholmshem Gösta Gustavsson och Ulrika Jardfelt, SABO Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm Gunnar Thorén, HSB Emina Pasic, Familjebostäder/HSB Kjell Berntsson, Riksbyggen Kjell-Åke Henriksson, JM Willy Ociansson, Karlstads Bostads AB Jonas Gräslund, Skanska Per Jutner, Wallenstam Hans Isaksson, K-Konsult Energi Per Levin, Projektengagemang. I inledande skedet bidrog även Herman Hallstedt, Carl Bro AB och Lennart Berndtsson, HSB, med värdefulla synpunkter. Informationsinsamlingen om byggnaderna har till största delen skett via fastighetsföretag, bostadsrättsföreningar och de byggföretag vars byggnader varit föremål för undersökningen. Ett stort tack till alla som har bidragit! Stockholm och Danderyd i januari 2008 Per Levin

SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen står inför en utmaning, där lägre energi- och elanvändning måste åstadkommas och dokumenteras. Boverkets byggregler (BBR 06) ställer sedan den 1 juli 2007 krav när det gäller byggnaders energianvändning, vilket innebär en skärpning såtillvida att resultaten i verklig byggnad numera gäller. Fler skärpningar är att vänta framöver. Syftet med detta projekt har varit att ta fram, dokumentera och utvärdera erfarenheter vad gäller energirelaterade tekniska lösningar för flerbostadshus. Dessa lösningar ska fungera under lång tid och ha litet underhållsbehov. Målet är att erfarenheterna dels ska kunna fungera som underlag för att finna och dokumentera sådana lösningar, dels ska kunna vara vägledande för åtgärder befintliga hus. Efterfrågningar har gjorts inom SABO-företagen, HSB, Riksbyggen och privata fastighetsägare för att få in goda exempel på byggnader byggda 1992 2004. En blankett skickades ut till de företag som anmält sitt intresse och 11 byggnader valdes ut från de ca 20 inkomna svaren. Dessutom togs byggnaden Jöns Ols i Lund med som referens. Vid urvalet eftersträvades byggnader ur standardproduktion, dvs. byggnader som inte var extra påkostade i anslutning till någon bomässa eller något s.k. prestigeområde. Tänkbara hypoteser för att förklara den låga (eller höga) energianvändningen bearbetades. Eftersom många faktorer påverkar energianvändningen är det viktigt försöka hitta de faktorer som går att påverka och har stor inverkan samt de som gör att man kommer nära ideala (projekterade) förhållanden. Exempel på framgångsfaktorer, förutom tekniska systemfaktorer som typ av ventilationssystem och återvinning, bör kunna finnas inom följande delområden: byggnadernas kvalitet idrifttagningen förvaltarorganisationen. Byggnaderna besöktes under en dag och följande mätningar genomfördes, där så var möjligt: stickprovskontroll av klimatskärmens kvalitet genom tryckprovning och termografering i några lägenheter kontroll av ventilationsflöden och inomhustemperatur i samma lägenheter besök i undercentral och fläktrum. Att energianvändningen skiljer sig åt mellan likadana byggnader är mer regel än undantag. Detta har en rad orsaker, t.ex. noggrannhet vid uppförandet av en byggnad eller precisionen vid injustering av husets installationer, men energianvändningen påverkas även mycket av boendevanorna. För att undersöka skillnader mellan likadana hus har en metod inom denna studie varit att försöka likställa beteendefaktorer så långt möjligt, för att kunna hitta de skillnader i drift och förvaltning mellan byggnaderna som påverkar energianvändningen. Två likadana byggnader ingår i studien, där skillnaderna i energiprestanda är anmärkningsvärda. I de likadana byggnaderna i Malmkronan i Stockholm utgörs den stora skillnaden mellan byggnaderna främst av användningen av tappvarmvatten, vilken verkar vara mycket stor i hyresrättshuset (hus 2); den totala vattenanvändningen är nästan dubbelt så stor i detta hus som i bostadsrättshuset (hus 1).

Övriga uppmätta större skillnader i dessa båda hus gäller uppvärmningen, där underlaget dock inte riktigt räckte till för att fastställa orsaken, samt fastighetselen, där skillnaden troligen beror på tvättstugans användning. Om byggnaderna uppförts enligt de nya byggreglerna skulle tvättstugornas energianvändning kunna överföras till hushållsel. En korrigering för onormalt hög varmvattenanvändning borde därför kunna medges för hyresrätteshuset. En erfarenhet från projektet är att det har varit trögt att få in efterfrågad information från fastighetsägarna, vilket kan bero på att informationen ofta inte är så lättillgänglig. Att bidra med sådan information kräver tid från den vanliga verksamheten, vilken kan vara nog så stressande i sig själv, och det kan vara svårt för förvaltare att ta sig denna tid trots god vilja. Användningen av hushållsel är en relativt svår uppgift att få tag på, eftersom tillstånd krävs från samtliga boende. I vissa fall kan man i stället få en uppgift om byggnadens sammanlagda hushållsel från eldistributören. När arbetet med energideklarationerna blivit rutin och användandet av den s.k. e-nyckeln tagit fart kommer denna typ av information att bli betydligt mer lättillgänglig, vilket kan underlätta genomförandet av eventuella uppföljningsprojekt. Resultaten från genomförda tryckprovningar visar att medelvärdet för de provade lägenheterna är ca 0,6 l/sm 2 vid 50 Pa, dvs. bättre än det gamla normkravet 0,8 l/sm 2. I 25 procent av de provade lägenheterna överskreds den gamla kravnivån. Stor betydelse här har lägenhetens placering i byggnaden, dvs. hur stor klimatskärmsarea det uppmätta luftflödet ska divideras med. För att kunna dra några generella slutsatser om hela byggnadernas luftläckning behöver flertalet lägenheter provas om medelvärdet ska vara rättvisande och jämförbart mellan olika typer av flerbostadshus. Tryckprovning tillsammans med termografering är ett alldeles utmärkt och beprövat pedagogiskt hjälpmedel för att kontrollera klimatskärmens värmeisolerande och lufttätande funktioner. En förevisning för byggande personal tidigt i produktionsskedet kan höja kvaliteten avsevärt på resterande produktion. Metoder för tryckprovning av ett helt flerbostadshus behöver utvecklas för att få användbara indata till energiberäkningarna utifrån mätresultaten. Tryckprovningsresultatet kan visserligen användas direkt i en del beräkningsprogram men då på ett schablonartat sätt. I dag saknas kvantifierade krav på maximalt tillåten luftläckning. Därför är det viktigt att ta fram relevanta metoder och mått för att kunna ställa uppföljningsbara krav på byggnadernas utförande, samtidigt som man får fram relevanta indata till energiberäkningarna. Det är utomordentligt viktigt med ett fungerande energiuppföljningssystem och att någon person har som uttalad uppgift att regelbundet bearbeta och analysera statistiken och ge återkoppling till organisationen. Flera av bostadsföretagen har sådana personer, några med inriktning att hitta fel i själva byggnaderna, t.ex. energijägarna i Karlstad, medan andra kan ha mer administrativ karaktär. Som exempel kan nämnas att energiprestandan för Snöskatan i Norrtälje har förbättrats betydligt sedan fastighetsbolaget tog beslut att säkerställa rätt innetemperaturer. Den preliminära användningen av värme och varmvatten för 2007 är 108 kwh/m 2, vilket kan jämföras med 2005 års värde på 133 kwh/m 2 och 2006 års värde på 124 kwh/m 2.

Cirka hälften av byggnaderna i studien klarar att hålla en lägre energianvändning än kravnivåerna i den nya byggnormen BBR 06. Byggnader med värmepump ligger som förväntat lågt när det gäller köpt energi, och de redovisade byggnaderna med värmepump har även förutsättning att klara de föreslagna kommande kraven för elvärmda byggnader (55/75 kwh/m 2 för södra/norra klimatzonen). Dessa krav var ute på remiss 2006. En del anmärkningsvärda data har kommit fram, som inte kan förklaras tillfredsställande med den information som finns tillgänglig. Man kan alltså inte avgöra om det är fel i byggnaden eller fel på mätaren. En jämförelse mellan de energiberäkningar som finns för sju av byggnaderna visar att fem av beräkningarna stämmer överens med uppmätta värden inom ca tio procents skillnad, vilket måste betraktas som ett resultat över förväntan. I en byggnad underskattas dock energianvändningen med ca 30 procent och i en överskattas den med nästan 50 procent. Dessa byggnader är de två projekten med likadana byggnader, där beräkningsresultaten (åtminstone summan) stämmer ganska bra med uppmätta värden för de andra likadana husen.

1 INLEDNING Fastighetsbranschen står inför en utmaning där man både måste kunna åstadkomma och dokumentera lägre energi- och elanvändning. Normkraven på energianvändning i Boverkets Byggregler (BBR) har under 1990-talet och de första sex åren på 2000-talet i motsats till detta lättats, t.ex. har lufttäthetskravet minskat genom att beräkningen av omslutningsarea förändrats. I BBR 06 ställs nya krav på byggnaders energianvändning sedan den 1 juli 2007, vilket innebär en skärpning såtillvida att resultat i verklig byggnad gäller. Fler skärpningar är att vänta framöver. Under senare år har undersökningar i experimentbyggda småhus från 1980-talet visat en ökad energianvändning för dessa hus pga. byte eller bortkoppling av installationer samt tillbyggnader och ägarbyten. Motsvarande undersökningar för flerbostadshus saknas. Vissa statistiska undersökningar har visat att nybyggda flerbostadshus kan ha högre energianvändning än äldre, och en undersökning visar att energianvändningen varierar kraftigt även när det gäller nybyggda flerbostadshus (se figur 1 nedan). Energifrågorna har återigen kommit i fokus genom energideklarationer och nya byggregler. Det har blivit allt viktigare att hitta bra prognosmetoder för energianvändning samt tekniska system för byggnader och installationer som håller utlovade prestanda under lång tid. För att återuppta trenden med allt mer energieffektiva flerbostadshus är det viktigt att ta till vara tidigare erfarenheter och att lyfta fram goda exempel.?? Figur 1 Varierande energianvändning för 2003 i flerbostadshus byggda mellan 1993 och 2002 (källa: SABO-utredningen Energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus från 2006) Orsaken till den varierande och eventuellt ökande energianvändningen bör utredas, inte minst pga. att bygg- och driftskostnaderna har ökar kraftigt. Därtill gör bristen på lägenheter i vissa områden att finns ett stort behov av nyproducerade flerbostadshus.

2 SYFTE OCH MÅL Syftet med detta projekt har varit att ta fram, dokumentera och utvärdera erfarenheter när det gäller energirelaterade tekniska lösningar för flerbostadshus. Dessa lösningar ska kunna fungera under lång tid och ha litet underhållsbehov. Målet är att erfarenheterna dels ska fungera som underlag för att finna och dokumentera effektiva tekniska lösningar som kan tillämpas för nya flerbostadshus, dels ska kunna vara vägledande för åtgärder i befintliga hus. 3 GENOMFÖRANDE 3.1 Statistik och urval Efterfrågningar inom SABO-företagen, HSB, Riksbyggen och privata fastighetsägare gjordes för att få in goda exempel på byggnader byggda 1992 2004. Dessa efterfrågningar gjordes genom utskick, annonsering på SABOs hemsida samt direktkontakter med personer på bostadsföretagen och bostadsrättsorganisationerna. En blankett togs fram, vilken efterfrågade vissa basdata och energianvändning för 2005 och 2006. Blanketten skickades ut till de företag som anmält sitt intresse, och elva byggnader valdes ut ifrån de ca tjugo inkomna svaren. Dessutom togs byggnaden Jöns Ols i Lund med som referens. Vid urvalet eftersträvades byggnader ur standardproduktion, dvs. byggnader som inte var extra påkostade i anslutning till någon bomässa eller något s.k. prestigeområde. Krav på objekten var att husen skulle vara väl fungerande och väl dokumenterade samt att energianvändningen skulle vara låg och inneklimatet gott. Statistik på energianvändning för fastighetsel, värme samt tappvarmvatten (och hushållsel om möjligt) skulle finnas tillgänglig. Blankettsvaren följdes upp genom kontakter med fastighetspersonal för att bekräfta lämnade uppgifter och för att kontrollera att byggnadens användning var normal utan speciella omständigheter, t.ex. att huset var obebott eller innehöll en stor andel lokaler eller garage. Eftersom urvalet byggnader i undersökningen var begränsat har alla typer av tekniklösningar inte kunnat studeras. 3.2 Hypoteser och prövning Tänkbara hypoteser för att förklara den låga (eller höga) energianvändningen bearbetades. Eftersom många faktorer påverkar energianvändningen är det viktigt att hitta de faktorer som har stor inverkan respektive de faktorer som gör att man kommer nära ideala (projekterade) förhållanden. Faktorerna ska även vara möjliga att påverka av den som projekterar, bygger eller förvaltar fastigheten. Exempel på framgångsfaktorer förutom tekniska systemfaktorer som typ av ventilationssystem och återvinning bör kunna finnas inom följande delområden: byggnadernas kvalitet idrifttagningen förvaltarorganisationen.

De aspekter man bör undersöka är om något skede i processen är viktigare än andra samt om det finns bonuseffekter av olika slag. Hypoteser har ställts upp efter samråd i referensgruppen (hypoteserna redovisas nedan indelat i olika byggskeden). Även metoder för verifiering har föreslagits. I första hand har befintligt tillgängligt material insamlats. Kompletterande tillfälliga mätningar har sedan utförts i de flesta av byggnaderna. Hypoteserna har konkretiserats i en mer detaljerad checklista (se tabell 1 nedan samt bilaga 3). Tabell 1 Checklista för hypotesprövningen Projektering Ställdes krav på nivån på energianvändningen, och i så fall i vilket skede? Utfördes energiberäkningar? Av vem A, K eller VVS? Systemval för installationer små förluster och höga verkningsgrader Konstruktionsval lufttäthet och värmeisolering inkl. köldbryggor Samordning mellan bygg- och installationsteknik Kompletterades bygghandlingarna med krav på utförandekontroll? Byggande Kände entreprenören till eventuella krav på utförande och kontroller vid kostnadsberäkning och anbud? Bra utförd lufttäthet och värmeisolering Installationer rätt utförda Informerades byggnadsarbetarna om vikten av utförande på isoleringsarbete och lufttätning? Bra idrifttagning Driften Finns energistatistik med uppföljning? Manuellt eller med uppföljningsprogramvara? Hantering av klagomål feldiagnoser och felavhjälpning Bibehållen rätt innetemperatur och luftomsättning Byggnaderna besöktes under en dag. Följande undersökningar och mätningar genomfördes, där så var möjligt: stickprovskontroll av klimatskärmens kvalitet genom tryckprovning och termografering i några lägenheter kontroll av ventilationsflöden och inomhustemperatur i samma lägenheter besök i undercentral och fläktrum. Vid besöken genomgicks ritningar samt övrig tillgänglig relevant information. Material försöktes även samlas in för baklängesberäkning av energianvändningen för att på så sätt kunna analysera eventuella skillnader mot uppmätta värden. Några likadana byggnader med till synes stor skillnad i energianvändningen noterades och bearbetades ytterligare. Insamlade data analyserades i syfte att bekräfta eller förkasta uppställda hypoteser om energianvändningen. Slutligen jämfördes resultatet med beräknade börvärden vid standardiserat boende vad gäller de befintliga husen i förhållande till de nya byggreglerna.

4 STUDERADE BYGGNADER Vid urvalet har eftersträvats att få med byggnader ur standardproduktion, dvs. sådana som inte byggts med extra påkostat utförande i samband med någon bomässa eller i något s.k. prestigeområde. (En sammanställning över insamlad basinformation redovisas i bilaga 2, bilder på byggnaderna finns i bilaga 4.) 5 RESULTAT Följande tre faktorer med stor inverkan på byggnadernas energianvändning fanns med i projektansökan: byggnadernas kvalitet idrifttagningen förvaltarorganisationen. Dessa faktorer behöver dock brytas ner i verifierbara delar som kan kontrolleras och kvantifieras för att man ska kunna dra några slutsatser. Inom projektet togs en speciell checklista fram för detta ändamål. Ambitionen var att checklistan skulle täcka in både faktamässiga och mjukare faktorer, t.ex. motivation och organisation. 5.1 Datainsamling Den första etappen av projektet utgjorde en test på hur lätt det är att få tag på information om objekten och i vilken mån fastighetsägarna har möjlighet att bidra med att få fram denna. Med några undantag har det varit svårt att få fram efterfrågad information, speciellt från projekterings- och byggskedena, samt att få utskickade blanketter ifyllda i retur. För några byggnader har energiberäkningar genomförts redan i program- eller projekteringsskedet, men för de byggnader där man inte genomfört någon energiberäkning har det varit mycket svårt att få tillräckliga indata för att göra nya beräkningar. För att komplettera hade därför ytterligare tid behövs på plats för att dokumentera byggnads- och installationstekniska parametrar och inomhustemperaturer samt studera relationsritningar avseende planer, fasader, sektioner och byggnadsdetaljer. 5.2 Byggnadens kvalitet Med byggnadens kvalitet menas här i första hand energiförlusterna genom klimatskärmen. Dessa förluster kan minska genom en lufttät och välisolerad byggnad, inräknat köldbryggor. I en bra byggnad ligger de verkliga förlusterna nära de förväntade, dvs. utförandefelen är små och inomhustemperaturen den förväntade. För att dokumentera och försöka kvantifiera klimatskärmarnas kvalitet har fyra metoder använts tryckprovning, termografering, tidigare boendeenkäter samt intervjuer. Nedan redovisas och kommenteras även metodernas resultat. 5.2.1 Tryckprovning Mätningar av luftläckning i klimatskärmar enligt tryckprovningsmetoden har utförts sedan 1970-talet och krav på maximal luftläckning i nya byggnader kopplat till metodresultat har funnits sedan Svensk Byggnorm (SBN) 1975 trädde i kraft 1978 och gällde fram till den 30

juni 2007, när BBR 06 började gälla fullt ut och det specifika kravet försvann. För mätningarna finns ett standardiserat förfarande i SS-EN 13829. Kravnivåer och normaliseringsvärden har varierat mellan olika perioder och olika versioner av byggregler. Det senaste kravet för bostäder var 0,8 l/sm 2 som medelvärde av över- och undertryck vid 50 Pa tryckskillnad. Arean avser omslutande klimatskärmsarea med samma definition som för beräkning av U-medelvärde (A om ). Tryckprovningar genomfördes i några lägenheter per objekt (se tabell 2). Inga resultat finns dock för Jöns Ols. I sex provade lägenheter överskreds kravet enligt tidigare byggregler. Resultaten varierar kraftigt, främst beroende på metoderna för att beräkna luftläckningen. Vid beräkningen ska det uppmätta luftflödet vid 50 Pa divideras med klimatskärmens area för lägenheten, vilket varierar mer än uppmätt flöde beroende på om lägenheten ligger i ett hörn eller i mitten av byggnaden. För att kunna dra några generella slutsatser om hela byggnadens luftläckning behöver emellertid flertalet lägenheter provas för att medelvärdet ska vara rättvisande och jämförbart mellan olika typer av flerbostadshus. Tabell 2 Resultat från tryckprovningar av lägenheterna enligt standard. Luftläckning avser medelvärdet av över- och undertryck i l/sm 2 vid 50 Pa Byggnadsbeteckning Resultat för lägenheterna, l/sm 2 Medel Anmärkning Malmkronan 1 0,2 0,71 0,46 Malmkronan brf 0,7 1,01 0,86 Snöskatan 0,38 0,48 0,89 0,58 Grundström 1a 1,02 1,02 1,06 1,03 Getfoten 0,26 0,31 0,68 0,42 Järpen 15 0,42 1,61 1,67 1,23 Med öppna springventiler Jöns Ols Ingen mätning Pilsbo 1 0,19 0,61 0,40 FTX-ventilation Pilsbo 2 0,38 0,47 0,43 FTX-ventilation Stiby 0,42 0,49 0,71 0,54 Fridensborg 4 0,64 0,84 0,74 Ådala 5,6 0,76 0,76 Medel för alla 0,62 Exkl. Järpen Medelvärdet för de provade lägenheterna var ca 0,6 l/sm 2 vid 50 Pa, med en spridning mellan 0,2 och 1,1. De flesta lägenheterna provades även med öppna springventiler, vilket gav ett genomsnittligt resultat på 1,3 l/sm 2 vid 50 Pa undertryck. Detta innebär att öppningsarean för tilluftsventilerna i de frånluftsventilerade husen står för ungefär häften av otätheterna (genom klimatskärmen och invändig luftläckning). 5.2.2 Termografering Termografering med IR-känslig värmekamera har utförts i byggnader sedan de första energikriserna på 1970-talet. Från början togs värmebilderna från utsidan av byggnaderna, eftersom utrustningen var stor och klumpig. När kamerorna blev mindre och mer portabla (med pirra) kunde man dock få fram ett mer pålitligt resultat när man använde värmekameran från byggnadernas insida. En standardiserad metod finns numera beskriven i ISO 6781:1983. Det finns även en certifiering av termograförer.

I dag är utrustningen i storlek som en större digitalkamera, och den kräver inte heller kylning med flytande kväve, vilket den äldre utrustningen behövde. Priset för en värmekamera är dessutom endast en bråkdel av priset för de gamla utrustningarna. Värmekameran mäter temperaturstrålning från ytor där små skillnader i temperatur kan avläsas, medan den absoluta temperaturnivån kan behöva en referensmätning med yttemperaturgivare för noggrant fastställande. Termograferingar i byggnaderna utfördes i samband med tryckprovningarna, då ett kontrollerat undertryck på ca 20 Pa kunde åstadkommas. En del svaga punkter i byggnaderna återfanns, men dessa var inte av så generell omfattning att det kunde förklara en ökad energianvändning. (Ett exempel redovisas i figur 2. Fler exempel på tagna termograferingsbilder finns i bilaga 1.) Figur 2 Dokumentation av problem med termisk komfort pga. tilluftsöppning i direkt anslutning till fönsterbänk av marmor 5.2.3 Tidigare boendeenkäter om termisk komfort Endast ett objekt redovisade resultat från boendeenkät och i denna förekom klagomål på den termiska komforten. Huvudorsaken till detta var att tilluftsventilen hade placerats precis under en fönsterbänk av marmor, vilken därför kyldes ner kraftigt (se figur 2). 5.2.4 Intervjuer om projektering och byggande Flera av objekten i undersökningen har arbetat med mål för minskad energianvändning: Referensprojektet Jöns Ols har haft en uttalad målsättning att halvera den specifika energianvändningen jämfört med Lunds Kommuns Fastighets ABs övriga byggnader. Järpen i Karlstad har haft en uttalad målsättning att vara ett lågenergihus genom en lufttät och välisolerad klimatskärm. Husen Fridensborg och Ådala i Vaggeryd har haft målsättningen att göras välisolerade med föreskrivna isolertjocklekar och fönster. Stiby i Sölvesborg har haft en målsättning med låg energianvändning, främst för att undvika FTX-ventilation.

Därtill har byggnaderna i Stockholm utförts enligt Stockholms Stads program för ekologiskt byggande, vilket har inneburit något strängare kravnivå än de då gällande byggreglerna. Enkla system har valts utan återvinning på ventilationsluften. Husen i Pilsbo i Sigtuna och Snöskatan i Norrtälje byggdes utan annan målsättning än att uppfylla myndighetskraven; solfångaren för tappvarmvatten i Norrtäljehuset var t.ex. ett resultat av ett styrelsebeslut. En utökad kontroll av arbetets utförande genomfördes i Karlstad, bl.a. genom att fastighetsbolaget täthetsprovade i stort sett alla lägenheter, vilket entreprenören visste om i förväg. 5.3 Idrifttagning Ingen dokumentation om injustering och inreglering av värmesystemet har inkommit i nämnvärd utsträckning. Aktuell temperaturfördelning inom byggnaderna har efterfrågats men sådan har inte varit tillgänglig, med ett par undantag, och i Sölvesborgshusen fanns högt ställda krav på idrifttagning och inkörning. Inte heller boendeenkäten visar några ojämnheter i inomhustemperaturer mellan olika lägenheter i byggnaden. 5.4 Förvaltarorganisation De flesta förvaltare i studien använder någon typ av statistikprogram för att mäta och följa upp energianvändningen och KBAB i Karlstad har anställda s.k. energijägare med uppgift att övervaka energianvändningen och åstadkomma besparingar. Även Roslagsbostäder m.fl. har personal med särskilt ansvar och avsatt tid för energiuppföljning. De flesta uppger att man inte regelmässigt höjer shuntkurvan vid klagomål på låg innetemperatur. I stället försöker man att hitta fel i byggnaden eller inregleringen och åtgärda felen. Någon använder temperaturloggning för att dokumentera problemet med manuellt insatta givare eller inbyggda referensgivare i en eller fler lägenheter. Inomhustemperaturer mättes i samband med lägenhetsmätningarna. I några fall uppmättes relativt höga inomhustemperaturer, men detta berodde i första hand på solinstrålning genom fönstren under vårvintern, när mätningarna genomfördes. Även ventilationsflöden uppmättes i samband med besök i lägenheter. Mätresultatet stämde i huvudsak med projekterade värden och erhållna OVK-protokoll.

6 BYGGNADERS MEDIEANVÄNDNING 6.1 Energianvändning statistik jämförelser med energiberäkningar Det är svårt att jämföra med gammal mediestatistik som normaliserats per m 2 om man inte kan korrigera för de olika areabegreppen på ett pålitligt sätt. Eftersom A temp -måttet är nytt saknas detta för de flesta befintliga byggnader. Ett försök att ta fram en omräkningsfaktor från boarea (BOA) och lokalarea (LOA) har gjorts inom ett projekt inom Boverkets praktikergrupp. Provmätningar visade stor spridning mellan olika flerbostadshus. De konverteringsvärden som Boverket publicerat för att beräkna energiprestanda i energideklarationen när det inte finns någon uppmätt A temp är 1,25 för byggnader med uppvärmd källare och 1,15 för byggnader utan uppvärmd källare. Dessa faktorer har tillämpats i diagrammen för byggnader där A temp -arean inte var uppmätt. För radhusen eller motsvarande småhusliknande byggnader gjordes korrigering i detta projekt endast genom att arean för undercentraler lades till. 6.1.1 Normalårskorrigering Noggrannheten på uppmätta värden påverkas förutom av mätarens noggrannhet och kondition också av att olika metoder för normalårskorrigering används och att avläsningen kan vara manuell eller automatisk. I figur 3 nedan visas årskurvor för 2006 för Malmkronan på uppmätt och korrigerad fjärrvärme från dels energileverantören som har automatisk avläsning, dels fastighetsägaren som har manuell avläsning. Korrigeringsmetoderna skiljer sig åt, vilket tydligt ses för månaderna mars (som var en kall månad) och september (som var en mycket varm månad). Även uppmätt energianvändning skiljer sig för mars och juni. Mot bakgrund av vilka värden som används kan olika slutsatser dras vid t.ex. månadsvis driftuppföljning. Energianvändning [MWh/månad] 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Månad Figur 3 Skillnader i korrigeringsmetod mellan energileverantör och fastighetsbolaget, exempel från Malmkronan Uppmätt användning enligt FB Uppmätt användning enligt Fortum Korrigerad användning enligt FB Korrigerad användning enligt Fortum

6.1.2 Energiprestanda I figur 4 nedan visas byggnadernas energiprestanda, dvs. summan värme, varmvatten och fastighetsel, i kwh/m 2 A temp enligt definitioner i BBR och energideklarationerna. I samma figur lades linjer in för jämförelse med nybyggnadskravet i BBR 06 in för södra och norra Sverige 110 respektive 130 kwh/m 2. Endast Karlstadsbyggnaden Järpen ligger i den norra klimatzonen. Hälften av byggnaderna klarar kravnivåerna. Energiprestanda 180,0 160,0 140,0 2005 2006 Beräknat 120,0 kwh/m 2 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Malmkronan 1 Malmkronan brf Snöskatan Grundström 1a Getfoten Järpen 15 Jöns Ols Pilsbo 1 Pilsbo 2 Stiby Fridensborg 4 Ådala 5,6 Medel Figur 4 Byggnadernas energiprestanda, dvs. summa värme, varmvatten och fastighetsel för åren 2005 och 2006, normalårskorrigerade värden för respektive ort Energiberäkningar finns för sju av byggnaderna (se figur 4). Fem av beräkningarna stämmer överens med uppmätta värden inom ca 10 procents skillnad. I en byggnad underskattas dock energianvändningen med ca 30 procent och i en byggnad överskattas den med nästan 50 procent, vilket är anmärkningsvärt. (En närmare analys av skillnaderna visas i avsnitt 8.6.) Figur 5 nedan visar uppdelningen mellan värme, varmvatten, fastighetsel och hushållsel för 2006, så långt data har erhållits. Indata för varmvatten finns endast för några byggnader. Varmvattnet avser energibehov för tappvarmvatten, beräknat utifrån antalet m 3 varmvatten som uppmätts. Varmvattenbehovet har dragits av från värmeanvändningen, vilket dock blir missvisande för byggnaderna med solfångare och värmepumpar.

Köpt energi 2006 200,0 180,0 160,0 140,0 Hushållsel Fastighetsel Varmvatten Värme kwh/m 2 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Malmkronan 1 Malmkronan brf Snöskatan Grundström 1a Getfoten Järpen 15 Jöns Ols Pilsbo 1 Pilsbo 2 Stiby Fridensborg 4 Ådala 5,6 Medel Figur 5 Köpt energi i kwh/m 2 A temp för 2006, korrigerat till normalår. Energibehov för tappvarmvatten visas för de byggnader som har mätare, annars ingår det i värme. Den redovisade andelen tappvarmvatten blir för stor för byggnaderna med värmepump. Hushållsel visas för de byggnader där mätvärden gick att få tag på. Uppmätta medelvärden för 2005 och 2006 visas i tabell 3 nedan. Medelvärdet på energiprestanda ligger på 107 kwh/m 2, alltså i paritet med det nya BBR-kravet. Järpen ingår inte i detta medelvärde, eftersom den fastigheten byggdes 2005. Det bör även beaktas att byggnadernas värmeanvändning normalårskorrigerats för respektive ort men att ingen geografisk korrigering har genomförts. Tabell 3 Uppmätta medelvärden för värme och varmvatten, fastighetsel och hushållsel för de studerade byggnaderna 2005 och 2006 (normalår) kwh/m 2 Värme och varmvatten 95 Fastighetsel 12 Hushållsel 36 Vid beräkning av en byggnads energiprestanda enligt Boverkets riktlinjer ska inte elenergianvändningen i gemensamhetstvättstugor inräknas i fastighetselen, vilket inte kunnat korrigeras för i detta projekt. Fastigheternas energiprestanda för dessa byggnader ser därmed något sämre ut en vad en beräkning enligt Boverkets riktlinjer skulle visa, eftersom fem av tolv byggnader i urvalet har gemensamhetstvättstuga. 6.2 Vattenanvändning Användningen av kallvatten har undersökts och resultatet redovisas i figur 6 nedan. Vattenanvändningen har slagits ut i liter per m 2 A temp och år. En stor spridning erhölls, vilket var väntat. Resultatet kan jämföras med en ny undersökning av inmatade data till e-nyckeln (Sjögren 2007), vilken visade ett medelvärde på 1 711 l/(m 2 BOA + LOA) och år, vilket omräknat skulle innebära ca 1 267 l/m 2 A temp och år. Detta kan jämföras med det uppmätta medelvärdet för dessa byggnader, 1 257 l/m 2 A temp.

Kallvatten per lägenhet och år 180 160 140 2005 2006 m 3 per lägenhet 120 100 80 60 40 20 0 Malmkronan 1 Malmkronan brf Snöskatan Grundström 1a Getfoten Järpen 15 Jöns Ols Pilsbo 1 Pilsbo 2 Stiby Fridensborg 4 Ådala 5,6 Medel Figur 6 Uppmätt kallvattenanvändning för byggnaderna i l/m 2 A temp, 2005 och 2006 I Snöskatan i Norrtälje är en stor andel av de boende äldre och det finns få hushåll med barnfamiljer, vilket skulle kunna förklara den mycket låga vattenanvändningen. Även hushållselanvändningen är liten i dessa byggnader (enligt samtal med Norrtälje Energi 2007). 7 FÖRDJUPAD ANALYS AV LIKADANA BYGGNADER Att energianvändningen mellan likadana byggnader skiljer sig åt är mer regel än undantag, eftersom energianvändningen påverkas mycket av kvaliteten på utförandet i byggskedet, injustering av befintliga värme- och ventilationssystem samt boendevanorna. I denna studie har beteendefaktorer så långt som möjligt dokumenterats för att öka möjligheten att hitta skillnader mellan byggnaderna av teknisk eller förvaltarinriktad natur. Förhoppningen var att lättare få fram t.ex. förvaltningens betydelse när byggnaderna tekniskt och brukarmässigt sett var lika. Två par likadana byggnadsprojekt ingår i studien, och uppnådda resultat redovisas i detta kapitel. (Ytterligare byggnadsfakta finns i bilaga 2.) 7.1 Malmkronan Malmkronan består av två likadana punkthus med 8 våningar och vardera 30 lägenheter. Husen ligger i Hässelby strand, Stockholm, och inflyttning skedde i slutet av 2004 (se bilder i bilaga 4). Samma byggsystem och entreprenör användes. Det ena huset byggdes som bostadsrätt (hus 1) och det andra som hyresrätt (hus 2) åt Familjebostäder. Förutom lägenheter innehåller byggnaderna även undercentral, tvättstuga, el/telerum samt kall- och varmförråd. Byggnaderna är anslutna till fjärrvärme. Radiatorsystemet är utfört som tvårörssystem med termostatventiler. Frånluftsventilationssystem med tilluftsradiatorer och utan värmeåtervinning har installerats. Fläktarna är varvtalsreglerade via tryckgivare samt

utetemperaturgivare. Köken är försedda med spiskåpor med timerstyrda forceringsspjäll. Tvättstugan ventileras med en kanalfläkt och avluften blåses ut genom markavloppsrör. I undercentralen har man installerat två frånluftsfläktar en som betjänar själva undercentralen och en som ventilerar el/tele-rummet. Husens klimatskärmar består av följande: betongplatta på mark, värmeisolering bärande ytterväggar av betongsandwich bärande lägenhetsskiljande väggar av betong treglasfönster vindsbjälklag med håldäcksbjälklag, värmeisolering och förrådsgolv. 7.1.1 Skillnader mellan byggnaderna Även likadana byggnader skiljer sig åt när det gäller olika faktorer de som funnits redovisas nedan. Skillnaderna mellan byggnaderna har sedan bearbetats av Said (2008), där delar av informationen i detta avsnitt hämtats. Utrustning i tvättstugan Tvättstugorna är belägna på bottenplanen vid entrén i respektive hus. I varje tvättstuga finns en mangel, två tvättmaskiner, en torktumlare och ett torkskåp, men produktvalet är olika, och hyresrättshuset har eleffektivare utrustning, förutom torkskåpet. Den stora skillnaden är användningen av tvättstugorna, där tvättstugan i hyresrättshuset används nästan kontinuerligt, medan den används mycket sparsamt i bostadsrättshuset, delvis beroende på att de flesta boende har egna tvättmaskiner i lägenheterna. Komfortgolvvärme i vissa badrum I bostadsrättshuset fanns komfortgolvvärme som tillval i vissa badrum, vilken var kopplad till hushållselen. Alla lägenheter kunde inte kontrolleras i detta avseende, men sju lägenheter identifierades med golvvärme och fem lägenheter utan. Mätaravläsningar utfördes med 20 dagars mellanrum i november 2007. Uppmätt skillnad mellan dessa grupper motsvarar ca 1 200 kwh skillnad per lägenhet i den årliga hushållselanvändningen. Underlaget är dock för litet för att dra några längre slutsatser. Inglasade balkonger I bostadsrättshuset fanns inglasade balkonger som tillval; 15 av de 30 lägenheterna hade detta. Balkongernas inverkan på energianvändningen kan vara både positiv och negativ, beroende på hur balkongen och balkongdörren används. Utrustning i undercentral Viss skillnad när det gäller utrustningen i undercentralen finns. Familjebostäder använder en egen standard i hyresrättshuset, medan Fortums standardundercentral används i bostadsrättshuset. Familjebostäders driftcentral är uppkopplad via en datoriserad undercentral (DUC). Det är osäkert om detta inverkar märkbart på skillnaden i energianvändningen; rätt inställda börvärden borde vara viktigare.

Förvaltning Olika förvaltningsorganisationer sköter om husen. Någon inverkan av detta har inte kunnat dokumenteras. Boende och boendeform I hyresrättshuset bor totalt sett fler personer (ca 70 personer enligt boendeenkäten) och fler barnfamiljer än i bostadsrättshuset, och i det sistnämnda är medelåldern högre. Ungefär 50 personer bor i bostadsrättshuset enligt kontaktpersonen i byggnaden. Givetvis har de som bor i en bostadsrättsförening större drivkrafter att hålla nere energianvändningen än de som bor i hyresrätter utan individuell mätning. Det är också troligt att många äldre boende i bostadsrättshuset har flyttat från villaboende, där man betalat driftskostnaderna direkt. För att utreda vilken av faktorerna antalet boende, boendeform eller de boendes ålder som är den viktigaste förklaringsfaktorn för energianvändningens behövs dock mer detaljerade och mer omfattande studier. Energi- och vattenanvändning Energianvändningen för uppvärmning och tappvarmvatten har sedan inflyttning varit högre för hyresrättshuset än för bostadsrättshuset. Den årliga skillnaden är ca 85 MWh (ca 45 kwh/m 2 ), (se figurerna 4 5, samt mer i detalj i figur 7 nedan). 36 15 50 34 8 27 97 83 Hus 2 Uppvärmning Varmvatten Fastighetsel Hushållsel Hus 1 Uppvärmning Fastighetsel Varmvatten Hushållsel Figur 7 Energianvändning för Malmkronans byggnader uppdelat på olika poster, kwh/m 2 och normalår. Hus 1 är bostadsrättshus och hus 2 är hyresrättshus. Som syns i figur 7 är den stora skillnaden mellan byggnaderna användningen av tappvarmvatten, vilken verkar vara mycket stor i hyreshuset. Volymmätningen av varmvatten

i hyresrättshuset indikerar att varmvattendelen är 49 procent av den totala vattenanvändningen för byggnaden, vilket är en hög andel jämfört med andra referenser (t.ex. Sjögren 2007), som pekar på ca 38 procent. Den totala vattenanvändningen är dessutom nästan dubbelt så stor i hyresrättshuset som i bostadsrättshuset. Om byggnadernas energiprestanda beräknas enligt de nya byggreglerna skulle tvättstugornas energianvändning kunna hänföras till hushållsel. Dessutom borde en korrigering för onormalt hög varmvattenanvändning kunna göras för hyresrättshuset. Övriga uppmätta större skillnader gäller värmen och fastighetselen, medan hushållselen endast skiljer sig åt lite. Energianvändning för fjärrvärme samt fastighetsel mäts varje timme. Vi valde ut april 2007 för att jämföra byggnadernas energileveransprofiler över dygnet. När jämförelsen påbörjades var det nämligen den enda månad där samtidiga timvärden för de bägge byggnaderna kunde fås fram. Resultatet visar en tydlig skillnad i energianvändning mellan husen, där hyresrättshuset visar en betydligt högre energianvändning nästan alla timmar i månaden med undantag för kl. 05.00 nästan varje dag, då det motsatta gäller. Alla timmar fanns dock inte med i underlaget från Fortum pga. frekventa avbrott i mätserierna. I figur 8 nedan visas energianvändningen för fjärrvärme och fastighetsel från kl. 02.00 den 1 april 2007 fram till kl. 08.00 den 2 april 2007. Även utetemperaturen har lagts in i figuren. kwh per timme 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Fjv Hus 2 Fjv Hus 1 F-el Hus 2 F-el Hus 1 Utetemp 0 2007-04-01 0200 2007-04-01 0600 2007-04-011000 2007-04-011400 2007-04-011800 2007-04-012200 2007-04-020200 2007-04-020600 Figur 8 Fjärrvärme och fastighetsel för hyresrättshuset (hus 1) och bostadsrättshuset (hus 2), söndagen den 1 april 2007 kl. 02.00 till den 2 april 2007 kl. 08.00

I figur 8 kan man utläsa stora svängningar i fjärrvärmeleveransen som inte överensstämmer med svängningarna i utetemperaturen. Således är det användningen av varmvatten som orsakar energiuttagen, och då troligtvis i tvättstugan. Värmeåtgång Om man undantar varmvattenanvändningen beror värmeåtgången på energiförluster pga. transmission, ventilation, luftläckning och vädring, och förlusternas storlek styrs av innetemperaturen. Tillskottsvärme från i huvudsak solinstrålning, personer och elanvändning täcker delar av förlusterna. För att få en uppfattning om huruvida innetemperaturen skiljer sig mellan byggnaderna, genomfördes temperaturmätningar i tre utvalda lägenheter per byggnad med registrering var fyrtionde minut mellan 17 och 29 oktober 2007 (Said 2008). Resultaten visar att medeltemperaturskillnaden mellan byggnaderna är en halv grad (se tabell 4). Innetemperaturen var ganska jämn över tiden i lägenheterna, vilket indikerar att man inte hade långa vädringsperioder i dessa lägenheter. Tabell 4 Uppmätt medeltemperatur i tre lägenheter per byggnad under en tvåveckorsperiod Hus 1 (bostadsrätt) Hus 2 (hyresrätt) 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök Medel Sovrururum 1 rum 2 rum rum 1 rum 2 rum 3 Vardags- Sov- Sov- Vardags- Sov- Sov- Sov- Vardagsrum C 21,0 21,7 23,0-22,4 21,6 21,7 22,1 21,6 21,9 22,7 22,0 21,8 22,9 21,6 22,4 22,6 22,9 22,2 22,4 Den halva graden i temperaturskillnad som finns mellan husen förklarar endast en liten del, ca 3 kwh/m 2, av den högre värmeanvändningen i hyresrättshuset. Det finns heller inget underlag för att säga att transmissionsförlusterna genom klimatskärmen eller luftläckningen skulle vara större i hyresrättshuset. Husens inställda styrkurvor för framledningstemperatur skiljer sig något från varandra (se tabell 5). Tabellen visar sambandet mellan utetemperatur och kompenserad framledningstemperatur. Inställningsvärdena förklarar inte den högre uppmätta inomhustemperaturen i hyresrättshuset. Tabell 5 Inställningsvärden för styrkurvor för framledningstemperaturen Bostadsrättshuset Hyresrättshuset Utetemperatur Kompenserat börvärde Utetemperatur Kompenserat börvärde -20 C 64-20 C 65-10 C 58-10 C 53 5 C 47 0 C 45 20 C 18 20 C 20 Ventilationsförlusterna borde inte skilja sig åt, enligt de luftflöden som redovisas i OVKprotokollet. Dock kan tiden med forcerad ventilation skilja sig åt mellan husen. Återstår gör förklaringen att det finns en skillnad i vädringsbeteende. I hyresrättshuset har en enkätundersökning enligt Stockholmsmodellen genomförts med 73 procents svarsfrekvens. Två frågor i enkäten behandlar vädring och svaren redovisas nedan:

Hur ofta vädrar du under eldningssäsongen? Dagligen Cirka 1 gång per vecka Någon gång per månad Sällan/aldrig 45 % 32 % 9 % 14 % När du vädrar, vädrar du då oftast genom att ha öppet hela natten/dagen öppet några timmar korsdrag några minuter aldrig kombinerar olika sätt 9 % 45 % 36 % 9 % 0 % Tyvärr finns inget enkelt och pålitligt sätt att räkna om vädringsfrekvensen till luftomsättning, eftersom man då även måste precisera hur mycket fönstren är öppnade. Man kan dock konstatera att nio procent troligen aldrig vädrar medan nio procent har öppet minst halva dygnet i hyresrättshuset. Ingen information finns för bostadsrättshuset. Fastighetsel I fastighetselen ingår trapphusbelysning, fläktar, tvättstuga, undercentral och hissar. En separat elmätare för gemensam gatubelysning mellan husen finns i bostadsrättshuset, men denna räknas inte in i fastighetselen för byggnaderna. Fastighetselen skiljer sig mycket åt mellan husen 19 000 kwh respektive 34 300 kwh för bostadsrättshuset respektive hyresrättshuset de senaste tolv månaderna, vilket motsvarar 8 respektive 15 kwh/m² och år. Den stora skillnaden beror troligen på den mycket större användningen av tvättstugan i hyresrättshuset (se figur 9). Förbrukning [KWh/dag] 180 150 120 90 60 30 Hus 2 Hus 1 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 Dag Figur 9 Fastighetselanvändning under april 2007 för bostadsrättshuset respektive hyresrättshuset För att undersöka skillnaden noggrannare och se vilka tider det råder störst skillnad i energianvändningen studerades dygnsprofiler för april 2007. Jämförelsen visar en hög fastighetselanvändning i hyreshuset mellan kl. 09 och 20 då är skillnaden stor mellan husen. Figur 10 nedan visar användningen av fastighetsel söndagen den 1 april 2007.

14 12 070401 (Söndag) Hus 2 Hus 1 [kwh] 10 8 6 4 2 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Klockslag Figur 10 Fastighetselanvändningen söndagen den 1 april 2007 för bostadsrättshuset (hus 1) och hyresrättshuset (hus 2) Torktumlare och torkskåp är de största elslukande utrustningarna; energistatistiken för fastighetselen under april visar den största elanvändningen ungefär en timme efter inbokad tvättstuga, dvs. den tid när torktumlarna körs. Hushållsel Uppgifterna om användningen av hushållsel har hämtats från Fortum. Användningen är 79 000 kwh i bostadsrättshuset respektive 83 000 kwh i hyresrättshuset, vilket ger en medelanvändning per lägenhet och år på 2 630 kwh respektive 2 770 kwh. Således verkar byggnaderna vara ganska lika i detta avseende, trots att det finns många fler tvättmaskiner i lägenheterna, eluppvärmda badrumsgolv och eventuell elanvändning i de inglasade balkongerna i bostadsrättshuset. Detta kompenseras av färre antal boende och andra användarmönster för el. 7.1.2 Sammanfattning Malmkronan Ovanstående visar att den totala energianvändningen är betydligt högre för hyresrättshuset än för bostadsrättshuset, och förbrukningen är även högre på varje delpost, dvs. värmeåtgång, varmvattenanvändning, fastighetsel och hushållsel. För några av posterna har dock olika faktorer kunnat identifieras som mer eller mindre förklarar skillnaderna. 7.2 Fridensborg/Ådala En jämförelse har också gjorts mellan två hyresfastigheter i småländska Vaggeryd, även om denna jämförelse inte har kunnat utföras med samma detaljeringsgrad som i Malmkronan. Fastigheterna innehåller vardera 2 mindre loftgångshus med 2 våningar och 6 hyresrättslägenheter i varje, dvs. 12 i Fridensborg och 12 i Ådala (se bild i bilaga 4). Byggnaderna värms med fjärrvärme med intern kulvert mellan husen. Inga gemensamma utrymmen finns förutom undercentralen, och tvättutrustning finns i samtliga lägenheter. Byggnaderna uppfördes 2002. Vid byggandet anlitades samma byggentreprenör (upphandlad på totalentreprenad), samma byggande personal och samma kontrollant från bostadsbolaget.

Byggnaderna är av trä med fasadtegel. Grundläggningen består av betongplatta på mark. Ventilationssystemet utgörs av frånluftsventilation med konstant luftflöde och springventiler i överkant fönster. Värmedistribution utgörs av tvårörs radiatorsystem med termostatventiler, injusterade enligt lågflödesmetoden och utan nattsänkning. Byggnaderna har således mycket enkla installationssystem. 7.2.1 Skillnader mellan byggnaderna Få skillnader mellan byggnaderna finns, nedan visas några som kunnat fastställas. Olika reglercentraler Ådala har en mer avancerad reglercentral för fjärrvärmen. Kulvertlängd Ådala har en längre kulvert mellan byggnaderna. Fuktskada under byggtiden En fuktskada uppstod i Ådala pga. regn, vilket medförde att vissa golvmaterial fick bytas ut. Energi- och vattenanvändning Energi- och vattenanvändning för de två fastigheterna framgår av figurerna 4 6 ovan. Den specifika energianvändningen var 74 procent högre i Ådala än i Fridensborg och fjärrvärmeenergin var 44 procent lägre i Fridensborg jämfört med Ådala, ca 30 MWh 2006. Sedan byggnaderna togs i bruk har den årliga energianvändningen varit mellan 19 och 30 MWh högre i Ådala än i Fridensborg. Energianvändningen för värme och varmvatten har gått ner betydligt för Fridensborg de senaste åren ner till nästan halva det beräknade värdet. Detta kan tyckas orimligt eftersom inga större åtgärder vidtagits, och vid en analys av månadsvisa staplar ser man att skillnaden endast är markant under vintermånaderna januari till mars. Samtidigt kan man konstatera att hushållselen i Fridensborg ökat betydligt mer än minskningen av värme från 45 till 55 kwh/m 2. Hushållselen minskade från 43 till 35 kwh/m 2 i Ådala 2006 jämfört med 2005. Nivån på hushållselen är dock hög, speciellt i Fridensborg. Hushållselen bidrar till uppvärmningen, speciellt vintertid, men den är ojämnt fördelad mellan lägenheterna och bidraget till uppvärmningen kan inte närmare bestämmas utan mer detaljerade undersökningar. I små byggnader kan dock boendevanor i enstaka hushåll påverka den totala energianvändningen. Vissa av lägenheterna i båda områdena byter hyresgäster relativt ofta. När energianvändningen beräknades för dessa byggnader användes värden för hushållsel som motsvarade de höga uppmätta värdena för Fridensborg, vilket är mer än de schablonvärden som brukar användas. När man ska jämföra uppmätta och beräknade värden på specifik energianvändning är det viktigt att använda verklig användning av hushållsel och tappvarmvatten.

Cirka 40 procent mer tappvatten används i Fridensborg än i Ådala. Ingen mätning på tappvarmvatten finns. Fastighetselen ligger ca 40 procent högre i Ådala än i Fridensborg, dock från en låg nivå. Fastighetselen består av frånluftsfläktarna, utrustning i undercentralen samt någon entrébelysning. 8 DISKUSSION OCH SLUTSATSER I de nya byggreglerna och energideklarationerna finns ett mått på energiprestanda som är relativt entydigt, och det kommer att bli än tydligare när tolkningarna satt sig och förtydligats framöver. Begreppsförvirring råder dock vid jämförelse med befintlig statistik, där varken areabegreppet eller kwh baseras på samma underlag. Denna studie visar bl.a. att skillnaderna i energiprestanda kan skilja sig avsevärt åt, även när husen är i de närmaste identiska. 8.1 Urval och datainsamling Att annonsera efter bra byggnader att undersöka ger givetvis inget heltäckande eller representativt urval, och många bra byggnader missas. Förvaltarorganisationerna är dessutom slimmade och många förvaltare är mycket upptagna, vilket förhindrar dels att man anmäler sina byggnader till undersökningar, dels att information om goda lösningar sprids. En erfarenhet från projektet är att det har varit trögt att få in efterfrågad information från fastighetsägarna och att informationen kan vara svår att få tag på. Att bidra med sådan information kräver tid från den vanliga verksamheten, vilken kan vara nog så stressande, och det kan vara svårt för en förvaltare att ta sig tid för detta trots god vilja. Användningen av hushållsel är dessutom en relativt svår uppgift att få tag på, eftersom tillstånd krävs från samtliga boende. I vissa fall man dock få en totalsumma för hela byggnaden från eldistributören. När arbetet med energideklarationerna blivit rutin och användandet av e-nyckeln tagit fart kommer denna typ av information att bli betydligt mer lättillgänglig, vilket kommer att underlätta uppföljningsprojekt som detta. 8.2 Byggnadens kvalitet Tryckprovning i kombination med termografering är ett alldeles utmärkt och beprövat pedagogiskt hjälpmedel för att kontrollera klimatskärmens värmeisolerande och lufttätande funktioner. En förevisning för byggande personal tidigt i produktionsskedet kan höja kvaliteten avsevärt på resterande produktion. Tyvärr är det inte så lätt att få indata till energiberäkningarna utifrån mätresultaten. Tryckprovningsresultatet kan visserligen användas direkt i en del beräkningsprogram, men då på ett schablonartat sätt, t.ex. omräkning till uteluftsflöde vid drift som division av tryckprovningsresultatet med 20 eller 40 beroende på typ av ventilationssystem.