2012-06-19. Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012. Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa



Relevanta dokument
Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Hela staden socialt hållbar

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Det handlar om jämlik hälsa!

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Välfärdsbokslut 2015

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Gruppen lågutbildade i Sverige

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Välfärds- och folkhälsoprogram

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Örebro kommun. Valnämnden.

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige

KS MAJ Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS

Policy för. Arbetsmarknad

SCB: Sveriges framtida befolkning

Statistikbilaga Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Område 4: Inkomst och Arbete

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014

KF AUG Nr 163. Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags för en handlingsplan KSN

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Fler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd

Svar på interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa i Uppsala kommun av Mohamad Hassan (L)

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Motion om upprättande av handlingsplan för minskad barnfattigdom. (AU 43) Dnr KS

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER

Social hållbarhet i ledning och styrning

Samarbete och utveckling

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Klart att det spelar roll!

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Folkhälsa i Angered NOSAM

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Verksamhetsrapport 2014:02

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Hela staden socialt hållbar

Förstudie - Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Verksamhetsrapport 2013:02

Extra ärende till kommunstyrelsens kallelse

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom

Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer

Regionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland

Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

Verksamhetsrapport 2012:01

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Arbetsmarknadsutskottet

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Personal för yttre skötsel

Förstudie Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Nämndens riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt

Transkript:

Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012 Livsvillkor Livsmiljö Hälsa Seminarium Jämlikhet i Hälsa Tema; Barnfattigdom Lena Beime (s), förtroendeval Eva Järliden, utveckling (Hållbar) Förvärvsinkomst år 2010 Blått 350-400 tkr. Ljusblått 300 350 tkr. Grått 250 300 tkr. Grönt 200-250 tkr Orange 150 200 tkr. Rött 100-150 000 kr Utbildningsnivå Blått eftergymnasial Grönt gymnasial Rött förgymnasial Var finns alla högutbildade? Var tjänar man minst? Arbetslöshet Grönt 1-5 % Ljusgrönt 5-10 % Orange 15-20% Rött 25-30 % Var finns störst andel arbetslösa? Var bor alla barnen? Andel barn 0-17 år, % Totalt antal barn 0-17 år = 27 907 Totalt antal barn 0-17 år med utländsk bakgrund = 8791 Örebro kommun 40 Rynninge/Grenadjär Ladugårdsängen 30 20 10 Tornfalk/Grönsång Glanshammar 0 Ekeby/Almby Hovsta Brickebacken Adolfsberg östra Vivalla Vintrosa 1

Fler än 4 barn/familj Grönt 1-5 procent Rött- Orange 10-30 procent Axberg Lillån Ekeby/Almby mm Adolfsberg östra Marieberg Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer Var finns de STORA Barnfamiljerna? Holmen/Tegnérlunden Adolfsberg västra Axberg Hovsta Östernärke norra Lundby Vintrosa mm Skebäck Södermalm Garphyttan/Latorp mm Ladugårdsängen Östernärke södra Mellringe Bromsplan Tengvallsgatan mm Söder östra Norr, OP-kyrkan Söder västra Markbacken/V:a Mark Baronbackarna Vivalla 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Barnfattigdomen i Örebro ökar Av totalt 27 907 barn 0-17 år lever 16,8 % i ekonomiskt utsatta familjer. (2009) Det är en ökning från föregående mätning 2008: 15,2 %, 2007: 14,4 %, 2006: 15,2% De flesta barn i Örebro lever i ekonomiskt trygga familjer. (83 %) Av barn med utländsk bakgrund i Örebro lever 40,5 % i ekonomiskt utsatta hushåll. Motsvarande andel bland barn med svensk bakgrund är 6 % Källa: SCB, Inkomst och Taxeringsregistret. BARNFATTIGDOM SKA HALVERAS till år 2020 i Örebro kommun Handlingsplan under 2012: för familjens ekonomi. för att lindra de negativa konsekvenserna för barn..när jag eftersinnar orsakerna till sjukdomar och omåttelig folkdöd ibland Allmogen, och sämre hopen i städerna, så ställa sig i första rummet Fattigdom, Elände, brist på brödfödan, Ängslan och Misströstan. Abraham Bäck, Collegium medicus preses, Tal om Farsoter 1764 I 2

Varför måste vi nå målet 2020? Bland barn till ensamstående föräldrar är barnfattigdomen mer än tre gånger så hög (24,7 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (8,1 procent) Sedan mitten av 1980-talet har inkomstklyftorna ökat mer i Sverige än i andra OECD-länder i inget annat land är ökningen lika stor som i Sverige Vad innebär det för ett barn att leva i fattigdom? Socialt utanförskap Större risk att drabbas av sjukdomar som diabetes, fetma, hjärtkärlsjukdomar Större risk att bli utsatta för våld / bli mobbade i skolan Diskriminerade i skolan p.g.a avgifter i skolan (studiebesök, friluftsdagar) Mindre aktiv fritid (fritidsaktiviteter kostar pengar) Varför kunskapsinhämtande? Högt satt mål grunden till arbetet är avgörande för att arbetet ska lyckas Viktig kunskap som inte tillämpas En gemensambild för att underlätta prioriteringar Mät och förstå för att kunna välja bort Förebygga Prioriterat är att fler människor kommer i egen försörjning. Vi är en av de kommuner i Sverige som arbetar med anställningar som form för arbetsmarknadsinsatser. Antalet hushåll på försörjningsstöd minskade under 2011 med 1,3% Antalet hushåll på försörjningsstöd med barn ökade under 2011 med 5,4% Av de 1219 hushåll med barn som hade försörjningsstöd under året 2011 hade 378 hushåll bistånd under 10-12 månader. Det långvariga biståndsberoendet under 2011 har för hushåll med barn ökat med 2,2% jämfört med 2010. 3

Stickprovsundersökning av 150 barnhushåll av totalt 647 under 2011 Ensamstående mammor (73) I arbetsmarknadsåtgärd (29) Sjukskrivna (19) Social problematik (11) Arbete (6) Föräldrarlediga (5) A-kassa (3) Sammantaget av 73 ensamstående kvinnor med barn är 31 språksvaga samt i 25 hushåll förekommer det psykisk ohälsa Språksvaga inom det svenska språket Svårt att ta till sig utbildningen i svenska inom den tidsbegränsning som undervisningen erbjuder. Psykiskt ohälsa bland föräldrarna. Många har svåra upplevelser med sig från hemlandet och oro för familj som är kvar präglar vardagen. Balans mellan krav och förmåga Definiera vad som ger upphov till stress När de upplevda kraven inte motsvarar den upplevda förmågan att hantera dessa krav. Arbetssituationer då man inte får använda sin utbildning, kunskap och erfarenhet, då arbetsuppgifterna är monotona eller repetitiva, men det kan också gälla situationer då man upplever att man helt saknar meningsfull sysselsättning som vid långtidssjukskrivning och arbetslöshet. Den senare formen av stress kan förklara varför personer som är arbetslösa ofta uppvisar stressrelaterad ohälsa. Att gå från ord till handling Ökat antal KOM jobb till hushåll med barn Utökat antal platser i ungdomssatsningen och riktat så att unga hushåll med barn prioriteras Tätare samarbete med psykiatrin - samverkansgrupp startar upp under hösten 2012 NUEVO K2 (ESF-projekt) startat våren 2012 för personer över 29 år som står lång ifrån arbetsmarknaden vilket innefattar språksvaga och de med psykisk ohälsa Vägvisaren alla som kommer nya till Försörjningsstöd kartläggs utifrån individens behov av insatser/studier Verksamheter riktade mot språksvaga Ilays för Somalier (Den Orättvisa Hälsan Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, Mikael Rostila och Susanna Toivanen 2012) Jobb för tillväxt Västerporten, ett nytt kommunalt bolag för att minska arbetslösheten och öka integrationen För samtliga av kommunens bolag begära mer av socialt tänk. T.ex. Futurum, ett av kommunens fastighetsbolag rekrytera fastighetsskötare via Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Att kommunala förvaltningar rekrytera sommarvikarier forts. Jobb för tillväxt Se vikten av att samarbeta med externa aktörer: - Jobbpunkt Väst (samarbete mellan ÖBO, Vuxam och Arbetsförmedlingen) - Startcentrum och Jobb till jobb - Krafft Måleri renovering av Oxhagen - Lillåns Bleck & Plåt utbildning av plåtslagare Utveckla Socialt arbetsintegrerade företag Regler för upphandling Vara lyhörd för näringslivets och de offentliga arbetsgivarnas behov vid satsningar på vuxenutbildningar. Gruvutbildningar t.ex. Viktig jämställdhetsfråga: Rätt till heltid! 4

Anpassa jobben efter människorna Med den ökade psykiska ohälsa i kombination med arbetslivets krav behöver samhället också se över behovet av olika former av anställningar. Skyddade anställningar, Samhall och kanske ett Komhall.. Lindrande: Avgiftsfri skola Utökat läxläsningsstöd Sommaraktiviteter Fler feriejobb Förbättrade fritidsaktiviteter och skolgårdar etc. Fri schemaläggning i förskolan för 15-timmars barn Vad tror vi oss veta? De tidigare åren i ett barns liv är avgörande Tidigare förebyggande insatser Lättare att tillföra skyddsfaktorer än att minska riskfaktorer Stödjande miljöer Förstudie till handlingsplan Konsekvensen av beslutet politiken tagit att halvera barnfattigdomen i Örebro kommun till år 2020 får konsekvensen att fokus framöver måste och kommer att vara på BARNEN och JOBBEN. Örebro en tillväxtkommun. Trots detta blir förutsättningar tuffare framöver och kommande skatteprognos beräknar att redan 2014 är kostnaderna högre än intäkterna och vår förmåga till kostnadskontroll avgörande. Fattigdom Att vara ekonomiskt utsatt eller ha ekonomiskt bistånd behöver inte betyda detsamma som att vara fattig. Vad som är viktigt att uppmärksamma är att barns utsatthet ökar med den tid de lever i familjer med ekonomiska problem. Barnkonventionens artikel 27 tolkas som att barn inte ska behöva leva i hushåll med låg inkomststandard eller som tvingas leva på socialbidrag. Absolut fattigdom - Den genomsnittligt minsta näringstillförseln en person behöver för att överleva och upprätthålla prestationsförmågan. (Rowntree N.Y. 1901) - Existensminimum (rätt att ha kvar efter kronofogdens utmätning) Globalt mindre än 2 dollar/dag/person - Normen för försörjningsstöd Relativ fattigdom - De som inte har de levnadsomständigheter, som är allmänt förekommande i ett samhälle vid en viss tidpunkt (P Townsend 1979) - 60 % av medianinkomsten för svenska hushåll, relaterat till hushållens storlek och sammansättning 5

Barnfattigdom* Barn som lever i familjer med låg inkomststandard Barn som lever i familjer som fått försörjningsstöd någon gång under året. *Två oberoende mått; låg inkomst och försörjningsstöd, i ett sammanslaget index. Rädda Barnen 6