Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner deltar i Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Samerkan sker med åtta andra kommuner i Sverige och är en systematisk samverkan som bygger på politiska överenskommelser om samverkan. Partnerskapets överenskommelser sträcker sig över en fyraårsperiod som är lagd mellan valåren. Nuvarande period avslutas den sista december 2015 och därför har en verksamhetsberättelse framställts, vilken beskriver vad som genomförts under perioden. Utöver överenskommelsen finns en verksamhetsplan som bygger på beslutade överenskommelse Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner deltar i Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken med utgångspunkt från folkhälsonämnden. Partnerskapet har bildats för att förbättra barns villkor. Partnerskapet arbetar för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. FN:s konvention om barnets rättigheter och de nationella strategier som Sveriges regering och riksdag har tagit fram, är grunden för partnerskapet. Syftet är att genom olika insatser i kommunerna skapa en god och långsiktig grund för att ett barnperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. Partnerskapets arbete ska vara sektorsövergripande och innefatta alla områden i kommunerna. FN:s konvention om barnets rättigheter tillhandahåller verktygen för en politik som värnar om det socialt hållbara samhället. Partnerskapets kommuner prioriterar barnrättsfrågor och utför genom detta ett viktigt arbete. Den barnpolitik som bedrivs utgör en av de viktigaste hörnpelarna för ett socialt hållbart samhälle. I varje kommun pågår processer som ägs av kommunen utifrån respektive kommuns mål och ambitioner. Partnerskapet bygger på idén att deltagande kommuner utöver det egna arbetet på hemmaplan genom erfarenhetsutbyte, samverkan och samarbete skapar synergieffekter som ökar takten i genomförandet av barnkonventionen. Genom nära samarbete och samverkan med Socialdepartementet och Barnombudsmannen och andra aktörer kan ytterligare effektivitetsvinster uppnås.
Tjänsteskrivelse 2 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Målet för partnerskapets arbete under perioden 2012-2015 är att ha etablerat ett offensivt och långsiktigt utvecklingsarbete kring: Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen Utifrån Max 18 utveckla metoder för att mäta resultat i kommunens arbete med barnkonventionen Sprida kunskap om partnerskapets arbetssätt och/eller speciella projekt/metoder Utveckla arbetsformer för att implementera Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige i kommunerna En ny partnerskapssamverkansperiod har beslutats av samtliga kommuner i partnerskapet. Det innebär att en ny samverkansperiod 2016-2019 inleds den första januari. De kommuner som ingår i Partnerskapet är; Angereds stadsdel/göteborg, Borlänge, Haninge, Uppsala, Gävle, Västerås, Östersund, Örebro, Trelleborg samt Karlskoga och Degerfors. Beskrivning av ärendet Partnerskapets överenskommelser sträcker sig över en fyraårsperiod som är lagd mellan valåren. Nuvarande period avslutas den sista december 2015 och därför har en verksamhetsberättelse framställts, vilken beskriver vad som genomförts under perioden. Verksamhetsberättelsen utgår från en verksamhetsplan för samma period som är ett förtydligande av beslutad överenskommelse. Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Expedieras till Kommunstyrelsen i Degerfors för kännedom Kommunstyrelsen i Karlskoga för kännedom
Verksamhetsberättelse 2012 2015 Verksamhetsidé Partnerskapet bildades för att förbättra barns villkor. Partnerskapet arbetar för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. FN:s konvention om barnets rättigheter och den nationella strategi Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige 1 som Sveriges regering och riksdag har tagit fram, är grunden för Partnerskapet. Partnerskapets kommuner prioriterar barnrättsfrågor och utför genom detta ett viktigt arbete. Den barnpolitik som bedrivs utgör en av de viktigaste hörnpelarna för ett socialt hållbart samhälle. Syftet i Partnerskapet har varit att genom olika insatser i kommunerna skapa en god och långsiktig grund för att ett barnperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. I varje kommun pågår processer som ägs av kommunen utifrån respektive kommuns mål och ambitioner. Partnerskapet bygger på idén att deltagande kommuner utöver det egna arbetet på hemmaplan genom erfarenhetsutbyte, samverkan och samarbete skapar synergieffekter som ökar takten i genomförandet av barnkonventionen. Genom nära samarbete och samverkan med Socialdepartementet och Barnombudsmannen och andra aktörer kan ytterligare effektivitetsvinster uppnås. Kommunerna som deltagit i Partnerskapet är: Borlänge, Angereds stadsdel/göteborg, Gävle, Haninge, Karlskoga/Degerfors, Trelleborg, Uppsala, Västerås, Örebro, Östersund. 1 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Socialdepartementet, informationsmaterial S2010.026 1 (4)
Partnerskapets sammansättning och träffar Deltagande från de olika kommunerna har bestått av en tjänsteperson och en förtroendevald. Tjänstepersonerna har träffats fyra till sex gånger om året och vid två av dessa möten deltog även de förtroendevalda. Under 2012 till 2015 har träffarna med tjänstepersoner och förtroendevalda hållits i Borlänge, Gävle, Trelleborg, Västerås, Göteborg, Haninge, Karlskoga/Degerfors och avslutningsvis i Uppsala november 2015. Uppnådda mål och utvecklingsområden Mål under åren 2012-2015 har bland annat varit att ta fram metoder för att öka barns- och ungdomars inflytande. Det har skett en hel del arbete kring det i de enskilda kommunerna som är med i Partnerskapet så ett utvecklingsområde/utmaning framåt att lära av varandra, vad har fungerat och vad har inte fungerat. Sedan 2009 har Partnerskapet arbetat med att använda kommunernas sommarferieperiod för att utveckla arbetet med barnkonventionen i praktiken. Det första året hade enbart några kommuner möjlighet att påbörja metodutveckling för att utbilda ungdomar i FN:s konvention om barnets rättigheter som sommarjobb, då det tar tid att få in detta i ordinarie process. Under senaste överenskommelseperioden 2012-2015 har fler kommuner haft möjlighet att systematiskt erbjuda barnkonventionen som tema för sommarjobbande ungdomar, likväl som parkskötsel, omsorg, städ eller andra vanliga kommunala sommarjobb. Fokusering på att utveckla sommarjobb med tema barnkonvention utgår från Partnerskapets prioritering av området delaktighet och inflytande. Genomförandet skiljer sig något mellan kommunerna, likväl som förutsättningarna för kommunal sommarferie. Det som samtliga kommuner har gemensamt är att ungdomarna som har sommarjobb inom detta tema får en utbildning i barnets rättigheter och får genom sina tre veckor möjlighet att fördjupa sig i rättighetsbaserat arbete tillsammans med handledare. Ungdomarnas arbete bygger helt på förhållningssättet som barnkonventionen förmedlar, så som rätt till delaktighet och inflytande. Ungdomarnas arbete har lett till att få in ungas idéer och syn på utveckling, vilket sedan används i samtliga kommuners utvecklingsarbete med barnkonventionen. En relevant effekt är att många ungdomar som haft sommarjobb inom barnkonventionen har fortsatt ett samhällsengagemang även efter jobbperiodens slut. Metoden är kostnadseffektiv och en metod som Partnerskapet fortsätter utveckla framöver. Verksamheten med sommarjobb kring barnkonventionen har fått spridning även till kommuner utanför Partnerskapet. Trafikverket och Boverket fick under perioden ett uppdrag av regeringen att förbättra barns och ungas delaktighet i samhällsplaneringen. Trafikverket vände sig då till Partnerskapet och några andra kommuner som även de arbetat aktivt med barnkonventionen. Det var ett 20-tal kommuner som sökte och av de sex kommuner som blev utvalda att delta var fem från Partnerskapet. Kommunerna har arbetat med olika inriktningar, från att gälla en specifik detaljplan till att ta fram olika verktyg för att ge unga möjligheter att delta. Samtliga kommuner har uppnått goda resultat och barns och ungas möjlighet till deltagande i planer och program har permanentats. För att utvärdera målet med att barnkonventionen ska få genomslag i den kommunala styrprocessen har Partnerskapet under hösten 2013 genomfört kollegiala granskningar i varje deltagande kommun. Under hösten 2013 arbetade vi fram frågeställningar till granskningarna och sedan genomfördes samtliga granskningar under oktober och november 2013. Resultaten har samlats och analyserats i en rapport per granskad kommun, samt i en sammanfattande broschyr 2. Processen avslutades med ett återkopplingsseminarium i respektive kommun. Seminariet var ett sätt att utveckla arbetet med barnkonventionen, och stor tyngd lades vid deltagarnas avsiktsförklaringar. 2 site/wp-content/uploads/2014/03/broschyr-partnerskapet_webb.pdf 2 (4)
Huvudsakligt fokus under 2013 års granskning var styrprocess samt delaktighet och inflytande med fokus på barns trygga uppväxtvillkor. Exempel på frågor: Hur säkerställs genom styrdokument att barn har trygga uppväxtvillkor? Hur säkras kommunens barnkonventionsarbete över tid? På vilka sätt får barn/unga möjlighet och förutsättningar att vara delaktiga? Deltagarna gjorde även avsiktsförklaringar inför framtiden. De fick skriva ner vad de själva avser göra för att förbättra situationen för barnets rättigheter i kommunen. För att utveckla arbetet med att mäta resultat i kommunens arbete med barnkonventionen initierade Karlskoga/Degerfors ett jämförelsenätverk kallat Att mäta det omätbara. Nätverket startade i januari 2014 och beräknas hålla på till dec 2015. Det har varit 2-3 träffar per termin samt 1 konferens. Syfte och mål med nätverket: Utarbeta relevanta jämförelser/nyckeltal/indikatorer vad gäller kvalitet, kostnader och utveckling på kort och lång sikt. Ta fram och pröva det bästa-jämförbara på nationell regional lokal nivå gällande indikatorer och skapa en röd tråd. Prioritera starka indikatorer för folkhälsa och barnkonvention Indikatorerna ska samspela och hänga ihop och kunna användas i praktiken, styrmodeller och jämförelser med andra Utveckla analys av resultat. För att sprida kunskap om arbetet i Partnerskapet finns en hemsida med bland annat information om våra enskilda kommuner, samlade dokumentation samt goda exempel 3. Partnerskapet är ett nationellt partnerskap men arbetet med exempelvis kollegial granskning har även spridits till regionala nätverk. Vid deltagande samt egna arrangemang i nationella konferenser som Barnsrättsdagarna och Folkhälsokonferens i Karlskoga/Degerfors har Partnerskapet arbete lyfts upp. 3 3 (4)
Framåtblick Ambitionen är att Partnerskapet ska fortsätta fyra år till och de områden som Partnerskapet då främst ska koncentrera sig på är: Kommunala styrprocessen - Mål, styrning och ledning - Barnkonsekvensanalyser - Uppföljning/återkoppling - Årsbokslut Nationell styrning - Barnkonventionen som lag och dess påverkan på det lokala perspektivet - Nationella strategin - FN:s barnrättskommittés rekommendationer Praktiskt arbete - Metodutbyte delaktighet och inflytande - Gemensam aktivitet - Metod för återkoppling lokalt på såväl tjänstemannanivå som bland de förtroendevalda - Utbildning/fortbildning - Spridning av kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt, inom såväl som utanför Partnerskapet 4 (4)