Modernt, miljövänligt och mänskligt Stockholm

Modernt, miljövänligt och mänskligt Stockholm Miljöpartiet de gröna i Stockholms stad BUDGETFÖRSLAG 2011

(MP):1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MODERNT, MILJÖVÄNLIGT OCH MÄNSKLIGT STOCKHOLM 4 Klimat 5 Lika rättigheter för alla 8 Barn 9 Skattesatsen 10 KOMMUNFULLMÄKTIGE M.M. 11 Kommunstyrelsen stadsledningskontoret 11 STADSDELSNÄMNDERNA 15 Små barn och förskoleverksamhet 16 Verksamhet för barn och ungdom 18 Kultur- och föreningsverksamhet 19 Äldreomsorg 20 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 22 Individ- och familjeomsorg 25 Stadsmiljö samt lokalt miljö- och demokratiarbete 27 Flyktingmottagande 28 Ekonomiskt bistånd 29 Arbetsmarknadsåtgärder 30 EXPLOATERINGSNÄMNDEN 32 FASTIGHETSNÄMNDEN 35 IDROTTSNÄMNDEN 37 KULTURNÄMNDEN 40 Kulturnämnden: stadsarkivet 45

(MP):2 KYRKOGÅRDSNÄMNDEN 46 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN 47 SERVICENÄMNDEN 50 SOCIALNÄMNDEN 51 STADSBYGGNADSNÄMNDEN 57 TRAFIK- OCH RENHÅLLNINGSNÄMNDEN 61 Trafik- och gatuverksamhet 61 TRAFIK- OCH RENHÅLLNINGSNÄMNDEN 65 Renhållningsverksamhet 65 UTBILDNINGSNÄMNDEN 68 ÄLDRENÄMNDEN 73 CENTRAL MEDELSRESERV 74 INVESTERINGSPLAN 75 FINANSFÖRVALTNING 76 MODERBOLAGET STOCKHOLMS STADSHUS AB 77 BOSTADSBOLAGEN 79 AB Svenska Bostäder 81 Stadsholmen 82 Stockholmshem 82 Familjebostäder 83 MICASA FASTIGHETER I STOCKHOLM AB 85 STOCKHOLMS STADS BOSTADSFÖRMEDLING AB 86 SKOLFASTIGHETER I STOCKHOLM AB (SISAB) 87

STOCKHOLM VATTEN AB 89 STOCKHOLMS HAMN AB 91 AB STOKAB 93 STOCKHOLMS STADS PARKERING AB 94 STOCKHOLMS STADSTEATER AB 95 STOCKHOLM GLOBE ARENA FASTIGHETER AB 96 STOCKHOLM BUSINESS REGION AB 97 S:T ERIK FÖRSÄKRING AB 99 S:T ERIK LIVFÖRSÄKRING AB 100 S:T ERIK MARKUTVECKLING AB 101 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB (USK) 102 BOLAG UTANFÖR STOCKHOLMS STADSHUS AB 103 AB FORTUM VÄRME HOLDING SAMÄGT MED STOCKHOLMS STAD 103 MÄSSFASTIGHETER I STOCKHOLM AB 104 STOCKHOLMS STADS ORGANISERING I KOMMUNALFÖRBUND105 STORSTOCKHOLMS BRANDFÖRSVAR (SSBF) 105 (MP):3

(MP):4 Miljöpartiet de grönas förslag till budget för år 2011 MODERNT, MILJÖVÄNLIGT OCH MÄNSKLIGT STOCKHOLM Stockholm är en fantastisk stad att bo och leva i. Närheten till grönska och vatten och blandningen av människor med olika bakgrund skapar gränslösa möjligheter. Stockholm ska vara en modern, mänsklig och miljövänlig stad. Det ska vara lätt att leva klimatsmart och miljövänligt. En grön omställning i Stockholm skapar fler jobb och företag, säkrar vår välfärd och visar ledarskap i miljöfrågorna. Levande demokrati, mångfald och lika rättigheter skapar en modern, pulserande storstad där alla människor får livskvalitet och nya livschanser. Klimatförändringarna innebär både möjligheter och hot, då nya problem skapar utveckling av nya lösningar. Att minska klimatutsläppen från resande, boende och konsumtion kräver nytänkande, konkreta åtgärder och engagemang från alla håll. På samma gång ska Stockholm vara en mänsklig stad utan diskriminering, med skyddsnät som omfattar alla och ha en skola där varje elev växer som människa. Stockholm har resurser för både klimatomställning och bibehållen välfärd. En stark ekonomi ger möjligheter till långsiktiga investeringar men kräver också ansvar för att skattepengarna används på rätt sätt. Stadens årliga budgetar är en del av vår demokrati och de ska tydligt redovisa hur pengarna används. skapar ett modernt, mänskligt och miljövänligt Stockholm. Våra prioriterade områden är klimat, barn och lika rättigheter för alla. Ansvarsfull grön politik Miljöpartiet redovisar och kompenserar för pris- och löneökningarna i stadens alla verksamheter. Det är ett ärligt sätt att redovisa kostnaderna på, som synliggör vad som finansierar satsningar och vad som krävs för att upprätthålla befintlig verksamhet. Stockholmare, anställda i kommunen och brukare ges inte en rättvisande bild av majoritetens budget. Majoriteten genomför dolda nedskärningar genom att inte kompensera för ökade priser och löner samt hävda orealistiskt låg sjukfrånvaro samtidigt som de kräver generella effektiviseringar. Det är en oansvarig politik att sälja ut hyresrätter i stadens bostadsbolag på det sätt som skett den senaste mandatperioden. Miljöpartiet förespråkar ombildningsstopp i innerstaden och i miljonprogramsfastigheter med renoveringsbehov. I innerstaden finns för få hyresrätter. Det måste vara möjligt att hyra en bostad även i innerstaden. När lägenheter i miljonprogramområdena säljs ut vältras kostnader för stora upprustningsbehov över på de boende. Det är oansvarigt att överlåta dessa kostnader på de boende. Staden har ett ansvar för upprustningarna i dessa områden. Istället för oansvarig utförsäljning vill vi att det byggs fler hyresrätter. Miljöpartiet förespråkar direktval till stadsdelsnämnderna för att underlätta kontakten mellan kommuninvånare och politiker. Vi vill att ansvaret för renhållning och vissa planärenden ska föras tillbaka till stadsdelsnämnderna och att stadsdelsnämnderna ska vara remissinstanser för bl.a. plan- och byggärenden. Öppna möten i stadsdelsnämn-

(MP):5 der och facknämnder är ett bra sätt att göra det demokratiska beslutsfattandet i kommunen synligt och intressant för medborgarna. Vi förespråkar en demokratisk planprocess där människors synpunkter tas tillvara i ny- och ombyggnationer. Klimat Klimatinvesteringar för ett modernt samhälle Utsläppen av växthusgaser måste minska i snabbare takt för att bromsa växthuseffekten. Staden ska ta ett stort ansvar för att minska Stockholms utsläpp. Detta ska ske genom ansvarsfulla beslut i stadens egna verksamheter, medverkan i trafiköverenskommelser och genom informationsinsatser för att minska stockholmarnas bidrag till växthuseffekten. Stockholm är Nordens största stad och kan dra fördelar av en stor befolkningsmängd inom ett litet geografiskt område. Det ger goda möjligheter till energieffektivisering och minskade utsläpp av klimatgaser. Näringslivet har goda möjligheter att utveckla spjutspetskompetens inom miljöteknik och klimatåtgärder. Minskad klimatpåverkan innebär mindre risker för stadens planering och infrastruktur samt en ökad trygghet och livskvalitet för stockholmarna. Staden ska anta ett ambitiöst klimatmål som är 2,0 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år till 2015, det vill säga en minskning med 50% från år 2005. Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2030 och stockholmarnas koldioxidutsläpp från konsumtion och resor utanför staden ska minska. Staden ska utarbeta en strategisk energiplan som beskriver hur Stockholm ska bli en fossilbränslefri stad år 2030. Stadens verksamheter ska satsa strategiskt och långsiktigt på klimatförebyggande åtgärder och klimatanpassning. Energicentrum ska utvecklas och bli permanent verksamhet. Stockholm ska vara en stad där modern teknik gör det lätt för invånarna att leva klimatsmart. I nämnder och förvaltningar ska vi agera aktivt för energieffektiviseringar och modern miljöteknik. Miljöpartiet satsar på ytterstaden. När stadens miljonprogramsområden upprustas är det ett ypperligt tillfälle att förbättra byggnadernas klimatskal samt att installera solfångare och solceller. Insatserna ska i första hand genomföras i energislösande byggnader. Satsningen ska avse miljonprogramområden både i södra och norra Stockholm. Upprustningen ska genomföras i dialog med de boende och bör inte leda till hyreshöjningar. De boende ska involveras i miljöarbetet. Upprustningen ska se olika ut i olika områden för att skapa mångfald och en varierad stadsmiljö. Miljöpartiet satsar på att bygga små, billiga och energieffektiva hyresrätter för t.ex. ungdomar och studenter. Boende för hemlösa kan också möjliggöras när antalet små, billiga bostäder ökar. Genom nya produktionsmetoder kan vi bygga billiga och miljövänliga bostäder med bra klimatskal och låga driftskostnader. Vi avsätter en miljard kronor för satsningar på bättre miljö och investeringar för omställning till ett hållbart Stockholm. På så vis kan Stockholm komma till rätta med gamla miljöskulder, sanera förorenad mark och genomföra åtgärder i Stockholms vattenprogram för friska sjöar och vattendrag. En biogasanläggning som kan ta emot matavfall är en nödvändig investering för att öka biogasproduktionen.

(MP):6 Staden har i bokslut avsatt medel för infrastrukturella avgifter (som bidrag från staden till annan huvudman) som kan användas till infrastrukturobjekt. Miljöpartiet satsar en miljard kronor från denna avsättning på modern och miljövänlig spårtrafik och kollektivtrafik på vatten i Stockholms stad. Trafikåtgärder för minskad klimatpåverkan Miljöpartiet vill att intäkterna från trängselskattesystemet ska användas till klimatsmart kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Staten ska stå för en större andel av kostnaderna för infrastrukturinvesteringarna i Stockholm. Spårinvesteringarna i den nationella planen och länsplanen för transportinfrastruktur ska finansieras och igångsättas. Miljöpartiet anser att Förbifart Stockholm inte ska byggas och vi motsätter oss att trängselskatten under minst 30 års tid går till finansieringen av Förbifart Stockholm. Det är klimatfientligt och strider mot folkomröstningens resultat. Cykelplanerna för inner- och ytterstaden ska genomföras. Vi avsätter 100 miljoner kronor årligen för en omfattande utbyggnad av cykelvägnätet och 25 miljoner kronor årligen för en satsning på säkra skolvägar. Vattenvägarna ska föras in i översiktsplanen. Kollektivtrafik på vatten är en del av ett komplett och modernt transportsystem. Klimatsmarta båtar på stadens inre vatten ska komplettera buss- och spårtrafik och ge nya möjligheter att resa. Staden ska verka för att det startas fler nya båtlinjer som förbinder centrala Stockholm med närförort och kranskommuner. Mycket mer gods än idag bör transporteras sjövägen. Parkeringsnormen vid all nybyggnation ska sänkas till 0,3-0,5 bilar per lägenhet beroende på område. För studentbostäder och ungdomsbostäder behövs inga parkeringsplatser, förutom de som krävs ur tillgänglighetssynpunkt. Parkeringssystemet ska ses över för att styra mot bilsnål samhällsplanering och för kollektivtrafikens framkomlighet. En ny parkeringsstrategi vars syfte är att skapa tillgänglighet och minska trängsel och söktrafik ska utarbetas. Boendeparkeringsavgifterna ska höjas med 200 kr per månad. Staden ska uppvakta regeringen om att Bromma flygplats ska läggas ner och att marken ska användas för ny bostadsbebyggelse. Klimatneutrala stadsdelar med spjutspetsteknik Miljöpartiet vill omvandla Bromma flygfält samt Norra Djurgårdsstaden och Norra stationsområdet till moderna klimatneutrala stadsdelar. I dessa områden ska det ställas krav på energisnål bebyggelse. Utvecklingen av innovativa energilösningar som soloch vindkraft som kan generera överskott ska föras ut på el- och värmenäten. Bilsnål planering, modern avfallshantering och tidig medverkan i planeringen av dem som ska bo i områdena ska också tillämpas. Även befintliga stadsdelar ska omvandlas till miljöprofilsstadsdelar. Energikrav på fastigheter Staden ska vara en förebild vad gäller energieffektiviseringar. Energianvändningen i stadens fastigheter ska minska med 30% till år 2014. Svenska Bostäder ska minska energianvändningen med 40% fram till år 2014. Stockholmshem ska minska energi-

(MP):7 användningen med 40% och fasa ut oljan till 2014. Familjebostäder ska minska energianvändningen med 30% till år 2014. Miljöpartiet satsar på energieffektivisering och avsätter för detta 300 mnkr på tre år. EPC (Energy Performance Contracting), som metod för energieffektivisering, bör tillämpas av stadens förvaltningar och bolag. När staden ger markanvisningar ska det villkoras med grönt byggande samt tydliga energi- och miljökrav som ska tillämpas och följas upp. Positiva erfarenheter från arbetssättet kring Hammarby Sjöstad ska vara vägledande. Alla bostäder som markanvisas i Stockholm ska förbruka högst 45-55 kwh/kvm/år exklusive hushållsel år 2011. Program för miljöanpassat byggande ska uppdateras och återinföras som krav vid markanvisningar. Staden ska erbjuda byggföretag utbildning och kunskapsstöd för att fler ska kunna bygga energisnålt. Om kraven inte uppfylls när byggnaden är i bruk ska byggföretaget krävas på avtalsviten. Individuell mätning och debitering av varmvatten ska införas vid samtliga nybyggnationer. Förnybar energi och miljöteknik Fortum Värme AB ska ta fram en utfasningsplan för kolanvändningen under år 2011 och ha målsättningen att starta det biobränsleeldade kraftvärmeverket under mandatperioden. Miljöpartiet vill att all el som staden köper in ska vara märkt med Bra Miljöval och att de mest energieffektiva alternativen ska användas vid om- och tillbyggnader. Staden ska satsa på solenergi och andra förnybara energikällor, främst i klimatneutrala stadsdelar och stadsutvecklingsområden. Stockholm har stora outnyttjade takytor som kan användas för solenergiförsörjning. Stadens samtliga tak ska inventeras för att undersöka var det är lämpligast att installera solenergianläggningar. År 2014 bör 10% av fastighetsförvaltningens energiförsörjning komma från solenergi. I Stockholm har vi plats för flera vindkraftanläggningar, t.ex. i Hammarbybacken. Råd till förvaltningar och bolag om möjligheter att köpa vindkraftverk och vindel ska tas fram. Det är viktigt att Stockholm utökar sin lokala produktion av förnybara drivmedel. Stadens avfall ska ses som en resurs snarare än restprodukt. Stockholm ligger idag långt efter det nationella målet att omhänderta 35% av matavfallet till år 2010. Därför måste arbetet med insamling och behandling av matavfall till biogas intensifieras. Staden ska utöka matavfallsinsamlingen till 70% år 2014 samt snarast investera i en förbehandlingsanläggning för biogas. En satsning på miljöteknik är en säker satsning för framtiden. Stockholm måste utnyttja sina kompetensområden vatten- och avloppsteknik, fjärrvärmeteknik, solcellsteknik och ny teknik för avfallshantering. Klimatanpassad och etisk upphandling Stadens upphandling omfattar mer än 10 miljarder kr och är därför av stor strategisk betydelse för omställningen till ett hållbart samhälle. Staden ska bedriva ett aktivt arbete inom området miljöanpassad upphandling med höga krav på energieffektivitet och driva fram ny miljöteknik. Tidigare beslut om antidiskrimineringsklausul och hållbar upphandling som omfattar kemikalier, energi, transporter, ekologiska livsmedel m.m. ska återinföras. Sociala och etiska villkor ska inarbetas.

(MP):8 Staden ska uppnå 40 % ekologiska livsmedel av inköpen år 2011. Det är fullt möjligt att ställa krav på att varor är ekologiska och etiskt anpassade. Staden ska ta ansvar för hållbar konsumtion genom tydliga mål för upphandling av miljöanpassade varor och tjänster, av ekologiska och etiskt producerade livsmedel och inte köpa in fisk vars bestånd är hotat. Lika rättigheter för alla Alla människors lika värde och rättigheter är en av utgångspunkterna i Miljöpartiets politik. Det är grunden för demokrati och mänskliga rättigheter. Lika rättigheter innebär att ingen ska behöva utsättas för diskriminering på grund av kön, funktionsnedsättning, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning eller könsidentitet. Lika rättigheter innebär också att främja normkritik och attitydpåverkan gentemot majoritetssamhället. Vår utgångspunkt är att diskriminering grundar sig i strukturella samhällsproblem som är liknande för alla diskrimineringsgrunder. Miljöpartiets politik utgår ifrån ett könsmaktsperspektiv. Det faktum att kvinnor och män bemöts olika, har olika förutsättningar och olika förväntningar på sig själva beror på rådande könsroller som skapas av omgivning, strukturer och samhälle. Könsmaktsförståelsen är ett verktyg för att analysera den könsmaktsordning som upprätthåller det förhållande som snedfördelar makt och inflytande i samhället på grund av kön. För Miljöpartiet är det uppenbart att ett aktivt arbete för lika rättigheter kräver politiska insatser. Normerna och priset för att bryta dem upprätthålls till stor del genom politiska beslut och kan också motverkas genom sådana. Miljöpartiet har visat att miljöfrågor måste integreras i en helhetssyn på alla samhällsområden. På samma sätt är det nödvändigt att jämställdhet och jämlikhet integreras i dessa områden. Vi vill inrätta en central funktion för lika rättigheter. Funktionen ska arbeta främjande och uppföljande i arbetet för lika rättigheter och jämställdhet. Uppföljningsfunktionen ska vara inriktad på att stadens verktyg för lika rättigheter, till exempel likabehandlingsplaner och antidiskrimineringsklausulen, används på ett aktivt sätt. Främjandefunktionen ska utveckla nya strategier för stadens arbete med lika rättigheter, till exempel genom attitydförändrande utbildningar och kampanjer. Dessutom ska funktionen ansvara för att barnperspektivet genomsyrar stadens verksamheter. Vi avsätter extra resurser till de lägst betalda yrkena i staden. Det är framför allt kvinnodominerade yrken som gynnas av denna satsning. Förskolan har en unik möjlighet att motverka befästandet av könsroller, heteronormativitet och rasism. Stockholms genuspedagoger i förskolorna är en stor tillgång för jämställdhetsarbetet i kommunen. Vi behöver börja tidigt med att bryta typiska könsrollsmönster därför vill vi ha genuspedagoger på alla Stockholms förskolor. Skolan ska vara en plats där alla har lika rättigheter. Det kan endast ske genom ett medvetet, aktivt arbete för jämställdhet och jämlikhet och mot diskriminering. Skolorna ska ta hjälp av genuspedagoger i ökad utsträckning och aktivt välja läromedel som inte innehåller fördomsfulla skrivningar. Ekonomiskt utrymme måste ges skolor att prioritera arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Särskilt arbetet med att göra elever, föräldrar och pedagoger delaktiga i likabehandlingsplanen ska prioriteras. Miljöpartiet tillför resurser så att grundskolor kan stärka arbetet med

(MP):9 självkänsla och krishantering. Vi gör också en särskild satsning på reell tillgänglighetsanpassning av skollokaler. Vi vill satsa på sfi (svenska för invandrare). Vi vill förbättra kvaliteten på sfi och anpassa den betydligt mer efter varje persons behov och förutsättningar. Grupperna ska bli mindre och undervisningen mer sammanhållen. Staden ska ha som mål att alla som lämnar sfi ska klara nationella provet i svenska. Miljöpartiet satsar dessutom på sfiundervisning utifrån modersmålet. Det ska alltså vara möjligt för de största språkgrupperna att få lärare som behärskar både svenska och det aktuella språket. Barn FN:s barnkonvention är utgångspunkten för Miljöpartiets politik för barn. Varje barn ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och tillsammans med sina föräldrar kunna välja den förskola och skola som passar dem bäst. Miljöpartiets prioriterade satsningar är mindre barngrupper i förskolan, barn i behov av särskilt stöd, elevhälsa samt modersmålsundervisning. Både kommunala och fristående skolor med olika inriktningar behövs. Mångfalden av huvudmän inom utbildningsverksamheten stärker och utvecklar skolan och eleverna. För oss är huvudfrågan att verksamheten ska vara av god kvalitet. Skolan ska kännas meningsfull för alla elever. Metoder för elev- och föräldrainflytande behöver utvecklas och särskilt inkludera elevernas egna organisationer och representanter. Vi vill inrätta en elevombudsman som ska fånga upp och säkerställa elevers perspektiv gentemot skolledning och utbildningsnämnd och vara en garant för rättigheter som finns i lagar och förordningar. Vi avsätter också resurser för miljöarbete samt ekologisk och platslagad mat i skolan. Miljöpartiet vill att Stockholms skolor på försök ska erbjuda ämnesundervisning i kärnämnena på modersmålet. Vi vill även att skolorna ska erbjuda utbildning i fler av de språk som är vanliga i Sverige, till exempel arabiska. Vi sätter barnen främst genom att satsa på kvalitén i förskolan. Målet är att det år 2011 ska vara max 14 barn (ålder 1-3) respektive 18 barn (ålder 4-5) i förskolegrupperna. Barngrupperna ska minska med i genomsnitt ett barn per grupp under nästa mandatperiod. För att mäta kvalitén i förskolan ska vi också arbeta fram mål och indikatorer för antal barn per vuxen. Miljöpartiets ambition är barngrupper med max 12 barn i ålder 1-3, och max 14 barn i åldern 4-5. Förskolorna ska ha tillgång till pedagogiska gröna utemiljöer, gärna där förskolans alla barn och all personal får plats samtidigt. Barnens fria tid är lika viktig som skoldagen. Idag är barngrupperna alldeles för stora i skolbarnomsorgen vilket är förödande för arbetsron och möjligheten för personalen att se varje barn. Miljöpartiet föreslår ökat anslag som innebär en ordentlig kvalitetshöjning i skolbarnomsorgen. Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet att ägna sig åt någon kulturell aktivitet på fritiden, oberoende av familjens ekonomi. Alla barn och ungdomar ska också ges möjlighet att ta del av olika kulturyttringar. Barn- och ungdomskulturen ska därför prioriteras och subventioneras. För att barn och ungdomar i ytterstaden ska få utökade möjligheter att själva utöva kultur ska Kulturskolan ges i uppdrag att göra extra satsningar i dessa områden.

(MP):10 Det ska finnas barnvänliga stadsmiljöer i hela staden. När nya bostadsområden planeras ska hänsyn tas till barns och ungdomars behov av lämplig mark för lek och idrott. Det är av stor betydelse att det finns goda förutsättningar för friluftsliv och ytor för spontanidrott, motion och lek. Barnfamiljer och ungdomar ska kunna röra sig tryggt till fots eller på cykel. Arbetet med att hjälpa och stödja de mest utsatta barnen måste få ökade resurser. Det uppsökande arbetet bland barn och unga och insatserna för att hjälpa barn som har föräldrar med problem ska öka. Skattesatsen För år 2011 föreslår Miljöpartiet att en kommunal inkomstskatt utdebiteras med kronor 18:08 per skattekrona. För år 2011 föreslås en oförändrad utdebitering av begravningsavgiften med 7 öre per skattekrona. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. och inriktning för 2012 och 2013 godkänns.

(MP):11 KOMMUNFULLMÄKTIGE M.M. Kommunstyrelsen stadsledningskontoret Stadsledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltning. Stadsledningskontoret ska centralt styra, samordna och följa upp stadens verksamheter och genomföra särskilda övergripande uppdrag som ska säkra stadens långsiktiga arbete. Klimat- och miljöarbete Stadsmiljörådet ansvarar för stadens strategiska miljö- och klimatfrågor, klimatberedskap samt för att styra satsningar inriktade på att Stockholm ska bli en fossilbränslefri stad 2030. Det krävs aktiv styrning samt klimat- och miljösamordning centralt som prioriterar, driver på och följer upp förvaltningarnas och bolagens klimat- och miljöarbete. Ett nytt miljöprogram med högre ställda mål ska tas fram för staden. Till rådet knyts ett kansli för samordning av stadens samlade klimat- och stadsmiljöarbete. Tio miljoner kronor avsätts för strategiskt arbete och uppföljning. Stadsledningskontoret har det övergripande ansvaret för att stadens klimat- och miljömål uppnås. Stockholms stads mål ska vara att minska utsläppen av växthusgaser till 2,0 ton koldioxidekvivalenter per stockholmare och år till år 2015 och nå ett fossilbränslefritt Stockholm år 2030. Åtgärder måste skyndsamt vidtas för att Stockholm ska kunna leva upp till de lagstadgade miljökvalitetsnormerna till skydd för hälsan när det gäller partiklar och kväveoxider i utomhusluft. Rådet ska i samarbete trafik- och renhållningsnämnden samt miljöoch hälsoskyddsnämnden utarbeta en plan för hur Stockholm ska klara riksdagens miljökvalitetsmål om luftkvalitet. Stadens cykelplaner ska uppdateras och genomföras. Investeringarna i cykelvägnätet behöver kraftigt utökas. Därför avsätter vi 100 miljoner kronor årligen till cykelsatsningar. Bullret från fordonstrafiken ska minskas med bilsnål samhällsplanering och genom att i första hand minska bullret vid källan. Strategisk planering av gröna ytor och parker ska prioriteras. Den lokala produktionen av biogas i Stockholm måste komma igång på allvar och matavfallet ska ses som en resurs. Arbetet med insamling och behandling av matavfall ska intensifieras. Staden ska utöka matavfallsinsamlingen och investera i en förbehandlingsanläggning. En central samordning av stadens lokala miljö- och demokratiarbete krävs för att samla och stödja stadsdelsnämndernas arbete för att öka miljömedvetenheten och delaktigheten hos stockholmarna och övriga lokala aktörer. Internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte utgör en viktig del av miljö- och demokratiarbetet. Majoriteten av fastigheterna i Stockholms stad ägs av privata fastighetsägare. Samtidigt ligger det i stadens intresse att få ett mer klimatvänligt fastighetsbestånd. Vi vill därför undersöka möjligheten att ge stöd för att få till stånd sådana investeringar och pröva möjligheten att skapa en lokal fond för att stimulera klimatsmarta investeringar.

(MP):12 Lika rättigheter Det ska inrättas en central funktion för lika rättigheter, för främjande och uppföljning, som rör arbetet för lika rättigheter och jämställdhet. Funktionen ska ligga under SLK och ha till uppdrag att granska stadens verksamhet utifrån alla former av diskriminering samt bedriva ett aktivt arbete för att främja lika rättigheter genom exempelvis utbildning av politiker och anställda. Funktionen ska inrätta en pott varifrån frivilligorganisationer och antidiskrimineringsbyråer kan söka pengar för arbete med råd och stöd inom antidiskrimineringsområdet. Den centrala funktionen ska också arbeta specifikt mot hatbrott. Flera aktörer i Stockholms stad hanterar hatbrottsproblematik, till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvården samt brottsofferjourer. Det är viktigt att dessa aktörer förstår problematiken bakom hatbrott och vad som kan göras för att känna igen ett hatbrott och agera därefter. Därför ska Stockholms stad ta fram en handlingsplan mot hatbrott som inkluderar kunskap om rasistiska och homofobiska motiv samt våld mot kvinnor och implementera den i berörda verksamheter. Den centrala funktionen ska ha särskild kompetens för uppföljning av det aktiva arbetet mot trakasserier. Dessutom ska det finnas en operativ funktion dit verksamheter kan vända sig för att få stöd i hanterandet av situationer som rör diskriminering och trakasserier. Det ska finnas verktyg för skolor och andra verksamheter i sitt arbete med lika rättigheter och normkritik. Upphandling Upphandling av varor och tjänster är ett viktigt verktyg för att använda stadens resurser till att främja socialt och miljömässigt hållbar utveckling samtidigt som centralupphandlingar kan vara bra för stadens egen ekonomi. Upphandling är ett starkt verktyg för att främja lika rättigheter i de upphandlade företagen. Staden ska säkerställa att antidiskrimineringsklausulerna används och följs upp på ett sätt som aktivt främjar lika rättigheter i stadens verksamheter och bolag samt i de upphandlade verksamheterna. De centrala upphandlingarna ska flyttas till kommunstyrelsen. Stockholm ska göra det enklare för lokala småföretag att delta i upphandlingar. Ett sätt är att göra fler och mindre upphandlingar istället för ett fåtal stora. Vid stora upphandlingar är det främst de största företagen som har möjlighet att lägga anbud medan mindre upphandlingar ger möjlighet för många fler företag att delta, och därmed breddas konkurrensen. Staden ska ta fram en ny upphandlingspolicy med tydliga krav på miljö, klimat och social rättvisa. Stockholm ska även återuppta det avbrutna diplomeringsarbetet för att blir en Fair Trade City, med syfte att öka kunskap och engagemanget för rättvis handel. Alla förvaltningar och bolag ska köpa in el märkt med Bra Miljöval. Folkhälsa och kost Folkhälsoprogrammet som avvecklades 2007 ska uppdateras och återinföras. Stockholms stad ska införa välfärdsbokslut för att systematiskt och samlat redovisa, styra mot och följa upp folkhälsomål, miljömål, sociala och ekonomiska mål. Staden ska öka sina inköp av närproducerade och ekologiska livsmedel. För att nå en god matkvalitet i de kommunala köken ska en central kostenhet ge stöd och utbildning för måltidspersonal i förskola, skola och äldreomsorg.

Staden som arbetsgivare Stadsledningskontoret ska ges i uppdrag att tillsammans med de fackliga organisationerna ta fram förslag till arbetstidsförkortning med minst två timmar i veckan för de personalkategorier där det finns störst behov för genomförande 2011. Vidare skapar vi en låglöne- och jämställdhetssatsning på framför allt kvinnodominerade yrken och avsätter 24 miljoner för detta. Möjligheten att arbeta heltid eller deltid ska erbjudas dem som önskar. Miljöpartiet vill även utreda förutsättningar och möjligheter för ett aspirantprogram i Stockholms stads kommunala förvaltningar och bolag. Miljöpartiet menar att den centrala funktionen för lika rättigheter ska arbeta aktivt för att strukturella löneskillnader som har samband med kön avskaffas i stadens verksamheter. Dessutom ska individuella löneskillnader som har samband med kön, etnicitet, funktionshinder och/eller sexuell läggning avskaffas. Verksamheternas jämställdhetsoch mångfaldsplaner är levande dokument som ska granskas och uppdateras regelbundet. Granskning av planerna ska genomföras vartannat år och kompletteras med en uppföljning av strategiska nyckeltal. Det är också angeläget att genomföra djupare studier, exempelvis av lönekartläggningen och resultatet av handlingsplanerna för jämställda löner samt ta initiativ till att upprätta en bindande handlingsplan med fack och arbetsgivare för att få bort osakliga löneskillnader. Lika rättigheter ska ingå i fortbildningen av stadens anställda och chefer. (MP):13 Friskvård I stadens ambitioner att vara en bra arbetsgivare är det viktigt att de möjligheter som anställda har också i realiteten kan utnyttjas. Friskvård på arbetstid är en viktig faktor för god hälsa. Miljöpartiet inför två friskvårdstimmar per vecka. Stadsledningskontoret ska göra en översyn för att säkerställa att friskvårdstimmarna också utnyttjas i realiteten av de anställda. Öka tillgängligheten Stockholm hade som mål att bli världens tillgängligaste huvudstad 2010. Det finns mycket kvar att göra för att uppnå denna titel. Otillgänglighet är diskriminering och människor med funktionsnedsättning har rätt till full delaktighet. Tillgänglighetsbegreppet ska vidgas från det fysiska till att innefatta sådant som bemötande och möjlighet till full delaktighet i samhället. Stockholm måste utforma en plan för hur enkelt avhjälpta hinder kan tas bort. Staden ska tillsätta en samordnare med ansvar att utforma och genomföra en plan för hur enkelt avhjälpta hinder ska vara borta 2012. Underlåtenhet att avhjälpa hinder ska kopplas till sanktioner. Dessa medel ska investeras i ökad tillgänglighet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. och inriktning för 2012 och 2013 för Kommunfullmäktige m.m. godkänns. 2. För år 2011 utdebiteras en kommunal inkomstskatt med 18,08 per skattekrona 3. Stadens budget ska tydligt innehålla de förväntade kostnaderna för pris- och lönekompensation 4. Stockholm stads mål ska vara att minska utsläppen av växthusgaser till 2,0 ton koldioxidekvivalenter per stockholmare och år till 2015 5. Stockholm ska vara en fossilbränslefri stad år 2030 6. Staden ska uppvakta regeringen om att Bromma flygplats ska läggas ned

(MP):14 7. Staden ska uppvakta regeringen om att intäkterna från trängselskatten i Stockholm ska återföras till stockholmsregionen för investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik och cykel. 8. En central funktion för lika rättigheter, för främjande och uppföljning ska inrättas 9. Folkhälsoprogrammet ska återinföras 10. Förslag till arbetstidsförkortning för de personalkategorier med störst behov ska tas fram 11. Två friskvårdstimmar per vecka ska införas för Stockholm stads anställda 12. Enkelt avhjälpta tillgänglighetshinder ska vara borttagna år 2012

(MP):15 STADSDELSNÄMNDERNA Demokrati och medborgarinflytande i stadsdelsnämnderna Makten avlägsnar sig allt längre från stockholmarna. För att minska det ökande gapet vill Miljöpartiet ha direktval till stadsdelsnämnderna. Direktvalda representanter skulle både öka kontakten mellan stockholmare och politiker och förbättra representativiteten. Stockholms stad ska uppvakta regeringen för att få möjlighet att i 2014 års val vara försökskommun för direktval till stadsdelsnämnderna. I valet 2010 sjönk valdeltagandet markant i t ex Spånga/Rinkeby. Miljöpartiet vill att staden ska anställa samhällsinformatörer i stadsdelar med lågt valdeltagande, för ett långsiktigt arbete i syfte att öka det demokratiska deltagandet. I varje stadsdel ska finnas En-dörr-in-verksamhet samt ett medborgarkontor, som bland annat erbjuder skuldrådgivning samt miljö- och klimatrådgivning. Miljöpartiet vill till stadsdelsnämnderna återföra ansvaret för parker, naturområden, naturreservat, trädplanteringar, koloniområden och naturmark, strandbad med byggnader, motionsspår, konstfrusna isbanor och vissa planförfaranden. Stadsdelsnämndernas möten ska vara öppna för allmänheten och inledas med en frågestund. Mötena ska annonseras i relevanta medier för att locka fler att delta. Formerna för de öppna nämndmötena ska ses över för att underlätta allmänhetens deltagande. Återinför skilda anslag Den borgerliga majoriteten har slagit samman anslag 1 och 2, för ordinarie verksamhet respektive försörjningsstöd, i stadsdelsnämnderna. Detta har lett till att stadsdelsnämnderna måste skära i ordinarie verksamheter när kostnaderna för försörjningsstöd ökar. Det är oacceptabelt att ordinarie verksamheter ska påverkas för att konjunkturen vänder neråt och fler tvingas ta emot försörjningsstöd. Skilda anslag för ordinarie verksamhet respektive försörjning ska återinföras.

(MP):16 Små barn och förskoleverksamhet Valmöjligheter för föräldrar och barn Valfrihet i barnomsorgen Minskade barngrupper Aktivt likarättsarbete i alla förskolor Låt föräldrar vara hemma längre med små barn Många vuxna önskar sig mer tid med sina barn. Barn har rätt till båda sina föräldrar. Det är viktigt att barntidsreformer utformas så att de gynnar ökad jämställdhet. Miljöpartiets förslag är kortare arbetstid, större möjlighet att vara hemma med små barn samt tvåfamiljssystemet. Valfrihet i barnomsorgen Familjedaghem, deltidsförskola och öppen förskola är alternativ som ständigt är i farozonen. Det är viktigt att uppmuntra olika pedagogiker, exempelvis ur och skur. Alla dessa alternativ ska finnas kvar och utvecklas. Den öppna förskolan spelar en viktig roll för barn som inte är inskrivna i förskoleverksamhet och för hemmavarande föräldrar. Öppna förskolor och parklekar behövs speciellt i en stad som Stockholm för att stärka nätverk där anonymiteten annars riskerar att bli stor. Vi avsätter resurser för att utveckla stadens parklekar. Nu när allt fler barn föds och växer upp i Stockholm vill vi rusta upp befintliga och bygga fler stimulerande och säkra lekplatser för barn i olika åldrar. Mindre barngrupper Vi sätter barnen främst genom att satsa på kvalitén i förskolan. Målet är att 2011 ska grupperna i förskolan ha max 14 barn (ålder 1-3) respektive 18 barn (4-5). Barngrupperna ska minska med i genomsnitt ett barn per grupp under nästa mandatperiod. För att mäta kvalitén i förskolan ska vi också arbeta fram mål och indikatorer för antal barn per vuxen. Miljöpartiets långsiktiga ambition är barngrupper med max 12 barn i ålder 1-3, och max 14 barn i ålder 4-5. Förskolorna ska ha tillgång till pedagogiska gröna gårdar, där hela förskolans alla barn och personal får plats. Rätt till modersmål i förskolan Det är viktigt att även små barn får modersmålsstöd så att de ges samma möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Likarätts-märk förskolor Förskolan har en unik möjlighet att motverka befästandet av könsroller, heteronormativitet och rasism. Stockholms genuspedagoger i förskolorna är en stor tillgång för jämställdhetsarbetet i kommunen. Vi behöver börja tidigt med att bryta typiska könsrollsmönster. Miljöpartiet vill vi ha genuspedagoger på alla Stockholms förskolor.

(MP):17 De likabehandlingsplaner som förskolorna är skyldiga att upprätta ska innefatta samtliga diskrimineringsgrunder och användas som ett verktyg i det dagliga arbetet. Miljöpartiet föreslår en certifiering av förskolor som arbetar efter en utvecklad metodik baserad på lika rättigheter, även om alla förskolor självklart ska arbeta aktivt med dessa frågor. Rätt till nattis Rätten till barnomsorg är begränsad till dagtid vilket särskilt missgynnar ensamstående föräldrar och människor som jobbar kvällar, nätter och helger. Staden ska inventera behovet av barnomsorg under kvälls- och nattetid samt helger, samt tillgodose det behov som framkommer. Grön flagg-certifiera fler förskolor Ett ekologiskt synsätt ska prägla verksamheten i förskolan. Det gäller även maten som serveras, eftersom ekologiska och närproducerade livsmedel bidrar till barnens hälsa. För att uppmuntra fler förskolor att integrera miljö och hållbar utveckling i undervisningen är Håll Sverige Rents certifiering Grön Flagg ett bra verktyg. Det ökar barnens och föräldrarnas intresse och förståelse för miljöfrågor och natur, samt utbildar framtidens stockholmare. Säker skolväg Vi avsätter 100 miljoner för en satsning på säkra skolvägar under en mandatperiod (2011-2014). Den fysiska miljön runt skolor förbättras med breddade trottoarer, gångstråk och cykelvägar. Fler övergångsställen och ytterligare hastighetsbegränsningar införs. Gång- och cykeltrafik ska prioriteras vid alla lågstadieskolor och bilfria zoner införs närmast skolor, där det är möjligt. Godstransporter till skolor ska ses över i syfte att styra bort backande lastbilar från skolgårdar och barns skolvägar liksom parkering för skolans personal. Bra cykelparkeringar byggs. Systemet med vandrande skolbussar utvidgas. I särskilt utsatta miljöer sätts vuxna skolpoliser in. Sikthinder byggs bort och belysning av skolvägar förbättras. Mål och indikatorer Alla barn i förskolan ska garanteras rätt till stöd i modersmålet All personal i förskolan ska utbildas i aktivt arbete med jämställdhet, könsroller och heteronormativitet Alla barngrupper ska minska till max 14 i storbarnsgrupper och 12 i småbarnsgrupper Minst 40% av de livsmedel som köps in i förskolan ska vara ekologiskt framställda

(MP):18 Verksamhet för barn och ungdom Mer inflytande till unga Fler mötesplatser för ungdomar Barns och unga i Stockholm ska ha ett verkligt medbestämmande i frågor som rör deras vardag i enlighet FN:s konvention om barnets rättigheter. Arbetet enligt barnkonventionens ska stärkas i staden. Fler mötesplatser på ungdomars egna villkor Barnens fritid är lika viktig som skolan. Miljöpartiet vill satsa 10 miljoner på mötesplatser för unga fler fritidsgårdar, hemgårdar, replokaler, kaféer och andra träffpunkter på ungdomars egna villkor och enligt deras egna önskemål. Fritidsgårdarnas öppettider ska utökas, och resurser ska satsas för att de även ska ha öppet sommartid. Även skollokaler ska kunna användas mer effektivt under helger och lov till olika verksamheter som till exempel replokaler eller caféer. Behovet av mötesplatser där hbt-ungdomar kan vara sig själva och möta andra i liknande livssituationer är stort. Alla har rätt till en kreativ fritid som stärker självkänslan och delaktigheten i samhället och motverkar främlingskap och ohälsa. Staden ska stärka arbetet med ungdomars eget skapande och medbestämmande i samverkan med ideella organisationer i stadsdelarna. Fritidsverksamheten ska vara lika attraktiv för flickor som för pojkar samt vara tillgänglig för funktionsnedsatta. Satsa på kolloverksamheten Kollo är ett av de bästa sätten att motverka segregation, ungdomskriminalitet och utanförskap. Alla barn och ungdomar mellan 9 och 16 år ska få möjligheten att åka på kollo. Olika politiska beslut kring taxor och inriktningar på verksamheten har påverkat vilka barn som nu åker på kollo. Det är viktigt att reglerna för kollo underlättar för barn från olika områden och med olika bakgrund att mötas. Sommarkolloverksamheten behöver utvecklas och säkras med hänsyn till ett växande behov under minst tio år framöver. Upphandlingar av kolloplatser ska göras för längre tid än ett år. Invandrarfamiljer ska ges särskild direktinformation genom sina egna nätverk om vad kolloverksamhet är för något. Mål och indikatorer Alla stadsdelar ska erbjuda unga mötesplatser i form av fritidsgårdar, replokaler eller icke kommersiella kaféer I varje stadsdel ska finnas minst en sommaröppen kommunalt finansierad träffpunkt för unga Alla stockholmsbarn 9-16 år, som vill, ska erbjudas en plats på kollo

(MP):19 Kultur- och föreningsverksamhet Kulturen ska vara tillgänglig för alla stockholmare Ytterstaden ska bli mer levande med kultur Barn och unga ska själva få utöva och ta del av mer kultur Kulturen är till för alla Kultursatsningar i Stockholm ska utgå från de unika möjligheter som finns i storstaden. Ett kulturliv av hög kvalitet ska vara tillgängligt för alla stockholmare. Musik, teater, film, dans, litteratur, konst, festivaler och andra kulturyttringar ska vara tillgängliga för människor i hela staden till rimliga priser. För att barn och ungdomar i miljonprogramsområdena ska ha större möjlighet att själva utöva kultur görs en extra satsning i dessa områden. Rusta för det lokala föreningslivet Kulturens mötesplatser ska omfatta alla och för att främja oväntade möten ska lokaler kunna utnyttjas maximalt, kreativt och förutsättningslöst. Det främjar nya samarbeten och nya kluster. Många av de kommunala samlingslokaler, medborgarhus och hemgårdar som finns i ytterstaden är idag slitna och har så dålig teknisk utrustning att de inte kan fungera som föreläsningslokaler eller för publika sammankomster. Tillgängligheten för rörelsehindrade och synskadade har stora brister. Därför måste lokalerna rustas upp. Annars berövas invånarna de offentliga möteslokaler de så väl behöver. Bristen på möteslokaler är stor. På sikt ska därför alla stadsdelar garanteras en mötesplats för lokal kulturverksamhet och föreningsliv. Ge barn- och ungdomskultur mer resurser och högre status Barns möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturverksamhet såsom teater, dans, musik och målning är viktigt för deras utveckling. Barn och ungdomar ska få mer makt att påverka och delta i kulturlivet, det ska visas mer kultur med och av barn och ungdomar. Framför allt är det viktigt att främja tillgången på kultur i skolor, förskolor och fritidsverksamheter. Vi vill stärka samspelet mellan lärare och kulturlivet samt ge kulturarbetare som musiker, bildkonstnärer, poeter och andra mer utrymme i barns vardag. Fler kulturella mötesplatser i ytterstaden Alla har rätt till en kreativ fritid som stärker självkänslan och delaktigheten i samhället och motverkar främlingskap och ohälsa. Miljöpartiet satsar särskilt på lokala kulturcentra i ytterstaden. Stadens ska stärka arbetet med ungdomars eget skapande och medbestämmande i samverkan med ideella organisationer i stadsdelarna. Fritidsverksamheten ska vara lika attraktiv för flickor som för pojkar samt vara tillgänglig för funktionsnedsatta. Det ska finnas fler mötesplatser för ungdomar och fler kostnadsfria kultur- och fritidsaktiviteter. Mål och indikatorer: Kultur ska vara tillgänglig till rimliga priser De lokala, kommunala samlingslokalerna ska rustas.